2.13 Din naturliga partner Rekonditionera din skog Tips på vad du kan göra för att få ett bättre netto vid avverkning. Sidan 2 Konfliktbestånd Resultatet av oröjt eller svagt röjt bestånd blir tätt och klent. Sidan 4 Risa Rätt Risa Rätt metodens huvudfokus är att undvika körskador utan att försämra nettot. Sidan 6
Rekonditionera din skog! Det finns olika åtgärder som du kan tänka på inför din planerade avverkning för ett bättre netto och en högre attraktion. Hör du till dem som följer din bils serviceintervaller och rekonditionerar bilen inför en försäljning eller byte? Jag gör det för att känna mig trygg och, framför allt, för att få ett bra pris av den tänkta köparen. Kanske ska man inte jämföra skogsbruk med en bil, men vissa delar är lika för en god kalkyl, trots mycket olika omloppstider. Att jag servat bilen och vårdat den genom åren är ju för att min tänkta köpare skall få ett bra intryck och betala mer. Det samma gäller vid en avverkning. Ett välskött bestånd med genomtänkt traktplanering förräntar sig bättre. Givetvis är grunden i en välskött skog en medveten strategi av skötsel genom omloppstiden, och det kan inte skapas i efterhand. Samma gäller ju din bil, sköter du den inte så drar kostnaden iväg. Nedan följer några tips på hur du, inför en skogsaffär, gör din avverkning attraktivare och mindre konjunkturkänslig med enkla medel och med kort framförhållning. Vädersäkra din avverkning Planera avverkningen så att drivning kan ske på barmark- eller allvädersförhållanden. Ibland räcker det med att man finner en lite längre basväg eller avstår uttag av grot och risar ordentligt i huvudkörstråken (läs mer om detta i artikeln Risa Rätt ). Att bygga en ny skogsbilväg, förbättra standarden på den befintliga 1 eller förstärka en vändplan är bestående åtgärder även för framtida åtgärder. Tänk på att det svagaste partiet på basvägen eller skogsbilvägen sätter standarden på avverkningen. En avverkning som klarar barmarksoch allvädersförhållanden ger ett mervärde på ca 15 25 kr/m 3 fub för dig, då BillerudKorsnäs industrier kräver ett jämt flöde oavsett väderförhållanden. 1 Röjning av vägkanter, dikesrensning eller grusning. 2 Stammar som inte ger någon bit. Tumregel är stam < 8 cm i brösthöjd. Genom att göra en underväxtröjning höjer man intäkten för kvarvarande stammar. Förröj inför avverkning Prissättning mot avverkningsentreprenör sker efter en prismatris baserad på avverkningens medelstam och skotningsavstånd. Att röja bort klena bistammar 2 ger därför en lägre avverkningskostnad genom att medelstammen blir högre. Röjningen ger också bättre sikt för maskinföraren, vilket underlättar ett korrekt stamval i gallring. Förröj gallringstrakten gärna några år innan avverkningen är aktuell. Planerar du att ta ut grot vid din föryngringsavverkning är det också ett krav att beståndet är förröjt. Detta för att förhindra att grotskotaren drar upp hela träd med smutsiga rötter som förorenar groten. Förröjningen förstärker också de hänsynsytor som lämnas i avverkningen genom att dessa inte röjs, exempelvis mindre kärr och hällmarker. En förröjning sänker kostnaden för gallring med 15 30 kr/m 3 fub och för föryngringsavverkning 3 8 kr/m 3 fub. Kvaliteten på groten blir också bättre. Samavverka med närliggande skogsägare Samordning av avverkning kring en skogsväg ger många logistiska fördelar. Det ger dig också mer i ersättning, då trailerkostnad och flyttersättningar till 2
Ett enkelt sätt att höja tillgängligheten är att lägga ett bärlager på vägens svagare partier. entreprenörer minskar. En annan fördel är större möjlighet att ta ut specialsortiment, eftersom virkestransporterna kan samordnas. Vid samordning blir också efterföljande skogsvård i form av markberedning och plantering billigare. Har du en egen skogsbilväg som dina grannar kan nyttja vid samordningen finns också pengar att hämta i form av ersättning eller bidrag till förbättring av vägstandard. Att sätta pengar på samordningsvinster är svårt då det baseras på objektens beskaffenhet och den volym som faller ut därifrån. Ett exempel: Samordningsvinsten vid en avverkning där två skogsägare avverkar 500 m 3 fub vardera ger en Visste du att vinst bara på flyttersättning med ca 5 kr/m 3 fub. Kommer ytterligare en skogsägare till med 500 m 3 fub, så blir vinsten ca 7 kr/m 3 fub osv. Teckna samarbetsavtal med BillerudKorsnäs Skog och/eller certifiera din fastighet Har du bestämt dig för BillerudKorsnäs Skog som samarbetspartner, teckna då ett skötsel- eller samarbetsavtal. De är mycket förmånliga och ger en trygghet i konjunktursvängningarna. Som skogsägare vet du att du alltid får bra betalt för ditt virke och att arbetet utförs med modern teknik och hänsynstagande metoder. Ett skötsel- eller samarbetsavtal ger ett mervärde och nivån är baserad på planerad avverkningsvolym. Avtalen ger också rabatter på skogvård och inbjudningar till BillerudKorsnäs Skogs specialaktiviteter för skogsägare. Väljer du också att certifiera din fastighet under BillerudKorsnäs Skogs paraplycertifiering premieras du ytterligare. Certifieringen är en dubbelcertifiering under PEFC och FSC. Den har en inträdesavgift beroende på fastighetens storlek och en årlig avgift på 100 kr. Ta kontakt med din lokala virkesköpare om du har funderingar eller frågor om innehållet i artikeln. Patrik Hellblom Virkesköpare Sala Konfliktbestånd, körskador och moms Jag välkomnar er tillbaka efter sommaren med ovanstående tre ord som kanske klingar negativt i mångas öron. I detta nummer ska vi försöka hjälpa till att vända känslan till något mer positivt! Men än dröjer sig sommaren kvar med varma dagar och ljumma nätter. Sensommarkvällar i kräftlyktornas sken hör till mina favoriter! Och hösten är på ingång med allt vad den har att erbjuda; lingon, surströmming, vackra löv och jakt! Tyvärr innebär hösten också ofta att det blir blötare i markerna vilket kan ge problem för skogsbruket. Blöta marker har sämre bärförmåga än torra och då ökar risken för körskador. Därför inför vi nu en ny planeringsmetod Risa Rätt där ett av målen är att minska risken för körskador. I detta nummer fokuserar vi också på hur du kan förbereda dig inför kommande avverkningar för att öka lönsamheten. Kanske genom att prata med dina grannar (varför inte i kräftlyktornas sken!) eller genom att bestämma dig för att röja. Som en del i arbetet med att forma det nya företaget BillerudKorsnäs har vi givit tidningen en ny form. Däremot ska vi behålla tidningens anda genom att fortsätta fokusera på skogsskötsel och aktuella frågor som kan vara intressant för dig som skogägare. Hör gärna av dig med synpunkter och tips på hur vi kan förbättra tidningen ytterligare. bontitet är ett uttryck för ståndortens, traktens, bördighet, d.v.s. dess virkesproducerande förmåga. Boniteten är högst i sydligaste Sverige (Skåne 11,0 m 3 sk/ha/år) och avtar mot norr och sedan också mot väster. Medelboniteten för hela landet är 5,3 m 3 sk/ha/år. Motsvarande värde i m 3 sk/ha/år för de fyra landsdelarna är: Norra Norrland 3,0 Södra Norrland 4,2 Svealand 6,2 Götaland 8,6 Informationsblad till skogsägare från BillerudKorsnäs AB Ansvarig utgivare: Caroline Rothpfeffer, Miljöchef BillerudKorsnäs Skog Redaktör och projektledare: Ockie Skaaret Redaktionsgrupp Caroline Rothpfeffer Dan Flykt, virkesköpare Orsa Fredrik Ryd, virkesköpare Frövi Patrik Hellblom, virkesköpare Sala Johanna Ydringer, verksamhetsutvecklare Jörgen Wikström, virkesköpare Norrbotten Lars-Erik Busk, ansvarig för Lokala Köp Form och illustration: Titti Apler Layout: Byrå4, Uppsala Tryck: Sandvikens Tryckeri Caroline Rothpfeffer ansvarig utgivare 3
Konfliktbestånd Det finns ca en miljon hektar skog med eftersatt röjning i Sverige, det så kallade röjningsberget. När ungskogen lämnats oröjd eller röjts för svagt, blir bestånden täta och klena. När de nått tidig gallringsålder brukar de kallas konfliktbestånd. Här ett exempel på hur ett konfliktbestånd kan se ut. För att undvika att få ett konfliktbestånd på sin mark finns bara ett botemedel och det är att röja minst en gång och dessutom tillräckligt hårt, så att det inte blir för stamtätt. Beroende på vilket bestånd det är och vilken föryngringsmetod man har valt, kan det behövas mer än en röjning. Slutröjningen bör ske då plantorna är från 1,3 m 5 m höjd beroende på betestryck, lövuppslag och ett flertal andra faktorer. Hur hårt man ska röja varierar beroende på hur bördig marken är. En generell regel är att man vill ha ett lägre stamantal efter röjning på svagare marker och högre ju bördigare marken är. Även på bördiga marker bör inte stamantalet överstiga 2300 stam per hektar. Det innebär ett inbördes avstånd på 2,1 meter i snitt mellan stammarna. Vad göra åt ett konfliktbestånd Om jag nu har ett konfliktbestånd, vad ska jag göra då? Vårt svar är att göra en hård och tyvärr rätt dyr röjning. Vänta minst fem år innan första gallring för att träden ska hinna stabilisera och växa till sig något. Detta tror vi är det bästa för ditt bestånd på sikt. Det finns inga enkla eller billiga metoder för att på sikt få till en bra ekonomi i ett från början oröjt bestånd. En oröjd skog tappar flera års tillväxt på de träd som man vill spara till första- och andragallringen samt föryngringsavverkningen. Den blir också mindre stabil mot storm- och snöskador. Om du har, eller tror att du har, ett konfliktbestånd ta då kontakt med din lokala virkesköpare för råd och hjälp. I ett välröjt bestånd ska en fullstor person kunna gå igenom obehindrat med utsträckta armar. Fredrik Ryd Virkesköpare region Syd 4
Vad är en traktlapp? Det är lätt att förklara. BillerudKorsnäs har som rutin att vid samtliga skogliga uppdrag markera området med en traktlapp. Traktlappen har till syfte att visa att vi är på väg att utföra en åtgärd. Där står vad markägaren heter och även telefonnummer till den ansvarige på BillerudKorsnäs samt vilken typ av arbete det är som skall utföras, exempelvis en gallring. Ett annat syfte är att det underlättar för entreprenören att veta att han har kommit rätt. Det får inte finnas något tvivel på den saken. Om Du som rågranne ser en sådan lapp kan det vara idé att fundera på om det finns samordningsvinster att göra, läs mer om det i artikeln på sidan 2. Hör då av dig till din lokala virkesköpare på BillerudKorsnäs. Dan Flykt Virkesköpare Dalarna NYA MOMSREGLER OCH NYTT OM RATIONALISERINGSFÖRVÄRV Enligt den nya skatteförfarandelagen upphör möjligheten att redovisa moms i inkomstdeklarationen från inkomståret 2013. Vi har intervjuat greger Sundqvist, rådgivare och fastighetsmäklare på Areal. Hur påverkar nya skatteförfarandelagen fastighets- och skogsägare? Under en längre tid har de som redovisat sin moms till Skatteverket en gång per år gjort detta i sin inkomstdeklaration. Men från 2013 års moms, d.v.s. den moms som ska redovisas år 2014, kommer nya regler att gälla. Just det, vad är den stora skillnaden mot förr? Momsen ska redovisas i en separat deklaration en gång per år på samma sätt som de företagare som i dagsläget redovisar sin moms kvartalsvis eller månadsvis. Enligt skatteverkets förslag ska helårsredovisningen för år 2013 lämnas in senast den 26 februari 2014. Inkomstdeklarationen ska lämnas som vanligt senast den 3 maj eller den 15 juni om man har sökt anstånd med inlämningen. Det låter som att det blir lite omständigare och snävare tidsramar!? I praktiken innebär det att de flesta som tar hjälp med hela sin deklaration behöver ta kontakt med sin redovisningskonsult vid två tillfällen. Dels när momsen skall rapporteras i februari och dels när deklarationen skall upprättas. Vad är det då man behöver tänka på innan det är dags att deklarera? Det är av största vikt att man sköter bokföringen löpande, och att man sorterar sina verifikat i kronologisk ordning. Och för att underlätta arbetet vid upprättandet och inlämnadet av momsdeklarationen i februari 2014, rekommenderar vi att man registrerar sin redovisningskonsult som kontaktperson och deklarationsombud hos Skatteverket. Då går det smidigare. OK, sedan hörde vi också att det var skärpta regler ang. rationaliseringsförvärv? Vad är det som gäller kring det? Skatteverket har gjort ett antal ställningstaganden när rationaliseringsförvärv föreligger vid köp av fastighet, och man kan hitta utförlig information på deras hemsida www.skatteverket.se/rattsinformation/stallningstaganden/2013 För information om rationaliseringsförvärv, sök på datum 2013-02-08. Jörgen Wikström Virkesköpare Norrbotten 5
Risa Rätt undvik körskador Fokus i Svenskt skogsbruk idag är att komma tillrätta med allvarliga körskador. Att förbättra planeringen och att säkerställa kommunikationen mellan alla som är inblandade i en avverkning är viktigt, det gäller allt från planerare, produktionsledare till maskinförare. BillerudKorsnäs nya arbetsmetod, som går under namnet Risa Rätt, är en strukturerad metod för att planera och driva avverkningstrakten effektivt och med hög kvalité. Projektet Risa Rätt sattes igång under våren och målet med det nya arbetssättet är bland annat: Minska körskadorna med en bättre detaljplanering av trakten. Fokus ligger på att basstråken för skotaren går där markens bärighet är som störst. Huruvida riset ska nyttjas att köra på eller tas ut som biobränsle förtydligas också. Genom risade basstråk höja skotarens prestation. Slitaget på maskinerna minskar liksom bränsle- förbrukningen. Förarnas prestation ökar också genom att avverkningsoch skotarlagen har en gemensam standard för virkessortering. Högre kvalitét på natur- och kulturvård med en given standard för virkeshantering intill dessa. Man använder sig av speciell körteknik intill hänsyn där skotaren inte ska köra för nära. Med god planering kan man få färre överfarter över känslig mark. Hög kvalité på samtliga virkessortiment genom en gemensam standard för tillredning och sortering. Framförallt för grot kan det ge högre netto med mindre föroreningar. Förbättra arbetsmiljön för både skotarförare och produktionsledare. Risade basstråk ger mindre vibrationer i skotaren. Övriga i kedjan vet att avverkningarna drivs med en strukturerad metod vilket bör leda till färre misstag och mindre stress. Risa Rätt-metoden Vad som skiljer Risa Rätt från en traditionell metod är att basstråk är planerade från början och risas från start med skördaren oavsett bärighet. Med risets hjälp minskas maskinslitaget, föraren får en bättre arbetsmiljö och marken skonas. Med den traditionella metoden där man inte planerar några basstråk, kom- Illustration av Risa Rätt-metoden. Illustration av den traditionella metoden. 6
Delar av utbildningen i Risa Rätt-metoden sker ute i fält. mer sannolikt större delen av virket att skotas ut på en och samma väg, med stor risk för körskador. Mycket av den tillredda groten kommer att gå åt för att laga dessa basstråk så att skotaren kan ta sig fram. Håller det inte ändå så är det stor risk att man börjar gena och då är det sannolikt att man förorenar den kvarvarande groten. Utbildning av personal Utbildning i Risa Rätt har påbörjats under våren 2013 med regionernas tjänstemän och stabspersonal. De entreprenörer med personal som kör föryngringsavverkning kommer att utbildas under aug sep i år. Sedan kommer vi att fortsätta med de entreprenörer som kör gallring under våren 2014. Stora delar av Risa Rätt-metoden går även att använda i gallringar. Per Nordahl Funktionsansvarig Avverkning aktuella frågan Vad gäller egentligen vid kemisk behandling av plantor? Bosse Jansson, Funktionsansvarig Skogsvård på BillerudKorsnäs har svar på frågan. Snytbaggens gnag på barrträdsplantor ger skador som kostar svenskt skogsbruk flera 100 miljoner kronor årligen. Plantorna dör efter att skalbaggarna gnagt av barken runt stammen. Skadorna är svårast de tre första säsongerna efter avverkning. Fortfarande får barrträdsplantor behandlas med kemiska insektsgifter, men detta kan på sikt komma att bli förbjudet i Sverige. För de FSC-certifierade skogsägarna är det redan stopp för detta. Behovet av andra metoder för att på olika sätt minska skadorna är därför akut. Insekticidläget 2013 För icke FSC-certifierade företag är följande tre kemiska preparat godkända av kemikalieinspektionen och datumen gäller för hur länge de är godkända: Hylobi Forest, tom 2015-12-31 Forester, tom 2015-12-31 Merit Forest WG, tom 2014-01-31 Olika beläggningsskydd och barriärskydd är nu på väg att ersätta de kemiska skydden, helt eller delvis. Forskning pågår också för att finna nya metoder att med hjälp av illasmakande ämnen hindra snytbaggarnas gnag. Alternativa skydd Beläggningsskydden Conniflex och Bug - stop används idag av BillerudKorsnäs i stor omfattning. Båda har i ett flertal praktiska försök gett ett lika bra skydd mot snytbaggeskador som insekticidbehandling. Conniflex har en 2-årig effekt. I områden där det finns risk för snytbaggeskador är råden: Använd behandlade plantor. Markbered så att mineraljord blottläggs, viktigt att använda rätt markberedningsmetod. Plantera plantorna i mineraljorden. Risken för skador minskar kraftigt om plantorna sätts i ren mineraljord. Använd plantor med grövre stambasdiameter. Eftersom snytbaggen i stora delar av landet har en tvåårig utveckling bör man vänta med att plantera obehandlade plantor tills den nya generationen snytbaggar har lämnat hygget under vårenförsommaren två år efter avverkning. Risken är dock inte helt över efter dessa två år. I en del stubbar kommer ägg att läggas även under den andra sommaren och den nya generationen snytbaggar härifrån kläcks med ett års fördröjning. I skuggiga lägen på hygget, i exempelvis nordsluttningar, kan det förekomma att man får en utveckling med ett års fördröjning. Därför är det viktigt att trots hyggesvila följa ovanstående råd. Lång hyggesvila skapar dock problem för etableringen av plantor på grund av konkurrerande vegetation mm, samtidigt som man tappar flera års tillväxt. 7