Soliditetens betydelse för goodwillnedskrivning under ekonomiskt ansträngda perioder

ÖREBRO UNIVERSITET Handelshögskolan Företagsekonomi; C-uppsats Höstterminen 2009 Handledare: Stig Andersson Examinator: Lars-Göran Thornell Soliditetens betydelse för goodwillnedskrivning under ekonomiskt ansträngda perioder En studie av den svenska finans- och industrisektorn 2008 Författare: Sofia Mårtensson 860213 Liv Sjöström-Löf 860311

Abstract Background: The international accounting standard regarding goodwill gives opportunities to several accounting procedure choices, as goodwill is a complex, intangible asset. The valuation of goodwill affects equity/asset ratio and income statement, which gives that the stakeholders impression of the group s financial statement is affected by the valuation of this asset. It has been pointed out that difficult economic times bring impairment loss to the fore. During financial crisis, equity/asset ratio may be significant as the economy of the groups is expected to be strained. Purpose: The purpose of this essay is to explain the appearance of the possible relationship between a group s impairment loss for goodwill and their equity/asset ratio, during financial straits. Watts and Zimmerman s debt/equity hypothesis serve as the starting point for our study. This hypothesis expresses, ceteris paribus, that the larger debt/equity ratio, the more likely it is to select accounting procedures that shift reported earnings from future periods to the current period. According to the hypothesis there should be a positive relationship between a group s equity/asset ratio and their percentage share of goodwill impairment loss. A high equity/asset ratio would motivate a higher impairment loss for goodwill, as a lower equity/asset ratio would induce a lower impairment loss. Method: We decided to investigate all groups with the parent company listed on Nasdaq OMX Stockholm within the sectors financials and industrials. In financials, banks were excluded. The data was collected from annual reports of 2008 and was analyzed with the statistical analyzing methods correlation and regression. Result/conclusion: For those industrial groups which have had impairment loss for goodwill, the result is in accordance with Watts and Zimmerman s hypothesis. A strong positive linear relationship could be found for those groups, but not for the sector as a whole. The equity/ asset ratio therefore seems to not affect the decision of whether to lose impairment or not, but when the decision is made, the ratio of equity/asset seems to affect the size of the impairment loss. Within the financial sector, no relationship could be found neither for the groups which have had impairment loss nor the sector as a whole.

Förkortningslista EUR IAS IASB IFRS USD ÅRL Euro International Accounting Standard International Accounting Standards Board International Financial Reporting Standards Amerikanska dollar Årsredovisningslagen

Innehåll Abstract Förkortningslista 1 Inledning...6 1.1 Bakgrund...6 1.2 Problemdiskussion...6 1.3 Syfte...8 1.4 Frågeställning...8 1.5 Disposition...8 2 Redovisning av goodwill... 10 2.1 Externredovisningens syfte... 10 2.2 Goodwill... 10 2.3 Olika synsätt på redovisning av goodwill... 11 2.4 Redovisning av goodwill idag... 11 2.5 Redovisningsprinciper vid hantering av goodwill... 12 3 Incitament till val inom redovisningen... 14 3.1 Positiv redovisningsteori... 14 3.1.1 Hypotesen om bonussystem... 14 3.1.2 Hypotesen om politiska kostnader... 14 3.1.3 Hypotesen om skuldsättningsgrad... 15 3.2 Avgränsning till en av hypoteserna... 15 3.3 Tidigare forskning om skuldsättningsgradens betydelse... 16 3.4 Kritik mot positiv redovisningsteori... 17 4 Metod... 18 4.1 Forskningsdesign... 18 4.2 Datainsamling... 18 4.3 Datadesign... 19 4.3.1 Definition av soliditet och skuldsättningsgrad... 19 4.3.2 Beräkningsmodeller... 19 4.4 Dataanalys... 20 4.4.1 Korrelation... 20 4.4.2 Regression... 21 4.5 Kritiska överväganden... 22 5 Resultat... 24 5.1 Finanssektorn... 24 5.1.1 Analys av de finanskoncerner som skrivit ned goodwill... 26 5.2 Industrisektorn... 27 5.2.1 Analys av de industrikoncerner som skrivit ned goodwill... 30 5.3 Sammanfattning av undersökningsresultatet... 31 6 Analys... 32 7 Slutsats... 34 7.1 Förslag till vidare forskning... 34 Referenslista... 35

Bilagor Bilaga 1 Förteckning över samtliga koncerner innefattade i studien Bilaga 2 Goodwillnedskrivningens påverkan på soliditeten

1 Inledning 1.1 Bakgrund I tidskriften Balans, nummer 8/9 2009, belyses problematiken med att värdera goodwill. Goodwill utgör en kontroversiell redovisningsfråga som vissa menar är den svåraste balansräkningsposten att hantera (Artsberg 2005; Marton 2009). Det är en post som dessutom visat sig utgöra en stor del av många börsnoterade koncerners tillgångar och därmed får stor inverkan på soliditeten (Zaudy 2009). Goodwillhanteringen har debatterats flitigt genom åren, ända sedan 1890. Ändå finns idag ingen idealisk lösning på goodwillhanteringen. (Seetharaman, Balachandran & Saravanan 2004) Tidigare har goodwill enligt Redovisningsrådets svenska redovisningsrekommendationer skrivits av enligt plan över beräknad nyttjandeperiod men sedan 2005 ska börsnoterade bolag i Sverige följa internationell redovisningsstandard utfärdad av IASB (International Accounting Standards Board). IASB anser att goodwill har en obegränsad nyttjandeperiod vilket i det här sammanhanget innebär att det är omöjligt att bedöma hur lång tid framöver som ett positivt kassaflöde kommer att genereras. Därför ska goodwill istället genomgå en årlig nedskrivningsprövning. (Smith 2006) Under 1990-talet uppkom många stora goodwillposter till följd av företagsförvärv där de förvärvade tillgångarna till stor del utgjordes av goodwill. Planenlig årlig avskrivning av dessa omfattande goodwillposter bidrog till att koncernernas resultaträkningar belastades med stora kostnader år efter år. (Rosen 2005) Som nämnts ovan har regelverket kring hanteringen av goodwill ändrats sedan dess. IASB kräver idag årlig nedskrivningsprövning och inte årlig avskrivning av goodwill. Stora årliga kostnader för goodwillavskrivningar belastar därmed inte koncernernas resultaträkningar längre. Istället ska det nuvarande marknadsläget och dess förväntade utveckling avgöra om och till vilken grad nedskrivningskostnader för goodwill ska tas upp, utifrån uppskattningar av framtida intäkter från förvärvad goodwill. Under 2007 började en finansiell oro gro till följd av en alltför frikostig utlåning på den amerikanska bostadsmarknaden. Det ledde i sin tur till stora kreditförluster för amerikanska banker. Sveriges vice riksbankschef Svante Öberg (2009) förklarar hur den växande finansiella oron övergick i en global finansiell kris i samband med att den amerikanska banken Lehman Brothers gick i konkurs i början av hösten 2008. Han beskriver Sveriges finansmarknad som starkt integrerad med omvärlden och framhåller att den omfattande utrikeshandeln medför att utvecklingen på den globala marknaden utgör en stark påverkansfaktor på svensk ekonomi. En global finanskris kombinerad med en kraftig internationell konjunkturavmattning ger en minskad efterfrågan på svenska exportvaror och får därmed betydande effekt på landets produktion och sysselsättning. 1.2 Problemdiskussion I tider av högkonjunktur kommer goodwillposten i koncerner att vara stor då företagsförvärven vanligtvis sker till höga priser som överstiger de uppköpta företagens redovisade värde (Zaudy 2009). I lågkonjunkturer är däremot dessa stora goodwillposter sällan motiverade, då framtiden inte längre kan bedömas som lika positiv (Affärsvärlden 2009). Nedskrivningar kan därmed bli aktuella; något som kommer att påverka soliditeten då en nedskrivning av tillgångarna bidrar till minskat eget kapital (Balans, nr. 8/9 2009). Soliditeten 6

Tidigare har Watts och Zimmermans hypotes om skuldsättningsgrad tillämpats i studier om hur valet mellan olika redovisningsmetoder påverkas av kapitalstrukturen. I exempelvis Dhaliwals studie utgjordes de möjliga redovisningsmetoderna av framgångsmetoden och fullkostnadsmetoden. I vår studie kan valet att skriva ned goodwill eller ej inte ses som en redovisningsmetod, utan snarare som ett enskilt redovisningsval som tas vid ett enskilt tillfälle. Nästa verksamhetsår kan koncernen välja att hantera goodwillposten på ett annat sätt och styrs inte av föregående års redovisningsval. Ett enskilt redovisningsval skulle därför kunna anses vara av mindre betydelse för koncernen på lång sikt än valet av en redovisningsmetod, och kanske är det en av förklaringarna till att vi inte kunnat utläsa ett entydigt samband mellan våra två variabler. 33

7 Slutsats Syftet med denna studie var att utifrån Watts och Zimmermans hypotes om skuldsättningsgrad undersöka om det under finansiell kris föreligger något samband mellan koncernernas goodwillnedskrivning och deras soliditetsnivå. Enligt hypotesen skulle det finnas ett positivt samband mellan koncernernas soliditetsnivå och andel nedskriven goodwill, där en hög soliditet skulle motivera en större nedskrivning av goodwill medan en lägre soliditet skulle innebära att goodwill inte skrevs ned i samma utsträckning. Vår studie, som begränsades till koncerner vars moderföretag är noterade på Nasdaq OMX Stockholm inom sektorerna finans respektive industri, visar att det till viss del finns ett samband mellan koncernernas goodwillnedskrivning och deras soliditet vid bokslutet 2008. Bland de koncerner inom industrisektorn som skrivit ned goodwill under året fanns ett starkt positivt linjärt samband mellan variablerna men för industrisektorn i sin helhet kunde dock inget samband utläsas. Inom finanssektorn fann vi däremot inget samband mellan soliditet och goodwillnedskrivning. Hypotesen tycks därmed inte vara direkt applicerbar vid dessa förutsättningar, men resultatet visar på att det finns en möjlighet att koncernernas soliditetsnivå ändå inverkar på beslutet om hur stor andel av goodwill som ska skrivas ned förutsatt att koncernen faktiskt beslutat sig för att skriva ned goodwill. 7.1 Förslag till vidare forskning En generalisering av resultaten från vår studie till andra branscher och till andra tider som inte präglats av finansiell kris kan vara möjlig, men en sådan generalisering är svår att uttala sig om. Soliditetens betydelse kan skilja sig åt mellan olika branscher och olika tider, men det kan mycket väl finnas ett generellt samband av den typ som vår undersökning resulterat i. Att med säkerhet kunna uttala sig om det eventuella övergripande sambandet mellan soliditet och goodwillnedskrivning skulle kräva ytterligare studier av flera branscher och att dessa studier genomfördes vid flera olika tidpunkter, då vår population inte representerar samtliga koncerner. Ytterligare något som skulle vara intressant att studera närmare är varför så många koncerner inte skrivit ned goodwillposten under 2008, trots att det finns uppfattningar om att goodwillnedskrivning skulle vara befogad i tider av lågkonjunktur. Problemets karaktär motiverar en kvalitativt inriktad studie. Eftersom värderingen av goodwill och nedskrivningsprövningen av denna är komplex skulle det även vara intressant att studera hur nedskrivningsprövningen går till i praktiken. Vid vår studie kring redovisningen av goodwill har vi uppmärksammat att beskrivningen av tillvägagångssättet vid nedskrivningsprövningen ofta är väldigt standardiserad och innehållsfattig i årsredovisningarna. Det gör att de intressenter som tar del av de offentliga rapporterna inte får särskilt utförlig information om och insyn i goodwillhanteringen, vilket kan vara till nackdel vid bedömningen av koncernens ekonomiska ställning och framtidsutsikter. 34

Referenslista Litteratur Andersson, G., Jorner U. & Ågren, A. (2007) Regressions- och tidsserieanalys. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur. Artsberg, K. (2005) Redovisningsteori -policy och -praxis. 2:a uppl. Malmö: Elanders Berlings. Atkinson, A. A., Kaplan, R. S., Matsumura, E. M. & Young, S. M. (2007) Management Accounting. 5 th ed. New Jersey: Pearson International Education. Carlson, M. (2004) Att arbeta med företagsanalys. 6:e uppl. Malmö: Liber AB. Eriksson, L. (2002) Koncernredovisning. 10:e uppl. Lund: Studentlitteratur. FAR (2006) Revision En praktisk beskrivning. Stockholm: FAR Förlag AB. Kaplan, R. S. & Atkinson, A. A. (1998) Advanced Management Accounting. 3 rd ed. Upper Saddle River, New Jersey: Prentice Hall. Körner, S. & Wahlgren L. (2002) Praktisk statistik. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur. Løvås, G. G. (2006) Statistik metoder och tillämpningar. Malmö: Liber. Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2007) Research Methods for Business Students. 4 th ed. Harlow: Financial Times/Prentice Hall. Schroeder, R. G., Clark, M. W. & Cathey, J. M. (2001) Financial Accounting Theory and Analysis: Text Readings and Cases. 7 th ed. New York: John Wiley & Sons. Smith, D. (2006) Redovisningens språk. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur. Watts, R. L. & Zimmerman, J. L. (1986) Positive Accounting Theory. New Jersey: Prentice Hall. Vetenskapliga artiklar Dhaliwal, D. S. (1980) The Effect of the Firm s Capital Structure on the Choice of Accounting Methods. The Accounting Review. Vol. 55 No. 1. pp. 78-84. Rosen, A. (2005) Goodwill games. Canadian Business. Vol. 78 Issue 3. p. 19. Rutledge, R.W. & Karim, K. E (1999) The influence of self-interest and ethical considerations on managers' evaluation judgment. Accounting, Organizations and Society. Vol. 24 Issue 2. pp. 173-184. Seetharaman, A., Balachandran, M. & Saravanan, A. S. (2004) Accounting treatment of goodwill; yesterday, today and tomorrow. Journal of Intellectual Capital. Vol. 5 Issue 1. pp. 131-152. Watts, R. L. & Zimmerman, J. L. (1990) Positive Accounting Theory: A Ten Year Perspective. The Accounting Review. Vol. 65 Issue 1. pp. 131-156. 35

Tidningsartiklar Affärsvärlden (2009) Börs: Ökad risk för nedskrivning av goodwill enl Ernst & Young. Publicerad: 2009-03-04. Hämtad: 2009-09-18. <http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article530731.ece> Balans, nr 8/9 (2009) Noteringar: Goodwill ligger kvar på missvisande hög nivå. Braconier, F. (2008) Volvo ger krisen ett ansikte. Svenska Dagbladet. Publicerad: 2008-10-24. Hämtad: 2009-11-26. <http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/artikel_1937203.svd> Huldschiner, H. & Steneberg, K. (2008) Över 30 000 jobb bort i höst. Dagens Industri. Publicerad: 2008-12-22. Marton, J. (2009) Redovisning: Nedskrivning av goodwill hur jämförbart är det?. Balans, nr 5 2009. Parkinson, D. (2009) Goodwill hunting. Globe and mail. 17 march 2009. Uppdaterad: 2009-04-10. Hämtad: 2009-11-10. <http://www.theglobeandmail.com/report-on-business/article976612.ec> Privata affärer (2009) Saab-leverantör i konkurs. Publicerad: 2009-03-05. Hämtad: 2010-01-05. <http://www.privataaffarer.se/nyheter/tt/2009/03/05/plastalkonkurs> Zaudy, D. (2009) Goodwill en tickande bomb för 150 miljarder: Bolagen som hotas av nedskrivning. Veckans affärer. Publicerad: 2009-04-23. Hämtad: 2009-09-18. <http://www.va.se/nyheter/2009/04/23/goodwill-en-tickande-bomb-/index.xml?page=1> Öberg, S. (2009) Sverige och finanskrisen. Sveriges Riksbank. Publicerad: 2009-01-20. Hämtad: 2009-11-12. <http://www.riksbank.se/templates/page.aspx?id=30277> Lagar och rekommendationer IAS 36 Nedskrivningar (2009) Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS. Stockholm: FAR SRS Förlag AB. IAS 38 Immateriella tillgångar (2009) Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS. Stockholm: FAR SRS Förlag AB. IASB:s föreställningsram (2009) Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS. Stockholm: FAR SRS Förlag AB. IFRS 3 Rörelseförvärv (2009) Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS. Stockholm: FAR SRS Förlag AB. Lag (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar. Årsredovisningslag (1995:1554). 36

Bilaga 1 Förteckning över samtliga koncerner innefattade i studien För respektive koncern nedan har årsredovisningen för räkenskapsåret 2008 granskats. För koncerner med brutet räkenskapsår valdes årsredovisningen för den period som började 2008. Finanssektorn Affärsstrategerna Kinnevik Lundbergföretagen Atrium Ljungberg Kungsleden Neonet Bure Equity Latour Ratos Dagon Ledstiernan Skanditek HQ LinkMed Industrisektorn ABB HL Display Rederi AB Transatlantic ACAP Invest Indutrade Rejlerkoncernen Addtech Intellecta SAAB Alfa Laval Intrum Justitia Sandvik ASSA ABLOY ITAB Shop Concept SAS Atlas Copco Lammhults Design Group SCANIA B&B TOOLS Lindab International Seco Tools BE Group Loomis Securitas Beijer Malmbergs Elektriska Semcon Beijer Alma Midway Skanska Bong Ljungdahl Morphic Technologies SKF BTS Group Munters Studsvik Cardo NCC SWECO Cision Nederman Holding Svedbergs Consilium NIBE Industrier Systemair Duroc Niscayah Group Transcom WorldWide Fagerhult NovaCast Technologies Trelleborg Geveko OEM International Tricorona Gunnebo Opcon VBG GROUP Haldex Peab Volvo Hexagon Poolia XANO Industri HEXPOL Proffice ÅF

Bilaga 2 Goodwillnedskrivningens påverkan på soliditeten Finanssektorn Koncern Nedskrivning Soliditet Soliditet av goodwill före nedskrivning utgående balans Atrium Ljungberg 5,41 % 42,29 % 42,21 % Bure Equity 3,26 % 82,92 % 82,83 % Kinnevik 4,43 % 65,63 % 65,60 % Kungsleden 1,83 % 23,01 % 23,00 % Ledstiernan 1,09 % 73,91 % 73,88 % Ratos 0,52 % 40,57 % 40,44 % Industrisektorn Koncern Nedskrivning Soliditet Soliditet av goodwill före nedskrivning utgående balans ABB 0,25 % 35,49 % 35,47 % Cision 11,79 % 44,83 % 39,96 % Intrum Justitia 3,10 % 36,11 % 35,53 % Morphic Technologies 36,15 % 72,36 % 70,88 % NCC 1,77 % 19,01 % 18,94 % Niscayah Group 17,91 % 32,95 % 28,17 % Proffice 6,74 % 35,88 % 34,60 % SAAB 2,91 % 28,59 % 28,37 % SAS 1,32 % 20,04 % 20,02 % SCANIA 0,98 % 19,95 % 19,94 % SKF 1,27 % 36,64 % 36,60 % SWECO 1,64 % 47,19 % 46,96 %