bilaga 1 kommunalt it-infrastrukturprogram.doc Kommunalt IT-infrastrukturprogram Falköpings kommun

Transkript

1 bilaga 1 kommunalt it-infrastrukturprogram.doc Kommunalt IT-infrastrukturprogram Falköpings kommun

2 1 Sammanfattning IT-infrastrukturprogram för kommunerna i Mellansjöregionen Kommunerna i Mellansjöregionen beslutade under våren 2001 att samarbeta i framtagandet av kommunala IT-infrastrukturprogram. AU-system AB, Göteborg, har anlitats som gemensam konsult för framtagande av programmen. ITinfrastrukturprogram görs för var och en av kommunerna. Det inledande avsnittet, och vissa beskrivande delar i programmen, är dock gemensamma för kommunerna. Projektledare för programmens framtagande har varit Erik Altenstedt, AU-system AB. Från AU-System AB har i övrigt deltagit Erik Dahlström, Karin Clarin och Anders Friis. Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av kommuncheferna i Mellansjöregionen. För det operativa arbetet har till AU-Systems stöd funnits en projektgrupp bestående av IT-ansvariga i kommunerna och Mellansjöregionens samordnare. Också Västra Götalandsregionen har varit representerade i projektgruppen. Som ytterligare operativt stöd har kommunerna etablerat lokala arbetsgrupper med ett flertal sektorskompetenser. Föreliggande IT-infrastrukturprogram för Falköpings kommun följer de riktlinjer som angivits av regeringen genom SFS 2001:349 samt de tilläggsdirektiv som Västra Götalandsregionen givit ut. Mellansjöregionen består av kommunerna Falköping, Gullspång, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skövde, Tibro, Tidaholm och Töreboda. De nio samverkande kommunerna har sammanlagt invånare fördelade på kommunstorlek från upp till invånare. Samarbetet mellan kommunerna, som existerat sedan 1997/98, är brett och tar sikte på att skapa goda betingelser för både näringsliv och invånare liksom att skapa förutsättningar för en fortsatt god kommunal service. Samarbetet är sprunget ur en önskan hos kommunerna att kunna bibehålla och utveckla den kommunala servicen samt att genom samverkan skapa kvalitet och enkelhet i vardagen för invånare och företag. Den elektroniska infrastrukturen och därmed kommunernas ITinfrastrukturprogram är viktiga delar i detta bygge. Kommunerna i Mellansjöregionen har samordnat programarbetet i syfte att nå samsyn vad gäller IT-infrastrukturfrågor samt för att skapa möjligheter för ett utvecklat samarbete mellan kommunerna. Det är viktigt att kommuninvånarna har tillgång till en god IT-infrastruktur som medger ett tjänsteutbud som kan användas t ex för den personliga utvecklingen eller för att skapa personlig flexibilitet i arbetslivet. För kommunerna i Mellansjöregionen är naturligtvis tillgång till en god ITinfrastruktur som ger möjlighet till avancerade kommunikationsmöjligheter av 2 (76)

3 stor betydelse. Det kan handla om verktyg som möjliggör utveckling och effektivisering av den interna verksamheten i den enskilda kommunen. Det kan också handla om möjligheten att utveckla den externa servicen och därmed förmågan att svara upp mot invånarnas och näringslivets behov. Det kan vidare handla om att med hjälp av IT skapa förutsättningar för ett fortsatt och utvecklat samarbete mellan kommunerna i Mellansjö. IT är också en tillväxtfråga. Det är angeläget att våra befintliga, och kommande, företag ges tillgång till de IT-kommunikationer som krävs för att vi ska vara en attraktiv region i konkurrens med andra regioner i landet och internationellt. 1.1 Kortfattad sammanfattning av dokumentet Föreliggande IT-infrastrukturprogram skall, i första hand, vara ett övergripande planeringsdokument för framtida IT infrastruktur inom kommunen. Dokumentet beskriver kommunens nuvarande status både vad gäller organisation och nätuppbyggnad. Därefter beskrivs framtida IT-behov utförligt och ett tänkt framtida målnät som skall möta behoven. Målnätet skall ge huvuddelen av kommunens företagare och innevånare tillgång till bredband. Behoven beskrivs ort för ort och det framtida målnätet beskrivs, dels i form av ett ortssammanbindande nät, dels i form av områdesnät inom de olika orterna. I slutet av dokumentet behandlas allmänna frågor såsom samarbete med övriga intressenter, d.v.s. närliggande kommuner, regionen och anpassning till totalförsvarets krav. Kostnadsaspekterna beaktas dels i form av hur monopolisering skall kunna undvikas dels görs i slutet av dokumentet en uppskattning av kostnaderna för att bygga upp målnätet. 1.2 Sammanfattning kapitel för kapitel Kap. 1: Sammanfattning Denna sammanfattning. Kap. 2: Inledning Behandlar allmänna frågor kring programmet såsom bakgrund, syfte och målgrupp. Kap. 3: Kommunens organisation för IT-infrastrukturfrågor En beskrivning av det som anges i kapitelrubriken. I detta kapitel återfinns också kommunens syn på det statliga stödet. Kap. 4: Kommunens policy för IT-infrastruktur Flera Mellansjökommuner har idag någon form av policy- eller strategidokument som beskriver kommunens syn på IT-infrastrukturen. Mycket av det som tas upp i detta kapitel är därför hämtat från Falköpings kommuns Kommunikations- och ITstrategi som antogs av kommunfullmäktige under hösten Kapitlet beskriver även kommunens syn på IT-utvecklingen och kommunens vision vad gäller IT. 3 (76)

4 Kap. 5: Förutsättningar inom hela kommunen för och behov av ITinfrastruktur Detta kapitel är det mest omfattande i hela dokumentet. Inledningsvis ges en överblick av kommunens geografi. Därefter beskrivs den metodik som används för att uppskatta behoven. Här är framtida bildöverföring det som ställer de högsta kraven. Därefter granskas behovet av IT-infrastruktur, ort för ort. Behovsbilden är uppdelad i fyra delar, skola, näringsliv, övriga samhällsverksamheter samt hushåll. Först granskas centralorten och därefter övriga orter. Kapitlet avslutas med behoven för kommunens landsbygd. Kap. 6: Befintlig och planerad utbyggnad av IT infrastruktur och utrymme för sådan samt dess tillgänglighet Först beskrivs de nationella operatörernas nät genom Falköpings kommun. Därefter avhandlas befintliga ortsammanbindande förbindelser inom kommunen. Nästa avsnitt redogör för nuvarande IT-infrastruktur i de olika orterna. Sist redovisas den planerade utbyggnaden av IT-infrastruktur. Kap. 7: Mål för nätets utformning på lång sikt Kommunens tänkta nät på lång sikt beskrivs. Ett sätt att öka regionens attraktionskraft är en väl fungerande infrastruktur inom IT-området. Först beskrivs det ortssammanbindande nätet inom kommunen. Detta nät är det viktigast nätet då det är en förutsättning för att etablera ortsnäten som beskrivs i resterande del av kapitlet. Kap. 8: Områden inom respektive utom marknadens initiativ För att bygga upp det framtida nätet inom kommunen krävs samverkan med marknadens aktörer. Intresset för de kommersiella aktörerna att agera inom olika delar av kommunen redovisas. För de delar som inte är kommersiellt attraktiva finns statliga stödpengar att tillgå. För att få tillgång till de statliga stödpengarna krävs att kommunen upprättar detta dokument. Som framgår av tidigare delar av denna sammanfattning kan en ökad samordning inom regionen göra att upphandlingsunderlaget blir större och upphandlingen mer attraktiv. Kap 9: Av kommunen prioriterade sträckor, områden och orter För att få mest ut av en kommande upphandling bör man vara på det klara med i vilken ordning kommunen prioriterar de olika nätdelarna. Utifrån gjorda prioriteringar beskrivs här en utbyggnad av nätet i fyra faser. Så stor del som möjligt av nätet bör upphandlas vid ett och samma tillfälle. Kap.10: Hur monopolisering av nätet skall kunna undvikas och hur nätkapacitet skall tillhandahållas på skäliga och icke diskriminerande villkor Kapitlet redogör för de riktlinjer som kommunen ämnar tillämpa för att undvika att vissa användare diskrimineras. Alla användare inom kommunen skall ha tillgång till nättjänster från en mångfald leverantörer. Tillgång till tjänsterna skall vara på lika villkor. Kap. 11: Hur samverkan med närbelägna kommuner och deltagande i regionalt samarbete skall kunna ske 4 (76)

5 Samarbetet inom Mellansjöregionen, inklusive att gemensamt upprätta dessa ITinfrastrukturprogram, är ett led i samverkan med närbelägna kommuner. Där utöver beskrivs det regionala samarbetet, med i första and landstinget, och dess behov av nät för sjukvårdsinformation. Slutligen behandlas samarbetet med kommersiella operatörer. De kommersiella operatörerna är de som i största utsträckning kommer att tillhandahålla tjänster i nätet. Kap 12: Anpassning till totalförsvarets krav Ett av totalförsvarets krav är att näten är redundanta. PTS har regeringens uppdrags att i möjligaste mån skapa redundans i de nät som byggs inom Sverige. I kapitlet redovisas hur detta samarbete med PTS skall ske. Kap 13: Genomförande av IT-infrastrukturprogrammet Nästa steg är att genomföra intentionerna i detta dokument. Kapitlet beskriver hur ett genomförande bör ske. Kapitlet avslutas med en översiktlig kostnadsberäkning av det tänkta framtida nätet inom kommunen. Kostnaderna baseras på ett fiber alternativ. Nät baserade på fiberteknik har den, utan jämförelse, största överföringskapaciteten och längsta livslängden. 5 (76)

6 Innehåll 1 Sammanfattning Kortfattad sammanfattning av dokumentet Sammanfattning kapitel för kapitel Inledning Bakgrund Programmets målsättning/syfte Programmets målgrupp Metodik Informationsinsamling Analys och bearbetning Referensunderlag Kommunens organisation för IT-infrastrukturfrågor Kommunal organisation för IT-infrastrukturfrågor Kommunala bolag som är engagerade i IT utvecklingen inom kommunen Kommunal policy för IT-infrastruktur Kommunens syn på IT-utvecklingen Utbildning och Äldreboende Näringslivet Landsbygden Bostadspolitiken Kommunens service till medborgare Kommunens vision...16 Förutsättningar inom hela kommunen för och behov av IT-infrastruktur _ Överblick över Falköpings kommuns geografi Metodik för beräkning av behov Inledning Skolor Näringsliv Övriga samhällsverksamheter...21 Kapacitetsregler kommunala enheter: 5 Mbit/s per enhet 21 Kapacitetsregler äldreboendeenheter/vårdenheter: 5 Mbit/s per 10 inneboende Hushåll och övriga kommunikationsbehov Framtida behov Kort om sammanlagring av behov Förutsättning för och behov av IT-infrastruktur inom Falköpings centralort Skola Näringsliv och övriga samhällsverksamheter Övriga kommunikationsbehov (76)

7 5.3.4 Sammanställning kommunikationsbehov Förutsättning för och behov av IT-infrastruktur för Broddetorp Skola Näringsliv och övriga samhällsverksamheter Övriga kommunikationsbehov Sammanställning kommunikationsbehov Broddetorp Förutsättning för och behov av IT-infrastruktur för Floby Skola Näringsliv och övriga samhällsverksamheter Övriga kommunikationsbehov Sammanställning kommunikationsbehov Floby Förutsättning för och behov av IT-infrastruktur för Gudhem Skola Näringsliv och övrig samhällsverksamhet Övriga kommunikationsbehov Sammanställning kommunikationsbehov Gudhem...32 Förutsättning för och behov av IT-infrastruktur för Kinnarp-Slutarp Skola Näringsliv och övriga samhällsverksamheter Övriga kommunikationsbehov Sammanställning kommunikationsbehov Kinnarp-Slutarp Förutsättning för och behov av IT-infrastruktur för Kättilstorp Skola Näringsliv och övrig samhällsverksamhet Övriga kommunikationsbehov Sammanställning kommunikationsbehov Kättilstorp Förutsättning för och behov av IT-infrastruktur för Odensberg Skola Näringsliv och övriga samhällsverksamheter Övriga kommunikationsbehov Sammanställning kommunikationsbehov Odensberg Förutsättning för och behov av IT-infrastruktur för Stenstorp Skola Näringsliv och övriga samhällsverksamheter Övriga kommunikationsbehov Sammanställning kommunikationsbehov Stenstorp Förutsättning för och behov av IT-infrastruktur för Torbjörntorp Skola Näringsliv och övriga samhällsverksamheter Övriga kommunikationsbehov Sammanställning kommunikationsbehov Torbjörntorp...42 Förutsättning för och behov av IT-infrastruktur för Vartofta Skola Näringsliv och övriga samhällsverksamheter Övriga kommunikationsbehov Sammanställning kommunikationsbehov Vartofta...44 Förutsättning för och behov av IT-infrastruktur för Åsarp (76)

8 Skola Näringsliv och övriga samhällsverksamheter Övriga kommunikationsbehov Sammanställning kommunikationsbehov Åsarp Förutsättning för och behov av IT-infrastruktur för Åsle Skola Näringsliv och övriga samhällsverksamheter Övriga kommunikationsbehov Sammanställning kommunikationsbehov Åsle Landsbygd Sammanställning kommunikationsbehov landsbygd Befintlig och planerad utbyggnad av IT-infrastruktur och utrymme för sådan samt dess tillgänglighet Nationell operatörer inom Falköpings kommun Befintlig ortssammanbindande IT-infrastruktur inom kommunen Befintliga områdesnät inom kommunen Befintlig kommunal IT-infrastruktur Kommunalt nät Nät i kommunala bolags regi Planerad kommunal IT-infrastruktur Målet för nätets utformning på lång sikt Ortssammanbindande nät Områdesnät utanför centralorten...58 Nätets omfattning 59 8 Områden inom respektive utanför marknadens initiativ Inledning Kommersiellt attraktiva delar av kommunen Kommersiellt ej attraktiva delar av kommunen...61 Av Kommunen prioriterade sträckor, områden och orter Prioritering av ortssammanbindande nät Fas Fas Fas Fas Prioritering av områdesnät Hur monopolisering av nätet skall kunna undvikas och hur nätkapacitet skall tillhandahållas på skäliga och icke diskriminerande villkor Allmänt Kapacitet Kvalitet och säkerhet Redundans Principen om öppen ledning och öppet nät Prissättning (76)

9 10.7 Teknikval Hur samverkan med närbelägna kommuner och deltagande i regionalt samarbete skall kunna ske Närbelägna kommuner och samarbete med deras infrastruktur Regionalt samarbete Landstinget, länsstyrelsen m.fl Kommersiella nätägare och operatörer IT-infrastrukturråd Anpassning till totalförsvarets krav Genomförande av IT-infrastrukturprogrammet Samordning med övriga befintliga och planerade nät Upphandlingsförfarande Kostnadsuppskattning Beräkningsprinciper Kostnadsuppskattning ortssammanbindande nät Kostnadsuppskattningar ortsnät (76)

10 2 Inledning 2.1 Bakgrund I januari 2000 beslöt regeringen att tillsätta en utredning om infrastrukturprogram för bredbandskommunikation. Utredningen skulle göra ett förslag till nationellt infrastrukturprogram, prioritera mellan vilka orter det bör finnas ledningsförbindelser som inte bedöms komma till stånd på kommersiella grunder m.m. Bredbandsutredningens huvuduppgift var således att formulera en ny statlig infrastrukturpolitik. Sveriges kommuner spelar en viktig roll för att säkerställa etablering av regional/kommunal IT-infrastruktur, speciellt i mindre orter och landsbygd. I propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86) reserverades därför 2,625 miljarder kr till ett statligt stöd för ortssammanbindande nät som bör prioriteras av regional- och näringspolitiska skäl och som inte bedöms komma till stånd före utgången av 2004 på helt kommersiella grunder. Vidare reserverades 3,2 miljarder kr till ett statligt stöd till de delar av områdesnät där en anslutning till fastigheter skulle bli avsevärt dyrare än i normala fall samt till skattelättnad till abonnenter för att stimulera anslutning till nät med hög överföringskapacitet i delar av landet där anslutningskostnaderna förväntas bli höga. Propositionen Ett informationssamhälle för alla (1999/2000:86) aviserade dessutom tilläggsdirektiv till utredningen. Utredning skulle ske dels av hur ett statligt stöd till kommunerna för att stimulera uppbyggandet av lokala nät och accessnät borde utformas, dels av förslag till fördelning inom en ram på 3,2 miljarder kronor av kommunstödet och en skattelättnad för abonnenters bredbandsanslutning. Bredbandsutredningens delbetänkande Kommunstöd till lokal IT-infrastruktur (SOU 2000:68) och slutbetänkande IT-infrastruktur för stad och land (SOU 2000:111) lämnar förslag till fördelning av stödpengarna till Sveriges kommuner samt ställer upp riktlinjer för nyttjande av stödpengarna. Följande förordningar har relevans till detta dokument: Förordning (2001:349) om stöd till kommuner för upprättande av ITinfrastrukturprogram. Förordning (2001:350) om stöd till kommuner för anläggande av ortssammanbindande telenät m.m. Förordning (2000:1469) om stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät. 10 (76)

11 Förordning (2001:351) om ändring i förordningen (2000:1469) om stöd till kommuner för anläggande av telenät. Ansvarig myndighet är Näringsdepartementet. Ett villkor för att få tillgång till de statliga stödpengarna specificerade i förordningarna 2001:350 och 2001:1469 är att kommunerna fastställer s.k. ITinfrastrukturprogram. 2.2 Programmets målsättning/syfte Följande huvudsakliga målsättningar finns för detta dokument: 1. IT-infrastrukturprogrammet skall möjliggöra ansökan om de statliga stödpengar som finns tillgängliga för kommunen. 2. IT-infrastrukturprogrammet skall bidra till det regionala såväl som det nationella IT-infrastrukturprogrammen. 3. IT-infrastrukturprogrammet skall ge en möjlighet att skaffa sig en bättre bild av kommunens nuläge och förutsättningar. Kommunikationsbehovet i kommunen, befintlig och planerad IT-infrastruktur samt aktiviteter i gränsande kommuner skall kartläggas. 4. IT-infrastrukturprogrammet skall utgöra beslutsunderlag för kommunen med avseende på kommunala investeringar i IT-infrastruktur. 5. IT-infrastrukturprogrammet skall kunna fungera som underlag vid upphandling av IT-infrastruktur i kommunen. 2.3 Programmets målgrupp 2.4 Metodik Västra Götalandsregionen. (IT-infrastrukturprogrammet kommer att överlämnas till Västra Götalandsregionen för godkännande.) Den egna kommunens ansvariga politiker och tjänstemän. Bredbandsentreprenörer, operatörer och tjänsteleverantörer. IT-infrastrukturprogrammet är ett publikt dokument och därför allmänt tillgängligt Informationsinsamling Kommunen har bildat en arbetsgrupp ansvarig för IT-infrastrukturprogrammet. I denna grupp ingår: Per Augustsson (IT-chef, sammankallande) 11 (76)

12 Mikael Carp (Mätningschef) Lena Gustavsson (GIS-ingenjör) Bengt Andersson (IT-tekniker, IT-infrastrukturfrågor) Jan Bremer (Utvecklingsledare) Erik Sånnek (Mark och exploateringschef) Lars-Åke Svensson (Kommunjurist) Gruppen har tagit fram information om: Kommunens befolkningsmängd, näringsliv, offentlig verksamhet och geografi har samlats in. Befintlig och planerad IT-infrastruktur inom kommunen. IT-infrastrukturen som ägs av kommunen, kommunala bolag eller lokala aktörer inom kommunen. En dialog har även förts med angränsande kommuner och näringsliv. AU-System har bidragit med kartläggning av nationella operatörers nät inom kommunen Analys och bearbetning Nuvarande och framtida kommunikationsbehov har uppskattats baserat på olika typkunders förväntade tjänstebehov. En redovisning har gjorts per ort. Målstrukturen har redovisats. Det är mycket svårt att förutse de parametrar vilka förväntas påverka målstrukturen på så lång sikt. En bedömning har gjorts med avseende på vilka delar av kommunen som bedöms respektive ej bedöms kommersiellt attraktiva (fram till 2005) Referensunderlag SOU 1999:85, "Bredband för tillväxt i hela landet", IT-infrastrukturutredningens betänkande. IT-proposition, prop. 1999/2000:86, Ett informationssamhälle för alla SOU 2000:68, Kommunstöd till lokal IT-infrastruktur, Delbetänkande SOU 2000:111, IT-infrastruktur för stad och land, Slutbetänkande Förordning (2001:349) om stöd till kommuner för upprättande av ITinfrastrukturprogram. Förordning (2001:350) om stöd till kommuner för anläggande av ortssammanbindande telenät m.m. Förordning (2000:1469) om stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät. Förordning (2001:351) om ändring i förordningen (2000:1469) om stöd till kommuner för anläggande av telenät. Västra Götalandsregionens Riktlinjer. 12 (76)

13 3 Kommunens organisation för IT-infrastrukturfrågor 3.1 Kommunal organisation för IT-infrastrukturfrågor Falköpings kommun har en central IT-avdelning med ett eget ansvar under kommundirektören. Detta innebär att IT-avdelningen ansvarar för all IT-drift såväl inom skolan som den administrativa delen av verksamheten. IT-avdelningen har som sin strategiska uppgift att leda och samordna kommunens utvecklingen inom IT-området, vilket bl.a. inkluderar ett ansvar för kommunens ITinfrastrukturfrågor. IT-avdelningen består i dag av en chef, två systemingenjörer, tio IT-tekniker och en IT-assistent. På de större förvaltningarna finns dessutom utsedda medarbetare som helt eller delvis fungerar som IT-samordnare för sin verksamhet. I stort sett alla verksamhetssystem drivs, underhålls och supportas i egen regi. Endast i samband med större uppgraderingar eller vid installation av nya system anlitas i vissa fall externa konsulter. Det finns mer än datorer inom den kommunala verksamheten, merparten återfinns på kommunens skolor. Då IT-avdelningen är en av kommunstyrelsekontorets avdelningar har den kommunstyrelsen som nämnd och beslutande organ. Även arbetet med att ta fram detta IT-infrastrukturprogram sker på uppdrag av kommunstyrelsen. Deltagarna i projektgruppen representerar dock flera av kommunens förvaltningar. IT-infrastrukturprogrammet skall i sin helhet godkännas och antas genom beslut i kommunstyrelsen. Falköpings kommun ansluter sig till den tolkning som Nämnden för Offentlig Upphandling (NOU) och kommunförbundet har gjort vad avser hur det statliga stödet skall kanaliseras. Detta innebär att kommunen skall ha en bidragsförmedlande roll i detta sammanhang. Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) är då inte helt tillämplig. Däremot är det av största vikt att det sker en konkurrensutsättning vid val av bredbandsleverantör. Det statliga stödet skall i första hand användas till nyanläggning av ITinfrastruktur. Kommunen har inte för avsikt att, i första hand, själva anlägga och driva bredbandsnätet. Kommunens IT-avdelning kommer att ansvara för bidragsförmedlingen och upphandling av bredbandsleverantör. 3.2 Kommunala bolag som är engagerade i IT utvecklingen inom kommunen I många kommuner har det kommunala elverket eller energibolaget ansvaret för utbyggnaden av IT-infrastrukturen. I Falköpings kommun ser bilden något annorlunda ut. Falköpings elverk bolagiserades 1990 och tog namnet Falbygdens Energi AB (FEAB). Detta bolag såldes 1998 till Göteborgs kommuns energibolag, Göteborgs Energi AB. FEAB är därför ett kommunalt bolag men ägt av Göteborgs kommun och inte Falköpings kommun. Vid försäljningen av bolaget 13 (76)

14 skrevs också en överenskommelse om att FEAB skulle fortsätta att bygga ut ITinfrastrukturen i kommunen. Detta har också skett men Falköpings kommun har, av förklarliga skäl, mycket små möjligheter att direkt styra denna utbyggnad. 14 (76)

15 4 Kommunal policy för IT-infrastruktur Den grundläggande kommunala inställningen till IT-infrastrukturfrågor har varit och är fortfarande att marknadskrafterna skall stå för utbyggnaden i de delar av kommunen där detta är kommersiellt lönsamt. Falköpings kommun har drygt invånare varav hälften bor i centralorten och de övriga i mindre orter eller på landsbygden. En realistisk bedömning är därför att marknadskrafterna kommer att kunna stå för utbyggnaden i centralorten men att någon utbyggnad till övriga delar av kommunen inte kommer att ske om inte kommunen spelar en aktiv roll och på flera sätt tar ansvar för utbyggnaden. Falköpings kommun är, i denna fråga, villig att ta det ansvar som krävs och detta IT-infrastrukturprogram utgör ett första, och nödvändigt, steg för att nå målet om bredband till alla delar av kommunen. För att programmet skall få fullt genomslag bör man på sikt därför överväga att koppla detta till kommunens översiktsplan 4.1 Kommunens syn på IT-utvecklingen Det råder inget tvivel om att en väl utbyggd IT-infrastruktur kommer att vara av avgörande betydelse för kommunens utveckling under de kommande åren. Detta gäller såväl den kommunala verksamheten som kommunen i stort. Under hösten 2000 antog Falköpings kommunfullmäktige en ny Kommunikations- och ITstrategi. Man slår där fast att "Det måste vara kommunens målsättning att ge all kommunal verksamhet lika goda förutsättningar för datakommunikation oavsett var i kommunen de är belägna. Detta trots att det i enskilda fall kan innebära relativt stora investeringar." Vidare sägs att kommunen skall använda " sina möjligheter för påverkan för att få fram bredband till näringsliv och privatpersoner." Utbildning och Äldreboende Vår kommun ingår sedan 1999 i det treåriga statliga ITiS-projektet. En del av detta projekt innebär att kommunen får statliga medel för att tillse att alla elever har en god möjlighet att kunna koppla upp sig mot Internet för att söka kunskap. Inom Socialförvaltningens område pågår ett projekt där man inför ett datoriserat journal- och ärendehanteringssystem. I Kommunikations- och IT-strategin antogs även en treårig utbyggnadsplan för det kommunala nätverket och medel har avsatts för att genomföra denna. Tillsammans har allt detta inneburit att alla skolor och äldreboenden i centralorten idag är uppkopplade mot kommunens nätverk och mot Internet med någon form av bredbandslösning via antingen fiber eller radiolänk. Utanför centralorten har även skola och äldreboende i Kinnarp- Slutarp blivit uppkopplade på fiber. På övriga orter har man, av ekonomiska skäl, hittills fått nöja sig med olika former av hyrda kopparförbindelser men kommunens ambition är att de flesta av dessa skolor och äldreboenden skall ha en uppkoppling med hög bandbredd när utbyggnadsplanen är genomförd. I Falköping finns också LärCenter Falbygden där man, förutom utbildning på plats, även bedriver distansutbildning med hjälp av telebild och Webbaserade 15 (76)

16 föreläsningar. I Kommunikations- och IT-strategin beslutas att möjligheterna till distansutbildning för näringsliv och privatpersoner skall utvecklas Näringslivet I takt med en allt mer globaliserad ekonomi och införandet av elektronisk handel ökar näringslivets behov av att kunna kommunicera via Internet. En väl utbyggd IT-infrastruktur är därför en nödvändig förutsättning om Falköpings näringsliv skall fortsätta att utvecklas och om vi skall kunna locka nya företag till orten. Falköpings kommun är villig att ta sitt ansvar för att stödja och stimulera denna utbyggnad Landsbygden Då cirka hälften av Falköpings invånare bor utanför centralorten är det för Falköpings kommun en mycket central fråga att behålla en levande landsbygd. En levande landsbygd representerar unika värden som gör vår kommun attraktiv. Utanför själva centralorten finns många en- och fåmansföretag som i sitt arbete har ett stort behov av tillgång till bredbandstjänster. Ett sätt att behålla en levande landsbygd är bl.a. att skapa en IT-infrastruktur som sträcker sig till alla delar av kommunen. Inte minst som en del av den kommunala jämställdheten är detta en högt prioriterad målsättning Bostadspolitiken Falköping har under senare år haft en vikande befolkningskurva. Detta har inneburit att antalet outhyrda lägenheter har ökat. Genom ett avtal med Telia har det kommunala fastighetsbolaget (Falköpings Hyresbostäder) idag möjlighet att erbjuda sina hyresgäster ADSL. Trots att denna tjänst, när detta skrivs, endast har funnits i några månader kan man redan nu märka en positiv effekt av detta. En utbyggd IT-infrastruktur, där hyresvärdarna kan ansluta sina fastigheter till bredbandsnätet, kommer att bidra till att Falköping blir en ännu mer attraktiv bostadsort Kommunens service till medborgare Falköpings kommun är mån om att ge bästa tänkbara service till sina invånare. Ett sätt att göra detta på, är med hjälp av IT. Därför har kommunfullmäktige beslutat att ge kommunstyrelsen i uppdrag att " undersöka på vilket sätt kommunens invånare och företag vill kunna använda IT i sina kontakter med kommunen." En förutsättning för en sådan kontakt är dock att det finns en väl utbyggd ITinfrastruktur. Därför ser Falköpings kommun även här starka skäl för att stödja utbyggnaden IT-infrastruktur inom kommunen. 4.2 Kommunens vision Även om det i dagsläget inte finns någon dokumenterad vision vad gäller Falköpings kommuns IT-infrastruktur så råder en fullständig enighet kring att målet/visionen är en bredbandslösning som sträcker sig till alla delar av kommunen. På sikt skall detta nät bli den "digitala motorvägen" in i hemmen. Det 16 (76)

17 kommer att ersätta flera av våra nuvarande sätt att kommunicera. Telefoni, TV video-on-demand mm kommer att levereras via bredbandsnätet. Troligtvis är det endast vår fantasi som sätter gränser för vad som är möjliga tjänster i detta sammanhang. Vägen dit är dock lång och det kommer att ta tid att förverkliga visionen. Många röster, inte minst från näringslivet, höjs nu för en snabb utbyggnad av IT-infrastrukturen. Givetvis skall alla krafter samverka till en så snabb utbyggnad som möjligt men det rör sig om mycket stora investeringar och det är därför av största vikt att utbyggnaden sker planerat, strukturerat och så kostnadseffektivt som det bara går. Detta handlar trots allt om en långsiktig infrastruktur som kommunens invånare och företag förhoppningsvis skall ha glädje och nytta av under flera decennier. 17 (76)

18 5 Förutsättningar inom hela kommunen för och behov av ITinfrastruktur 5.1 Överblick över Falköpings kommuns geografi SKARA SKÖVDE Broddetorp Stenstorp Gudhem Torbjörntorp FALKÖPING Åsle Odensberg TIDAHOLM Floby Vartorfta Slutarp-Kinnarp Kättilstorp Åsarp ULRICEHAMN Falköpings kommun Falköpings kommun ligger i sydvästra delen av Västra Götalands län och gränsar till Skövde, Tidaholm, Ulricehamn, Herrljunga, Vara och Skara kommuner. Geografiskt uppgår Falköpings kommun till 1059 km 2, varav åkermark 410, betesmark 100, skogsmark 340 och övrig mark 209. Kommunen är kuperad och centralorten Falköping omges i väster av Mösseberg och i öster av Ålleberg, vilka uppmäter 327 respektive 335 m.ö.h. 18 (76)

19 I kommunen finns invånare, varav bor i centralorten. De fyra större orterna i kommunen utgörs av Floby med 1374 invånare, Kinnarp-Slutarp med 1310 invånare, Stenstorp som har 1847 invånare samt Åsarp med 1090 invånare. 5.2 Metodik för beräkning av behov Inledning Behovsbilden för tele- och datakommunikation förändras kontinuerligt. Den infrastruktur som vi haft för elektronisk kommunikation sedan 20-talet har varit telenätet. Under 70-talet introducerades sedan kabel-tv-näten. Under slutet av 90-talet etablerades stadsnäten. Alla dessa tre nättyper används idag för Internetkommunikation. I slutet av 80-talet byggdes dessutom mobilnäten med sin möjlighet till mobilitet. Även dessa nät används i allt större utsträckning för Internet-kommunikation. I varje nättyp skapas kontinuerligt nya tjänster och fler tjänster, som successivt kräver allt högre kapacitet. Ökningen av kapacitet sker i vissa nät kontinuerligt, i andra stegvis (exempelvis i mobilnäten). När vi gör en bedömning av kapacitetsbehoven för en framtida målstruktur, är det väsentligt att hålla isär kapacitetsbehoven på lång sikt, och behovsutvecklingen på vägen dit. Den beräkningsmetodik som presenteras nedan, syftar till att få fram behoven på lång sikt, dvs. behoven då tjänster och teknik för bredband fått ett ordentligt genomslag i samhället. Detta är inte detsamma som de behov som finns idag. De behov som finns idag präglas för de olika grupperna av: Offentliga sektorn skolorna knyts samman i skolnät, som kopplas upp mot Internet. Administrativ effektivisering av förvaltningen. Internetanslutning av bibliotek. Utveckling och effektivisering av vården. Företag allmänt växande Internet-användning, mail och surfande, tilltagande e-handel, filöverföring av större filer, bra kommunikation med kunder, leverantörer och andra enheter inom företaget. Hushåll snabb Internetanslutning. Visst intresse av IP-telefoni, filmer och spel, distansarbete och distansutbildning, när dessa tjänster kommer. När målstrukturen ska förverkligas kan lösningar som ger lägre kapacitet än bedömningen nedan fortfarande vara ett bra alternativ, för att stegvis skapa ett bredbandsnät i kommunen och redan på kort sikt möta de behov som finns idag. Allteftersom behoven växer, kan sedan en migration till den långsiktiga målstrukturen åstadkommas. Den indelning som görs nedan, i olika typer av användare, är särskilt viktig under utbyggnadsfasen, för att prioritera vilka områden och sträckor som bör täckas först. 19 (76)

20 5.2.2 Skolor Framtidens skola kommer att ha stora kommunikationsbehov. De större behoven är enligt följande: Hemmavarande elever följer undervisningen i klassrummet via TV eller bildtelefon Elever arbetar hemifrån mot material i skolans servrar. Elever i skolan surfar på Internet för att hämta hem information. Kapacitetsregel skolor: 5 Mbit/s per var 50:e elev i skolan. Följande framtida behov har vi beräknat för våra grund- och gymnasieskolor. Grund/gymnasieskola Elevantal Mbit/s Broddetorps skola 77 7,7 Centralskolan ,5 Dotorpsskolan ,4 Floby skola ,4 Fredriksbergsskolan ,9 Gudhemsskolan ,3 Gustaf Dalénskolan ,5 Kinnarpsskolan ,3 Kyrkerörskolan ,9 Mössebergsskolan ,7 Odensbergsskolan ,8 Stenstorpsskolan ,1 Torbjörntorpsskolan 75 7,5 Vartofta skola ,8 Vindängen skola ,8 Yllestad skola 54 5,4 Ållebergsgymnasiet Åsarpsskolan ,4 Åsle skola 70 7 Åttagårdsskolan , Näringsliv Företagen kräver i första hand en snabb förbindelse till Internet: Löpande affärskommunikation sköts via Internet, e-post och surfande. Kunder skall kunna nå företagsinformation (Web-sidor) via Internet. 20 (76)

21 IP-telefoni i stället för traditionell telefoni. Distansarbetande vill kunna nå företagets informationsservrar via Internet. Förbindelse med andra delar av företaget i framtiden via virtuell lan i Internet. Idag använder företag med relativt stort Internetkommunikation ca 2 Mbit/s som anslutning till Internet. För de flesta företag antas ca 5 Mbit/s att vara tillräckligt under relativt lång tid framöver (5-10 år). Kapacitetsregel företag: Företag med normalkrav 5 Mbit/s. För övriga görs bedömning från fall till fall Övriga samhällsverksamheter Övriga kommunala enheter bör behandlas efter samma riktlinjer som företag d.v.s. 5 Mbit/s dubbelriktat till enheten. Enheter för hemtjänst och hemsjukvård kan behöva kommunicera med flera vårdtagare samtidigt. Samtidigt är inte kraven på bildkvalitet och bildväxling särskilt höga varför 5Mbit/s bör räcka även för dessa enheter. Kapacitetsregler kommunala enheter: 5 Mbit/s per enhet Äldreboendeenheter och övriga vårdenheter med egna lägenheter/rum kan betraktas som ett flerfamiljshus. Varje inneboende kan titta på TV. Så är inte fallet i praktiken utan vi utgår i våra kalkyler från att var 10:e inneboende tittar på TV. Kapacitetsregler äldreboendeenheter/vårdenheter: 5 Mbit/s per 10 inneboende Hushåll och övriga kommunikationsbehov Musik och rörlig bild över Internet är de tjänster som ställer högst kapacitetskrav idag. Bland hushållen finns två användargrupper som driver kapacitetsbehoven; ungdomar och distansarbetande/distansstuderande. Hushållen kan därför delas i: A. Storanvändare, eller tidiga användare (ungdomar, distansarbetare och distansstuderande). B. Övriga. Hushållens behov baseras främst på : TV-underhållning. Radio/musik/IP-telefon. Sjuka elever sitter hemma och följer undervisningen via bildöverföring. Distansarbete. 21 (76)

22 Bildöverföring har de högsta kraven. Bildöverföring med bra kvalitet kräver 5 Mbit/s. För att även kunna hantera bildtelefoni krävs dubbelriktat informationsöverföring. Kapacitetsregel lägenhet eller enfamiljshus: 5 Mbit/s per enhet Framtida behov Framtida behov underskattas ofta. Hur kan vi veta att de behovsskattningar vi gör faktiskt håller under så lång tid som 10 år? Den tjänst som ligger till grund för behovsuppskattningen är rörlig bild. Rörlig bild kan innebära TV-sändningar, bildtelefoni, video-on-demand, distansutbildning, etc. Tillämpningen spelar inte så stor roll, det som är avgörande för kapacitetskraven är just den rörliga bilden. Baserat på ögats och synnervens förmåga att uppfatta nyanser och förändringar krävs upp emot 500 Mbit för att överföra perfekt rörlig bild. Med framtida bra bildkomprimering kan samma bilder överföras med 2-5 Mbit. Det är idag svårt att se någon annan grundläggande tjänst som kräver tillnärmelsevis lika stor kapacitet. Självklart finns det inga garantier, det kan dyka upp tjänster som vi idag inte har någon uppfattning om (lukt via nätet, smak via nätet, känsloupplevelser via nätet, mm). Men eftersom inga av dessa tjänster finns ens på laboratorienivå idag, så lär det ta många år innan de är färdiga att användas i slutkundsapplikationer. Följaktligen kan vi med viss säkerhet anta att det är olika applikationer på rörlig bild som kommer att vara drivande för kapacitetsbehoven under de närmaste 10 åren. Det som är svårare att se och bedöma är hur fort detta kommer att ske. När kommer behovet hos slutkunderna att ha nått de nivåer vi förutser i den långsiktiga bedömningen? Faktum är att det idag, i stort sett inte finns några fler bredbandstjänster för privatkunder än en snabb Internetanslutning. Detta trots att diskussioner och försöksverksamhet inom video-on demand, IP-TV, distansutbildning, distansarbete, bildtelefoni, etc pågått i många år. Det är alltså svårt att uppskatta när genombrottet kommer och hur snabbt anslutningsgraden då kommer att öka. Sammantaget kan vi konstatera att hastighetsuppskattningarna ovan kommer att gälla under de kommande 10 åren, men med en hög grad av osäkerhet beträffande när det verkliga genombrottet kommer för de tjänster som driver kapacitetskraven Kort om sammanlagring av behov De tidigare punkterna i detta kapitel har redovisat anslutningshastigheterna ut till de enskilda hushållen eller företagen. Vid en uppbyggnad av stomnäten bör följande beaktas: Rörlig bild är oftast lika med TV. Många hushåll tittar på samma TV-program. Endast en programöverföring sker i stomnätet. Denna överföring delar sig sedan till alla hushåll som tittar på samma program. Detta kan jämföras med Kabel-TV, där endast en programversion distribueras i nätet. Företagen å sin sida arbetar oftast med punkt till punkt kommunikation. Denna typ av kommunikation ställer högre krav på stomnäten då ingen sammanlagring av information kan ske. 22 (76)

23 5.3 Förutsättning för och behov av IT-infrastruktur inom Falköpings centralort I centralorten Falköping bor invånare. Staden delas av Västra stambanan. Nordväst om stambanan, längs Mössebergssluttningen, finns bostadshus, viss näringsverksamhet samt det nya sjukhusområdet. Stadens centrum återfinns i den södra del. Staden har i nordöstlig riktning från stationsområdet ett större antal flerbostadshus. I övrigt präglas staden av enfamiljshus. Industriområden är lokaliserad längs med stambanan samt i anslutning till de större in- och utfartslederna. 23 (76)

24 5.3.1 Skola Inom centralorten finns sammanlagt åtta stycken grund- och gymnasieskolor. Skola Antal elever Centralskolan 335 Dotorpsskolan 144 Fredriksbergsskolan 389 Kyrkerörskolan 369 Mössebergsskolan 407 Vindängen skola 238 Ållebergsgymnasiet 1100 Åttagårdsskolan 163 Centralskolan ligger mitt i tätorten och är under 01/02 en skola för år F-9. Här finns också fritidshem för 6-10 åringar. Verksamheten skola - fritidshem är integrerad. Dotorpskolan är en nybyggd skola med plats för ca 150 elever från förskoleklass till år 5. På Dotorpskolan finns också ett fritidshem med 2 avdelningar. Fredriksbergsskolan är en skola för år 6-9. Läsåret går 389 elever, uppdelade på 15 klasser på skolan. Kyrkerörskolan är belägen mitt i Falköping. Eleverna kommer från Mössebergskolan, Torbjörntorps och Gudhems skolor. Innevarande läsår finns här 369 elever. På skolan finns också en särskoleklass för de senare åren. Mössebergsskolan ligger på Mössebergs sluttning. Grundskolan, träningsskolan, särskolan och förskolan har tillsammans ca. 450 elever/barn. Mössebergsskolan är uppdelad i 3 spår, till varje spår hör ett fritidshem. Vindängens enhet består av tre förskolor, Vindängens skola och fritidshem. Vindängen är en skola för år F-5 med 238 elever. Ållebergsgymnasiet har ett brett programutbud med 13 olika nationella program med många inriktningar. Upptagningsområdet är hela kommunen. Sammantaget går här ca 1100 elever. Åttagårdsskolan är en F-5 skola. Efter åk 5 går eleverna vidare till Fredriksbergsskolan. Elever från kommunens samtliga grundskolor har möjlighet att, efter särskild utredning, få sin skolgång förlagd till någon av kommunens tre resursskolor. Resursskolorna arbetar olika beroende på hur elevernas behov ser ut. Gemensamt 24 (76)

25 för alla är att arbetet sker i liten grupp och att personaltätheten är stor. Eleverna har hela sin skoldag förlagd till resursskolorna. Resursskola Antal elever Lilla Fredriksberg 8 Studiegården 9 Quintettskolan 7 Vad gäller vuxenutbildningen finns ett omfattande utbud i huvudsak förlagt till Jätteneskolan och LärCenter Falbygden. Inom Vuxenutbildningen kan man bl.a. läsa in grundskolekompetens, högskolekurser i form av distansutbildning med hjälp av telebild och webbaserade föreläsningar, gymnasiekompetens för slutbetyg eller behörighet i enskilda kurser/ämnen. Man kan gå Omvårdnadsprogrammet för vuxna samt påbyggnadsutbildning inom vård och omsorg. Kurser inom Kunskapslyftet ingår i Vuxenutbildningen i Falköping Näringsliv och övriga samhällsverksamheter Falköping har i likhet med andra städer av samma storlek, ett stort och varierat utbud av industriföretag, kommersiella tjänsteföretag och en omfattande offentlig tjänsteproduktion. Enligt Företagskatalogen för 2001/2002 finns det drygt 850 registrerade företag i Falköping. Merparten av dessa utgöras av företag med upp till tio anställda, medan femton företag har mer än 50 anställda exklusive kommunen som är den största arbetsgivaren med cirka 2700 anställda. Många företag efterfrågar idag en ökad bandbredd för snabbare kommunikation internt så väl som externt. Som exempel på stora IT användare bland företagen, kan nämnas Rabalder AB och Aspens AB inom textilbranschen, vilka har 70 respektive 50 anställda. Bland företag inom grafik/tryckeri/bokbinderi återfinns exempelvis Elanders Gummessons Tryckeri AB som har cirka 70 anställda. Inom verkstadsindustrin återfinns företag såsom Arkivator Falköping AB med 150 anställda och Parker Hannifin med sammanlagt 245 anställda. Vad gäller databranschen finns bland annat AIS System Sweden AB och Falköping CAD/CAM AB, som var för sig har 6 respektive 8 anställda Övriga kommunikationsbehov Längs Mössebergsslutningen mot staden finns mest enfamiljshus. I nordostlig riktning från stationsområdet finns ett större antal flerbostadshus. I övrigt präglas staden av enfamiljshus. Många av de organisationer som verkar inom den offentliga tjänsteproduktionen har ett stort kommunikationsbehov, både vad gäller den rent interna såsom uppkopplingar mot centrala databaser och externa såsom service mot näringslivet, andra offentliga organisationer och allmänheten. 25 (76)

26 Som exempel på stora IT användare bland de offentliga tjänsteproducenterna i Falköping, kan nämnas sjukhuset, apoteken och vårdcentralerna med sammanlagt cirka 800 anställda, polis och skattemyndighet med vardera 46 respektive 27 anställda, banverket som har 30 anställda och SJ som tillsammans med sin bokningsservice har101 anställda Sammanställning kommunikationsbehov De största kommunikationsströmmarna består av: Stadshuset är en knutpunkt i kommunens nät. Här finns de flesta kommunala servrarna placerade. Kommunal trafik sker företrädesvis från stadshuset till centralortens skolor, olika administrativa funktioner och vårdinrättningar. Företagen inom orten kommer att kommunicera via telefon och Internet med kunder, leverantörer och övriga delar av sin respektive koncerner. Det är i första hand företagen längs med stambanan samt i anslutning till de större in- och utfartslederna som är kommunikationsintensiva. Övrig offentlig service består av vårdcentraler och kommunala vårdenheter som kommunicerar i första hand med det kommunala nätet och med VGR nätet. Villor och flerfamiljshusen inom orten har behov av TV-signaler. I framtiden kommer mer specialiserade TV- och videotjänster att erbjudas via Internet. Kommunikationen mellan skola och kringliggande bostäder kommer att öka i takt med att undervisningen mer och mer baseras på modern IT-teknik. 26 (76)

27 5.4 Förutsättning för och behov av IT-infrastruktur för Broddetorp Broddetorp är beläget i kommunens norra del, intill Hornborgarsjöns östra sida. Inom orten finns ett flertal enfamiljbostäder och ett mindre antal flerbostadshus. Industriområdet och en mindre centrumanläggning återfinns inom ortens centrala delar. I Broddetorp bor cirka 157 invånare Skola Inom orten finns en låg- och mellanstadieskola, Broddetorpsskolan. I skolan bedrivs undervisning för 77 elever i år F-6. Fritidshemmet är integrerat med skolan såväl lokal- som verksamhetsmässigt. Broddetorps förskola är belägen i samma byggnad som skolan Näringsliv och övriga samhällsverksamheter Broddetorps näringslivsstruktur består av flera mindre industriföretag, vissa kommersiella tjänsteföretag och en mindre offentlig tjänsteproduktion. Enligt Företagskatalogen för 2001/2002 finns det 26 registrerade företag i Broddetorp. Merparten av dessa utgöras av mindre företag med upp till sju anställda. Bland de större företagen inom orten kan nämnas B & L Lund AB, inom byggbranschen, som har 15 anställda. Vad gäller den offentliga tjänsteproduktionen kan nämnas att ett präglande inslag på orten är Naturvårdsverket med sina sju anställda och deras insatser för 27 (76)

28 Hornborgarsjön, strandmiljön och fågellivet i området. Kommunen bedriver också verksamhet i form av barnomsorg Övriga kommunikationsbehov Vissa flerfamiljshus återfinns i de centrala delarna. För övrigt består orten av enfamiljshus som är relativt jämt fördelade över tätorten Sammanställning kommunikationsbehov Broddetorp De största kommunikationsströmmarna inom orten består av: Kommunal trafik, företrädesvis från skolan till kommunhuvudorten. Företagen inom orten kommer att kommunicera via telefon och Internet med kunder, leverantörer och övriga delar av sina koncerner. Den offentliga servicen består av barnomsorg samt Naturvårdsverkets verksamhet som kommunicerar med sina respektive enheter. Villor och flerfamiljshusen inom orten har behov av TV-signaler. I framtiden kommer mer specialiserade TV- och videotjänster att erbjudas via Internet. Kommunikationen mellan skola och kringliggande bostäder kommer att öka i takt med att undervisningen mer och mer baseras på modern IT-teknik. 28 (76)

29 5.5 Förutsättning för och behov av IT-infrastruktur för Floby Floby ligger längs väg 181, i kommunens västra del. Orten delas av Västra stambanan. Vad gäller bostadsbeståndet, så präglas orten av enfamiljshus. Industriområden återfinns längs stambanan och den genomgående leden, Storgatan. I Floby bor cirka 1534 invånare Skola Inom orten finns Floby skola, som är en två- och treparallellig år F-9 skola med sammanlagt ca 454 elever. Floby skolas fritidshem är integrerat med skolan såväl i lokaler som verksamhet. 29 (76)

30 5.5.2 Näringsliv och övriga samhällsverksamheter Floby tillhör en av kommunens större orter och har en näringslivsstruktur som präglas av flera mindre industriföretag varav några större arbetsgivare, vissa kommersiella tjänsteföretag och en mindre omfattande offentlig tjänsteproduktion. Enligt Företagskatalogen för 2001/2002 finns det nära 100 företag i Floby. Merparten av dessa utgöras av mindre företag med upp till tio anställda, medan sju företag redovisar upp till 300 anställda. Många företag efterfrågar idag en ökad bandbredd för snabbare kommunikation internt så väl som externt. Som exempel på stora IT användare bland företagen, kan nämnas industribranschen med Autokaross som sammantaget har 155 anställda och Volvo Personvagnar Komponenter AB med 320 anställda. Bland de kommersiella tjänsteföretagen finns Föreningssparbanken och Tidqvist Maskin AB med 4 respektive 25 anställda. Vad gäller den offentliga tjänsteproduktionen kan vårdcentralen nämnas med sina 18 anställda samt kommunen som bedriver verksamhet i form av äldreboende, hemtjänst, dagvård samt barnomsorg Övriga kommunikationsbehov Vissa flerfamiljshus återfinns i de centrala delarna. För övrigt består orten av enfamiljshus som är relativt jämt fördelade över tätorten. Ortens lokaltågstation kommer att öppnas för persontrafik längs Västra stambanan från och med januari Lokaltågstation med dess tågstopp förväntat främja en ökad befolkningsutveckling liksom nya företagsetableringar Sammanställning kommunikationsbehov Floby De största kommunikationsströmmarna inom orten består av: Kommunal trafik, företrädesvis från skolan och äldreomsorgen till kommunhuvudorten. Företagen inom orten kommer att kommunicera via telefon och Internet med kunder, leverantörer och övriga delar av sina koncerner. Övrig offentlig service består av vårdcentralen som kommunicerar med övriga landstingsenheter. Villor och flerfamiljshusen inom orten har behov av TV-signaler. I framtiden kommer mer specialiserade TV- och videotjänster att erbjudas via Internet. Kommunikationen mellan skola och kringliggande bostäder kommer att öka i takt med att undervisningen mer och mer baseras på modern IT-teknik. 30 (76)