Säters Kommun IT-infrastrukturprogram 2002
Innehåll 1 Sammanfattning 6 2 Inledning 7 2.1 Bakgrund...7 2.2 Programmets målsättning/syfte...7 2.3 Programmets avgränsningar och reservationer...8 2.4 Programmets målgrupp...8 2.5 Metodik...8 2.5.1 Informationsinsamling...8 2.5.2 Analys och bearbetning...9 2.5.3 Referensunderlag...9 2.6 Förklaring av facktermer och övrig terminologi...9 3 Kommunens organisation för IT infrastrukturfrågor 10 3.1 Kommunal organisation för IT infrastrukturfrågor...10 3.2 Kommunala bolag som är engagerade i IT utvecklingen inom kommunen. 11 4 Kommunal policy för IT-infrastruktur 12 4.1 Kommunens vision och syn på IT-utvecklingen...12 Nyttjande inom kommunen...13 Näringslivsutveckling...13 Offentlighet och demokrati...13 5 Förutsättningar inom hela kommunen för och behov av IT-infrastruktur 14 5.1 Överblick över kommunens geografi...14 5.2 Allmänt om beräkning av behov...15 5.2.1 Sammanlagring av behov...16 5.3 Förutsättning för och behov av IT infrastruktur inom centralorten...17 5.3.1 Skola...17 5.3.2 Näringsliv...18 5.3.3 Övriga samhällsverksamheter: landsting, statlig verksamhet, mm18 5.3.4 Övriga kommunikationsbehov...19 5.4 Förutsättning för och behov av IT infrastruktur för St Skedvi-Kyrkbyn19 5.4.1 Skola...20 5.4.2 Näringsliv...20 5.4.3 Övriga samhällsverksamheter: landsting, statlig verksamhet, mm20 5.5 Förutsättning för och behov av IT infrastruktur för Solvarbo...21 5.5.1 Skola...21 5.5.2 Näringsliv...21 5.6 Förutsättning för och behov av IT infrastruktur för Mora By...22 5.6.1 Skola...22 5.6.2 Näringsliv...22 5.7 Förutsättning för och behov av IT infrastruktur för Naglarby-Enbacka 23 5.7.1 Skola...23 5.7.2 Näringsliv...24 2 (56)
6 Befintlig och planerad utbyggnad av IT infrastruktur och utrymme för sådan samt dess tillgänglighet 25 6.1 Befintlig kommunal IT-infrastruktur...25 6.1.1 Kommunalt nät...25 6.1.2 Nät i kommunala bolags regi...25 6.2 Planerad kommunal IT-infrastruktur...25 6.3 IT-infrastruktur annan än den kommunala...25 6.3.1 Stomnät...25 6.3.1.1 Telia/Skanova 27 6.3.1.2 Banverket 27 6.3.1.3 RegNet 28 6.3.1.4 BitNet 28 6.3.1.5 Norrsken 28 6.3.1.6 Birka 28 6.3.1.7 Vattenfall 29 6.3.1.8 Teracom 29 6.3.1.9 Svenska Kraftnät (SKN) 29 6.3.2 Operatörer i Säters kommun...30 7 Målet för nätets utformning på lång sikt 31 7.1 Ortssammanbindande nät...32 7.2 Huvudnod...33 7.3 Områdesnät...33 8 Områden inom respektive utanför marknadens initiativ 35 8.1 Kommersiellt attraktiva delar av kommunen...36 8.2 Kommersiellt ej attraktiva delar av kommunen...36 9 Av Kommunen prioriterade sträckor, områden och orter 37 9.1 Prioritering av ortssammanbindande nät...37 9.2 Prioritering av områdesnät...39 10 Krav och villkor för IT-infrastrukturen 41 10.1 Allmänt...41 10.2 Kapacitet...41 10.3 Kvalitet och säkerhet...41 10.4 Redundans...42 10.5 Principen om öppen ledning och öppet nät...42 10.6 Prissättning...43 10.7 Teknikval...44 10.8 Anpassning till totalförsvarets krav...44 11 Hur samverkan med närbelägna kommuner och deltagande i regionalt samarbete skall kunna ske. 45 11.1 Närbelägna kommuner och samarbete med deras infrastruktur...45 11.2 Regionalt samarbete...45 11.2.1 Bakgrund...45 11.2.2 Syfte...46 11.2.3 Målsättning/inriktning...47 3 (56)
11.2.4 Organisation...48 12 Genomförande av IT infrastrukturprogrammet 49 12.1 Realisering av målstruktur...49 12.2 Upphandlingsförfarande...49 12.3 Ekonomiska konsekvenser...50 12.3.1 Kostnader ortssammanbindande nät...51 12.3.2 Kostnader områdesnät...51 Bilaga 1 53 Förklaring av facktermer...53 Bilaga 2 54 Analys av behov...54 Skolor 54 Näringsliv...54 Övriga kommunala verksamheter...55 Hushåll...55 4 (56)
Figurer Figur 1 Tätortskarta för Säter...17 Figur 2 Stora Skedvi kyrkby...19 Figur 3 Tätortskarta Solvarbo...21 Figur 4 Tätortskarta Mora By...22 Figur 5 Tätortskarta Naglarby - Enbacka...23 Figur 6: Stomnätsoperatörer i Dalarna...26 Tabell 1: Färgkoder för kartbild...27 Figur 7 Stomnätsoperatörer i Säters kommun...30 Figur 8 Ortssammanbindande nät i Säters kommun...32 Figur 9 Områdesnät i Säters kommun...34 Figur 10 Kommersiellt attraktiva delar av kommunen...35 Figur 11 Prioritering av ortssammanbindande nät...37 5 (56)
1 Sammanfattning I januari 2000 beslöt regeringen att tillsätta en utredning om infrastrukturprogram för bredbandskommunikation. Bredbandsutredningens huvuduppgift var att formulera en ny statlig infrastrukturpolitik. I denna utredning konstateras att Sveriges kommuner spelar en viktig roll för att säkerställa etablering av regional/kommunal IT-infrastruktur, speciellt i mindre orter och landsbygd. Som ett led i detta har Säters kommun beslutat att ta fram detta IT-infrastrukturprogram. Programmet innehåller dels en kartläggningsdel (kapitel 3, 5 och 6), dels en strategidel (kapitel 4, 7-12). Kommunens roll i avseende IT-infrastrukturfrågor är att skapa förutsättningar för ett teknik- och operatörsneutralt kommunikationsnät som når våra intressenter, vilka omfattas av offentlig verksamhet, allmänhet och företag. Dessutom skall frågan ses ur ett helhetsperspektiv vilket innebär att IT-infrastrukturfrågorna inbegriper kopplingar till kringliggande kommuner samt regionalt och nationellt. Kommunen ansvarar för att planering och projektering av utbyggnad görs för den ITinfrastruktur som inte marknadskrafterna tillhandahåller. Målet är att täcka hela kommunen till rimliga kostnader och tidplaner. Utbyggnaden ska göras etappvis och baseras på den prioritering som fullmäktige beslutat. Kommunen säkrar och realiserar lösningar främst genom upphandling eller bidragsgivning. Skrivna avtal skall bl.a. innehålla klausuler för prissättning, framtidssäkring av IT-infrastruktur samt att monopolsituationer inte uppstår. I de fall inga rimliga anbud inkommer kan kommunen realisera lösningen inom egen verksamhet. I detta program finns en kartläggning av förutsättningar och behov av bredbandskommunikation, inom kommunen. Beskrivningen presenteras ortsvis i kapitel 5. Befintlig IT-infrastruktur presenteras i kapitel 6. För att ge underlag för en framtida utbyggnad har en målstruktur arbetats fram. Målsättningen är att täcka in alla orter som av bredbandsutredningen definierats som orter. Det ortssammanbindande nätet byggs som ett antal slingor utgående från huvudnoden i centralorten: En sträckning nordväst om centralorten till Borlänge och sydväst till Hedemora som knyter samman Solvarbo, Mora By och Naglarby samt Enbacka. En slinga norrut mot Bispberg, St Skedvi, Arkhyttan och Nyberget. En sträckning mot Silvberg och Ulvshyttan. Områdesnäten i Säters kommun blir till stora delar nät som binder samman grupper av näraliggande byar och ansluter dem till en nod i det ortssammanbindande nätet. De fortsatta stegen med upphandling och realisering ska så långt möjligt göras i samverkan med övriga kommuner inom Dalarna, inom ramen för en regional strategi för IT-infrastruktur. 6 (56)
2 Inledning 2.1 Bakgrund I januari 2000 beslöt regeringen att tillsätta en utredning om infrastrukturprogram för bredbandskommunikation. Bredbandsutredningens huvuduppgift var att formulera en ny statlig infrastrukturpolitik. I denna utredning konstateras att Sveriges kommuner spelar en viktig roll för att säkerställa etablering av regional/kommunal IT-infrastruktur, speciellt i mindre orter och landsbygd. I propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86) reserverades därför 2,625 miljarder kr till ett statligt stöd för ortssammanbindande nät som bör prioriteras av regional- och näringspolitiska skäl och som inte bedöms komma till stånd före utgången av 2004 på helt kommersiella grunder. Vidare reserverades 3,2 miljarder kr till ett statligt stöd till de delar av områdesnät där en anslutning till fastigheter skulle bli avsevärt dyrare än i normala fall samt till skattelättnad till abonnenter för att stimulera anslutning till nät med hög överföringskapacitet i delar av landet där anslutningskostnaderna förväntas bli höga. Propositionen Ett informationssamhälle för alla (1999/2000:86) aviserade dessutom tilläggsdirektiv till utredningen. Utredning skulle ske dels av hur ett statligt stöd till kommunerna för att stimulera uppbyggandet av lokala nät och accessnät borde utformas, dels om förslag till fördelning inom en ram på 3,2 miljarder kronor av kommunstödet och en skattelättnad för abonnenters bredbandsanslutning. Bredbandsutredningens delbetänkande Kommunstöd till lokal IT-infrastruktur (SOU 2000:68) och slutbetänkande IT-infrastruktur för stad och land (SOU 2000:111) lämnar förslag till fördelning av stödpengarna till Sveriges kommuner samt ställer upp riktlinjer för nyttjande av stödpengarna. Följande förordningar har relevans till detta dokument: Förordning (2001:349) om stöd till kommuner för upprättande av IT-infrastrukturprogram. Förordning (2001:350) om stöd till kommuner för anläggande av ortssammanbindande telenät m.m. Förordning (2000:1469) om stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät. Förordning (2001:351) om ändring i förordningen (2000:1469) om stöd till kommuner för anläggande av telenät. Ansvarig myndighet är Näringsdepartementet. Ett villkor för att få tillgång till de statliga stödpengarna specificerade i förordningarna 2001:350 och 2000:1469 är att kommunerna fastställer s k IT-infrastrukturprogram. 2.2 Programmets målsättning/syfte Följande huvudsakliga målsättningar finns för detta dokument: 7 (56)
1. IT-infrastrukturprogrammet skall möjliggöra ansökan om de statliga stödpengar som finns tillgängliga för kommunen. 2. IT-infrastrukturprogrammet skall bidra till det regionala såväl som det nationella ITinfrastrukturprogrammen. 3. IT-infrastrukturprogrammet skall ge en bild av kommunens nuläge och förutsättningar, samt redogöra för kommunens strategi för IT-infrastruktur. Kommunikationsbehovet i kommunen, befintlig och planerad IT-infrastruktur samt aktiviteter i gränsande kommuner skall kartläggas. 4. IT-infrastrukturprogrammet skall utgöra beslutsunderlag för kommunen med avseende på kommunala investeringar i IT-infrastruktur. 5. IT-infrastrukturprogrammet skall kunna fungera som underlag vid upphandling av ITinfrastruktur i kommunen. 2.3 Programmets avgränsningar och reservationer IT-infrastrukturprogrammet innehåller INTE fullständiga projekteringar av en utbyggnad. Denna projektering får aktuell operatör, eller entreprenör, själva arbeta fram i samband med att upphandling blir aktuell. Tillika får den kommersielle aktören beräkna intäktspotentialen för aktuella utbyggnadsområden. Upprättandet av detta IT-infrastrukturprogram för Säters kommun innebär ej att kommunen förbinder sig att genomföra eller ställa sig bakom specifika projekt eller investeringar. 2.4 Programmets målgrupp Politiker och anställda inom kommunen vilka är ansvariga för områden med relevans till ITinfrastruktur, såsom IT-ansvariga, stadsbyggnads- och planeringsansvariga, och ansvariga för näringslivsutveckling. Bredbandsentreprenörer, operatörer och tjänsteleverantörer. Invånare och företag i kommunen med intresse för bredbandsfrågor Ansvariga för Infrastrukturfrågor på länsstyrelsen i Dalarna. (IT-infrastrukturprogrammet kommer att överlämnas till länsstyrelsen för godkännande.) IT-infrastrukturprogrammet är ett publikt dokument och därför allmänt tillgängligt. 2.5 Metodik 2.5.1 Informationsinsamling Grundläggande demografisk information om kommunen har tagits fram i samverkan mellan kommunen och AU-System. Befintlig statistik över hushåll, näringsliv och offentlig verksamhet har använts. Operatörer med aktivitet i kommunen har kontaktats och avstämning har skett med angränsande kommuner. 8 (56)
2.5.2 Analys och bearbetning Den insamlade informationen har legat till grund för utarbetandet av en målstruktur. Detta har gjorts i samverkan mellan kommunen och AU-System. En bedömning har gjorts avseende vilka områden i kommunen som är kommersiellt attraktiva och utifrån denna bedömning har målstrukturen sedan delats in i olika prioriteringar och etapper. Krav och villkor på nätet har specificerats för att tydliggöra inför en eventuell upphandling. Efter diskussion med övriga kommuner i regionen, angående möjligheter till samverkan, har sedan en inriktning för genomförande tagits fram. Upplägg och metodik har koordinerats med övriga kommuner i Dalarna för att underlätta ett eventuellt samarbete. 2.5.3 Referensunderlag SOU 1999:85, "Bredband för tillväxt i hela landet", IT-infrastrukturutredningens betänkande IT-proposition, prop. 1999/2000:86, Ett informationssamhälle för alla SOU 2000:68, Kommunstöd till lokal IT-infrastruktur, Delbetänkande SOU 2000:111, IT-infrastruktur för stad och land, Slutbetänkande Förordning (2001:349) om stöd till kommuner för upprättande av IT-infrastrukturprogram. Förordning (2001:350) om stöd till kommuner för anläggande av ortssammanbindande telenät m.m. Förordning (2000:1469) om stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät. Förordning (2001:351) om ändring i förordningen (2000:1469) om stöd till kommuner för anläggande av telenät. 2.6 Förklaring av facktermer och övrig terminologi En ordlista med vanliga förkortningar och facktermer återfinns i Appendix 1. Detta IT-infrastrukturprogram har författats med hjälp av AU-System. Ansvarig inom Säters kommun är Klas Jansson telefon 0225-55 000. 9 (56)
3 Kommunens organisation för IT infrastrukturfrågor Den IT-organisation som existerar i Säters kommun idag är främst anpassad för den interna IT-verksamheten. De nya krav på kommunen som ställs i samband med Bredbandsutredningens slutbetänkande och Förordningarna 2001:349, 2001:350 och 2001:351 kräver viss anpassning av befintlig organisation. Resurser måste allokeras för att från kommunens sida driva IT-infrastrukturutbyggnaden. Denna organisation måste även ha visst mandat att genomföra utbyggnad. IT-infrastrukturen kommer att ha samma status som övrig infrastruktur inom kommunen. Ur politisk synvinkel är viktigt att detta arbete avspeglar kommunens vilja och ambitioner. Organisationen för IT-infrastrukturutbyggnaden ser ut som följer: Politisk representation utsedd av kommunstyrelsen. För att tillse att de politiska ambitionerna återspeglas i planen och att kommunens ekonomiska åtaganden kan övervägas. Kommunkansliet. Infrastrukturfrågor, kommunikation och totaltförsvar. Näringslivsenheten. Har överblick över näringslivets behov. Knyter lämpliga näringslivsrepresentanter till projektet. Miljö- och byggnadsnämnden. Översiktsplaner och bygglov mm. Fastighetskontoret. Bland annat internt behov. Säterbostäder. Har kännedom om behovet inom kommunens bostadsbestånd. 3.1 Kommunal organisation för IT infrastrukturfrågor Inom kommunen hanteras IT-infrastrukturfrågor på samma sätt som övriga infrastrukturfrågor. Kommunstyrelsen är det organ som fattar de övergripande besluten i dessa frågor. Kommunstyrelsen knyter via kommunens näringslivsenhet kommunens näringsliv till sig för att få en väl förankrad bild av behoven. Utbildningens behov kanaliseras via gymnasieförvaltning och barn och utbildningsförvaltningen. Medborgarnas behov förmedlas via de förtroendevalda politikerna och via intresseföreningar. Kommunens övriga behov kanaliseras via kommunens ITenhet. Kommunens IT-enhet är kommunens sakkunnige i dessa ärenden och bistår kommunkansliet i dessa frågor. 10 (56)
Kommunkansliet bereder frågorna. Kommunens IT-enhet är organisatorisk placerad på kommunkansliet, då IT-frågor i allt högre grad är av strategisk natur för såväl kommunen som organisatorisk enhet som samhälle. IT-enheten har i övrigt att tillhandahålla den kommunala organisationens behov av IT-tjänster och att utveckla kommunens nyttjande av IT för att höja kvaliteten och nyttja de effektivitetsvinster som kan nås. 3.2 Kommunala bolag som är engagerade i IT utvecklingen inom kommunen. Kommunens fastighetsbolag, Säterbostäder AB, handhar kommunens fastigheter samt är kommunens kommunala hyresvärd för lägenheter till privatpersoner. Bolaget ingår som en naturlig del i arbetet med IT-infrastrukturplan. 11 (56)
4 Kommunal policy för IT-infrastruktur I Säters kommuns antagna IT-strategi sägs följande om IT-infrastruktur. En väl utbyggd kommunikationsstruktur är en förutsättning för nyttjande av IT. En kommunikationsstruktur skall byggas upp som möjliggör för förvaltningar, kommunala bolag, företag och innevånare i kommunen att kommunicera med varandra, distribuera information samt nå gemensam information. Kommunikationsnätet kommer att bestå av ett antal lokala nätverk sammankopplade via fasta eller uppringda förbindelser. Extern kommunikation skall kunna ske mot andra kommuner, företag och organisationer. Internet kommer att kunna vara en kanal som förmedlare av elektronisk post mellan kommuninnevånarna och kommunpolitiker/tjänstemän Telefonväxeln skall byggas ut och på sikt omfatta nya tjänster. Kommunikation skall finnas mellan kommunens olika delar och verksamheter. Intern kommunal kommunikation bör ske med fasta förbindelser så långt detta är möjligt. En standardisering av vissa generella programvaror är nödvändig, till exempel ordbehandling, kalkyl och databashanterare. Detta för att minimera kostnader och kunna hålla egen hög kompetens. En gemensam standard underlättar även utbyte av dokument mellan användare i systemet. Val av utrustning skall ske enligt anvisningar från samordningsansvarig Elektronisk post skall användas för intern kommunikation Internet ska nyttjas för att föra ut information om Säters kommun samt som informationskälla för olika gruppers behov, inte minst inom skolan. Biblioteken skall ha en central roll vad gäller allmänhetens tillgång till kommunintern och extern information. Kommunen skall arbeta mot att utveckla former för elektroniskt dokumentutbyte med hjälp av EDI teknik Lokala nät skall byggas upp enligt en för kommunen fastlagd standard. Så få protokoll som möjligt skall användas. Kommunikation mellan lokala nät skall ske via fast förbindelse eller ISDN. Kommunikation med omvärlden skall ombesörjas av nätoperatör. 4.1 Kommunens vision och syn på IT-utvecklingen Säters kommun har i sin IT strategi från 1996 fastlagt följande syfte med strategin och den framtida IT utvecklingen i kommunen. Denna IT-strategi kommer att revideras under 2003. Övergripande ansvaret för IT strategi sorterar under kommunstyrelsen liksom ansvar för gemensamma kommunsystem. Kommunstyrelsen har även ansvar för att nödvändiga beslut fattas för att realisera denna strategi. 12 (56)
Uppnå stärkt demokrati och medborgarinflytande genom förbättrad kommunal service till innevånarna Stödja näringslivets nyttjande av IT för att uppnå konkurrensfördelar samt stimulera företagslokaliseringar till Säter Att förändra och förnya arbetssätt inom skolan samt bidra till fortbildning på olika nivåer genom nyttjande av modern teknik Erbjuda förbättrad kommunikation inom kommun och gentemot omvärld Effektivare kommunal administration Nyttjande inom kommunen Kommunen skall verka för samverkan med andra kommuner i IT frågor Skolan skall prioriteras avseende kommande IT investeringar Former för distansutbildning skall utvecklas för att möjliggöra gymnasie- och högskolestudier Utbyggnad av elektronisk post, dokumenthantering och ärendehantering skall prioriteras Ett strategiskt informationssystem skall införas med styrande information för politiker och ledande tjänstemän Samordning av resurser och system skall i möjligaste mån ske Näringslivsutveckling Kommunen har ett ansvar att stödja det lokala näringslivet. Stöd kan ges bland annat genom att erbjuda: kommunikationsmöjligheter med omvärld (kunder, leverantörer, myndigheter etc) marknadsföring av företagen och dess tjänster - kompetensutveckling informationsutbyte mellan företag - stöd i IT frågor distansarbete - stöd till småföretagarcentrum Offentlighet och demokrati Allt fler medborgare får tillgång till datorer och därmed möjlighet att kommunicera med omvärlden. Genom att nyttja elektroniska anslagstavlor, elektronisk post, dokumentdatabaser etc kan innevånarna i Säters kommun enklare nå politiker och tjänstemän med synpunkter och ta del av gemensam information. För de innevånare som ej har egen tillgång till tekniska hjälpmedel kommer biblioteken att fylla en viktig funktion. Ett projekt Samverkan - Skola hem planerar att starta under 1996 med avsikt att presentera information kopplat till skolans verksamhet. Gemensam information som kommunen gör tillgänglig är kostnadsfri för allmänheten. Införande av ny teknik innebär inga förändringar avseende principer för offentlighet och sekretess. Handlingar som ankommer elektroniskt skall behandlas som vanlig ankommande post. 13 (56)
5 Förutsättningar inom hela kommunen för och behov av ITinfrastruktur 5.1 Överblick över kommunens geografi NAGLARBY OCH ENBACKA STORA SKEDVI KYRKBYN MORA BY SOLVARBO SÄTER Kommunen är till ytan ca 574 km² och ligger i brytningspunkten mellan gammal bergslagsbygd och Dalälvens rika jordbruksområde. Säters kommun består idag av kommundelarna Säter, Stora Skedvi, Gustafs och Silvberg. Säter ligger i den centrala regionen av Dalarna med närhet till Falun, Borlänge, Hedemora och Ludvika. Kommunen genomkorsas av riksväg 70, delvis av riksvägarna 60 och 80 samt länsväg 266. Kommunen har bra järnvägsförbindelser och nära till Dala Airport flygplats. 14 (56)
Naturförhållandena i Säter kännetecknas dels av de kuperade bergområdena i de södra och nordöstra delarna, dels av slätten vid Stora Skedvi upp mot Gustafs och Tunaslätten. De högsta trakterna finns i kommunens västra delar runt Silvberg med flera bergstoppar över 300 m. I kommunen finns två stora åsbildningar, Badelundaåsen och Svärdsjöåsen. Dalälven flyter in i kommunen strax norr om Naglarby, Gustafs och präglar till stor del denna del av kommunen. Älven regleras genom stora kraftverk vid Långhag och Stora Skedvi. Det mest kända objektet i Säter ur naturvårdssynpunkt är Säterdalen, ett vittomfattande ravinkomplex längs Ljusterån. Säters kommun har 11.179 innevånare (2001-11-01). De flesta bor i centralorterna Säter, Stora Skedvi kyrkby och Mora by/enbacka. Andra större byar är Arkhyttan, Bispbergshyttan, Grängshammar, Solvarbo, Ulfshyttan, Fäggeby-Uppbo, Skenshyttan, Norbo, Naglarby, Bispberg och Björkled. Befolkningstätheten är 20 inv/km² vilket kan jämföras med Sveriges genomsnitt som är 21,5 inv/km². Ca 49 % av den arbetsföra befolkningen är enligt SCB siffror 1999 sysselsatta inom offentlig förvaltning. Säters kommuns befolkning pendlar i stor omfattning, främst till Borlänge, Hedemora och Falun som med sin närhet erbjuder en betydande arbetsmarknad. Av förvärvs-arbetande Säterbor pendlar nästan 34 % ut från kommunen för att arbeta. Drygt 2200 personer pendlar till ett arbete utanför kommunen. Pendlingen i motsatt riktning, det vill säga till Säters kommun är cirka 600 personer. 5.2 Allmänt om beräkning av behov Behovsbilden förändras över tiden. Den infrastruktur som vi haft för elektronisk kommunikation sedan 20-talet har varit telenätet. Under 70-talet kom sedan kabel TV näten. Under slutet av 90- talet kom stadsnäten. Alla dessa tre nättyper används även för Internetkommunikation. Till detta kom mobilnäten i slutet av 80-talet med sin möjlighet till mobilitet. Även detta nät används i allt större utsträckning för Internetkommunikation. I alla kommunikationsnät skapas kontinuerligt nya tjänster och fler tjänster, som successivt kräver allt högre kapacitet. Ökningen av kapacitet sker i vissa nät och tekniker kontinuerligt, i andra stegvis (exvis mobilnäten). När vi gör en bedömning om kapacitetsbehoven för en framtida målstruktur, är det väsentligt att hålla isär kapacitetsbehoven på lång sikt, och behovsutvecklingen på vägen dit. I Bilaga 2, Analys av behov - görs en analys med syfte att få fram behoven på lång sikt, dvs behoven då tjänster och teknik för bredband fått ett ordentligt genomslag i samhället. Detta är inte detsamma som de behov som finns idag. För att uppskatta behoven delar vi in användarna i olika grupper, baserat på de olika drivkrafter som styr deras behovsutveckling. Denna indelning är särskilt viktig under utbyggnadsfasen, för att prioritera vilka områden och sträckor som bör täckas först. De olika grupperna är: - Skolor skolorna knyts samman i skolnät, som kopplas upp mot Internet. 15 (56)
- Näringsliv allmänt växande Internetanvändning, mail och surfande, tilltagande e- handel, kunna skicka stora filer, bra kommunikation med kunder, leverantörer och andra enheter inom företaget. - Övrig offentlig förvaltning administrativ effektivisering av förvaltningen. Internetanslutning av bibliotek. Utveckling och effektivisering av vården. - Hushåll snabb Internet anslutning. Intresse av IP-telefoni, filmer och spel, distansarbete och distansutbildning, när sådana kommer. I Bilaga 2, Analys av behov görs en analys av respektive kundgrupps framtida kommunikationsbehov. Av denna framgår att huvudregeln för behovsbedömningen är att varje enhet (hushåll, skolklass, företag, etc) kommer att kräva ca 5 Mbit/s. Dock bör särskild hänsyn tas till större företag, samt till antal boende på exempelvis vårdinrättningar. När målstrukturen ska förverkligas kan lösningar som ger lägre kapaciteter än 5 Mbit/s fortfarande vara ett bra alternativ, för att stegvis skapa ett bredbandsnät i kommunen och redan på kort sikt möta de behov som finns idag. Allteftersom behoven växer, kan sedan en migration till den långsiktiga målstrukturen åstadkommas. Känslighetsanalys Framtida behov underskattas ofta. Hur kan vi veta att de behovsskattningar vi gör faktiskt håller under så lång tid som 10 år? Den tjänst som ligger till grund för behovsuppskattningen är rörlig bild. Rörlig bild kan innebära TV-sändningar, bildtelefoni, video-on demand, distansutbildning, etc. Tillämpningen spelar inte så stor roll, det som är avgörande för kapacitetskraven är just den rörliga bilden. Baserat på ögats och synnervens förmåga att uppfatta nyanser och förändringar krävs upp emot 500 Mbit för att överföra perfekt rörlig bild. Med framtida bra bildkomprimering kan samma bilder överföras med 2-5 Mbit. Det är idag svårt att se någon annan grundläggande tjänst som kräver tillnärmelsevis lika stor kapacitet. Självklart finns det inga garantier, det kan dyka upp tjänster som vi idag inte har någon uppfattning om (lukt via nätet, smak via nätet, mm). Men eftersom dessa tjänster inte ens finns på laboratorienivå idag, så lär det ta många år innan de är färdiga att användas i slutkundsapplikationer. Följaktligen kan vi med viss säkerhet anta att det är olika applikationer på rörlig bild som kommer att vara drivande för kapacitetsbehoven under de närmaste 10 åren. Det som är svårare att se och bedöma är hur fort detta kommer att ske. När kommer behovet hos slutkunderna att ha nått de nivåer vi förutser i den långsiktiga bedömningen? Faktum är att det idag i stort sett inte finns några fler bredbandstjänster för privatkunder än en snabb Internetanslutning. Detta trots att diskussioner och försöksverksamhet inom video-on demand, IP-TV, distansutbildning, distansarbete, bildtelefoni, etc. pågått i många år. Det är alltså svårt att uppskatta när genombrottet kommer och hur snabbt anslutningsgraden då kommer att öka. Sammantaget kan vi konstatera att hastighetsuppskattningarna ovan kommer att gälla under de kommande 10 åren, men med en hög grad av osäkerhet beträffande när det verkliga genombrottet kommer för de tjänster som driver kapacitetskraven. 5.2.1 Sammanlagring av behov När näten ska planeras och byggas ut kommer även de sammanlagrade behoven att påverkas av vilka kundgrupper som dominerar. 16 (56)
För hushåll dominerar kanske TV sändningar. Många hushåll tittar på samma TV-program. Endast en programöverföring sker i stomnätet. Sedan delar sig denna överföring till alla hushåll som tittar på samma program. Jämför Kabel-TV där endast en programversion distribueras i nätet. Företagen å sin sida arbetar oftast med punkt till punkt kommunikation. Denna typ av kommunikation ställer högre krav på stomnäten då ingen sammanlagring av information kan ske. 5.3 Förutsättning för och behov av IT infrastruktur inom centralorten Figur 1 Tätortskarta för Säter I Säters tätort bor cirka 5000 invånare. Affärscentra och den kommunala servicen är koncentrerad till centrala Säter, beläget väster om järnväg och RV70. Flera bostadsområden finns i centralorten, både hyreshus och villor. Fastighetsbeståndet är fördelat på cirka 1000 lägenheter och cirka 1000 villor. I huvudorten finns även ett antal för kommunen betydande företag. 5.3.1 Skola. Kommunen har en gemensam Gymnasienämnd med Borlänge kommun. I kommunen finns en skola med högstadium. 17 (56)
I centralorten finns ett tiotal förskolor med drygt 200 elever. Utöver detta finns skolor enlig nedan. Skola Antal elever Anmärkning Dahlanders Gymn. 300 Gymnasieskola Klockarskolan 500 Högstadium Kungsgårdssskolan 450 Låg o. Mellanstadium Prästgärdsskolan 70 Lågstadium 5.3.2 Näringsliv Inom Säters kommun, som består av kommundelarna, St Skedvi, Gustafs och Silvberg samt tätorten Säter, finns totalt 1 359 företag. 1 008 företag är enmansföretag och 405 företag har sitt säte i tätorten. Kommunen präglas av småföretagsamhet med många mindre företag verksamma inom bl a verkstads- och livsmedelsindustrin, träförädling, handel och tjänstesektorn. Större företag Företag Antal anställda Anmärkning Aktiebolaget Kablego 33 Säters Ångsågs Trävaru AB 31 Övriga företag Utöver de största företagen finns ytterligare 38 företag med mellan 10-50 anställda och 516 med 0-9 anställda i tätorten Säter. Antalet anställda Antal företag 10-50 38 0-9 516 5.3.3 Övriga samhällsverksamheter: landsting, statlig verksamhet, mm Verksamhet Antal anställda Anmärkning Säters Kommun ca 1 100 Offentlig verksamhet Landstinget Dalarna ca 400 Offentlig verksamhet Samhall Vasa AB 60 Offentlig verksamhet 18 (56)
5.3.4 Övriga kommunikationsbehov Antal invånare. Antal enbostadshus, antal flerbostadshus. Ex: I nordväst finns huvuddelen av flerfamiljshusen. För övrigt består orten av enfamiljshus som är jämt fördelade över tätorten. Telias koncentrator för telefonnätet finns i västra delen av orten. 5.4 Förutsättning för och behov av IT infrastruktur för St Skedvi- Kyrkbyn Figur 2 Stora Skedvi kyrkby 19 (56)
5.4.1 Skola. I Stora Skedvi kyrkby finns en låg och mellanstadieskola och fyra förskoleavdelningar. I förskolan finns 75 elever. I detta skolområde ingår även Fäggeby skola. Här finns även en förskoleavdelning med sju elever. Skola Antal elever Anmärkning Kyrkbyn skola 175 Låg o. Mellanstadie Fäggeby skola 75 Lågstadie 5.4.2 Näringsliv Största privata företaget i Stora Skedvi kyrkby är Vika Bröd i Dalarna. Större företag Företag Antal anställda Anmärkning Vika Bröd i Dalarna 40 Övriga företag I Stora Skedvi kyrkby finns förutom de tre största företagen, 49 företag med 0-9 anställda, de flesta enmansföretag. Antalet anställda Antal företag 0-9 49 5.4.3 Övriga samhällsverksamheter: landsting, statlig verksamhet, mm Verksamhet Antal anställda Anmärkning Skedvigården 55 Äldreboende Kyrkbyns skola 28 Låg- och mellanstadieskola 20 (56)
5.5 Förutsättning för och behov av IT infrastruktur för Solvarbo Figur 3 Tätortskarta Solvarbo Solvarbo är en liten ort i Säters kommun med ca 300 innevånare. 5.5.1 Skola. I Solvarbo finns en friskola med låg och mellanstadie. Här finns även en förskoleavdelning med 15 elever. Skola Antal elever Anmärkning Solvarbo friskola 50 Låg o. mellanstadie 5.5.2 Näringsliv Större företag Företag Antal anställda Anmärkning Friskskolan i Solvarbo 12 ekonomisk förening Solvarbo Rör AB 2 A R Hårkonsult AB 2 21 (56)
Övriga företag Antalet anställda Antal företag 0-9 38 5.6 Förutsättning för och behov av IT infrastruktur för Mora By Figur 4 Tätortskarta Mora By 5.6.1 Skola. I Mora By finns en förskola som drivs i kooperativ regi. Förskolan har 15 elever. 5.6.2 Näringsliv Orten Mora By i Gustafs präglas sedan långt tillbaka I tiden av listtillverkning och inredningsföretagsamhet. Större företag Företag Antal anställda Anmärkning Gustafs Inredningar 59 Isoflex AB 22 Hedemora inredningssnickeri AB 15 22 (56)
Övriga företag Antalet anställda Antal företag 10-50 3 0-9 78 5.7 Förutsättning för och behov av IT infrastruktur för Naglarby- Enbacka NAGLARBY OCH ENBACKA Figur 5 Tätortskarta Naglarby - Enbacka 5.7.1 Skola. I Enbacka finns en låg och mellanstadieskola samt fyra förskoleavdelningar. Förskolan har 108 elever. Till detta skolområde räknas även Ulfshyttans skola. Ulfshyttans skola är en lågstadieskola i B- form. Här finns även en förskoleavdelning med 15 elever. Skola Antal elever Anmärkning Enbacka skola 300 Låg o. Mellanstadie Ulfshyttans skola 50 Lågstadie 23 (56)
5.7.2 Näringsliv Större företag Företag Antal anställda Anmärkning Gustafs Livs AB 10 Gustafshallen AB 9 Fridhems Handelsträdgård AB 5 VT Väg och transporttjänst AB 5 Övriga företag Antalet anställda Antal företag 0-9 74 24 (56)
6 Befintlig och planerad utbyggnad av IT infrastruktur och utrymme för sådan samt dess tillgänglighet 6.1 Befintlig kommunal IT-infrastruktur 6.1.1 Kommunalt nät Kommunen har ingen IT-infrastruktur förutom det egna förvaltningsnätet. Detta nät är begränsat till centrala delen av centrala Säter. 6.1.2 Nät i kommunala bolags regi De kommunala bolagen hyr sitt kapacitetsbehov av externa leverantörer. 6.2 Planerad kommunal IT-infrastruktur Kommunen säkrar och realiserar lösningar främst genom upphandling eller bidragsgivning. I de fall inga rimliga anbud inkommer kan kommunen realisera lösningen inom egen verksamhet. 6.3 IT-infrastruktur annan än den kommunala 6.3.1 Stomnät För att få en uppfattning om vilken IT-infrastruktur som finns i regionen har vi kontaktat operatörer som är aktiva i Dalarna. Resultatet finns sammanställt i kartform nedan. 25 (56)
IDRE SÄRNA SÄLEN TRANSTRAND LIMA LIMEDSFORSEN BRUNNSBERG ÄLVDALEN EVERTSBERG VENJAN ÖJE MALUNGSFORS MALUNG YTTERMALUNG JÄRNA ÄPPELBO NÅS FREDRIKSBERG SKATTUNGBYN ORSA VATTNÄS GULLERÅSEN MORA BODA SOLLERÖN NEDRE GÄRDSJÖ RÄTTVIK ENVIKEN SILJANSNÄS VÄSTANVIK BJURSÅS SVÄRDSJÖ GRYCKSBO DJURA FALUN SIFFERBO FLODA BORLÄNGE NAGLARBY STORA OCH SKEDVI ENBACKA KYRKBYN SOLVARBO NYHAMMAR PERSBO GONÄS GRÄNGESBERG VAD GARPENBERG FORS AVESTA Figur 6: Stomnätsoperatörer i Dalarna 26 (56)
Operatör Färgkod Telia Grön Birka Röd Banverket Magenta Teracom Grå master RegNet Lila streckad Svenska Kraftnät Blå Tabell 1: Färgkoder för kartbild 6.3.1.1 Telia/Skanova Telia har ett väl utbyggt fibernät i dalarna, med ett flertal noder. Kommunikationen mellan Sälen och Särna är en radiolänkförbindelse på 155 Mbit/s. 6.3.1.2 Banverket Banverket har ett stomnät i fiber utmed sina banvallar runt om i Dalarna. De ligger i förhandling med 3G-operatörerna för att tillhandahålla kommunikation till och från framtida 3G-master. I tabellen nedan visas banverkets noder i Dalarna. Avesta kommun: Hedemora kommun: Smedjebackens kommun: Säters kommun: Borlänge kommun: Falu kommun: Gagnef kommun: Avesta Fors Horndal Hedemora Vikmanshyttan Smedjebacken Vad Säter Solvarbo Mora By Borlänge Repbäcken Ornäs Halvarsgårdarna Falun Gagnef Djurås Djurmo Bäsna 27 (56)
Ludvika kommun: Leksands kommun: Rättviks kommun: Mora kommun: Orsa kommun: Persbo Sörvik Ludvika Grängesberg Tällberg Leksand Häradbygden Insjön Vikarby Rättvik Vattnäs Färnäs Mora Orsa 6.3.1.3 RegNet RegNet är ett regionnät i Gästrikland. Detta nät kopplas ihop med BitNet med hjälp av en fiberkabel från Hofors till Falun. Det finns avtappningsnoder i Hedemora kommun och Säters kommun. Dessutom finns en fiber från Edsbyn till Norrskens nod vid Furudal. 6.3.1.4 BitNet BitNet är ett områdesnät i Borlänge som är sammankopplat med Falun. I Smedjebacken är BitNet operatör av det lokala energibolagets nät och kopplar upp Smedjebacken till sitt eget nät via Banverkets nod i Smedjebacken. 6.3.1.5 Norrsken Norrsken är ett samarbete mellan ett antal stadsnät, bland andra BitNet och RegNet Norrsken disponerar ett fiberpar i KraftKoms fiber. Norrsken har noder vid Furudal och Gärdsjö i Rättviks kommun, Djurmo, Bässna och Repbäcken vid Borlänge samt utanför Ludvika. 6.3.1.6 Birka Birka har haft planer på att göra tre ringar i Dalarna, inre, yttre och södra. - Inre Dalaringen, Borlänge - Falun - Rättvik - Leksand (finns idag) - Gagnef - Borlänge. Hela ringen kommer att vara klar under 2002. 28 (56)
- Yttre Dalaringen, Rättvik - Furudal - Orsa - Mora - Älvdalen - Sälen - Malung - Vansbro - Gagnef - Borlänge. Denna är ej projekterad och troligtvis kommer den ej att byggas under 2002. - Södra Dalaringen(Tillsammans med Vattenfall), Borlänge - Säter - Hedemora - Avesta - Smedjebacken - Ludvika - Gagnef - Borlänge. Det finns inga planer på att bygga denna ring längre. 6.3.1.7 Vattenfall Vattenfall har projekterat sin del av Södra Dalaringen (se ovan), men avvaktar kundintresse. Vattenfalls regionnät omfattar bland annat Smedjebacken, Avesta och Hedemora. 6.3.1.8 Teracom Teracom har ett flertal master i Dalarna. De har ett avtal med 3G-operatör om att leverera kommunikationstjänster. 6.3.1.9 Svenska Kraftnät (SKN) Svenska Kraftnät har idag en fiberkabel som sträcker sig från Ånge i Jämtland söderut mot Hallsberg, på denna ansluts idag Borlänge. Birkas inre dalaring byggs runt denna anslutning. De har även en fiberkabel som går från Västerås mot Hornsdal norrut, under 2002 kommer Ludvika, Smedjebacken och Avesta att anslutas på denna fiberkabel. 29 (56)
6.3.2 Operatörer i Säters kommun NAGLARBY OCH ENBACKA STORA SKEDVI KYRKBYN MORA BY SOLVARBO SÄTER Figur 7 Stomnätsoperatörer i Säters kommun 30 (56)
7 Målet för nätets utformning på lång sikt I detta avsnitt behandlas Ortssammanbindande nät och Ortsnät. Det ortssammanbindande nätet sammanbinder de olika orterna i kommunen. Detta nät kan ses som "stamnät" inom kommunen och har till uppgift att förse de olika orterna med nätkapacitet. Ortssammanbindande nätet kommer även att fungera som delar av det regionala nätet. Nätet är förlagt så att redundans uppnås. Det sker genom samarbete med närliggande kommuner. Områdesnäten har till uppgift att förse de olika spridningsnäten med nätkapacitet. Områdesnäten utgörs ofta av en slinga som är förlagd inom orten. Spridningsnäten utgår från anslutningspunkter i ortsnäten och ansluter till användarens fastighet. I fastigheten bygger man sk. fastighetsnät för att ansluta mellan spridningsnätet och användarens utrustning. Spridningsnät och fastighetsnät behandlas inte i denna plan. 31 (56)
7.1 Ortssammanbindande nät NAGLARBY OCH ENBACKA STORA SKEDVI KYRKBYN MORA BY SOLVARBO SÄTER Figur 8 Ortssammanbindande nät i Säters kommun Denna bild visar Säters kommuns målstruktur på lång sikt. Säter är en kommun med utpräglad bykaraktär. Det påverkar även utformningen av målstrukturen. Målsättningen är att täcka in alla orter med mer omfattande samlad bebyggelse. I första skedet etableras ett ortssammanbindande nät som knyter samman alla större orter som ändå ligger längs järnvägen. I nästa skede ansluts närliggande byar i områdesnät/landsbygdsnät, först norrut mot Nyberget, sedan söderut mot Ulvshyttan. Därefter kompletteras nätet med ortssammanbindande sträckor för att uppnå redundans i nätet. De geografiska förutsättningarna gör det svårt att etablera ett ortssammanbindande nät i slingstruktur i Säters kommun. En ökad redundans skulle dock kunna uppnås genom att ansluta 32 (56)
nätet österut från Nyberget, mot Långshyttan i Hedemora kommun, västerut från Enbacka och Ulvshyttan mot Borlänge kommun. 7.2 Huvudnod Huvudnoden i kommunen bör vara lokaliserad i Säter, eftersom de största kommunikationsströmmarna finns där. I huvudnoden ska trafikväxling vara möjlig mellan flera olika operatörer. Noden ska vara ansluten till det nationella stomnätet. Det finns goda möjligheter att ansluta Säter till stomnätet, dels nordväst till Borlänge och dels via Ulvshyttan till Norrskens nod i Ludvika. 7.3 Områdesnät Att skapa fullt ut fiberbaserade områdesnät kommer att kräva mycket stora investeringar. Vår bedömning är därför att områdesnäten i Säter under lång tid framöver kommer att bestå av en blandning av koppar-, fiber- och radiobaserad teknik. Dagens kopparbaserade accesstjänster ger kapaciteter på upp till 2 Mbit. Ju kortare den kopparbaserade delen av accessen är, desto högre hastigheter kan man realisera i nätet. Målsättningen är därför att etablera fiberbaserade områdesnät med ett maxavstånd på 1000 meter till varje fastighet. Områdesnäten i Säters kommun blir till stora delar nät som binder samman grupper av näraliggande byar och ansluter dem till en nod i det ortssammanbindande nätet. Dessa bynät framgår av kartan nedan. 33 (56)
Falun Danholm Sifferbo Djurmo Duvnäs Aspeboda Bäsna Repbäcken Borlänge Ornäs Vika Nyberget Halvarsgårdarna Tuna- Hästberg Baggbo Idkerberget Romme Ulvshyttan Sörbo Torsång Mora Dalvik Enbacka Grängshammar Solvarbo Säter Arkhyttan St Skedvi kyrkby Bispbergshyttan Bispberg Fäggeby Smedby Västerby Långshyttan Garpenberg Vikmanshyttan Hedemora Gräsberg Gubbo Figur 9 Områdesnät i Säters kommun 34 (56)
8 Områden inom respektive utanför marknadens initiativ NAGLARBY OCH ENBACKA STORA SKEDVI KYRKBYN MORA BY SOLVARBO SÄTER HÅKSBERG Figur 10 Kommersiellt attraktiva delar av kommunen De statliga bidragen för utbyggnad av IT-infrastruktur är avsedda för områden där marknaden inte av egen kraft kommer att bygga nät, eller erbjuda tjänster. En bedömning görs därför nedan av vilka områden inom Säters kommun som är att betrakta som kommersiellt attraktiva för etablering av bredbandsnät. Enligt definitionen är: Kommersiellt attraktiva områden områden där marknadens aktörer förväntas möjliggöra anslutning av abonnent före utgången av 2004. Kommersiellt icke-attraktiva områden områden där marknadens aktörer ej förväntas möjliggöra anslutning av abonnent före utgången av 2004. 35 (56)
Bedömningen baseras på utredningen av förutsättningarna i avsnitt 5 (Förutsättningar för och behov av IT-infrastruktur) och avsnitt 6 (Befintlig och planerad IT-infrastruktur). En exakt bedömning är t svår att göra med basis av denna information. Efter en genomförd upphandling kommer de marknadsaktörer Säters kommun vänder sig till att redovisa en mer exakt bild av vad de bedömer som kommersiellt attraktivt och inte. 8.1 Kommersiellt attraktiva delar av kommunen Säters centralort bedöms som kommersiellt attraktiv inom de närmaste fyra åren, på följande grunder: Ortens storlek, Säter har 5000 invånare Den offentliga servicen i kommunen är koncentrerad till centralorten, med bland annat flera skolor, kommunal förvaltning, vårdcentral och folktandvård. Flera operatörer har nät som passerar genom Säter. 8.2 Kommersiellt ej attraktiva delar av kommunen o Övriga delar bedöms som ej attraktiva av följande skäl: o Inga andra orter har mer än 1300 invånare o Det finns få större företag utanför centralorten. o Bebyggelsen är i allmänhet gles vilket ger höga anläggningskostnader 36 (56)
9 Av Kommunen prioriterade sträckor, områden och orter Falun Danholm Sifferbo Djurmo Duvnäs Aspeboda Bäsna Repbäcken Borlänge Ornäs Vika Nyberget Halvarsgårdarna Tuna- Hästberg Baggbo Idkerberget Romme Ulvshyttan Sörbo Torsång Mora Dalvik Enbacka Grängshammar Solvarbo Säter Arkhyttan St Skedvi kyrkby Bispbergshyttan Bispberg Fäggeby Smedby Västerby Långshyttan Garpenberg Vikmanshyttan Hedemora Gräsberg Gubbo Figur 11 Ortssammanbindande nät 9.1 Prioritering av ortssammanbindande nät Bakgrund för prioritering för sträckningen av det ortssammanbindande nätet. Sträckningen Säter - Solvarbo, Solvarbo - Mora By utgör sammanbindningslänken mellan de två största orterna i Säters kommun. Den utgör också del av förbindelsen till Hedemora och Borlänge. Förbindelse med Hedemora och Borlänge är viktig då det är kommunens kontakt med omvärlden. På denna sträckning finns idag flera nätägare. 37 (56)
Sträckan Mora By - Naglarby/Enbacka är en förbindelse med två huvudsyften. Den förser ett stort befolkningsunderlag med nätkapacitet och sammanbinder flera befintliga nätägare. Sträckningen Mora By - Grängshammar, Grängshammar - Ulvshyttan går genom flera byar. Den är även en del i den slingstruktur som byggs upp för att få redundans, då den ansluter till förbindelsen mellan Ludvika - Borlänge. Sträckningen Säter- Bispberg, Bispberg - Bispbergshyttan, Bispbergshyttan - Stora Skedvi Kyrkby går igenom flera byar och är en länk till kommunens norra del. Sträckningen Stora Skedvi Kyrkby - Arkhyttan, Arkhyttan - Nyberget går igenom flera byar. Den är även en del i slingstrukturen för redundans, då den går vidare till Långshyttan. Övriga förbindelser är förlagda till orter som nämnts ovan. De går igenom ett flertal byar och utgör länkar i slingstrukturen för redundans. Från Nyhyttan norrut till RV80 förläggs en förbindelse som ansluter till befintliga nät som går mellan Falun och Gävle. Genom att bygga nätet så som beskrivs ovan, kommer man att åstadkomma en struktur som skapar en tillförlitlig kommunikation. Man får stråk i både öst - västlig riktning och i nord - sydlig. 1. Säter-Solvarbo 2. Solvarbo -Mora By 3. Mora By Naglarby/Enbacka 4. Säter-Bispberg 5. Bispberg -Bispbergshyttan 6. Bispbergshyttan Stora Skedvi kyrkby 7. Stora Skedvi kyrkby -Arkhyttan 8. Arkhyttan -Nyberget 9. Mora By -Grängshammar 10. Grängshammar -Ulvshyttan 11. Kyrkbyn-Uppbo 12. Bispbergshyttan- Uppbo 13. Uppbo-Arkhyttan De principer, enligt vilka prioriteringar är gjorda för Säters kommun, följer de fyra prioriteringsgrunder angivna i (SOU 2000:111): 1. Skolorter med förskoleklass eller högre nivå i utbildningskedjan, 2. Orter med näringsliv och företag som är starkt beroende av höga kommunikationshastigheter för att utvecklas eller expandera 38 (56)
3. Orter med offentlig service som väsentligt kan förbättra service och kvalitet mot medborgarna med hjälp av bredbandskapacitet. 4. Orter som av andra skäl bedöms behöva anslutning. I Säters kommun har ortens storlek använts som ytterligare prioriteringsgrund (jfr punkt 4 andra skäl ). De orter som prioriterats stämmer väl överens med de orter som nämns i Bredbandsutredningens slutbetänkande (SOU 2000:111). 9.2 Prioritering av områdesnät Områdesnäten i Säter utgörs till stora delar av landsbygdsnät eller bynät, det vill säga nät som binder samman ett antal närliggande byar och ansluter dem till en nod i det ortssammanbindande nätet. Kartan i Figur 9 Områdesnät i Säters kommun visar de prioriterade områdesnäten i Säters kommun. 1. Naglarby-Enbacka, Gustafs församling. 2. Mora By. 3. St Skedvi kyrkby, Yttersätra, Översätra, Södersätra, Stocksbro. 4. Solvarbo 5. Bispberg, Gruvriset, Karlsgårdarna, Vålängarna. 6. Uppbo, Fäggeby 7. Skenshyttan, Ulvshyttan. 8. Arkhyttan, Åsbackan 9. Nyberget 10. Grängshammar De orter som ej omfattas av ovanstående målstruktur och prioritering, skall anslutas till nätet om och när det finns ekonomiskt rimliga sätt att realisera detta. Prioriteringen av områdesnäten är främst gjord utifrån näringslivets och hushållens behov. Vid etableringen av såväl ortssammanbindande nät, som områdesnät skall man givetvis utnyttja de stora ekonomiska fördelar som finns med att samförlägga kanalisation vid andra grävningsarbeten. En sådan samordning kan innebära att orter med lägre prioritet ansluts tidigare. Vid realiseringen av nätet ska så stor del som möjligt av de prioriterade orterna och områdena anslutas. Någon exakt etappindelning görs inte förrän kostnaderna för de olika sträckorna har 39 (56)
klarlagts. Kommunen har för avsikt att realisera så stor del av målstrukturen som möjligt, med de medel som finns i form av kommunal medfinansiering, statliga bidrag, EU-medel samt medfinansiering av vald operatör. 40 (56)
10 Krav och villkor för IT-infrastrukturen 10.1 Allmänt De krav, villkor och principer som anges i detta avsnitt återspeglar kommunens syn på hur målstrukturen ska realiseras. De aktörer som gemensamt verkar för att bygga upp ITinfrastrukturen får genom detta avsnitt en vägledning kring vilka krav kommunen ställer. Den beskrivning av krav, villkor och principer som ges i detta avsnitt skall även kunna nyttjas som en del av framtida upphandlingsunderlag. Det är viktigt att den IT-infrastruktur som skapas är en tillförlitlig, långsiktig och homogen lösning. Kvalitet, säkerhet och konkurrensneutralitet liksom homogena priser är viktiga storheter för en framtida målstruktur. Generellt gäller dock att kommunen inte har för avsikt att ställa alltför höga krav på entreprenörer, operatörer och tjänsteleverantörer som agerar i kommunen. Det vore en nackdel om marknadsaktörerna på grund av för hårda krav inte finner det möjligt att etablera sig i kommunen. Ett samspel måste därför råda mellan kommun och marknadsaktörer. 10.2 Kapacitet Det framtida bredbandsnätet inom kommunen ska ha en kapacitet i områdesnät och ortssammanbindande nät som är tillräcklig för att bära all den trafik som bedöms alstras av de anslutna abonnenterna. Det innebär att kapaciteten hos såväl aktiv som passiv utrustning ska dimensioneras så att de klarar det sammanvägda kommunikationsbehovet från anslutna ändpunkter. I kapitlet 5 finns uppskattningar av kommunikationsbehoven för olika användargrupper. Vilken kapacitet som krävs i överliggande nätdelar är naturligtvis beroende på anslutningstakten. Nätet kan och bör inte dimensioneras för en fullständig anslutning på en gång, men den leverantör som väljs för att bygga nätet eller delar av nätet, ska kunna visa hur en successiv utbyggnad av kapaciteten ska kunna göras för att möta en växande efterfrågan, både vad gäller antalet anslutningar och mängden trafik från respektive anslutning. 10.3 Kvalitet och säkerhet Den kvalitet och säkerhet som ska finnas i nätet definieras i två steg; dels i utformningen av målstrukturen (se kapitel 7), dels i kravställandet i upphandlingsförfarandet. I telelagen och i instruktioner från PTS finns riktlinjer angående säkerhet i IT-infrastruktur (se kapitel 10.8 nedan). En reglering av säkerhet och kvalitet är särskilt viktig i en nätstruktur som utgörs av många nät och noder, med olika huvudmän, som ska samverka med varandra. Den mest grundläggande förutsättningen för säkerhet i IT-infrastrukturen är en redundant struktur. Redundansen kan i sig skapa förutsättningar för att nätet kan klara vissa kvalitetskrav, som exempelvis tillgänglighetskrav. Andra väsentliga områden är: - Elförsörjning, tillgång till reservkraft - Brand, översvämningar fysiskt skydd 41 (56)