VEB~~iHE33sP"L~ER~G VD AL,XGS&S SE&QTEK, Beskrimbg ar. varksamhef,~..w&& Abiags&s "b2bliotek c-t f örslag tiu. verhambetsplan ~976-80 l l Specialarbete inom amet Biblio tsbkua:.slmp vid. Bibzio t ewnög&olzm i hr&s v(-t 1975 Kerstin M Xnd&ssocon - A- --.p-
Hösten 1974 beslutades att det i Alingsås kcimrun skulle införas en stkt verksamhetsplanering, innebaraade en lgngtidsplanering av driftsbudgeten. 1976 blir det första året dar detta nya budgetsystem ska vara genomfört. iet innebar att varje facknämnd under 1975 ska ge programförslag för sina respektive verksamheter. Programförslagen sk:a innefatta målsattning, angivande av servicenivå, prioriteringar och resursanspråk. Sy:ftet nied förelj-ggande specialarbete ar att presentera ett underlag, som kan ligga till grund för kultii!rnamndens programförslag avseende biblioteksverksamheten. Det. slutgiltiga förslaget till verksamhetsplan komner att upyra.ttas av bibliotelrschefen, nar kulturnaninden tagit s tallning till det material, som kommer att presenteras nedan. Under arbetets gång har jag haft kontinuerlig kontakt med bibliotekschef och övrig personal vid blingsås bibliotek. Deras nedverkan har varit en viktig förutsättning för arbetet. Genom att jag själv har tjänstgjort vid ~lingsås bibliotek, hade jag redan från början en viss kännedom om biblioteksverksamheten dar. Specialarbetet påbörjades i november 1974, sedan kulturnämnden beslutat att det skulle samordnas med verksamhetsplaneringen. KOHT OM VERKSAMHETSPLANERNG Bakgrunden tisl att man beslutat införa verksamhetsplanering i Alingsas kommun ar att man upplevt den nittillsvarande planeringen som otillräcklig. Den e~onomiska långtidsplaneringen har endast fungerat som en prognos över kostnadsutvecklingen. Den har inte varit effektiv som medel att styra utvecklingen. Generellt galler att den traditionella ko~~%u.nala lerårcplaneringen inte längre fungerar tillfredsställande. Nya krav ställs på komunernas planering genom att den konmunala verksamheten ökar och knappheten på resurser blir alltmer påfallande. Kommunsam~nanslagningarna nar lett till att kommunernas storlek ökat och deras struktur förändrats. Svenska kommunförbundet har under flera år arbetat med att förbättra modellerna för planering. Man har därvid utvecklat en modell fcr sanordnad flerårig planering och budgetering, vilken kallas verksamhetsplanering. Modellen innebar att komunernas totala verksamhet grupperas i ver~samhetsområden. För varje verksamhetsområde ska facknamnderna lämna en beskrivning av verksamheten och syftet med den. Behovet av service ska kartläggas liksom den nuvarande servicenivan. Målsättningar för verksamhetens utveckling ska anges och anknytas till servicenivån. Härvid ska olika alternativ redovisas. De resursanspråk som stalls för att förverkliga målsattningarna ska anges. Denna modell ska alltså kunna ge besked om vilka behov som finns på olika områden, vilka resursanspråk som kravs för att uppfylla behoven och vilka resultat man får ut av insatta resurser. Verkligheten ska beskrivas så konkret som
möjligt. Härigenom blir kommunstyrelsens och, kommunfullmaktiges möjligheter att göra avvägningar bättre och man kan styra in resurserna p& de verksamheter son bedöms vara mest angelägna. Alingsgs ar indelningen i verksamhetsområd.en gjord efter förvaltningsorganisationen. Kulturnämnden ansvarar för verksamhetsplaneringen.för verksamhetsområdena bibliotek, muséer och utställningar, anslag till bildningsverksamhe t och' övrig kulturell verksamhet. Det är alltså samma områden som kulturnämnden,har förvaltningsansvar för. Verksamhetsplaneringen ska omfatta två alternativ. Man ska ha ett ramalternativ med givna resurser och ett öppet alternativ som facknamnden beslutar Planeringen ska omfatta en 5-årsperiod och vara rul-1and.e. Årsbudgeten fås genom att man bryter loss år 1 i 5-arsplanen och bearbetar denna bit. Som utgångspunkt för planeringsarbetet har k:ommunen samanställt ett material kallat "Gemensamma planeringsförutsättningar för ~lingsas kommunt1 (GPF). Det antogs av kommunfullmäktige i mars 1975. GPF beskrivs konim.unens nuläge och de förandringar som förutses på olika områden fram till 1980 och 1990. Materialet kommer att hållas aktuellt. Då denna ongång av verksamhetsplanering ar d.en första i Alingsås, blir det något av en experimentorng;ång. Såväl de enskilda namndernas planering som den totala planeringen får revideras och förbättras i enlighet med de erfarenheter som kommer att göras. Den första uppgiften blev att satta sig in i de allmänna planeringsförutsattningar som galler för hli.ngsås konmun. Dessa planeringsförutsattningar presenteras i sina huvuddrag på sid. 6-9. Det stod snart klart att bibiioteksverksamheten måste delas upp i mindre områden för att få mer lätthanterliga bitar att arbeta med. Uppdelningeo måste följa den naturlisa verksamhetsstrukturen så nara som möjligt, men fick intre ske så långt att materialet blev sv&röverskådligt. Den uppdelning som blev den slutliga visas på sid. 10. Denna uppdelning bestämdes helt av de behov och förhållanden som föreligger vid Alingsas bibliotek. Geografiskt sett ar biblioteksverksamheten cijamn. Den ar d&:ligt utvecklad i de förutvarande k0rnmunern.a Bjarke och Hemsjö, medan huvudbiblioteket i ~ lin~sås har ett täxligen välutvecklat serviceutbud. En satsning på kommvinernas ytterdelar måste därför göras. För detta måste sk:e en kartläggning av behov, resurser och nuvarande service ur geografisk aspekt. En uppdelning gjordes därför mellan huvudbibliotek och filialer. Vad beträffar den sociala verksamheten bestämdes dock att den skulle behandlas i ett samrrianhang. nformations- och programverksamhet måste planeras och administreras centralt och fick därför utgöra ett särskilt verksamhetsområde. Administration och mediaarbete ar cemtraliserat till huvudbiblioteket. Det visade sig mest praktiskt att behandla aven dessa områden separat. Uppdelningen ar alltsa baserad både på funktioner och geografisk lokalisering av enheterna.
Darefter skulle varje verksamhetsområde i gijrligaste mån beskrivas och ksrtlaggas med avseende på den inuvarande verksaaheten, behov och rn2lsattningar. Verksamheten skulle uttqyckas i servicenivaer ned hjälp av servicemått. Har hade jag stor hjälp av bibliotekschefen och den övriga personalen. Dessutom fanns material i form av utredningar, biblioteksstatistik men. Vissa uppgifter krävde egna undersökningar som t.ex. att rakna antalet magasinerade böcker. En central uppgift var att finna olika typer av servicemått som kunde beskriva b%sliotkkswerksamheten. Kriterierna på bra servicemgtt ar: att de ska uttrycka &.got väsentligt om verksamheten ifråga såväl kvalitets- som kvantitetsaspekter slra inrymmas zan ska kunna påverka dem och förutsäga resultatet - de ska kunna följas upp och kontrolleras med minimalt extraarbete D& biblioteksverksamheten består av s& många olika bitar blev det nödvändigt att använda ett ganska stort antal servicemått för att fånsa in det väsentliga* Kvalitetsaspekten var många gånger svår och ibland omöjlig att uttrycka i form av ett servicemått. Servicematten beskriver mätbara delar av verksamheten, vilket leder till att sådana faktorer som exempelvis sociala effekter kommer bort. Som kommer att framgå av redovisningen i det följande, blev jag tvungen att i vissa fall ge avkall på kriterierna.. Underlaget för bedömning av behov skulle ge en uppfattning om hur servicenivån borde utvecklas. bland kunde det material sorn,låg till grund för behovsbedömningen relateras direkt till servicemåtten. En sådan relation utgörs av t.ex. bokbestånd per invånare, vilken blir meningsfull genom att det finns normer som säger att bokbeståndet per invånare bör vara av en viss storlek. regel kunde dock inte behoven direkt relateras till servicemåtten på ett meningsfullt sätt. Behovsbedömningen fick istället grundas på zillmanna målsättningar och p& förväntad efterfrågan. Dessutom hade personalen erfarenhetsmassiga uppfattningar om brister ocn om önskemal från allmänheten. Avsaknaden av en befolkningsprognos uppdelad på områden ledde till att jag fick använda gamla uppgifter som underlag för bedömning av behov i vissa fall. Beskrivningen av verksamheten i servicemått kompletterades med en skriftlig beskrivning där den nuvarande verksamheten stslldes i relation till de allmänna normer och rekomendationer som fanns, framför allt i NRU. Någon egentlig skriven m5:lsättning för Alingsås bibliotek fanns inte, men i utredningen "Kommunsarilmanlaggningen ~lingsås-~jarke-hemsjö" uttrycktes vissa målsättningar. Behov och målsättningar för verksamheten jämfördes med den nuvarande servicenivån. De skillnader scrn förelag fick ligga till grund. för ett förslag till önskvärd högre servicenivå. Denna föreslagna servicenivå skulle innebära en biblioteksverksamhet av ungefär genomsnittlig standard jämfört med andra bibliotek. Det ekonomiska laget i kommunen gjorde det orealistiskt att lagga servicenivån högre.
Det sto<a problemet vid Alingsås bibliotek var att personalen var underdiaensionerad. beskrivningeri av verksamhetsomradena trycks hela tiden på detta. Jag försökte redogöra för vad personalbristen innebar för verksamheten, vilket ibland krävde en ganska ingående beskrivning av förhållandena viid biblioteket. Däremot har jag inte tagit upp NRU: s rekommendationer Er personaldimensionering. Orsaken ar att bibliotekschefen har gjort en se2arat personalutredning. Budgeten för 1975 delades upp mellan de olika verksamhetsora:r;dena, för att se hur stora resurser den nuvarande ser- - vieenivåo krävde. För att få reda på hur stor del av arbetstiden som åtgick för olika arbetsmoment gjor8des en enkätundersökning. Vissa kostriader kunde fås frani ned hjälp av fakturor 'etc. Därefter gjordes kostnadsberäb;ningar för att få fram vilka ytterligare resurser som sku1l.e krävas för att nå upp till den föreslagna högre servicenivan. Dessa kostnadsberakningar redovisas i en bilaga. Den högre servicenivån är ämnad som ett förslag till det öppna alternativ som kulturnämnden ska bestzmia för bibliotelrsvcrksamheten. p er vicen iv ån är tänkt att förverkligas under en 5-arsperiod. Något förslag till att; placera de olika förslagen i tiden har inte gjorts. De prioritedngar som maste göras får kulturnämnden ta ställning till, samtidigt som den bestämmer vilken servicenivå som ska antjagas* Ramalternative,t,som innebar en 6-procentig Eikning av anslaget, torde komma att innebära en oförändrad servicenivå förutsatt att inte kulturnamnden vill föreslå omfördelningar av resurser mellan de olika verksamhetsomr&dena. Om utlåningsveirkssnheten på huvudbiblioteket fortsätter att ÖKa måste servicenivån sankas på något annat onråde grund av persona:lbristen. Det material son kulturnämnden fått sammanfaller i stort sett med det som redovisas i kapitlet Nul2gesEeskrivning och förslag till verksamhetsplan för Alings2is bibliotek". Dessutom har de fatt kostnadsberäkningarna.
~lin~szs kommun ar belagen i sydvästra delen av Västergötland* Kommiiïicn bildades den 1.1 1974 genom att dåvarande kommunerna ~lill~sås, Bjarke och Hemsjö gick samman. Ett par mindre delar av Bjärke fördes dock till Trollhattans kommun. Den 1.1 1975 tillkom från Lerums kommun norra delen av Ostads försarn2i~g.:konmunens centralort ar ~lingsås som ar relativt centralt belaget med Bjarkedelen norr om och Hemsjödelen söder om centralorten. ~vståndet till centralorten uppgår som längst till ca 35 km, AlKngsZs ar klassat som regionalt centra i det regionalpoliti~ka handlingsprogrammet. detta handlingsprogram, som antogs uv riksdagen 1972, anges befolkningsramar samt en plan för utveckling av den regionala strukturen. Handlingsprogrammet tjänar som ledning vid planering och utgör underlag för lokaliseringsheslut. Det utgör alltså en grund för regionalpolitiken och har därför stor betydelse för kommunernas utveckling. En ny omgång av regional utvecklingsplanering pågår för nurvarande. Lansstyrelserna har upprättat förslag till ' lansprogram. Kommunerna ska yttra sig över detta, varpå det kommer att fastställas av riksdagen 1976. det förslag till lansprogram som berör Alingsås kommun, har länsstyrelsen gj0r.t antaganden om naringslivsutvec~ling och befolkningsutveckling som kommunen finner helt orealistiska. På grundval av egna utredningar och prognoser visar aan att utvecklingen blir betydligt gynnsammare an den som lansstyrelsen förutsoår. Det planeringsunderlag som kommunen fastställti GPF skiljer alltsa fr& länsstyrelsens förslag på viktiga punkter. Befolkningen inom kommunen uppgick den 1.1 1974 till 26 954 personer. Förutom AiFngsås finns tre tätorter i kommunen:. Sollebrunn och Stora Mellby i norra delen och Västra Bodarne i södra delen, Enligt FG3-70 bodde 20 377 invånare i tätort och 6 169 i glesbygd. Tätortsbefolkningen fördelade sig enligt --. följande: ~lin~sås 18 761, Sollebrunn 786, vastra Bodarne 593$ Stora Mellby 237. Befolkningen i glesbygdsomradena =inskade under 1960-talet, men på senare år har trenden vant och i flera o::lråden har befolkningen ökat nåsot. Befolkningsfördelningen i glesbygdsområdena ar ogynnsam med en hög andel av äldre personer. nvandrarna utgöc ca 3% av befolkningen, 197'3 fanns 905 invandrare, varav de allra flesta bodde i cent.ralorten. Bebyggelsen domineras av småhus. Ungefär hälften av alla lagenheter ligger i enfamiljs- eller tvåfamiljshu~s. Den befolkningsprognos som gjorts redovisar endast befolkniiigsutvecklingen för kommunen i dess 'helhet,. Den ska senare förfinas så att man får delomr~desprognoser. Den årliga befolkningsökningen beräknas till ca 290 personer. Detta leder till en befolkning på 29'000 år 1980. 1990 beräknas befolkningen uppgå till 31 254 personer. Prognosens utfall ar beroende av att antagandena om f1yttninge;strukturen håller.. Man nar på grundval av utvecklingen de senare åren raknat med en nettoinflyttning på 150-200 personer årligen. Med ledning av utvecklingen, kommunens nålsättni.ng och det planerade bostadsbyggandet kan man dra den siutsatsen att befolkningsökningen kommer att ske i centralorten, Sollebrunn och ngared. övriga omraden kommer sannolikt förändringarna att bli mycket små.
Befo1kn.Lngsprognosen grundar sig b1.a. på bedömningar om näringslivets utveckling. Antalet sysselsatta har minskat mellan 1955 och 1970. Antalet sysselsättningstillfallen beräknas sjunka med ytterligare 160 fram till 1980 och darefter öka med ungefär samma antal till 1990. Tabell 1 Antal sysselsatta inom olika ngringsgrenar 1965 och 1970, samt beräknat antal sysselsatta 1980. Jord- och skogsbruk Tillve~kningsindus tri Byggnadsverksamhet Varuhandel Sanifiirdse'l Privata tjanster Offentliga tjänster To tal t De viktigaste jordbruksoaradena finns i kommunens norra del kring Sollebrunn och Stora Mellby. Skogsbruket kompletterar jordbruket i stor utsträckning. Minskningstakten inom jordbruket beräknas alltså avta jämfört med tidigare. Den allra största delen av arbetstillfällena inom industri-, byggnads- och serviceniiringarna ar koncentrerade till centralorten, Tillverkningsindustrins minskning 1965-1970 orsakades av att TEKO-industrin gick ner med 863 arbetstillfällen. Me-. tall- och verkstadsindustrin ökade däremot, Strukturomvand-, lingen inom TEKO berä.knas nu vara i det närmaste avslutad i A1ingså.s kommun. Ökningen av antalet sysselsatta i offentlig tjänst faller till största delen på sektorn hälso- och s jukvå.rd. Det finns drygt 300 f~retag i kommunen. Ungefär 85 har 10 eller flera anställda. Förvarvsfrekvensen, dvs andelen förvarvsarbetande i förhållande till befol~ningen~beräknas avta från 0,451 1970 till 0,41 1980. Utpendlingen av arbetskraft ar betydligt större än inpendlingen. Det föreligger ett storstadssamband med Göteborg. Nettoutpendlingen var 1970 812 och beräknas 1980 uppgå till ca 1200. Kommundns målsättning är att få en ytterligare differentiering av arbetsmarknaden. Näringslivet ska utvecklas såväl i centralorten som i norra och södra kommundelarna. Detta ska åstadkommas genom en aktiv näringslivspolitik och samarbete med det befintliga näringslivet. Det geografiska laget och de goda'kommunikationerna gör att man är optimistisk beträffande nyetableringar. Avståndet till Göteborg är 47 km, till Borås 38 km och till Vänersborg 70 km. Västra stambanan passerar Alingsås, ned direktförbindelser till Stockholm och Göteborg. Mellan Göteborg och ~lingsås går också pendeltåg. 23 går genom Alingsås. En flygplats är planerad i Landvetter som nås snabbt från Alingsås. Den kommersiella servicenär val utbyggd i ~ lingsås och tillfredsställande i Sollebrunn, medan den ar otillräcklig i södra kommundelen. Kommunen söker verka för att Sollebrunn ska vaxa for att trygga det befintliga serviceutbudet. Man anser att orten bör få status av kommundelscentrum i det
regionalpulitiska handlingsprogrammet. Det finns ca 3000 personer inom 5 km radie från Sollebrunn. Avståndet till Blingsås ar ca 30'~~. Sollebrunn ar centrum Sven för delar av angränsande kornmuner+ Hemsjö och ngared bör tillåtas vaxa för att få ett bättre underlag för service i kommunens södra del. ngared är ett nytt bostadsområde någon kilometer från Hemsjö kyrkby och ligger invid E3. Man raknar me& att en stor del av befolkningen i ngared kommer at.t pendla till arbetsplatser i Göteborg. Antalet skattekronor per invånare var 1974 126,57, vilket kan jämföras med 146,88 för riket i genomsnitt. Det varierade i de olika kommundelarna från 135,08 i ~lingsås till 95,06 i Bjarke. Eftersläpningen jämfört med medelskattekraiflen har ökat under senare &r och väntas göra det även i fortsättningen. Största delen kompenseras av skatteutjamningsbidrag, som ar garanterade upp till 95 av medelskattekraften. Den totala kommunalskatten varierar mellan olika församlingar mellan 25,35 och 25,75 per skattekrona. Den kommunala utdebiteringen 1974 var 14,45 per skattekrona jämfört med 13,98 för riket i genomsnitt. Kommunen betraktar denna skillnad so:n en faktor som kan påverka kommunens utveckling negativt och anser att den ekonomiska politiken måste sträva mot att utdebiteringen på sikt inte överstiger medeltalet för riket. Enligt KELP ska utdebiteringen inte and-ras under den kommande 5-årsperioden. Det innebar att ökningen av d,en komaunala budgeten inte bör överstiga skattekraftsutvecklingen, soa beräknas till 7-8% per år. Det ekonomiska läget i kommunen får alltså betecknas som kärvt och utrymmet för ökade resursanspråk är litet. Kommunfullmäktige består av 49 leda3öter. Den politiska sammansättningen är följande: SAP 18, Cp 12, Fp 9, M 7, KDS 2 och VPK 1. De kollektiva transporterna i kommunen ar relativt val utbyggda. Förutom regionala och lokala linjer finns sok. kompletteringslinjer. De har tillkommit för att tillgodose kravet på serviceresor till Aling&s och Sollebrunn för de som har långt till allmänna busshållplatser. Kompletteringslinjerna trafikeras med tre dubbelturer per vecka. Man meddelar i förvag om man tanker utnyttja en viss tur. Om inga beställningar kommer in s& inställs turen ifråga- Utbildning finns up? till och med gymnasieskola. denna gymnasieskola, Alstromerskolan, går ca 1000 elever förd-elade på 46 klasser. Även vuxenutbildningen ar f örlagd till Alströmerskolan. den kommunala vuxenutbildningen del-tar läsåret 1974-75 ca 500 personer. På Alströmerskolan finns ett skolbibliotek med en halvtidsanstalld bibliotekarie. grundskolan finns ca 3300 elever i 146 klasser* Det finns två högstadieskolor, 12 låg- och mellanstadieskolor och 2 lagstadieskolor. Lanastinget driver en vårdskola, en särskola samt en skogsskola i kommunen. Götebor$s kommun driver två internatskolor och Exangeliska Fosterlandsstiftelsen en folkhögskola. Det finns tre daghem och 1975 tillkommer ytterligare ett.
Antalet platser blir totalt 120. lekskolor finns platser för 272 barn. För barn i skolåldern finns två fritidshem med sammanlagt 45 platser. Alingsås finns ett lasarett med medicinsk och kirurgisk klin jk samt langvard och BB-avdeining. Antale t vårdplatser uppgår till ca 34.0. Sollebrunn har man en distriktsläkare och en distriktssköterska. Det finns fyra ålderdomshem med sammanlagt 230 vårdplatser.. Tv& ligger i ~lingsås, ett i Sollebrunn och ett i Hemsjö. Många äldre mnnniskor har hemsamarithjälp eller social hemhjälp. Sammanlagt uppgår denna verksamhet till 190 000 timmar oh året, Alla handikappade har tillgång till färdtjiinst. Av kulturella institutioner finns förutom bibliotek ett museum, en konsthall samt Nolhaga slott. Huvudbiblioteket ligger i ~lingsås. Filialer finns i Sollebrunn, Stora Mellby, Magra, Långared, Hemsjö, Västra Bodarne, odenas samt i Stockslycke scn ar en stadsdel i Alingsås. Bibliotekets budget för 1975 ligger på ca l,3 milj. ~lingsås museum ar ett kulturhistoriskt museum. Man ordnar miniutstallningar, med material ur samlingarna, vilka stalls ut i offentliga lokaler. Konsthallen bedriver också utställningsverksamhet främst med anknytning till konst och konsthantverk. På Nolhaga slott ordnas utstallningar,.konserter och andra kulturarrangemang. Kultursektorn ar organisatoriskt uppbyggd så att under kulturnämnden finns en kulturchef, Denne ar också chef för biblioteket.för musget finns en museichef. För den största delen av teaterutbudet i kommunen svarar teaterföreningen som får bidrag av kulturnämnden. Det är huvudsakligen gästspel, främst fran Svenska Ziksteatern, som ordnas. Det brukar vara ungefär 10 föreställningar on året. Musikarrangemang ordnas av bla. kulturnämnden och konmunala ~usikskolan. Det finns ca 200 föreningar och studieförbund, som bedriver verksamhet av många skiftande slag. Förutom skollokaler finns det ett 50-tal samlingslokaler i kommunen. Flera lokaltidningar finns. ~lingsås tidning utkommer i 5500 ex, Elfsborgs lans tidning i 7200 ex och Lerums tidning i 1300 ex. Samtliga dessa utkommer tre gånger per vecka. Dessutom finns ett annonsblad, Alingsås-kuriren, son? kommer en gång i veckan och delas ut gratis till alla hushåll. Den har en upplaga på 12 900 ex.
NULAGESBESKRVNNG FOR ALNGSAS BBLOTEK OCH FORSLAG TLL VERKSAMH:ETSPLm Biblioteksverksamhet Mediaarbete Utlånings- och re ferensverksamhet nformations- och Social och uppsökande verksamhet
Blankett 5 Styrelse/namnd Verks~nhet Administration Ramalternativ Underlag för bedömning av behov 1974 1 1975 1976 1977 1 1978 1979 Antal biblioteksenheter 10 Antal ans tallda 19 Extra t im<j:ins tgörande 13 Total utlaning 21 3 324 2 't r S P Titel/konto. (1 * td '. * u H H t.2 El 53 * El H o r, l Kapacitetsftjrtindringar 1 1976 1977 1 1978 1979 l. l,., 1 n C F - -b.
Denna verksamhet omfattar. administration och utvecklingsarbe te. Även personaladministration har inräknats, liksom intern information i form av t.ex. personalmöten. Sadan interninformation ar av grundläggande betydelse i en decentraliserad biblioteksorganisation. Att administrationsarbetet fungerar bra ar en förutsättning för en effektiv biblioteksverksamhet. Adniinistrat;ionsarbetet ligger till största delen p& bibliotekschefen, som också ar kulturchef i kommunen. En av bibliotekarierna har huvudansvar för personaladministrationen.. Personalmöten förekommer oregelbundet på huvudbiblioteket för personalen där. Under 1974 ägde ett möte rum mellan filialföreståndare och bibliotekschef. Det är angeläget att personalmötena blir regelbundna. En utökning av biblioteksservicen i enlighet med vad som föreslås i det följande ställer ökade krav på administrationsfunktionen. En förstärkning av personalresurserna torde vara nödvändig., personalmöten pa hb/år personalmöten för filialpersonal/år C nuvarande servicenivå 6 - önskvärd servicenivå 26 6 7 diff. 20 6 kostnad il. 940 4 i35 16.075 i Komraen tar På grund av verksamhetens karaktär gick det inte att finna några meningsfulla servicemått för den egentliga adminic trationen. Beträffande den nödvändiga personalförstärkningen beror den i hög grad på vad som bestäms i fråga om de övriga verksamheterna. Bibliotekschefen som är bast insatt i denna del av arbetet får återkomma till Behovet av mera personal i ett senare sammanhang.
r S tyrelse/nömnd Verksamhet! Medi-bete Blankett 5 Titel/konto Ramalternativ Underlag för bedömning av bchov 1974 l975 1 1976 1 1977 1978 l979 1 Befolkning 27.542 ökning me3 ca 290 personer/&r, Mediabestand (aktuellt bestand p& hb + 88. 155 ogallrade besthd p& filialerna), U tl&ning/ inv 799 0. x.. 3 H b!a bi MH M t 8'. Kapacite-tsföröndrin~ar 1 1976 1 1977 1 1978 1 1979 L i.-. l -
Styrelse/nämnd Ver ksarnhet - Mediaarbete Titel/konto Blankett 6 [ Beskrivning av verksamheten (ex ändamål, mdlsattning, målgrupp, statliga förordningar) 1 nnefattar urval, inköp, katalogisering, klassificering, iordningsst'ällande av media, kortstoppning samt översyn av mediabestånd (lagning, magasinering och gallring). Vid medinurvalet ska liansyn tas till kvalitetskriterier. Urvalet ska vara allsidigt. Nyinköpta niedia bör iordningsstallas utan dröjsrniil. Kortstoppningen ska ske samtidigt som media ar klara för utl%ning. Översyn av mediabestgndet ska ske kontinuerligt sa att detta halls s8 aktuellt som möjligt. Nyinköpen av böcker bör vara O,25-0,30 per inv. Minst 5-10 $ av mediabest%ndet bör gallras eller magasineras arligen. Serviceniva en1 1975 års budget Beräknat bokinköp. 7.500 ~okinköp/inv 0,27 Beräknat inköp av AV-media. 400 Antal tidn. och tidskriftsprenumer. 384 Nediainköp/ inv 0,30 Gallring i 75 av mediabestandet 2, 0 Magasinering i % av mediabestandet oa 1.0. if?diaflödet 5 veckor l ntdkter Kostnader en1 1975 års budget Totalt 172,910 personalkostnader 168.710, avskrivningar intern ranta förd kostn., intern ers Katalogens aktualitet (hb) - 3 m&nader 1.1-75 övrigt 4 000 Nettokostnad Prestation Enhetskostnod
MEDAAREXTE verksamheten ingår urval, inköp, klassificering, katalogisering och iordningsstallande av media samt kortstoppning, dvs allt det arbete som görs med media innan de komer ut på hyllorna klara för hemlån. Dessutom ingår översyn av bokbeståndet vilket innefattar lagning, magasinering och gallring. Det ar av en grundläggande betydelse för biblioteksverksamheten att mediaarbetet fungerar så att nyinköpta media snabbt görs i ordning för utlan. God biblioteksservice innebar b1.a. att låntagarna finner de nya och aktuella böckerna på biblioteket. Översynen av beståndet ar viktigt. Bokbeståndet får inte.innehalla föråldrade böcker som ger felaktig informotion. Böcker och andra media måste vara i god fysisk kondition. Kortkatalogen är det viktigaste hjälpmedlet i biblioteksarbetet och en viktig informationskälla aven för lhtagarna. Det ar därför nödvandigt att den innehåller tillförlitliga och färska uppgifter. Man måste kunna återfinna nyinköpta böcker i katalogen och få relevanta uppgifter om exempelvis magasinering.. Om det brister i ovannämnda förhållanden innebar det att bibliotekets resurser inte kan utnyttjas lika effektivt som annars. Vidare förssras servicen gentemot allmänheten och biblioteket skapar negativa intryck av sin verksamhet. De standards som finns för nyinköp, galler endast böcker. De säger att inköpen bör uppgå till minst 250-300 band per 1030 invånare och &r. Gallring och magasinering bör uppgå till minst 5-10 76 av beståndet. Det är svart att ange norner därför att utlåningens omfattning naturligtvis påverkar behovet av gallring och inköp. Gallringens storlek ar en av de faktorer som också påverkar hur stora inköpen av nya böcker bör vara. Vid Alingsås bibliotek ar mediaarbetet centraliserat till huvudbiblioteket. Detta är den mest rationella lösningen- Den största.delen av nya media köps genom Bibliotekstjansts sarnbindningslistor som komer ca 2 gånger i månaden. Alla filialföreståndare får var sitt exemplar av alla listor. De fyller i dessa och sänder dem tillbaka till huvudbiblioteket varefter bestallningarna görs. Alla nya media iordningsstalls p& huvudbiblioteket. Transporterna till filialerna har inte fungerat bra hittills. Den enda transportmöjligheten, förutom att filialförestandarna själva hämtar sina böcker,ar att skicka böckerna med skolskjutsar. Regelbundna sändningar till filialerna bör ske en gång i veckan. Personalbristen ar nycket påtaglig inom mediaarbetet, vilket har lett till missförhållanden på flera ornrå.den. Böckerna blir inte iordningsstallda så snabbt som det ar Önskvärt. Det galler framför allt de böcker som inte k:öps genom sambindningen. Dessa måste klassificeras och ka,talogiseras på biblioteket och katalogkort måste framsta1la.s. Många böcker blir stående en månad eller mera innan de hinner göras i ordning. Kortstoppningen släpar efter betydligt och sker.n. ca 3 månader efter det att böckerna blivit k:lara för hemlan. Gallringen och magasineringen begränsar sig till huvudbiblioteket och inte heller dar ar den av tillnarnielsevis tillräck-
lig omfattning. För filialernas del är det nödvändigt att personal från huvudbiblioteket medverkar vid översynen av beståndet. Samtliga filialer har en hög andel av böcker som behövergallras. Någon systematisk översyn av bestånden vid filialerna förekommer inte. Utan en personalförstärkning kommer missförhållandena i mediaarbetet att förstärkas kon.tinuerligt och biblioteksservicens standard att' försämras. 'Lif f. kostnad 4.038~). % 25.083 31 mån 2.971 8.853 10.434 2) Beloppet ska var je år ökade drifts- 51.379 laggas till föregående års kostnader år mediaanslag 1 Därefter en årlig ökning med 4.0318. Kommentar 1 Mediaflödet uttrycker den tid som förflyter mellan t.ex. en boks leverans och tills den är klar för-utlåning. Katalogens aktualitet ska mata den tid som skiljer mellan det att boken ar klar för utlåning och korten till den ar stoppade i katalogen, Dessa servicemått utgör genomsnittsvärden som fåtts genom uppskattningar. Media kan naturligtvis inte strikt färdigställas i turordning efter leveransdatum, och korten kan inte stopyas i turordning. Servicemåtten ar därför svara - att arbeta med. Bristen p& personal utgör en flaskhals i mediaarbetet, och det var Önskvärt att kunna visa det i beskrivningen av servicenivån. Detta är anledningen till att jag ändå använt dem. Dessutom beskriver de en väsentlig aspekt av biblioteksservicen. Det förslag till lösning av transportfrågan som kostnadsberäknats ar ingen tillfredsstallande lösning. Förslaget ar orationellt. Förutom att det ar oekonomiskt kom.xer det förmodligen inte heller att fungera bra. Transportfrågan ar mycket viktig och bör tas upp till diskussion i kulturnämnden.. Om de förslag som gjorts för övriga verksamhetsområden antas, innebar det att mediainköpsnivån höjs. ~rbetsplatsutlåning, bokbussverksamhet och en filial i Noltorp kräver att de årliga mediainköpen ökar. Dessutom har föreslagits att man för den sociala verksamheten ska inköpa ytterligare 100 böcker per år. En kraftig förstärkning av mediabestånden på filialerna har föreslagits och aven en upprustning av invandrarlitteraturen. Dessa åtgärder redovisas under respektive verksamhet, för a tt man skz f5 ett klarare sambwd melian målsättning och resurskrav. - - *"-wx
Styre1 se/namnd wbail~b~oteic - ntlanings- och - / Tiiel/konto, referensverksamhet Befolkning i Alingsås församling 20.252 nvandrare fr%n Finland, Jugoulavien och Grekland i hela kommunen 1 > 562 Utlaning via utlaningsdisk 174.269 Ramalternativ Underlag för bedönning av behov 1973 1974 1975 1 l976 1 1977 1 1978 1 1979 1 + 290 per år.i hela kommunen ökning,fr&n 1973 med 12,3 %, fr&n 1972 med 21,8 $ 1) Endast invandrare fran Finland, Jugoslavien och Grekland har tagits.med.'övriga sprgkgrupper är s& s ma' att man inte kan köpa Litteratur för dem utan far lana in sadan litteratur interurbant,. i '8