Hjälper indikatorboomen i informationsflödet?

Relevanta dokument
Hjälper indikatorboomen i informationsflödet? 1

Världen finns nära dig

Den officiella statistikens roll. FN s grundläggande Principer för officiell statistik

Medias förhållande till statistik

Nya och nedlagda företag

Innovation i offentliga organisationer

3 Den offentliga sektorns storlek

Nya och nedlagda företag

Framtidens Team AB. Seminarium Framtidens ledarskap. endagsseminarium för att få en inblick i framtidens ledarskap Framtidens Team

Sökande till utbildning 2012

1(6) III handlingsplanen för öppen förvaltning

Utrikeshandel med tjänster 2013, preliminära uppgifter

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

Europeiska unionens råd Bryssel den 12 december 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala

Sökanalys för intranät

Högskolenivå. Kapitel 5

Nordisk statistik om studerande utomlands 2014/15

IT-STRATEGI FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I ESBO. 1. Strategiska riktlinjer på riksnivå

STUDERANDENAS IDROTTSFÖRBUNDS STRATEGI

Det går inte att förnya Finland utan företag

hund katt fiskar orm Hund Nej Mira frågade klasskompisarna vilket djur de gillade mest. Vilket djur var populärast?

Utrikeshandel med tjänster 2013

Framtidens Team AB. utvecklingsprogram för unga/nya chefer/ledare. utbildning i kommunikologi, grundnivå: intensiv träning i nya paradigmets ledarskap

Systemet för den officiella statistiken i Sverige

Möjligheter till utlandsstudier vid Göteborgs universitet

Nordisk statistik om studerande utomlands 2013/14

Utbildning och kunskap

Innovationsverksamhet 2012

Recentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige

Svag prisutveckling väntas på världsmarknaderna

Borås 2-3 oktober 2002

Helsingin kaupunki Pöytäkirja 6/ (5) Opetuslautakunta OTJ/

Förklaringar i samhällsvetenskaper och humaniora.

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006

Riktlinjer för LUMA-center Finlands forsknings- och utvecklingsverksamhet

Konsumentprisindex. September Jonas Karlsson, statistiker Tel KPI 2012: Ålands officiella statistik -

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors

Konsumentprisindex. April Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder. jan-07. dec-06. nov-06

Konsumentprisindex. Januari Jonas Karlsson, Statistiker Tel KPI 2008: Ålands officiella statistik -

Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder. jan.14. dec.13. feb.14

FSE den gränsöverskridande fakulteten. Strategidokument innehållmässigt godkänt av fakultetsrådet Språket uppdateras ännu.

Finländarnas resor 2012

Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder. sep.13. aug.13. jul.13

Beställarorganisation och e-tjänster

Samspelet mellan aktörer inom kärnavfallsområdet Hur man påverkar och påverkas

Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor

Nya projektförslag från landskapscentrum för energirådgivning för konsumenter ute på fältet efterfrågas.

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING En forskningsinriktad ansats

saknas: personer (eller ungefär 122 fulla tunnelbanetåg)

Från jord till bord varför välja närproducerat? Helena Fabritius, SLC Åboland

Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder. jun.14. aug.14. jul.14

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program

TAKO kommer av orden tallennus ja kokoelmat dvs. Insamling och samlingarna. INSA

påbörjade lägenheter fram till 2018

Nya och nedlagda företag

Tillväxtverket och OECD 28 november 2016

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Förändring, evidens och lärande

Hej och tack för att ni, Folk och Försvar anordnar det här seminariet. Tack för inbjudan Lars.

EU-finansiering hur går det till och vad finns?

Pisa, pedagogik och politik perspektiv på skolledarskap

Konsumentprisindex mars 2019

StatNord! Gränsregional statistik för gränssamarbete och tillväxt

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee

Placering efter utbildning 2012

FINLANDS FILMSTIFTELSES STRATEGI

Konsumentprisindex oktober 2018

Konsumentprisindex juli 2019

Förhandsbedömning av effekter (EVA) Den elektroniska välfärdsberättelsen.

Konsumentprisindex juni 2019

IT Regulations and Policies - from theory into practice

Index för inköpspriser på produktionsmedel inom jordbruket

Konsumentprisindex september 2018

Miljöaffärsverksamhet 2009

Konsumentprisindex maj 2019

Konsumentprisindex. Oktober Jonas Karlsson, statistiker Tel KPI 2010: Ålands officiella statistik -

Energiförbrukning 2009

Skolans resultatutveckling

Sökande till utbildning 2009

Attraktivitet, Sogndal, Rural Housing Jörgen Lithander

Vi värnar om det svenska i Finland varje dag

Kvinnor utexaminerades snabbare från högskolor än män

Energiskaffning och -förbrukning 2013

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande

Konsumentprisindex augusti 2018

Varför checklista och för vem?

Konsumentprisindex. September Jonas Karlsson, Statistiker Tel KPI 2009: Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. December Jonas Karlsson, statistiker Tel KPI 2012:

Informationsteknologi Tom Smedsaas 19 augusti 2016

Nordiska kusträddardagen den 4 maj 2019

Här nedan försöker jag sammanfatta hur jag utifrån filmerna förstår vårt monetära system:

Det ombytliga sommarvädret fick finländarna att resa till Medelhavsländerna under maj-augusti 2014

Utskottet för regional utveckling ÄNDRINGSFÖRSLAG 543. Förslag till betänkande Lambert van Nistelrooij, Constanze Angela Krehl (PE v04.

NVL och nätverkande i Norden. Antra Carlsen, huvudkoordinator

Hushållens konsumtion 2012

Transkript:

Hjälper indikatorboomen i informationsflödet? av Hannele Sauli & Jussi Simpura, Statistikcentralen, Finland Inlägg vid det 23:e Nordiska statistikermötet, seminariet Indikatorsamhället Åbo, Finland, den 19.8.2004 19.8.2004 A 1 Hjälper indikatorboomen i informationsflödet? Frågeställning: är mera information bättre information - och är indikatorerna bättre information Från informationsflöde till indikatorboom Indikatorer - välfärdsförklaringar i ett nötskal Indikatorinformation Rangordning! Eventuell framtid för indikatorarbetet Dämpande av indikatordjungeln Det finns ingen lätt väg till information 19.8.2004 A 2

Frågeställning: hjälper indikatorboomen i informationsflödet? Är mera information bättre information - och är indikatorerna bättre information? Å ena sidan: en stor del av information blir outnyttjad och det behövs mera komprimerad information Å andra sidan: mera komprimerad information liksom indikatorerna kan vara svåra att uppfatta och tolka och bygger sig ofta på begränsad expertis (jfr. med Dr. Brünggers föredrag) Återuppkomst av sociala indikatorer på internationell nivå och talrika nationella indikatorprodukter 19.8.2004 A 3 Från informationsflöde till indikatorboom Socialindikatorerna: uppkomst på 1950-talet, första boomen på 1970-talet (OECDs comprehensive approach), stillsamt på 1980-talet och en återuppkomst på 1990-talet Indikatorerna som svar på krav på mera effektiv och mera utvidgad statistikproduktion: större informationsflöden måste behärskas med indikatorerna Men det var inte många i indikatorrörelsen som hade kunnat föreställa sig att en indikatordjungel kunde uppstå (tack vare modern informationsteknologi och internationell integration) 19.8.2004 A 4

Indikatorer - världsförklaringar i ett nötskal? Vad avses med indikatorerna: nyckelsiffror plockade eller förädlade från vanlig statistik, visare som beskriver väsentliga krav; dvs indikatorerna behöver inte vara något mycket speciellt. Indikatorerna eftersträvar att dämma upp, filtrera och komprimera informationsflödet Men: indikatorerna uppstår inte automatiskst utan som resultat av val, där både användarna och producenter deltar. Skillnaden mellan (enkla) indikatorer och (mångsidig) socialstatistik: statistiken duger till att undersöka fenomen, indikatorerna duger till att stöda påståendena. 19.8.2004 A 5 Indikatorinformation (Stereo)typiska uppfattningar om indikatorerna (och samhällsstatistik i allmänhet): världen kan mätas och mätningen gäller för en beskrivning av verkligheten Indikatorerna: man vill gärna tro att en komprimerad information räcker till för att beskriva förändringen av komplicerade fenomen Indikatorerna i sin enkelhet och som informationskälla är besläktade med t ex resultatstyrning, evalueringar och sökning av best practices. De har också mycket att göra med evidensbaserad politik som ideal. 19.8.2004 A 6

Rangordning! Det mest populära sättet att använda indikatorer är för att producera rangordningar. Dessa kan produceras på gräsrotsnivån (t ex rangering av skolorna p g a studenternas resultat i riksomfattande examen), på nationell nivå (kommunerna) och internationellt EU:s öppen koordination bygger sig på rangordningar av olika slag, som man hoppas ha en påverkan på medlemländernas politik: benchmarking leder till att länderna riktar sig efter allmänna politiska målsättningar utan formella politiska beslut. En konsekvens: alltmer ökande efterfråga på indikatorer. 19.8.2004 A 7 Eventuell framtid för indikatorarbetet Succéhistorier bland indikatorerna (förväntat antal levnadsår) leder till att många tror att det kunde finnas fler av dem Man glömmer då lätt att indikatorerna och siffrorna bakom dem kan vara flertydliga och avtalsenliga I väntan på allt fler och allt bättre indikatorer är det troligt att indikatorboomen fortgår ännu länge. Risken med indikatorpaket: alla paket har en benägenhet att växa upp till en nivå där de blir ogenomskinliga och ofattbara; indikatorarbetet kan falla på sin egen omöjlighet. Alla vill ha nya indikatorpaket, men ingen vill finansiera deras vardagliga underhåll: då börjar indikatorerna lätt avtyna 19.8.2004 A 8

Det finns ingen lätt väg till information En dämpad indikatorproduktion och användning skulle bidra till indikatorarbetets gamla, primära mål: produktionen av en genomskinlig och lättfattliga allmän beskrivning Annars kan det ökade indikatorbeståndeet förändras till en ogenomtränglig djungel Alltså: statistikproducenterna kunde förslå bättre kontroll av indikatorarbetet Men det motsatta är mera sannolikt: informationsmängden i informationsamhället ökar exponentiellt, det behövs och produceras allt mer indikatorer, men inte allt bättre indikatorer, utan rentav indikatorer på indikatorer 19.8.2004 A 9