DIN NATURLIGA PARTNER

Transkript

1 1.14 DIN NATURLIGA PARTNER Vi håller koll på ditt virke Från den rotstående skogen ända in till industrin. Sidan 2 Du skapar framtidens skog Plantering är den säkraste metoden att föryngra skog. Sidan 4 Blandskog på bördig skogsmark Högre kvalité på tall i blandbarrskog än i rena bestånd. Sidan 6

2 VI HÅLLER KOLL PÅ DITT VIRKE BillerudKorsnäs köper stora virkesvolymer av privata skogsägare. Att hantera så stora volymer från så många markägare kräver stor kontroll över virkesflödena. Från den rotstående skogen och ända in till industrin. Detta gör vi i flera olika steg för att du ska kunna känna dig trygg i hur vi hanterar ditt virke. Köparens roll Det börjar redan hos virkesköparen, som i samband med kontraktering av avverkningen gör en uppskattning av volymer och trädslagsfördelning. Detta gör vi för att så noggrant som möjligt veta vilka volymer av olika sortiment som faller ut i samband med avverkningen. Det är viktigt för att vi ska kunna leverera rätt sortiment, i rätt tid, till rätt industri eller sågverk. Har skogsägaren en bra skogsbruksplan kan köparen använda sig av informationen från den. I annat fall får köparen uppskatta volymerna på andra sätt. Köparen beräknar områdets volymer med ett relaskop eller dataklave och höjdmätare. Gör man en cirkelytetaxering enligt konstens alla regler så kan man nå en noggrannhet på +- 10% på volymen i ett enhetligt bestånd. Skördarmätning Dagens skördarmätning är relativt noggrann. Man kan dessutom utläsa vilka volymer och sortiment som fallit ut efter apteringen. Dock kan en del sortimentsvandring ske från skördarmätning till inmätning. Det beror då ofta på att skördaren knappat in tex. grantimmer som startsortiment när han fäller en gran. När granen fällts visar det sig att det är röta i den och det blir då barrmassa eller brännved istället. Skördarföraren kan även ha missat en krök på en talltimmerbit som sedan skotarföraren uppfattar och sorterar ur som barrmassa. Löv och annat virke med grov kvist och krokiga stammar är svårt att få bra mätresultat på med skördaren och överskattas därför ofta. Vissa 2

3 perioder på året t ex under savningen är det också svårt att få mätningen att fungera helt klanderfritt. Skördarmätningen rapporteras via data så att den blir synliggjord för våra köpare. Skotarmätning Skotaren sorterar sådant som skördaren kan ha svårt att se och kör fram virket till väg. Efter dagens slut rapporterar föraren via data eller telefon in vilka sortiment och volymer han har kört under dagen. Föraren vet ganska väl hur mycket volym varje lass har av olika sortiment. Dessa volymer går då till våra åkare så att de kan se var och hur mycket virke det ligger framme vid avlägget. Allt eftersom virket blir inmätt dras detta från den skotarrapporterade volymen och vi får stenkoll på hur stort vårt väglager är. De skotarrapporterade volymerna syns även i köparens datasystem. Inmätning vid industri Mätning av volym och kvalitet görs av en opartisk virkesmätarförening som ägs av parterna på marknaden. VISSTE DU ATT I BillerudKorsnäs verksamhetsområde är det VMF Qbera och VMF Nord som ansvarar för all mätning vid industri. Inmätning sker i huvudsak med två skilda metoder: 1. Stockmätning används normalt på sågtimmer som indelas i fler än en kvalitetsklass. 2. Travmätning som slutjusteras mot stickprov. För en mer detaljerad beskrivning av mätmetoderna se Köparen ser alla dessa data bredvid varandra och kan enkelt upptäcka om det skulle finnas några oförklarliga differenser i volymerna innan slutredovisning mot entreprenörer och markägare. Vid nästa avverkning kan du, om du är intresserad, tillsammans med köparen följa ditt timmer från roten till industrin. Fredrik Ryd Virkesköpare Region Syd SDC är Skogsnäringens IT-företag som har hand om produktinformation, lagerförflyttningar och inmätning för virkes-, transport- och biobränsleaffärer. När SDC skapades på 60-talet var det ett mycket framsynt och handlings kraftigt initiativ från svensk skogsnäring. Ett initiativ som är unikt i världen. SDC redovisar årligen ca 142 miljoner m³fub (2012) åt sina kunder. Dessutom tillkommer ca 39 miljoner m³fub som redovisats från skördare och 30 miljoner m³fub från skotare. Bruttoavverkningen i Sverige är årligen ca 87 miljoner m 3 sk. Det motsvarar 1,7 miljoner fullastade timmerbilar, som skulle räcka ett varv runt jorden om man ställde dem på rad efter varandra. Hög tid att ta sig en funderare! Vilken usel vinter vi har haft tycker jag! Till och med pingvinerna på Köpenhamns Zoo är deprimerade av allt regnande! Men än spirar hoppet om att vi ska få en så där härlig vårvinter med soliga dagar då man kan slå sig ner i en slänt och lapa sol. Snart är fältsäsongen inom skogsbruket här. Plantering till exempel, det är en riktig försommaraktivitet! Och viktig! Planteringen lägger grunden för nästa generation skog. I detta nummer fortsätter vi låta oss inspireras av Bo Jonasson och hans välskötta skogar. Denna gång berättar han om hur han arbetar med tall och gran för att få bra kvalitet i blandbestånd. Än en gång framkommer det att god skötsel i unga år ger förutsättningar för god kvalitet i framtiden! Så när du sitter där i slänten kanske du kan passa på att fundera över vad som behöver göras i skogen när tillfälle ges. Hör gärna av dig till oss på BillerudKorsnäs om du vill diskutera skogsskötseln på din fastighet. Skog är ju det bästa vi vet! Informationsblad till skogsägare från BillerudKorsnäs AB Ansvarig utgivare: Caroline Rothpfeffer, Miljöchef BillerudKorsnäs Skog Redaktör och projektledare: Ockie Skaaret Redaktionsgrupp Caroline Rothpfeffer Dan Flykt, virkesköpare Orsa Fredrik Ryd, virkesköpare Frövi Patrik Hellblom, virkesköpare Sala Johanna Ydringer, verksamhetsutvecklare Jörgen Wikström, virkesköpare Norrbotten Lars-Erik Busk, ansvarig för Lokala Köp Form och illustration: Titti Apler Layout: Byrå4, Uppsala Tryck: Sandvikens Tryckeri Caroline Rothpfeffer Ansvarig utgivare 3

4 Bra markberedning, ren mineraljord och rätt hantering ger plantan bästa möjliga förutsättning för överlevnad. DU SKAPAR FRAMTIDENS SKOG Plantering är den säkraste metoden för att föryngra skog efter en föryngringsavverkning. Med en lyckad markberedning, ett bra plantmaterial och en väl utförd plantering etablerar sig plantorna snabbt. Det ger en bra start för den framtida skogen. Det är många faktorer som måste samordnas för att plantorna ska få bästa möjliga start: Val av rätt trädslag med tanke på bonitet, avdelningens belägenhet och höjd över havet Lyckad markberedning med tillräckligt många bra planteringspunkter Livskraftiga plantor från plantskolan med rätt proveniens Rätt hantering av plantorna i fält Hög kvalitet på planteringen Om någon av dessa faktorer brister försämras plantornas överlevnadsförmåga. Rätt planta på rätt plats Vid en plantering gäller att upprätta ett traktdirektiv som bland annat beskriver hur markberedningen är genomförd och hur planteringen ska utföras med avstånd mellan plantorna. Om det i en trakt ska planteras både tall och gran gäller det att: Tall ska planteras på magrare, torrare områden som krön, åsryggar och övre delen av sluttningar. Gran ska planteras i bördigare och lägre delar, som nedre delar av sluttningar och i sänkor och på fuktig mark. Tall och gran kan blandas på medelgoda marker där de båda trädslagen producerar lika bra. 4

5 Conniflexbehandlad planta. Främsta hoten för en planta En noggrann planering av planteringen gör att man minimerar hoten för en planta. Hoten kan vara: Snytbaggeangrepp. Konkurrerande vegetation, exempelvis gräs. För låga temperaturer, frostrisk. För mycket eller för lite vatten. Om planteringen utförs rätt så blir hoten mindre eller elimineras helt. Insektsskydd Snytbaggen är en skalbagge som skadar många nyplanterade plantor genom att gnaga av barken från stammen. Det finns olika insektsskydd. Insekticider (kemiska medel) som i stort sett är borta från marknaden samt barriärskydd (mekaniska medel) som är miljövänliga, till exempel Conniflex. Där det finns risk för snytbaggeangrepp är det viktigt att använda behandlade plantor i kombination med bra utförd markberedning med blottad mineraljord. Nya generationens plantor I början av 2000-talet startade fröplantager (TreO), där frö från testade och korsade, utvalda plusträd, används. I varje generation väljs de bästa individerna ut till massförökning. De nya beräknas kunna ge upp till 25 % högre tillväxt. Den praktiska tillväxten blir troligen något lägre beroende på att pollen från träd utanför plantagen kommer att befrukta en del av plantagens träd. Förädlingsvinsten på en avdelning med dessa plantor kan ligga på cirka 20 %, vilket ger en högre virkesproduktion. Det motsvarar en extra årsavverkning av dagens storlek vart femte år. Om något år kan dessa nya plantor tänkas komma ut på marknaden. Dan Flykt Virkesköpare Östra Dalarna Läs mer om plantering på vår hemsida Under rubriken Våra tjänster och Återväxt finns faktablad om skogsskötsel. AKTUELLA FRÅGAN Dialog för att nå bättre miljöhänsyn? Skogsstyrelsen har tillsammans med skogsnäringen arbetat fram gemensamma målbilder för miljöhänsynen i skogen. Målbilderna ska fungera som ett stöd för hur naturvärdena i skogen ska värnas. Vi kontaktade Svante Claesson, projektledare på Skogsstyrelsen, för att få veta mer! Varför har ni tagit fram målbilder för miljöhänsynen? Orsaken till att vi startade projektet är att skogsnäringen och myndigheterna inte hade samma bild av vad som är bra miljöhänsyn i praktiken, vad som exakt avses med olika typer av hänsynskrävande biotoper och vilken hänsyn ska tas till dessa. Därför är de målbilder som nu presenterats mycket tydliga och miljöerna är beskrivna både i text och med bilder. Mer konkreta, inte bara inom området Naturvård utan även då det gäller Kulturmiljöer, Mark och vatten samt Friluftsliv och rekreation. Vilka typer av miljöer är det som är beskrivna? Vi har tagit fram målbilder för värdefulla områden inom naturvård, kulturmiljöer, mark & vatten samt friluftsliv & rekreation. På ett systematiskt sätt har vi försökt beskriva vad som är värdefullt i en specifik miljö, kännetecken för att upptäcka dessa miljöer och vilken hänsyn som ska lämnas för att dessa värden ska finnas kvar även efter en skogsbruksåtgärd. Hur kommer en skogsägare märka av de nya målbilderna? Målbilderna kommer inte innebära omvälvande förändringar för certifierade skogsägare. Alla aktörer måste emellertid se över sina rutiner och för vissa skogsägare kan det krävas en rejäl nivåhöjning. Vår förhoppning är dock att detta arbete ska underlättas av att målbilderna på ett konkret sätt visar vilken hänsyn som ska tas. Målbilderna blir också en utgångspunkt för det nya uppföljningssystem för miljöhänsyn som Skogsstyrelsen håller på att arbeta fram. Vissa av målbilderna kommer också ligga till grund för Skogsstyrelsens lagtillsyn Var kan man hitta mer info om målbilderna? Det finns en faktaserie på Skogsstyrelsens hemsida ( Aga-och-bruka/Skogsbruk/Skota-skog-/ God-miljohansyn) där man kan se vad som gäller för exempelvis hällmarksskog, tjärframställningsplatser och kantzoner mot våtmarker. 5

6 BARRBLANDSKOG PÅ BÖRDIG SKOGSMARK Erfarenheten är att tall i barr blandskog håller högre kvalité än i trädslagsrena tallbestånd, åtminstone på mellanboniteter Det går dock att skapa barr blandskog även på bördig skogsmark. Barrblandskog smaka på ordet, vad innebär det för dig? Den Svenska barrblandskogen är på reträtt. På medelbördig till bördig skogsmark planteras som regel gran, en väl beprövad och säker föryngringsmetod. Detta i kombination med högt viltbetestryck gör att den grandominerade skogen utan inslag av tall breder ut sig i södra Sverige. Detta är definitivt ett stort skogligt problem, både produktionsmässigt och naturvårdsmässigt, menar Bo Jonasson på Gusselborgs Gård i Bergslagen. Det går dock att skapa barrblandskog även på bördig skogsmark, det är det 18 hektar stora hygget i Gusselby ett lysande exempel på. Hygget som ligger i en sydsluttning är en utpräglad granmark med en bonitet på G28 till G30. Hygget är markberett, harvat, och planterat med gran enligt gängse standard. Skillnaden är den att föryngringen här har kompletterats med manuell sådd av förädlat tallfrö. Det anmärkningsvärda är att tallen går igång så fort och växer i jämn takt med granen. Trängselverkan gör att tallen strävar uppåt, blir finkvistig och rak, berättar Bo för oss, en grupp skogs- ägare från Gusselby. Vi ser oss omkring och kan bara konstatera att det verkar stämma. Den slutgiltiga mixen mellan tall, gran och löv bestäms sedan vid röjningen fortsätter Bo. Jag har handlingsfrihet att välja hur beståndet skall se ut. I det här fallet kommer jag nog att sträva mot en tallandel på ca 30 procent. Erfarenheten är att tall i barrblandskog håller högre kvalité än i trädslagsrena tallbestånd, åtminstone på mellanboniteter. Träden växer helt enkelt rakare vid trängselverkan av gran. Med egen erfarenhet av stolputsyning kan jag bara hålla med. De rakaste tallarna fann jag alltid i barrblandskogen. Är du nyfiken på olika föryngringsmetoder? Kontakta gärna din lokala virkesköpare för en diskussion. En grupp engagerade skogsägare i Gusselby diskuterar föryngring av barrblandskog. Jonas Kling Virkesköpare region Syd 6

7 SÅGTIMMER ÄR DET SOM GÄLLER De senaste 7 åren, efter finanskrisen 2008 har varit turbulenta. Vi genomlever en lågkonjunktur, präglad av lågt byggande. Flera länder i Europa, vik - tiga marknader för skogsindustrin, har tvingats till besparingar som minskat efterfrågan på våra produkter. Dessutom påverkas skogsindustrin av att vi läser färre papperstid ningar och använder mindre skriv- och ko pie ringspapper. Detta beror inte på den långdragna ekonomiska krisen utan är en trend som beror på att läsplattor, mailhantering och annan elektronisk överföring minskar vår andvändning av pap per. Vi har de senaste åren sett flera pappersbruk lägga ned produktionen. Det har lett till minskad efterfrågan på massaved. För BillerudKorsnäs som tillverkar ved fiberbaserade förpackningsmaterial ser det bättre ut. Efterfrågan på våra produk- ter växer och vi arbetar hårt att utveckla nya förpackningsprodukter och lösningar för att stärka vår konkurrenskraft. Nu kommer det dock signaler om att bättre ekonomiska tider. Europa återhämtar sig om än långsamt. Även i USA ser det bättre ut. Detta gynnar främst sågverken när byggande återigen ökar. Efter flera år med sjunkande timmerförbrukning ökar efterfrågan på sågtimmer igen. Sågverkens lager är låga och alla aktörer i virkesmarknaden behöver fylla på med sågtimmerrika avverkningstrakter. Om vi skall sia om hur virkespriserna utvecklas under senvåren och sommaren 2014 så finns det anledning att vara optimistisk om sågtimmerpriserna. Timmerpriserna ligger redan idag på en bra nivå men stor efterfrågan kan driva fram en moderat höjning. Sågverkens lönsamhet har varit dålig i flera år. Detta tillsammans med den valutanackdel stark svensk krona ger gör att man inte skall vänta sig några större höjningar. För massa och pappersindustrin är läget annorlunda. Nedläggningar av pappersbruk som skett i Sverige och Norge påverkar tillgången på massaved. Det körs nu stora volymer från Norge till de svenska bruken. Det skapar god tillgång på massaved i Mellansverige. Du som skogsägare bör överväga att sälja det som efterfrågas, timmerrika bestånd. Och se till att du inte kommer efter med röjning och gallring. De skall göras när det är bäst ut ett skogskötselperspektiv. Arvid Svanborg Affärsutveckling BILLIE BOX EN STYRKERESA BillerudKorsnäs papper är starkast i världen, trots att vi använder mindre och mindre material till våra produkter. Det låter som en motsägelse, men bevisas gång på gång i vårt Box Lab vid Gruvöns pappersbruk i Grums. Vi ville visa hur smarta våra förpackningslösningar är och valde därför att genomföra ett riktigt tufft test. Vi kom på ett roligt sätt att göra det på, utanför labbet. Tuff test Bland det mest ömtåliga och sköra som kan skickas med paket är kristallglas. Det längsta man kan Kristallglasen packas i Billie Box. skicka ett paket är runt jorden. Vi paketerade 6 av Orrefors finaste och dyraste kristallglas i en låda designad i vårt Box Lab, speciellt gjord för dessa glas, Billie Box. Man placerade också en transponder i lådan som mätte de fysiska stressmoment lådan utsattes för samt de klimatförändringar som uppstod på resan. Ingenstans på lådan stod det att den var ömtålig. pen var BillerudKorsnäs säljkontor och hon stannade i högst en vecka på varje ställe. Några exempel på utflykter är Nottingham där hon träffade Robin Hood, Camp Nou i Barcelona, Jakarta Indonesien, Shanghai, Buenos Aires, Molin Rouge i Paris och slutligen Vasamuseet i Stockholm. Resultatet Tillbaka i Gruvöns Box Lab efter 5 månaders resa, var det spänd förväntan innan man öppnade lådan. Billie var själv ganska sliten och naggad i kanterna, men BillerudKorsnäs personal fann alla glas intakta utan en skråma. Ett bevis för styrkan i världens starkaste papper i samspel med smart design och konstruktion. Argentina Frankrike Billie Box efter 5 månaders resa. Resan Billie Box skickades sedan iväg från Sverige ut i världen. Hon besökte 12 platser i 10 länder. Stop- Johanna Ydringer Verksamhetsutvecklare Indonesionen Gå gärna in på vår hemsida för att se en film om Billie: 7