Observationsschema Problemlösningsförmåga



Relevanta dokument
Pedagogisk planering aritmetik (räkning)

Planering Matematik åk 8 Samband, vecka

Planering Matematik åk 8 Algebra, vecka Centralt innehåll

Lokal pedagogisk planering

Per Berggren och Maria Lindroth

Kunskapsprofil Resultat på ämnesprovet

Matematik - Åk 9 Funktioner och algebra Centralt innehåll

Arbetsområde: Från pinnar till tal

Kunskapskrav och nationella prov i matematik

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Inlärningsnivåer i matema0k och en varierad undervisning

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Inlärningsnivåer i matema0k och en varierad undervisning

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

Ma7-Åsa: Procent och bråk

8D Ma:bråk och procent VT 2018

8C Ma: Bråk och Procent

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

"Procent och sannolikhet 6D"

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

Inlärningsnivåer i matema0k och en varierad undervisning

8B Ma: Procent och bråk

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

_ kraven i matematik åk k 6

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

Algebra och Ekvationer År 7

Varierad undervisning

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan

Förslag den 25 september Matematik

Inlärningsnivåer i matema0k och en varierad undervisning

9A Ma: Statistik och Sannolikhetslära

Bedömning för lärande i matematik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

Kursplan Grundläggande matematik

Labora&v matema&k - för en varierad undervisning

Ma7-Per: Algebra. Det andra arbetsområdet handlar om algebra och samband.

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Kursplanen i matematik grundskolan

9F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att...

Träff 1 Introduktion till Laborativ Matematik

Gunnar Hyltegren. Ämnet matematik 2011 i grundskolan

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

8F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

9D Ma VT Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Arbetsområde: Jag får spel

7E Ma Planering v45-51: Algebra

Ladokkod: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad.

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Ma7-Åsa: Statistik och Sannolikhetslära

Om Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte i årskurs 3

Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1

Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p

7C Ma: VT 2018 Bråk och Procent/ statistik och sannolikhet Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område:

Tummen upp! Matte Kartläggning åk 5

8F Ma Planering v45-51: Algebra

7G,H och D matematik planering Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Lokal pedagogisk planering för årskurs 7 i ämnet Matematik

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9

Ladokkod: Studenter i lärarprogrammet GF 11GF20 vt17 tillfälle 1 och vt16 tillfälle 4

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.

Planering - Geometri i vardagen v.3-7

Lokal studieplan matematik åk 1-3

8E Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Luleå universitet 16 mars 2012 PRIM-gruppen Astrid Pettersson

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

48 p G: 29 p VG: 38 p

Kursplanen i ämnet matematik

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

Extramaterial till Matematik X

Dagens innehåll Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Transkript:

Observationsschema Problemlösningsförmåga Klass: Elevens namn Kan formulera räknehändelser i addition/ subtraktion/multiplikation/division. Läser och visar förståelse för matematiska problem. Kan överföra konkreta vardagshändelser till en matematisk uträkning. Kan översätta ett matematiskt problem till en konkret händelse. Kan utläsa vad frågeställningen är och med utgångspunkt från detta planera hur problemet ska lösas. Behärskar flera olika lösningsmetoder. Väljer en lämplig lösningsmetod utifrån uppgiftens innehåll. Använder generella lösningsmetoder som är överförbara på andra liknande uppgifter. Lösningen är tydlig och lätt att följa. Gör en rimlighetsbedömning av svaret och kontrollerar att frågan är besvarad. Kan formulera egna matematiska problem. Kan jämföra sin egen och kamraters lösningar och se styrkor och svagheter i dessa. Övriga kommentarer till problemlösningsförmågan. Prima matematik Bedömning 1

Observationsschema PROBLEMLÖSNINGSförmåga Elev: Klass: Problemlösningsförmåga Förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. Kan formulera räknehändelser i addition/ subtraktion/multiplikation/division. Läser och visar förståelse för matematiska problem. Kan överföra konkreta vardagshändelser till en matematisk uträkning. Kan översätta ett matematiskt problem till en konkret händelse. Kan utläsa vad frågeställningen är och med utgångspunkt från detta planera hur problemet ska lösas. Behärskar flera olika lösningsmetoder. Väljer en lämplig lösningsmetod utifrån uppgiftens innehåll. Använder generella lösningsmetoder som är överförbara på andra liknande uppgifter. Lösningen är tydlig och lätt att följa. Gör en rimlighetsbedömning av svaret och kontrollerar att frågan är besvarad. Kan formulera egna matematiska problem. Kan jämföra sin egen och kamraters lösningar och se styrkor och svagheter i dessa. Övriga kommentarer till problemlösningsförmågan. Prima matematik Bedömning 2

Observationsschema BEGREPPSförmåga Klass: Elevens namn Förstår matematiska begrepp inom aktuella arbetsområden. Använder matematiska begrepp på ett korrekt sätt. Kan utifrån konkret material beskriva begrepp. Kan beskriva hur begrepp relaterar till varandra och förklara samband. Behärskar begrepp inom taluppfattning och tals användning. Behärskar begrepp inom algebra. Behärskar begrepp inom geometri. Behärskar begrepp inom sannolikhet och statistik. Behärskar begrepp inom samband och förändring. Behärskar begrepp inom problemlösning. Övriga kommentarer till begreppsförmågan. Prima matematik Bedömning 3

Observationsschema BEGREPPSförmåga Elev: Klass: begreppsförmåga Förmåga att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Förstår matematiska begrepp inom aktuella arbetsområden. Använder matematiska begrepp på ett korrekt sätt. Kan utifrån konkret material beskriva begrepp. Kan beskriva hur begrepp relaterar till varandra och förklara samband. Behärskar begrepp inom taluppfattning och tals användning. Behärskar begrepp inom algebra. Behärskar begrepp inom geometri. Behärskar begrepp inom sannolikhet och statistik. Behärskar begrepp inom samband och förändring. Behärskar begrepp inom problemlösning. Övriga kommentarer till begreppsförmågan. Prima matematik Bedömning 4

Observationsschema METODförmåga Klass: Elevens namn Kan avgöra vilket räknesätt som kan användas för att lösa en uppgift. Löser uppgiften på ett eller flera sätt. Väljer en effektiv lösningsmetod. Kan se olika lösningsmetoders styrkor och svagheter. inom området taluppfattning och tals användning. inom algebra. inom geometri. inom sannolikhet och statistik. inom samband och förändring. inom problemlösning. Övriga kommentarer till metodförmågan. Prima matematik Bedömning 5

Observationsschema METODförmåga Elev: Klass: Metodförmåga Förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. Kan avgöra vilket räknesätt som kan användas för att lösa en uppgift. Löser uppgiften på ett eller flera sätt. Väljer en effektiv lösningsmetod. Kan se olika lösningsmetoders styrkor och svagheter. inom området taluppfattning och tals användning. inom algebra. inom geometri. inom sannolikhet och statistik. inom samband och förändring. inom problemlösning. Övriga kommentarer till metodförmågan. Prima matematik Bedömning 6

Observationsschema RESONEMANGSförmåga Klass: Elevens namn Följer lärarens och kamraters matematiska resonemang. Kan föra ett matematiskt resonemang och argumentera för sin lösning så att andra kan följa resonemanget. Kan reflektera över sitt och andras resonemang och se styrkor och svagheter i dessa. Ställer och besvarar frågor utifrån det matematiska sammanhanget. Övriga kommentarer till resonemangsförmågan. Prima matematik Bedömning 7

Observationsschema resonemangsförmåga Elev: Klass: Resonemangsförmåga Förmåga att föra och följa matematiska resonemang. Följer lärarens och kamraters matematiska resonemang. Kan föra ett matematiskt resonemang och argumantera för sin lösning så att andra kan följa resonemanget. Kan reflektera över sitt eget och andras resonemang och se styrkor och svagheter i dessa. Ställer och besvarar frågor utifrån det matematiska sammanhanget. Övriga kommentarer till resonemangsförmågan. Prima matematik Bedömning 8

Observationsschema KOMMUNIKATIONSförmåga Klass: Elevens namn Visar en matematisk händelse med hjälp av konkret material och bilder. Kan använda matematiska symboler för att visa en matematisk händelse. Kan avläsa, förstå och använda sig av olika uttrycksformer som till exempel bilder, symboler och tabeller. Använder flera olika uttrycksformer för att redogöra och argumentera för sin lösning. Övriga kommentarer till kommunikationsförmågan. Prima matematik Bedömning 9

Observationsschema Kommunikationsförmåga Elev: Klass: Kommunikationsförmåga Förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Visar en matematisk händelse med hjälp av konkret material och bilder. Kan använda matematiska symboler för att visa en matematisk händelse. Kan avläsa, förstå och använda sig av olika uttrycksformer som till exempel bilder, symboler och tabeller. Använder flera olika uttrycksformer för att redogöra och argumentera för sin lösning. Övriga kommentarer till kommunikationsförmågan Prima matematik Bedömning 10