Redaktör: Janna Olzon Foto: Emma Arwidson, Johan Svanestrand Handikappförbunden

Transkript

1 Handikappförbundens verksamhet under 2010

2 Redaktör: Janna Olzon Foto: Emma Arwidson, Johan Svanestrand Handikappförbunden

3 Året som gått Handikappförbundens uppdrag är att arbeta intressepolitiskt för att utveckla och förbättra livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Det handlar om full delaktighet och mänskliga rättigheter. Vi bedriver vårt arbete genom kontakter med myndigheter och beslutsfattare på alla nivåer. I det arbetet är både samverkan och opinionsbildning viktiga redskap. År 2010 kännetecknades i stort av att det var valår. Trots många aktiviteter och arrangemang lyckades vi inte få våra frågor särskilt högt på den politiska dagordningen. Men ett bestående resultat av vårt kampanjarbete är att vi etablerade kontakt med många representanter från alla politiska partier och andra organisationer. Vi har också blivit mer efterfrågade som organisation. En bidragande faktor är arbetet med att implementera Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Ett arbete som bedrivits konstruktivt i projekt och i kontakter med myndigheter på nationell, regional och lokal nivå. En förbundssammansatt grupp har under året arbetat med statsbidragsfrågan. Ska vi kunna möta den ökande efterfrågan och ska beslutsfattare kunna leva upp till det krav som konventionen ställer på samråd, måste resursfrågan lösas. Det är ytterst en demokratifråga - statsbidragen minskar i reella termer med cirka tre procent per år eftersom de inte är indexreglerade. Det innebär att samarbetsorganet och förbundens möjligheter att demokratiskt arbeta, förankra och föra fram synpunkter ständigt urholkas. Handikappförbunden har på olika sätt deltagit i aktiviteter för att stärka diskrimineringslagstiftningen. Det är en skammens fläck som besudlar Sverige att vi fortfarande inte har en lag där bristande tillgänglighet är en diskrimineringsgrund. Utredningen Bortom fagert tal remissbehandlades under Efter remissomgången verkar förslaget ligga inlåst på finansdepartementet. Alla politiska partier säger sig vara för en lag, men åren går utan lagstiftning. Att livsvillkoren för personer med en funktionsnedsättning fortfarande skiljer sig markant från andra visar bland annat Socialstyrelsens rapport Alltjämt ojämlikt om ekonomisk utsatthet. Ett antal arbetskraftsundersökningar visar också att sysselsättningsgraden bland personer med nedsatt arbetsförmåga sjunker. Den är nu nere på 50 procent samtidigt som politikerna talar om arbetslinjen. Sammantaget kan jag konstatera att när förändringarnas vindar blåser så växer också behovet av en stark funktionshindersrörelse. Det är den samlade kraften och styrkan hos medlemsförbunden som kan skapa förändring. Jag vill tacka alla förbundsföreträdare som på olika sätt bidragit till att synliggöra och flytta fram våra frågor i olika samråd, delegationer och arbetsgrupper. Framtiden ligger framför oss och Handikappförbundens kunskaper och medverkan behövs om vi ska skapa ett samhälle med full delaktighet och med respekt för mänskliga rättigheter. Ingrid Burman, ordförande 3

4 Vi är en samlad kraft som kan göra skillnad När funktionshindersrörelsen drar åt samma håll är vi en kraft som syns och hörs. Det märktes inte minst i Almedalen 2010, tre månader innan valet. Många funktionshindersorganisationer var på plats, och de både syntes och hördes. Den årliga politikerveckan i Almedalen på Gotland drar till sig politiker, journalister, intresseorganisationer, PR-byråer och renodlade lobbyister. Det är inte bara de dryga tusen seminarierna som drar, utan också möjligheten att stämma träff med en riksdagsledamot på gatan eller få prata med en minister utan att bli bortviftad eller hänvisad vidare. Många är de som försöker bryta genom mediebruset med sina budskap. Inte sällan med mer eller mindre spektakulära jippon. Handikappförbunden satsade för första gången ordentligt på att synas i Almedalen. I tältet i Visby hamn tog många av Handikappförbundens medlemsförbund tillfället i akt att synas med sina frågor. Varje dag ordnades också en utfrågning av de politiska partierna. Det lilla tältet var proppat med utrustning som gjorde att det gick att sända direkt via webb-tv, med både textning och teckentolkning i realtid. På så vis utmanade vi de stora TV-bolagen som säger sig ha svårt att få till anpassade direktsändningar. De politiska partiernas företrädare grillades av journalisten K-G Bergström. Utfrågningarna byggde på de svar partierna gett Handikappförbunden om vilka beslut de var beredda att driva igenom ifall de fick regeringsmakten i höstens val. Varje utfrågning följdes av en kortare analys av vad som sagts. Företrädare för funktionshindersförbund och ungdomsorganisationer kommenterade den 4

5 aktuella utfrågningen. Socialdemokraternas Ylva Johansson gjorde en pudel och medgav att deras svar var för dåliga. Kristdemokraternas Maria Larsson, som också är ansvarig minister för funktionshindersolitiken, blev hårt pressad av K-G Bergström om regeringen verkligen gjort tillräckligt. Förutom Handikappförbunden var stora delar av funktionshindersrörelsen på plats i Almedalen, vilket märktes och syntes. Störst genomslag i media under Almedalen fick naturligtvis arbetsmarknadsministern Sven- Otto Littorins plötsliga avgång och Gudrun Schymans spektakulära aktion att elda upp pengar. Flera bedömare pekade ändå på att funktionshindersfrågorna syntes. Intresset från massmedia ökade, vilket höll i sig även efter Almedalen. Valarbetet 2010 Handikappförbundens gemensamma arbete under valrörelsen utgick från en valplattform med tio punkter som medlemsförbunden antog i december I maj drog kampanjen Ingen är perfekt dags att förändra Sverige igång. Med kampanjen ville vi göra funktionshinderspolitiska frågor synliga under valrörelsen. Målet var att nästa regering visade en tydlig funktionshinderspolitisk ambition. Knappar, tröjor, en folder och en blogg skapades med hjälp av reklambyrån Hemma AB. Dessutom roade vi oss med att göra om partiernas valaffischer genom att formulera de budskap vi saknade. Affischerna lades ut på bland annat Facebook. Riksdagspartierna fick kommentera valplattformen och svaren publicerades på Handikappförbundens webbplats. Partiernas svar analyserades och publicerades i en broschyr. I analysen konstaterades att det var tunnsått med konkreta åtgärder hos partierna. Moderaterna och Socialdemokraterna hade inga funktionshinderspolitiska ambitioner alls. Den 24 augusti skickade vi ut en webbenkät till 452 riksdagskandidater som gjordes tillsammans med den lättläsa sajten Allaväljare. Frågorna handlade bland annat om diskrimineringslagstiftning, arbete, försörjning, tillgänglighet och assistans. Sista veckan innan valet höll vi en presskonferens med anledning av de enkätsvar vi fick. Konferensen var i Riksdagshuset, och Riksdagens Handikappforum stod som inbjudare. Kristdemokraterna presenterade sitt valmanifest mot slutet av sommaren. Av de 58 punkterna lyfte de fram sitt löfte om 5

6 att skapa tiotusen nya jobb åt personer med funktionsnedsättningar hos offentliga arbetsgivare. Det vallöftet var en viktig signal; ett regeringsparti valde att lyfta funktionshindersfrågor som ett av sina främsta vallöften. I regeringsförhandlingarna efter valet fick Kristdemokraterna uppenbart inte gehör hos sina Allianskollegor - vallöftet fanns inte med i regeringsförklaringen. Trots Handikappförbundens ambition att valrörelsen också skulle handla om funktionshindersfrågor, kom det mest att handla om skattesänkningar till landets pensionärer. Men i SVT:s partiledarutfrågningar under valspurten, ställdes statsminister Fredrik Reinfeldt inför flera skarpa frågor om personer med funktionsnedsättning. För första gången under regeringens mandatperiod ifrågasattes om regeringen verkligen lyckats bryta utanförskapet, när sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning stadigt sjunker. Ett visst intryck verkar det ha haft på regeringsförklaringen som sedan tydligt beskrev det som en av regeringens utmaningar för kommande mandatperiod. Var femte väljare har någon funktionsnedsättning, men den insikten verkar inte de politiska partierna haft i 2010 års valrörelse. Annars brukar partierna tävla om att flörta med olika väljargrupper, stora som små. Att en stor del av valmanskåren har en egen funktionsnedsättning eller att någon närstående har det, verkar fortfarande vara ett vakuum i det politiska medvetandet. 6

7 Här finns vi representerade Regeringens handikappdelegation Mandatperiod för samtliga ledamöter: 1 januari juni 2010 Handikappförbundens ordinarie ledamöter: Ingrid Burman, Handikappförbunden styrelse Berndt Nilsson, Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Anne Carlsson, Reumatikerförbundet Jan-Olof Forsén, Handikappförbundens styrelse Suppleanter: Inga-Lill Björn, Astma- och Allergiförbundet Lars-Berge Kleber, Handikappförbundens styrelse Lars-Åke Wikström, SDR, Sveriges Dövas Riksförbund Zygmunt Gruszka, FBIS, Föreningen Blödarsjuka i Sverige Ragnar Veer, SDR, Sveriges Dövas Riksförbund Anna-Lena Krook, FUB Marianne Ytterberg, STROKE-riksförbundet Maria Johansson, DHR - Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder Övriga: Fyra representanter från förbund utanför samarbetsorganet. 7

8 Representation med tidsbegränsning Handisams styrgrupp för projektet Frivilligt uppföljningssystem för kommuner och landsting - ska vara slutfört 1 oktober Socialdepartementets referensgrupp för Nationell läkemedelsstrategi - pågår fram till sommaren Socialstyrelsens samrådsgrupp inom uppdraget Öppna jämförelser - sträcker sig till Svenska ESF-rådet - Europeiska Social Fonden för programperioden till Handikappförbunden är långvarigt representerad i: ABF:s förbundsstyrelse Allmänna reklamationsnämnden Apoteket AB Arbetets museum Arbetsmiljöverkets sektorssamråd Ban- och vägverkets nationella tillgänglighetsråd Boverkets samrådsgrupp European Disability Forum (EDF) Europeiska unionen (EU) Folkhälsoinstitutets samrådsgrupp Folksam Försäkringskassans centrala Handikappdelegation Handikapporganisationernas Nordiska Råd (HNR) Handisam Hjälpmedelsinstitutet (HI) International Federation of Psoriasis Association (IFPA) Jernhusen KFO Konsumentcentrum 8

9 Konsumentverkets handikappråd Kulturrådets handikappråd LIF:s partssammansatta råd Läkemedelsindustriföreningen (LIF) Läkemedelsverkets brukarråd Nordiska Handikappolitiska Rådet (NHPR) Nordens Välfärdcenter (NVC) Nämnden för Bedömning av Läkemedelsinformation (NBL) Nämnden mot diskriminering Patientrådet för Privattandläkarna PBL-kommittén (Näringsdepartementet) Kommunikationsmyndighetens (PTS) samrådsgrupp med sektorsmyndigheten Referensgruppen till utredningen om nationella kvalitetsregister Regeringens delegation för brukarinflytande i sociala utvecklings frågor Regeringens handikappdelegation Regeringens välfärdsråd Riksantikvarieämbetet Rådet för arbetslivsinriktad rehabilitering (RAR) SJ:s handikappråd Skolinspektionens samrådsgrupp Skolverkets samrådsgrupp Socialstyrelsens referensgrupp angående förhållandena i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens rådgivande nämnd för funktionshindersfrågor Specialpedagogiska skolmyndighetens Nationella intresseråd (NIR) Standardiseringen i Sverige (SIS) Statens Medicinsk-Etiska Råd (SMER) Swedbank Sveriges konsumenter Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) Transportstyrelsen 9

10 Styrelsens möten under 2010 Handikappförbundens styrelse träffas en gång per månad. Vanligtvis sker det på Handikappförbundens kansli i Sundbyberg. Fram till och med årsmötet den 19 maj hade styrelsen fyra möten, varav ett möte i maj hölls per telefon. Årsmötet beslöt att utöka styrelsen till nio personer. Två nya ledamöter valdes därför in, medan samtliga styrelseledamöter från tidigare period kvarstod eller valdes om. Den på årsmötet valda styrelsen har därefter haft sex möten. Ordförandemöten under 2010 I samband med ordförandemötet den 11 mars bjöd Handikappförbunden in till en heldagskonferens under rubriken Arbete och funktionshinder från kostnad till resurs! Bland annat hölls en paneldiskussion med företrädare från Svenskt näringsliv, Riksdagen (socialdemokraterna och moderaterna), fackförbundet ST och funktionshindersrörelsen. Moderator var K-G Bergström. I maj var det konferens i dagarna tre. Handikappförbundens årsmöte hölls den 19 maj. På årsmötet beslöts att införa tvååriga kongressperioder från och med Dessutom beslöts det att ge de regionala samarbetsorganen förslags- och yttranderätt till kongressen. Direkt efter årsmötet gick startskottet för valkampanjen Ingen är perfekt dags att förändra Sverige. Dag två var en öppen konferensdag med inbjudna gäster från de politiska blocken och andra samhällsaktörer. Diskussionen om dagens och framtidens hälso- och sjukvård fördjupades. Den tredje dagen hölls en intern dag för de regionala samarbetsorganen. På Internationella handikappdagen den 3 december var temat Framtidens handikappolitik. Integrationsminister Erik Ullenhag, dåvarande DO Katri Linna och Handikapphistoriska föreningens ordförande Bengt Lindqvist talade ur olika framtidsperspektiv på förmiddagen. Efter lunch var det bland annat ett panelsamtal med veteraner och ungdomar om funktionshinderrörelsens framtid. Moderator var Ingrid Burman. 10

11 Handikappförbundens nordiska samarbete Nordiska ministerrådet har ett handikappråd som består av parlamentariker från de olika nordiska parlamenten och de självstyrandeområdena. I rådet ingår också ordförande i de nordiska funktionshindersorganisationernas samarbetsorgan. Det Nordiska Handikapprådet (NHR) sammanträde den 22 mars i Köpenhamn och den 8 november i Oslo. I samband med NHR:s möten träffades också Handikappförbundens Nordiska råd (HNR) som består av ordförande och generalsekreterare i de nordiska funktionshindersorganisationerna. Den 3 november anordnade Nordisk Välfärdscenter ett seminarium om Nordisk handikappolitik i Reykjavik. I paneldebatten medverkade bland annat Handikappförbundens ordförande tillsammans med ministrar från Finland, Norge och Island. Handikappförbundens europeiska samarbete Handikappförbunden är medlem i EDF, European Disability Forum. EDF:s styrelse har haft tre möten under i Thessaloniki den mars, den 7 maj i direkt anslutning till EDFs årliga General Assembly i Madrid den 8-9 maj och i Bryssel den november. På initiativ av EDF skickades ett brev till EU-minister Birgitta Olsson inför det Europeiska vårtoppmötet I brevet framfördes bland annat att det är angeläget att lyfta fram funktionshindersperspektivet i Europas 2020-strategi. En förfrågan fanns med om ett möte för att diskutera denna och andra aktuella EU-frågor. Handikappförbunden fick träffa statssekreterare Amelie von Zweigbergk. Europeiska Kommissionen utlyste under hösten en tävling om Europas mest tillgängliga stad. Handikappförbunden utsåg den svenska juryn som bestod av Pelle Kölhed, Personskadeförbundet RTP, Malin Ekman Aldén, Socialdepartementet och Gert Månsson, regional tillgänglighetskonsult. På Internationella handikappdagen delades första pris ut till den spanska staden Avila. Sverige hade nominerat Västerås och Malmö. 11

12 Förbundsdialoger under 2010 Tanken med förbundsdialogerna är att skapa förankring och samverkan i eventuella projekt. Projektidéer som har diskuterats på en förbundsdialog har möjlighet att bli framtida projekt. Dialoger under 2010 var: 17 februari En samlad röst en stärkt röst? 16 mars Öka mångfalden tillgänglighet och barn 26 maj Sexualitet och funktionsnedsättning 16 juni Vi vill stärka vår lokala påverkan! 23 september Projekt för mänskliga rättigheter 24 november Vad är tillgänglighet? 9 december Om Hälso och sjukvård. Förbundskonferenser under 2010 På förbundskonferenserna diskuteras aktuella förbundsgemensamma frågor. 24 augusti Diskrimineringsutredningen 12 oktober Besöksguider/Tillgänglighetsdatabasen 2 november En förbundsgemensam juristtjänst 12

13 Bristande tillgänglighet är diskriminering! I sitt yttrande över utredningen Bortom fagert tal - om bristande tillgänglighet som diskriminering säger Handikappförbunden att bristande tillgänglighet omedelbart måste omfattas av svensk diskrimineringslagstiftning i enlighet med de internationella överenskommelser Sverige förbundit sig till. Den otillgänglighet som idag råder inom många samhällsområden innebär en konsekvent utestängning av en specifik grupp medborgare, som därigenom förnekas tillgodogöra sig sina mänskliga rättigheter fullt ut. Den lagstiftning som idag inom vissa områden reglerar skyldigheten till en inkluderande, tillgänglig samhällsplanering, har inte fått genomslag trots flera decenniers verkan. Det är för Handikappförbunden en fullständigt oacceptabelt situation. Lagstiftaren måste utan ytterligare fördröjning säkerställa att den enskilde får ett tillfredställande skydd mot att diskrimineras på grund av bristande tillgänglighet. Den svenska samhällsplaneringen måste på allvar börja präglas av en inkluderande utformning för en hållbar utveckling och framtida tillväxt. Handikappförbundens remissvar 2010 Januari Yttrande över Myndighet för hållbart samhällsbyggande - en granskning av Boverket (SOU 2009:57) Februari Yttrande över Institutet för uppföljning och utvärdering inom hälso- och sjukvård och socialtjänst (S2009/9762/HS) April Yttrande över Lag om resenärers rättigheter i lokal och regional kollektivtrafik (SOU 2009:81) Juni Yttrande över Läkemedel och försäkringsskydd vid personskador (Ds 2010:11) Oktober Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Yttrande över Bättre regler för elektronisk kommunikation (DS2010:19) November Yttrande över Bortom Fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering (DS2010:20) 13

14 Vårt arbete med FN-konventionen FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning trädde i kraft i januari 2009 i Sverige. I början på år 2011 ska regeringen lämna sin första rapport till FN:s övervakningskommitté. Rapporten ska beskriva hur Sverige arbetar för att konventionens rättigheter ska bli verklighet. Under 2010 har projektet Agenda 50 verktyg för våra rättigheter arbetat med en alternativ rapport till den Regeringen gör. Alternativrapporten beskriver funktionshindersrörelsens syn på hur det fungerar i Sverige i förhållande till konventionens rättigheter. Både Handikappförbundens medlemsförbund och organisationer utanför samarbetet har deltagit i arbetet med rapporten. Elva regionala konferenser i samarbete med Handisam Under 2010 hade Handisam ett särskilt uppdrag att sprida kunskap om den nya FN-konventionen. Under hösten genomförde Handikappförbundens projekt Agenda 50, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Handisam tillsammans elva regionala konferenser spridda över hela landet. Fokus för konferenserna låg på kommuners och landstings/regioners ansvar för genomförandet av konventionen. Nytt material om Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inom projektet Agenda 50 verktyg för våra rättigheter har ett material arbetats fram som ska ge förslag till hur kommuner och landsting/regioner i samarbete med funktionshindersrörelsen - kan omsätta konventionens rättigheter i praktiken. Materialet, som heter Från rättighet till handling, ska bestå av flera delar; tre huvuddokument och tillhörande byggstenar med kompletterande fakta och information. Hela materialet kommer att finnas för nedladdning på 14

15 Vi jobbar för att motverka särlösningar Design för alla är utgångspunkten för Handikappförbundens projekt Brukarpaneler. Syftet med projektet är att användare med olika funktionsnedsätningar deltar i företagens produktutveckling. På så vis skapas större oberoende, jämlikhet och demokrati. Och det motverkar särlösningar. Under 2010 tog projektet ordentlig fart. Med hjälp av en gedigen uppsökande verksamhet rekryterades omkring 400 testpersoner med olika funktionsnedsättningar. Samtliga testpersoner fick göra ett referenstest där de subjektivt fick bedöma sin funktionsförmåga för dagen. All data samlades i en databas som ligger till grund för metodarbetet. En statistiskt säkerställd metod för produkttester har arbetats fram av professor och industridesigner Lena Lorentzen. Under november genomfördes sju pilottester där företag lät testa befintliga eller planerade produkter. Medverkande företag var bland annat telefonbolaget Doro som lät testa mobiltelefoner, Innotiimi som testade mötesmetodiken Opera och Nordic Gym som lät testa sina gymmaskiner. Pilottesterna utfördes för att prova metoden och finjustera den innan Design för Alla-testet kan börja säljas på den öppna marknaden. Företagen som deltog var mycket nöjda med testet och med analysen som projektets samarbetspartner Unicum genomförde. För designers och produktutvecklare är detta ett helt unikt verktyg att använda. De kan nu arbeta fram mer användarvänliga och snyggt formgivna produkter som passar alla oavsett funktionsförmåga. 15

16 Varför ska vuxna ta hänsyn till vad barn tycker? Ofta är barn och ungdomar med funktionsnedsättning i behov av insatser från olika verksamheter för att utveckla och stärka sina förmågor. Men många gånger utformas och beslutas insatserna utan att barnen kommer till tals vid planeringen. Det är med den utgångspunkten som Handikappförbundens projekt Egen växtkraft drog i gång Projektet som finansieras av Arvsfonden är ett samarbete med Barnombudsmannen och avslutas sommaren Projektet undersöker hur barns och ungdomars delaktighet och självbestämmande kan stärkas när det gäller insatser som är till för dem. Att insatserna stämmer överens med barnets eget perspektiv är viktigt eftersom det ökar barnens förutsättningar till ett självständigt liv. Under projektperioden har bland annat en kunskapsöversikt producerats. I den konstateras att Sverige saknar såväl forskning som dokumenterad praktisk kunskap om barns och ungas delaktighet när insatser planeras och genomförs. En del forskning och praktisk kunskap finns däremot i andra länder. En konkret inventering har genomförts av projektets referensgrupper och genom egna kontaktnät. Inventeringen omfattar bland annat kunskap om webbplatser som barn och ungdomar med funktionsnedsättning använder och om barn- och ungdomslitteratur som berör frågeställningarna. En enkät med syftet att få en bild av läget och fånga upp goda exempel har genomförts av projektet. Aktörer inom olika verksamheter har svarat på frågor om sin syn på barns delaktighet och hur de faktiskt gör för att barn ska vara delaktiga. Projektet har arbetat med en expertgrupp med ungdomar med funktionsnedsättning. Expertgruppen har fungerat som ett bollplank och är särskilt viktig i projektets slutskede när två handböcker ska produceras. En ska fungera som vägledning till professionella i olika verksamheter, beslutsfattare och föräldrar. Den andra ska vända sig direkt till barn och ungdomar. 16

17 Processtöd Tillgänglighet Processtöd Tillgänglighet är ett samarbetsprojekt mellan Handisam (Myndigheten för handikappolitisk samordning) och Handikappförbunden. Projektet finansieras av ESF och har pågått sedan 2009 för att avslutas 2011.Ytterst syftar Processtöd Tillgänglighet till att påskynda en utveckling mot ett arbetsliv och ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga. Konkret arbetar projektet med att stötta ESF-finansierade projekt så att de blir tillgängliga vilket är ett krav för att få projektmedel. Under 2010 har Processtöd Tillgänglighet erbjudit kostnadsfritt stöd och bollplank under idéutveckling och projektframskrivning. Likaså fungerat som ett stöd under hela processen. Handikappförbunden har haft fyra regioncoacher anställda placerade i landet. Dessa har arbetat med att ge målgruppsanpassad utbildning, information och vägledning till de olika regionala projekten. I första skedet har de arbetat med stöd i ansökan med siktet inställt på förslag till förbättringar. Därefter har de till godkända projekt erbjudit informationsmöten och utbildning både för projektledning och deltagare. Projektet har också erbjudit telefonsupport för frågor om tillgänglighet. Processtöd Tillgänglighet är placerat hos Handisam i Johanneshov. Kansliets fem anställda arbetar med administration, pedagogisk utveckling och transnationell samverkan. De har också upparbetat ett nationellt konsultnätverk och en fristående branschorganisation för tillgänglighetskonsulter. Barbro Lindgren, regioncoach i Processtöd Tillgänglighet, fick i november 2010 utmärkelsen Det goda exemplet av det kommunala handikapprådet i Umeå. 17

18 Röster att räkna med Anställ fler medarbetare med funktionsnedsättningar! Det var budskapet från Geoff Adams-Spink, BBC:s korrespondent för funktionshinder på konferensen Röster att räkna med i oktober Det var SVT som denna gång var värd för det årliga mötet mellan Public Service och funktionshindersrörelsen. Lärdomar från BBC blandades med seminarier om tillgänglighet, journalistrollen och valrörelsen. Mikael Klein, Handikappförbundens intressepolitiska chef och Maria Johansson, ordförande för DHR - Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder, medverkade i ett samtal med politiska reportrar på Sveriges Radio och SVT om vilket genomslag funktionshinders politiska frågor fått i valrörelsen. SVT:s politiske reporter Mats Knutsson sa bland annat att journalister underskattat den sprängkraft som finns i frågorna. Innan lunch var det dags för så kallad speed-dating, när genrechefer från public service företagen och representanter från funktionshindersrörelsen stod redo för en pratstund. Det var många som uppskattade möjligheten att träffa Public Service. Uppskattningen från de olika PS-företagen var också stor. Cheferna på företagen var påtagligt nöjda med samtalen som gav många uppslag och nya insikter. Den 7 oktober 2011 är det igen möjligt att komma med goda idéer och synpunkter när Handikappförbunden, som drog igång den första konferensen 2007, står som värdar igen. 18

19 Tillgänglighet kräver standardisering Den 14 oktober varje år är det Världsstandardiseringsdagen var temat för dagen tillgänglighet. I Stockholm arrangerades en heldagskonferens där det bland annat diskuterades hur fler kan medverka till att använda standarder för att skapa ett tillgängligare samhälle. Konferensen var ett samarbete mellan SSR:s Konsumentråd, Handikappförbunden, Handisam, Konsumentverket och SIS (Swedish Standards Institute). Inför seminariet Tillgänglighet kräver standardisering intervjuades företrädare för olika medlemsförbund om synen på standardisering och tillgänglighet. En gemensam nämnare oavsett funktionsnedsättning är behovet av förutsägbarhet. Till exempel lyftes behovet av att känna sig trygg i skyltning och service för att få hjälp att byta tåg för dem som har en kognitiv nedsättning. Där skulle det behövas en ny standard. Förutom föreläsningar kunde deltagarna själva gå runt och prata med standardiserare inom ett tiotal områden. Till exempel projektet Lättöppnade förpackningar som startats av Reumatikerförbundet och den nya standarden för Socialt ansvarstagande där Sveriges Konsumenter engagerat sig. Dagen avslutades med sammanfattande punkter som togs emot av en representant för Utrikesdepartementet där standardisering hanteras. Handikappförbunden skickade också ett brev till berörda ministrar efter konferensen med rubriken Standardiseringens roll för ett universellt utformat samhälle. Konferensen filmades med teckenspråkstolkning och undertext. Du kan se den i efterhand på: Läs också om Handikappförbundens arbete med standardisering: Tillganglighet/Standardisering/ 19

20 Gemensam satsning på studier med ABF Handikappförbunden och ABF (Arbetarnas Bildningsförbund) arbetar med en gemensam studiesatsning. Den ska stärka studieverksamheten i båda organisationerna. Under 2011 har Handikappförbunden arbetat med utveckling av en modell för systematisk kunskapsöverföring från organisationens projektverksamhet till en framtida gemensam studieorganisation. Där projektens resultat ska leva vidare och berika handikapprörelsen med utbildningar. Under året har en intressepolitisk grundutbildning för företrädare inom handikapprörelsen färdigställts och arbetet med ett antal pilotutbildningar har genomförts i några pilotområden inom ABF:s organisation. Den har utgått från den tidigare handikappolitiska grundutbildningen "En samlad handikapprörelse", men har uppdaterats och justerats för nya villkor. Piloterna för testutbildningarna är Stockholms och Västerbottens län. Resultaten och erfarenheterna kommer sedan att spridas till övriga landet. Projektet har haft en projektledare anställd på ABF och nationell styrgrupp med representanter från båda organisationerna såväl anställda som förtroendevalda. En nationell referensgrupp med förbundsrepresentanter och lokala ABF-företrädare har träffats under året. 20

21 Projekt som avslutats under året Hjälpmedel en förutsättning för delaktighet och god livskvalitet Handikappförbundens projekt Hjälpmedel en förutsättning för delaktighet och god livskvalitet avslutades i januari 2011 efter tre års arbete. Syftet med projektet var att skapa förutsättningar för att människor med funktionsnedsättning får rätt till de hjälpmedel de har behov av. Likaså att kvinnor och män behandlas likvärdigt oavsett var i landet de bor. Med projektet ville Handikappförbunden undersöka hur eventuella orättvisor påverkar livsvillkoren för användare av hjälpmedel i olika delar av landet. Det gjordes utifrån ett genus- och hälsoekonomiskt perspektiv. Ett kunskapsmaterial togs fram under hösten drt skickades ut till samtliga medlemsförbund och regionala samarbetsorgan. Materialet finns också att ladda ner på Tillgängliga bostadsområden Handikappförbundens projekt Tillgängliga bostadsområden har arbetat med praktiskt tillgänglighetsarbete med målet att utveckla en allmän metodik för lokalt tillgänglighetsarbete. Projektet pågick mellan 2007 och november Filmen Attans! En film om tillgänglighet utgör tillsammans med studiematerial ett utbildningspaket i tillgänglighet. Materialet kan användas inom studiecirklar och internutbildningar. Filmen är både textad och syntolkad och kan beställas på Utvecklingsforum Syftet med projektet var att förbättra förutsättningarna för funktionshindersorganisationerna i Sverige genom delaktighet och samverkan. Projektet pågick i tre år och avslutades december Projektets viktigaste uppgifter var att stötta medlemsförbundens utveckling och samarbete, utveckla samverkan mellan samarbetsorganen på lokal och regional nivå och ta fram och sätta igång nya projekt och samarbeten. Utvecklingsforums arbetsätt var att driva nätverk i frågor som förbunden tog initiativ till samt att ordna dialogmöten och förbundskonferenser med syftet att starta och driva fram nya utvecklingsarbeten. 21

22 Initiativ Initiativ är samlingsnamnet på förbundsgemensamma frågor som inte går att koppla till något av de prioriterade områdena. Initiativen kan till exempel initiera eller komma ur en Förbundsdialog. De drivs av initiativtagarna i samarbete med Handikappförbunden. Två initiativ har varit igång under 2010: Europaforum, som är ett öppet nätverk med representanter från flera av medlemsförbunden Alla förbund har idag olika erfarenheter av att arbeta med EU och tillsammans ska nätverket fungera som ett stöd till Handikappförbundens och medlemsförbundens politiska verksamheter. Föräldraskapsinitiativet, som är ett nätverk kring föräldrafrågor. Initiativet togs av Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn, DHB, i samverkan med Utvecklingsforum. Nätverket har funnits sedan april Syftet med Föräldraskapsinitiativet är att ge de här frågorna större tyngd i påverkansarbetet och att skapa ett bättre erfarenhetsutbyte mellan förbunden. 22

23 Handikappförbundens styrelse 2010 Ingrid Burman Ordförande Lars Berge-Kleber Vice ordförande Pelle Kölhed, Vice ordförande David Magnusson Vice ordförande Jan-Olof Forsén Inger Forsgren Ulf Grape Thomas Jansson Elisabeth Wallenius 23

24 Våra 39 medlemsförbund Afasiförbundet i Sverige Astma- och Allergiförbundet Autism- och Aspergerförbundet Blodcancerförbundet (BLC) Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO) DHR Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder Dyslexiförbundet FMLS Elöverkänsligas Riksförbund FUB För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Förbundet Blödarsjuka i Sverige (FBIS) Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) Hiv-Sverige Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Hjärtebarnsförbundet ILCO Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade Mun & Halscancerförbundet (MHCF) Njurförbundet ParkinsonFörbundet Personskadeförbundet RTP Primär Immunbrist Organisationen (PIO) Prostatacancerförbundet Psoriasisförbundet Reumatikerförbundet Riksförbundet Attention Riksförbundet Cystisk Fibros (RfCF) Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT) Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) Riksförbundet Sällsynta diagnoser Schizofreniförbundet Stamningsförbundet STROKE-Riksförbundet Svenska Celiakiförbundet (SCF) Svenska Diabetesförbundet (SD) Svenska Epilepsiförbundet (SEF) Svenska OCD-förbundet Ananke Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) Sveriges Fibromyalgiförbund (SFF) Tandvårdsskadeförbundet (TF) Handikappförbunden, Box 1386, Sundbyberg