Promemoria Utbildningsdepartementet Vårt gemensamma ansvar så ger vi alla elever en bra skola I dag når många elever inte målen i grundskolan. Förra sommaren lämnade ca 12 700 elever grundskolan utan gymnasiebehörighet, hela 13,1 procent. Andelen elever som saknar denna behörighet har ökat successivt sedan slutet av 1990-talet. Regeringens målsättning är att alla elever ska få en ärlig chans att lyckas i skolan. Då krävs att elever får den tid de behöver med sina lärare, att undervisningen anpassas till elevens förutsättningar och behov samt att stöd sätts in så snart det behövs. Utmaning 1: Särskilt stöd sätts in sent Regeringens svar: Lågstadielöftet Tidiga insatser lägger en stabil grund för framtiden. Att varje elev får med sig grunderna tidigt är viktigt för att alla elever ska lyckas och utvecklas i skolan, vilket i sin tur dessutom är viktigt för arbetsron i skolan. För nyanlända är det särskilt viktigt att säkerställa att eleverna inte tappar i sin utveckling bara för att de börjar skolan i ett nytt land. Men i dag sätts mest dokumenterat stöd in till elever in i årskurs 9 i Sverige. I Finland, som ofta lyfts som ett framgångsrikt exempel, ligger tyngden för stödet i stället på de tidigare åren. Diagram 1. Andel (%) elever i grundskolan som har åtgärdsprogram, per årskurs totalt samt fördelat på flickor och pojkar läsåret 2012/13. (Källa: Skolverket)
2 Regeringens första prioritering är lågstadielöftet. Ett löfte om att göra insatser för att se till att varje elev tidigt får det stöd som han eller hon behöver. Lågstadielöftet innefattar: a) Förskolepedagogik till alla barn Alla barn i förskolan har rätt att bli sedda, till tid för lek och pedagogiska utmaningar. Barn som har gått i en förskola med hög kvalitet lyckas bättre i skolan. Detta gäller särskilt de barn som har föräldrar med kort utbildning eller barn med tuffa uppväxtvillkor. Riktmärke och statsbidrag för mindre barngrupper Regeringen har i vårändringsbudgeten för 2015 avsatt medel för ett statsbidrag till huvudmän i syfte att minska barngrupperna i förskolan. Särskilt fokus ska ligga på gruppstorleken för de yngsta barnen. Regeringen avsätter 415 miljoner kronor för detta ändamål för 2015 och beräknar 830 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2016. Satsningen innebär att Statens skolverk ska fördela statsbidrag till huvudmän i syfte att minska barngruppernas storlek i förskolan och huvudmannen ska prioritera barngrupper med de yngsta barnen. Belopp som ska utgå till huvudmannen är 30 000 kronor för varje minskning av en barngrupp med en plats eller för att en annars planerad utökning av barngruppens storlek med en plats undviks. Regeringen har även gett Skolverket i uppdrag att återinföra riktmärke för storlek på barngrupper i förskolan. Riktmärke ska införas i kommentar till allmänna råd om förskolan och baseras på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet med utgångspunkt i främst pedagogisk, utvecklings- och socialpsykologisk forskning. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 16 februari 2016. Obligatorisk förskoleklass med läsning, skrivning och räkning Alla barn ska börja i förskoleklass som är en viktig brygga mellan förskola och grundskola. Regeringen har gett nya direktiv till grundskoleutredningen i syfte att ta fram förslag om att göra förskoleklassen obligatorisk, antingen som en egen skolform eller som en del av grundskolan. Regeringen har även gett ett uppdrag till Skolverket att lämna förslag på ändringar i den läroplan som gäller för förskoleklassen. Syftet är att stärka kvaliteten och likvärdigheten i verksamheten och tydliggöra vilket innehåll verksamheten ska ha. Syftet är att gynna elevernas utveckling och lärande, samtidigt som den ger en trygg övergång mellan förskola och skola. Många lärare kan i dag vittna om hur de redan i förskoleklassen identifierar elever som är i behov av stöd för att få med sig grunderna för att senare kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan. Omsorg på kvällar, nätter och helger Omsorg på kvällar, nätter och helger är viktigt mot bakgrund av att många föräldrar annars kan hindras från att arbeta så mycket som de skulle vilja. En bättre utbyggd omsorg på kvällar, nätter och helger kan därmed bidra till att kvinnors och mäns sysselsättningsgrad kan öka. Föräldrar har inte rätt att kräva förskola under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger. Däremot ska kommunerna sträva efter att erbjuda omsorg för barn under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. Oavsett de vuxnas arbetstider är det viktigt att barn får en
trygg omsorg. Under 2014 hade 194 av Sveriges 290 kommuner någon form av omsorg på obekväma tider. Trots en positiv utveckling de senaste åren saknas alltså fortfarande omsorg på kvällar, nätter och helger i många av landets kommuner. Regeringen beräknade i vårändringsbudgeten att ytterligare 24,5 miljoner kronor tillförs det befintliga statsbidraget 2015 och totalt 80 miljoner kronor avsätts årligen fr.o.m. 2016. b) Fler anställs i skolan så att lärarna får mer tid för sitt arbete och klasserna kan bli mindre i lågstadiet För att höja utbildningskvaliteten och ge lärare i lågstadiet mer tid för varje elev får huvudmän nu möjlighet att ta del av ett statsbidrag för att kunna anställa fler lärare, speciallärare eller annan personal så att lärare får mer tid för sitt arbete och så att klasserna kan bli mindre. I år avsätts ca 2 miljarder kronor och fr.o.m. 2016 beräknas ca 2 miljarder kronor per år för detta ändamål. Statsbidraget administreras av Skolverket och ges till huvudmän för att: 3 minska klass- eller gruppstorleken, utöka antalet lärare eller förskollärare inklusive speciallärare i förhållande till antalet elever, utöka antalet annan personal i verksamheterna i förhållande till antalet elever om lärarna därigenom i större utsträckning kan bedriva undervisning, eller på annat sätt utöka den tid som lärarna kan ägna åt eleverna. En förutsättning för att kunna ta del av statsbidraget är att huvudmännen uppvisar en rekryteringsstrategi som visar hur de på lokal nivå planerar att gå till väga för att, när så är tillämpligt, bl.a. möta stora pensionsavgångar, säkerställa att eleverna möter behöriga lärare, kunna ta emot nyanlända elever och hur man arbetar med ledarskap. Redogörelsen ska vara framtagen efter hörande av berörda fackliga organisationer. c) Fler speciallärare/-pedagoger Regeringen anser att åtgärder måste vidtas för att komma till rätta med bristen på lärare med specialpedagogisk kompetens. Det handlar dels om fler utbildningsplatser på speciallärar- och specialpedagogutbildningarna, dels om satsningar som syftar till att göra det mer attraktivt för verksamma lärare att vidareutbilda sig till speciallärare eller specialpedagog. En annan viktig del handlar om att stimulera skolhuvudmännen att anställa fler lärare med specialpedagogisk kompetens och öka andelen behöriga speciallärare och specialpedagoger. Förskoleklass och årskurs 1 3 är prioriterade men även övriga grundskolan kan komma att omfattas. Av tidsmässiga skäl är det emellertid endast möjligt att genomföra en mycket begränsad del av satsningen under 2015. Regeringen avsätter därför i vårändringsbudgeten 8 miljoner kronor för att inleda satsningen 2015 genom att förstärka den del av Lärarlyftet II som avser speciallärarutbildningen. Från och med 2016 beräknas regeringens satsningar för ökad specialpedagogisk kompetens i lågstadiet uppgå till 500 miljoner kronor per år. I sammanhanget kan nämnas att 300 nybörjarplatser inom speciallärar- och specialpedagogutbildningen kan skapas.
4 d) Läsa-skriva-räkna-garanti Lärares arbete med stöd och särskilt stöd är centralt för elevernas lärande. Det är av stor vikt att rätt insatser av god kvalitet sätts in tidigt eftersom det finns starkt forskningsstöd för att stöd och stimulans utifrån elevernas behov redan i de första årskurserna är viktigt för att förebygga att eleverna senare utvecklar problem med läs- och skrivförmågan. När svensk grundskola i dag ger mest dokumenterat särskilt stöd i årskurs 9 har det som började som små problem ofta vuxit sig större. Många elever kommer aldrig ifatt trots stora insatser från lärare, föräldrar och eleven själv. Brister i grundläggande förmågor påverkar alla ämnen. OECD har till exempel i tidigare studier av de svenska resultaten i Pisa-mätningen kunnat visa att elevernas brister i proven i matematik och naturvetenskap till 70 procent eller mer är kopplade till brister i elevernas läsförståelse. Vi har i dag flera mätpunkter i svensk skola, till exempel kan vi av förra årets nationella prov i årskurs 3 utläsa att 35 procent av eleverna inte nådde kravnivån i matematik och 23 procent inte klarade kraven i svenska. Det som krävs nu är kultur, organisation och regelverk som säkerställer att bedömning leder till insatser som ger eleven möjlighet att nå målen. Regeringen har tillsatt en särskild utredare med uppdraget att undersöka förutsättningarna för att införa en s.k. läsa-skriva-räkna-garanti och lämna förslag på hur en sådan bör utformas. Syftet med utredningen är att utarbeta ett system som ser till att alla elever får det stöd eller särskilt stöd de behöver för att få förutsättningar att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i ämnena svenska eller svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3 i grundskolan, sameskolan och specialskolan. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2016 och målet är att garantin ska träda i kraft under 2017. Regeringen avser också att fr.o.m. hösten 2016 införa ett obligatoriska bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling samt i matematik i årskurs 1 och kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1 i grundskolan, sameskolan och specialskolan. Proposition bereds med planerat ikraftträdande 1 juli 2016. Utmaning 2: Många lärare har lämnat skolan Regeringens svar: Nationell samling för läraryrket Lärarna är nyckeln för att höja kunskapsresultaten i skolan. Det är därför allvarligt att läraryrket under en lång tid har tappat i status och attraktionskraft. Regeringen vill att fler ska vilja bli lärare och att fler ska vilja fortsätta vara lärare. I dag återfinns ca 30 000 av Sveriges legitimerade lärare inom andra yrken. Endast var tjugonde lärare tycker att läraryrket har hög status. Sedan 2006 har var fjärde lärare lämnat yrket av andra skäl än pension.
5 Diagram 2. Många lärare har lämnat skolan (Källa: Skolverket 2013. Utveckling läraryrket 2006/07-2011/12) 12% Kvar i yrket 24% 64% Lämnat yrket av annat skäl än pension Pension Regeringens svar är ett attraktivt läraryrke. För att göra läraryrket mer attraktivt behövs bl.a. högre löner, minskat administrativt arbete och bättre möjligheter att göra karriär och utvecklas i yrket. För att stärka yrkets attraktivitet har regeringen tagit initiativ till en nationell samling för läraryrket, som bl.a. syftar till bättre löneutveckling för lärare kopplad till deras kompetens och karriärutveckling. a) Lärarlönelyftet Regeringen ser investeringar i höjda lärarlöner som en nödvändig åtgärd för att öka läraryrkets attraktivitet. Genom lärarlönelyftet kommer regeringen därför att investera 3 miljarder kronor på årsbasis i höjda lärarlöner. Syftet är att öka läraryrkets attraktionskraft och därigenom resultaten i skolan. Modellen för satsningen har tagits fram i dialog med de centrala arbetsgivarorganisationerna inom skolan och lärarnas fackliga organisationer: Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas riksförbund, Almega, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet. Lärarlönelyftet kan omfatta runt 60 000 lärare. Skolhuvudmännen kan rekvirera ett genomsnitt om 3 000 kr i månaden för dessa lärare som sedan fördelas lokalt. Arbetsgivarna/huvudmännen bestämmer hur många lärare som uppfyller kriterierna, och hur mycket de ska få i höjd lön. Som en jämförelse motsvarar karriärtjänstreformen fullt utbyggd ca 17 000 förstelärare. Lärarlönelyftet bygger på att huvudmännen fattar beslut om lönehöjningar lokalt. Lärare från följande kategorier kan ta del av satsningen: Legitimerade lärare i grundskola, gymnasieskola, grundsärskola, förskoleklass specialskola, sameskola, och gymnasiesärskolan Legitimerade förskollärare i förskoleklass Legitimerade lärare och förskollärare i förskolan och fritidshem Ej legitimerade yrkeslärare i gymnasieskolan och gymnasiesär-skolan och modersmålslärare som enligt skollagen jämställs med legitimerade lärare
6 Fritidspedagoger eller motsvarande som är behöriga för att bedriva undervisning i fritidshemmet Lärarlönelyftet ska fördelas så att det premierar skicklighet och utveckling i yrket. Det ska bidra till en långsiktig löneförhöjning till de lärare som kommer i fråga, utöver den ordinarie lönerevisionen. Regeringen kommer se till att noggrann utvärdering sker av hur modellen implementeras, fungerar och hanteras av parterna. Kriterier att uppfylla för att komma i fråga för lärarlönelyftet Läraren ska arbeta med undervisning eller med uppgifter som hör till undervisningen Läraren ska vara särskilt kvalificerad för verksamheten och den undervisning som bedrivs Läraren ska ha visat intresse för och god förmåga att utveckla undervisningen på egen hand och tillsammans med kollegor Dessutom ska ett eller flera av följande kriterier uppfyllas: Ta särskilt ansvar för att utveckla undervisningen genom kollegialt lärande i former som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Med stöd av formell utbildning på avancerad nivå utöver lärarexamen förbättra undervisningens innehåll, metoder och arbetssätt Ta särskilt ansvar för att stödja lärarstudenter och kollegor som är nya i yrket eller genom att ta särskilt ansvar för att utveckla ämnen eller ämnesövergripande områden Ta särskilt ansvar för särskilt komplicerade undervisningssituationer En statsbidragsförordning tas fram och remitteras under hösten 2015. Beslut om medel tas genom budgetpropositionen för 2016. Förordningen träder ikraft i början av 2016 och skolhuvudmännen kan rekvirera medel från Skolverket för första gången höstterminen 2016. b) Förstärkt lärarutbildning Regeringen föreslog i vårändringsbudgeten för 2015 en utökning av antalet utbildningsplatser på lärarutbildningen. Medel motsvarande 700 nybörjarplatser årligen på grundlärarutbildningen har avsatts. För att råda bot på dagens brist på speciallärare och specialpedagoger föreslogs medel motsvarande en ökning med 300 nybörjarplatser årligen inom speciallärar- och specialpedagog-utbildningen samt bättre villkor att utbilda sig till dessa yrken. Därtill föreslogs medel motsvarande 800 nybörjarplatser årligen inom förskollärarutbildningen. Fullt utbyggd kommer satsningen att 2019 uppgå till cirka 450 miljoner kronor per år och omfatta ungefär 6 000 utbildningsplatser. Bristen på utbildade och behöriga lärare och förskollärare är stor och ökande. Varannan lärare i gymnasieskolan och var tredje lärare i grundskolan saknar behörighet i de ämnen de undervisar i. Inom matematik, naturorienterade ämnen och teknik är bristen särskilt bekymmersam. Regeringen har därför infört en möjlighet till studiemedel med den högre bidragsnivån för studenter som läser in kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) inom dessa områden. I
7 vårändringsbudgeten för 2015 avsattes även medel för en generell utbyggnad av KPU. Regeringen satsar även särskilda kvalitetsresurser på att stärka lärarutbildningen. Alla studenter som ska bli lärare ska ha genomgått en utbildning av hög kvalitet. c) Förstärkt fortbildning för lärare och rektorer Lärare och förskolepersonal Regeringen har i vårändringsbudgeten för 2015 avsatt 2 miljoner kronor för att Skolverk ska kunna påbörja ett förberedande arbete med kompetensutvecklingsinsatser för lärare och förskolepersonal. Från och med 2016 bedöms utgifterna för satsningen uppgå till 200 miljoner kronor årligen. Rektorer och förskolechefer Regeringen anser att kompetensutvecklingsinsatser för att utveckla rektorers och förskolechefers pedagogiska ledarskap bör prioriteras. I vårändrings-budgeten för 2015 avsätts 5 miljoner kronor 2015 för detta ändamål. För 2016 2018 bedöms satsningen uppgå till 20 miljoner kronor årligen. d) Skolforskningsinstitut Den 1 januari 2015 inrättades den nya myndigheten Skolforskningsinstitutet. Enligt förordningen (2014:1578) med instruktion för Skolforskningsinstitutet ska myndigheten bidra till att de verksamma inom skolväsendet ges goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera undervisningen med stöd av vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt. Myndigheten ska bidra till goda förutsättningar för barns och elevers utveckling och lärande och till förbättrade kunskapsresultat för elever. Vidare ska myndigheten initiera praktiknära forskning av högsta kvalitet inom de områden där relevant sådan forskning saknas. I vårändringsbudgeten förstärktes Skolforskningsinstitutets anslag med 5 miljoner kronor 2015 för bl.a. arbetet med bidrag till praktiknära forskning. Från och med 2016 beräknas förstärkningen till 20 miljoner kronor per år. Sedan tidigare har avsatts 20 miljoner kronor för Skolforskningsinstitutet fr.o.m. 2015. Det innebär att totala medel för Skolforskningsinstitutet är 25 miljoner kronor 2015 samt 40 miljoner kronor årligen därefter. e) Arbete för nya karriärmönster fler duktiga lärare på skolor med tuffa utmaningar För att attrahera de bästa lärarna till skolorna med tuffast förutsättningar avsatte regeringen extra resurser i vårändringsbudgeten för 2015 till högre löner för dessa lärare. Regeringen avser återkomma med insatsens utformning inom ramen för satsningen på samverkan för bästa skola. f) Nationella skolutvecklingsprogram Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram som riktar sig till huvudmän och skolor. Programmen ska utformas så att de skapar förutsättningar och stöd för ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete på huvudmanna- och skolenhetsnivå. Insatserna ska bestå av olika kompetensutvecklings- och stödinsatser när det t.ex. gäller arbete med elever i behov av särskilt stöd, hur administrationen kan minskas och arbetsprocesser göras mer effektiva, arbetsformer och arbetssätt i ämnen eller ämnesövergripande arbete, arbetsformer och arbetssätt för att utveckla arbetet med skolans värdegrund, systematiskt kvalitetsarbete, med fokus på uppföljning och
8 utvärdering av elevernas kunskapsutveckling och it som såväl pedagogiskt som administrativt verktyg. För uppdraget får Skolverket under 2015 använda högst 19 miljoner kronor. Regeringen beräknar 139 miljoner kronor för 2016 och 140 miljoner kronor årligen från och med 2017 för uppdraget. Utmaning 3: Ojämlikheten i skolan ökar Regeringens svar: Jämlik skola Vi har under de senaste åren kunnat se att ojämlikheten i den svenska skolan har ökat. Ett tydligt tecken på detta är Skolverkets statistik över andelen elever som lämnar grundskolan med behörighet till gymnasieskolan. För elever med föräldrar som har gymnasial eller eftergymnasial utbildning har nivåerna varit stabila under de senaste 10 åren, men för elever med föräldrar med förgymnasial utbildning kan vi se att andelen elever som lämnar grundskolan med gymnasiebehörighet har sjunkit från en redan låg nivå. Diagram 3. Gymnasiebehörighet efter föräldrarnas utbildningsbakgrund (procent) (Källa: Skolverket, SIRIS) 100 95 90 85 80 75 70 65 Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning 60 55 50 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Regeringens svar är en jämlik skola. Genom riktade insatser för att förbättra resultaten i skolorna med de största utmaningarna kan likvärdigheten i skolsystemet förbättras. Vi investerar i: a) Resurser till skolor med svaga studieresultat och tuffa förutsättningar Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram en fördelningsnyckel för fördelning av statsbidrag mellan skolor i behov av riktade utvecklingsinsatser. Fördelningsnyckeln ska kunna användas som urvalskriterium för olika satsningar som syftar till att öka likvärdigheten mellan skolor, höja utbildningens kvalitet och förbättra förutsättningarna för högre måluppfyllelse och i samband med huvudmäns ansökan om riktade statsbidrag för dessa skolor. Sedan den 1 juli 2014 är skollagen ändrad så att kommuner måste fördela skolpengen efter elevernas olika förutsättningar och behov, så kallad socioekonomisk viktning.
9 b) Nyanlända elever Utöver regeringens samlade politik för en likvärdig utbildning har regeringen presenterat ett flertal insatser i syfte att ge nyanlända en bra start i Sverige. För att identifiera vad eleven behöver fortsätta utveckla för att nå kunskapskraven har regeringen i propositionen Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång föreslagit att nyanlända elevers kunskaper ska kartläggas. Kartläggningen ska utgöra underlag för dels beslut om vilken årskurs och undervisningsgrupp som eleven ska placeras i, dels hur den kommande undervisningen i de olika ämnena ska planeras och hur tiden mellan de olika ämnena ska fördelas. En nyanländ elev ska inom två månader från det att han eller hon för första gången tagits emot i skolväsendet placeras i en årskurs som är lämplig med hänsyn till hens ålder, förkunskaper och personliga förhållanden i övrigt. Undervisning i förberedelseklass ska övergå till ordinarie undervisning så snart eleven bedöms ha tillräckliga kunskaper. Undervisning i förberedelseklass ska inte få pågå längre än två år. Riksdagen beslutade i enlighet med förslagen i april 2015 och lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2016. Det krävs insatser för att skolhuvudmännen i högre grad än idag ska kunna erbjuda en högre undervisningskvalitet för nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska. Insatser behövs bl.a. inom studiehandledning på modersmål. Genom studiehandledning kan nyanlända elever fortsätta med en åldersadekvat kunskapsutveckling utan att studierna försenas i väntan på att eleven lär sig svenska. Förutsättningarna för att studiehandledningen ska fungera är att det finns tillgång till kvalificerade studiehandledare och ett utvecklat samarbete mellan studiehandledare och lärare. Det behövs insatser för att stärka huvudmännens kapacitet att organisera lärmiljön så att den stöder elevernas kunskapsutveckling. Lärare i skolans alla ämnen behöver vara medvetna om de språkliga aspekterna av undervisningen för att denna ska gynna såväl elevernas språk- som kunskapsutveckling. Huvudmännens och skolornas organisation för nyanlända elever introduktion i gymnasieskolan behöver utformas så att eleven har reella möjligheter att följa en individuell studieplan där ämnesundervisning i såväl grundskolekurser som gymnasiekurser kan ingå. Regeringen har därför gett Skolverket i uppdrag att med start 2015 genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska. Skolverket ska genomföra systematiska insatser med syfte att stärka huvudmännens förmåga att på kort och lång sikt erbjuda en utbildning av hög kvalitet med målet att förbättra förutsättningarna för goda kunskapsresultat. Målgrupper för olika insatser ska vara huvudmän, rektorer, lärare i alla ämnen, modersmålslärare, studiehandledare på modersmål samt annan personal inom grundskolan och motsvarande skolformer samt gymnasieskolans introduktionsprogram. Vidare har även riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens proposition att fjärrundervisningen ska underlättas, bland annat för att modersmålsundervisningen ska kunna hålla hög kvalitet i hela landet. c) Samverkan för bästa skola Staten behöver ta större ansvar för att höja resultaten i skolor med låga studieresultat och tuffa förutsättningar. Skolor med låga studieresultat och tuffa förutsättningar behöver större resurser för att utveckla till exempel pedagogik,
10 bedömningspraktik, didaktik eller metodik eller förmågan att möta elever med olika förutsättningar. Regeringen har gett Skolverk ett uppdrag om samverkan för bästa skola som innebär att Skolverket i dialog med huvudmän för skolor med låga kunskapsresultat och tuffa förutsättningar genomför insatser i syfte att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten inom och mellan skolor. Insatserna ska stärka huvudmännens förmåga att planera, följa upp och utveckla utbildningen. Skolverket ska därefter i samverkan med varje huvudman komma överens om hur insatserna ska utformas och genomföras samt även klargöra Skolverkets och skolhuvudmannens respektive ansvar och åtaganden. Inom ramen för samverkan för bästa skola kan satsningar också göras på högre löner eller andra åtgärder för bättre rekrytering på skolor med särskilt tuffa förutsättningar. För 2015 avsätts 300 miljoner för insatser för nyanlända elever och för samverkan för bästa skola. Från 2016 och framåt beräknas 600 miljoner kronor avsättas årligen, inklusive satsningarna på ökade lärarlöner i områden med svåra resultat och obligatorisk kartläggning av nyanlända elevers kunskaper. d) Stark pedagogisk infrastruktur Elevhälsa Elevhälsan kan ha betydelse för att öka elevernas välmående och därmed förbättra förutsättningarna för höjda skolresultat. Psykisk ohälsa har blivit vanligare under de senaste två decennierna bland både pojkar och flickor. Det är dock fler flickor än pojkar som mår dåligt. Pojkar presterar i genomsnitt sämre än flickor och får därför sämre betyg. Samtidigt är flickor mer stressade i skolan och mår generellt sämre i tonåren. Att alla elever mår bra är av stor vikt för att nå framgång i skolans kunskapsuppdrag. I syfte att förstärka och utveckla elevhälsan, föreslår regeringen att 200 miljoner avsätt årligen från och med 2016 för fortsatta insatser på området. Den förstärkta och utvecklade elevhälsan ska bl.a. bidra till att motverka och förebygga psykisk ohälsa hos elever. Förlängd undervisningstid genom lovskola eller skolarbete utanför schemat I den beslutade budgeten för 2015 ingår satsningar på sommar- och lovskola för elever i årskurs 6 9. Regeringen föreslår en omfattande utbyggnad av sommar- och lovskolan för de elever i årskurserna 6 9 och i gymnasieskolan som riskerar att inte klara kunskapskraven. Från och med 2015 föreslår regeringen ett årligt statsbidrag på 150 miljoner kronor. Skolor som tar del av satsningen ska sätta upp tydliga och uppföljningsbara mål för vad en utbyggd verksamhet med undervisning på skollov ska uppnå för skillnad i elevernas resultat. Den sammanlagda satsningen på lovskola uppgår till 150 miljoner kronor 2015. Även för 2016 och framåt bedöms satsningen uppgå till 150 miljoner kronor per år. Möjligheten till läxhjälp ska inte vara beroende av om elevernas föräldrar kan hjälpa dem eller har betalningsförmåga för att köpa läxhjälp. Regeringen har därför föreslagit, och riksdagen beslutat, att RUT-avdragets bestämmelse om skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete upphör att gälla den 1 augusti 2015. I den av riksdagen tidigare beslutade budgeten ingår en satsning på hjälp med läxor och skolarbete för elever i grundskolan, vid sidan av den ordinarie undervisningstiden. I den beslutade budgeten föreslås en skyldighet för huvudmännen att anordna läxhjälp och kommunerna kompenseras därför genom det generella statsbidraget med 390 miljoner kronor per år fr.o.m. 2015. Regeringen
11 avser att fr.o.m. 2016 i stället fördela medlen i form av ett sökbart statsbidrag. Skolor som tar del av satsningen ska sätta upp tydliga och uppföljningsbara mål för vad en utbyggd verksamhet med hjälp med läxor och annat skolarbete ska uppnå för skillnad i elevernas resultat. Utöver dessa medel finns sedan tidigare 24 miljoner kronor avsatta för läxhjälp för 2015, samt 12 miljoner kronor för 2016. Upprustning av skollokaler Många av de svenska skollokalerna är i behov av renovering. Detta innebär en möjlighet till ökad energieffektivisering. Regeringen föreslår därför en satsning på 15 miljoner kronor 2015 för stöd till upprustning och energieffektivisering av skollokaler. För 2016 2018 beräknas satsningen uppgå till 330 miljoner kronor per år. Ett sådant stöd bidrar till att göra skolan till en mer attraktiv arbetsplats för såväl lärare som elever och till att skapa moderniserade studiemiljöer. Satsningen bör i första hand avse grundskolan och motsvarande skolformer men bör också inbegripa lokaler i direkt anslutning till skolan, såsom lokaler för förskoleklass. Även gymnasieskolans och gymnasiesärskolans lokaler kan till viss del omfattas. Skapande skola I dag når satsningen Skapande skola elever i grundskolan och förskoleklass. Regeringen anser att det är viktigt att barn så tidigt som möjligt får uppleva olika kulturuttryck och ges en möjlighet att växa med kulturskapande. Att ta del av kultur och att själv uttrycka sig genom eget skapande ska vara en del av varje barns liv och vardag i förskolan. Regeringen anser därför att satsningen även ska innefatta verksamhet riktad till förskolan. Mot denna bakgrund anser regeringen att satsningen bör ökas med 10 miljoner kronor 2015 till 183,5 miljoner kronor. För 2016 2018 beräknas motsvarande belopp per år. Nationell strategi för kulturskolan Regeringen har tillsatt särskild utredare som ska ta fram förslag till en nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Med utgångspunkt i ett brett kunskapsunderlag ska utredaren göra bedömningar och lämna förslag till hur staten kan bidra till att stärka den kommunala musik- och kulturskolan och göra den mer jämlik och tillgänglig. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2016 återkomma med förslag om bidrag för att möjliggöra sänkta taxor i kultur- och musikskolan. Systemutmaning: Bristande styrkedja Regeringens svar: Samverkan Det svenska skolsystemet har en otydlig ansvarsfördelning och brister i likvärdighet. Det visar bland annat OECD:s granskning av svensk skola. Istället för att ta ett samlat ansvar för skolan finns en kultur av att skolans aktörer anpassar sig efter de senaste politiska reformerna, konstaterar OECD. OECD understryker bristen på gemensamt ansvarstagande och en tydlig ansvarsfördelning som ett problem för svensk skola. Regeringens åtgärder: a) Dialog med Sveriges kommuner och huvudmän Många gör mycket för att ge alla elever en bra skola. Lärare, rektorer, skolutvecklare, kommunala tjänstemän och skolpolitiker försöker alla utifrån sitt ansvar och sitt uppdrag ge eleverna de bästa möjligheterna i skolan och vidare i
12 livet. Men erfarenheten visar att vi är dåliga på att ge skolans medarbetare rätt förutsättningar i sina olika uppdrag, på att sprida goda exempel och på att arbeta tillsammans mellan stat och kommun. Utbildningsministern samlar under 2015 alla Sveriges kommuner i regionala träffar, under namnet "Vårt gemensamma ansvar så ger vi alla elever en bra skola". Syftet är att föra en dialog om regeringens investeringar i skolan och det gemensamma ansvaret för att stärka svensk förskola, fritidshem och grundskola. Inbjudna är kommunstyrelsens ordförande samt vice ordförande(n), ordförande samt vice ordförande(n) i de nämnder som ansvarar för förskola och grundskola, förvaltningschef med ansvar för förskola eller grundskola samt en lokal representant från Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund respektive Sveriges Skolledarförbund samt andra större aktörer med ansvar för skolans utveckling i regionen. b) Skolkommission Regeringen har tillsatt en Skolkommission som ska lämna förslag som syftar till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet i skolan. Förslagen ska bl.a. utgå från OECD:s slutliga rekommendationer från den tematiska granskningen av svensk skola. Kommissionen består av 14 ledamöter från olika verksamhetsområden och leds av Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket. Arbetet ska ske i dialog med en parlamentariskt sammansatt referensgrupp. Kommissionen ska bland annat: analysera orsakerna till de fallande kunskapsresultaten och redovisa en samlad problembild och utifrån denna föreslå nationella målsättningar, lämna förslag till en långsiktig plan med utvecklingsområden som utgår från de nationella målsättningarna för ett sammanhållet skolsystem, lämna samhällsekonomiskt och budgetmässigt effektiva förslag inom de identifierade utvecklingsområdena och en tidsplan för genomförandet, analysera och redovisa alternativa ambitionsnivåer för förslagen, och föreslå nödvändiga författningsändringar. Förslag till nationella målsättningar och en långsiktig plan med utvecklingsområden samt en tidsplan för kommissionens fortsatta arbete ska redovisas senast den 11 januari 2016. Uppdraget ska slutredovisas senast den 13 januari 2017.