Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Relevanta dokument
Frihet viktigast för småföretagarna

Maj Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden

Rapport från Företagarna februari 2012

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn

#4av5jobb. Skapas i små företag. GOTLAND

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige.

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit.

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. GÖTEBORGSREGIONEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

Småföretagen bäst på integration

#4av5jobb. Skapas i små företag. KALMAR LÄN

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. STOCKHOLMS LÄN

#4av5jobb. Skapas i små företag. JÖNKÖPINGS LÄN

Maj Turordningsreglerna missgynnar unga

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

november 2011 Diagram 1. Antal svenskfödda invånare i arbetsför ålder (20-64 år). År År 2002 År 2021 År 2017 År 2025 År 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Vilket är det största hindret för ditt företags ytterligare expansion?

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN

Sämre service hotar småföretagen

Stockholms län har högst andel kvinnor bland företagarna, 33 procent.

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERNORRLAND

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag

#4av5jobb. Skapas i små företag. KRONOBERG

ROT och RUT ger jobb

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010

#4av5jobb. Skapas i små företag. SKARABORG

Vem vill rösta på ett företagarparti?

RUT och ROT 2010 Succén fortsätter

#4av5jobb. Skapas i små företag. SKÅNE

Östergötlands län Rapport från Företagarna oktober 2013

Rapport Oktober 2013 HALLAND

Riksrapport Rapport från Företagarna oktober 2012

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Sysselsättningstillväxt i småföretag, större företag samt offentlig sektor

Rapport Oktober 2013 ÖREBRO LÄN

#4av5jobb. Skapas i små företag. GÄVLEBORG

4 av 5 jobb skapas i småföretagen Företagens kompetensförsörjning ett tillväxthinder? SKL 2016

Mars Bemanningsföretagen behövs

Billigare lunch och billigare klippning med halverad tjänstemoms. Almedalen

Aktiebolag Enskild firma Handelsbolag Kommanditbolag 45

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

En frisk. affär - Slopat sjuklöneansvar

ROT-avdraget skapar fler vita jobb

juli 2014 En undersökning om småföretagares semestervanor

SÖDERMANLAND Rapport Oktober 2013

Östergötlands län Rapport från Företagarna 2011

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader.

Rapport Oktober 2013 BLEKINGE

Rapport Oktober 2013 UPPSALA LÄN

Rapport Oktober 2013 JÄMTLAND

Östergötlands län. Rapport från Företagarna 2010

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

#4av5jobb. Skapas i små företag. DALARNA

VÅRD- OCH OMSORGSFÖRETAG - DRIVKRAFTER


Blekinge län Rapport från Företagarna 2012

Dalarnas län Rapport från Företagarna 2010

Gymnasieskolan och småföretagen

Värmlands län Rapport från Företagarna 2010

Östergötlands län Rapport från Företagarna 2011

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder

FöreningsSparbanken Analys Nr maj 2005

#4av5jobb. #4av5jobb. Du som företagare skapar jobben. Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna

Rapport Oktober 2013 RIKSRAPPORT

Småföretagsbarometern


SJUKLÖNEANSVAR Promemoria hösten 2018

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006

Småföretagsbarometern

Dalarnas län Rapport från Företagarna oktober 2013

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Fler jobb till kvinnor

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 2016 Värmland län

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Rapport Oktober 2013 NORRBOTTEN

Företag växer på olika sätt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät del 3

Små företag och offentlig upphandling. hur går det?

Småföretagsbarometern

Företagaropinionen våren 2018 en sammanfattning

Rapport Oktober 2013 VÄSTMANLAND

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

SMÅFÖRETAGEN. vill växa

Företagarna om arbetsgivaravgiftsväxling. PM om Företagarnas panel om arbetsgivaravgifter

Använder ej internet

VÄLFÄRDS- SKAPARNA. En analys av småföretagens betydelse för kommunernas skatteintäkter

Lärlingsutbildning och entreprenörskap i skolan. Förutsättningar för företagande och jobb

Roadshow #4av5jobb

Transkript:

Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010

Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser sänk arbetsgivaravgiften... 9 Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder närmare 70 000 företagare, vilket ger oss en stor möjlighet att påverka och driva opinion för ett bättre företagarklimat. Dessutom erbjuder vi våra medlemmar unika medlemstjänster och förmåner. Företagarna är en medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt obunden intresseorganisation. Vi finns över hela landet med 19 regionkontor och 260 lokala nätverk och mötesplatser. www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00 oktober 2010 2

Bakgrund Framgångsrikt företagande är nyckeln till tillväxt och välstånd. Det förutsätter i sin tur ett skattesystem som uppmuntrar nyföretagande, expansion och nyanställningar. Det är i det privata näringslivet, och genom privata initiativ och beslut, som grunden för ekonomisk tillväxt skapas. Omkring 99 % av landets företag är små (har färre än 50 anställda). Men småföretagen är inte bara många, utan också betydelsefulla. De är ryggraden i Sveriges ekonomi. Småföretagen sysselsätter sammanlagt ca 1,3 miljoner människor. Motsvarande siffra för landets storföretag (med fler än 250 anställda) stannar redan vid ca 900 000 anställda. Sedan början av 90-talet har det skapats ca 35 000 nya jobb i storföretag och offentlig sektor. Motsvarande siffra för småföretagen är mer än 328 000 nya jobb. Småföretagens betydelse blir sannolikt än viktigare framöver i takt med strukturomvandlingen. Mycket av det nya måste ske i småföretagen, som helt enkelt snabbare och smidigare kan anpassa sig efter förändrade förutsättningar och nya krav på marknaden. Den mest prioriterade frågan för Sveriges småföretagare och därmed en huvudfråga i företagarlinjen för jobb och välstånd är lägre beskattning av arbetsgivare och egenföretagare. Regeringen har sänkt inkomstskatten rejält genom de olika stegen i jobbskatteavdraget. Man har också sänkt bolagsskatten samt genomfört en mindre generell sänkning av arbetsgivaravgiften. Allt detta är givetvis positivt, men mer behövs för att förbättra möjligheterna till nyföretagande och företagstillväxt. I ett läge med pressade offentliga finanser och osäkerhet om den internationella konjunkturen, är det extra viktigt att prioritera de skattesänkningar som gör mest nytta genom nya jobb, tillväxt och välstånd. Vilka skatter anser småföretagen ekonomins jobbmotor är viktigast att sänka? Det är frågeställningen för denna rapport som baseras på en SIFO-undersökning som Företagarna lät genomföra under våren 2010. Sammanlagt deltog drygt 4300 företagare med 1-49 anställda i undersökningen. oktober 2010 3

% Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka Den överlägset viktigaste skatten att sänka är arbetsgivaravgiften om småföretagen får välja. Det anger nästan 6 av 10 företag (57 %) som framgår av Diagram 1. Rejält distanserad på andra plats kommer momsen med 14 %, följd av inkomstskatter med 12 % samt bensin- och drivmedelsskatter med 11 %. 60 Diagram 1: Vilket skatt är viktigast att sänka? 50 40 30 20 10 0 En tänkbar förklaring till hur företagen prioriterar olika skattesänkningar borde vara hur pass personalintensiva de är. Man skulle i så fall vänta sig att tjänstebranscher generellt skulle prioritera lägre arbetsgivaravgifter mer än t.ex. kapitalintensiva industribranscher eller transportnäringen där bensin och drivmedelsskatter borde väga tyngre. Som framgår av Diagram 2 är dock skillnaderna mellan de olika sektorerna små. Högst andel företagare som uppger att arbetsgivaravgiften är den viktigaste skatten att sänka finns i elektronikindustrin med ca 65 %, men även handeln ligger över 60 %. Lägst andelar återfinns i hotell/restaurang samt i byggbranschen. För båda dessa sektorer är en sänkning av momsen prioriterad, men arbetsgivaravgiften är även för dessa den klart viktigaste skatten att sänka (Diagram 2). oktober 2010 4

% % 70 60 50 40 30 20 10 0 Diagram 2: Andel företag som anger att arbetsgivaravgiften är den viktigaste skatten att sänka. Branschuppdelat. Vi kan även konstatera att inte heller en uppdelning efter företagsstorlek ger någon annan bild. I samtliga tre storleksgrupper är sänkt arbetsgivaravgift den klart viktigaste skattesänkningen (Diagram 3). Speciellt viktig är den för gruppen företag med 5-19 anställda. Nästan två av tre inom denna grupp har sänkt arbetsgivaravgift högst på önskelistan. 66 64 62 60 58 56 54 52 50 Diagram 3: Andel företag som anger att arbetsgivaravgiften är den viktigaste skatten att sänka. Uppdelat på företagsstorlek. 1-4 anställda 5-19 anställda 20-49 anställda oktober 2010 5

Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb? Lägre arbetsgivaravgift skulle påverka sysselsättningen och företagens expansionsmöjligheter mycket positivt. Vi ställde frågan: Hur skulle företaget främst agera om arbetsgivaravgiften sänktes med 7,5 procentenheter på lönesummor upp till 3 miljoner kr? Nästan fyra av tio företag svarade att de skulle öka sysselsättningen, och ytterligare 13 % angav att de skulle öka investeringarna. En majoritet svarade således att det direkt skulle ge en expansion av företaget. Knappt en femtedel av företagen svarade att de inte skulle göra någonting, vilket i praktiken borde innebära högre vinster. Inkluderas de som svarar att de skulle öka vinsterna får detta alternativ drygt 25 % av svaren. Högre vinster är i många fall nödvändigt för att säkra företagets överlevnad, göra det mer kriståligt eller för att finansiera framtida expansion. Diagram 4: Vad skulle du göra om arbetsgivaravgiften sänktes? 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% oktober 2010 6

Svaren visar att sysselsättningspotentialen är mycket stor. Som ett förenklat räkneexempel antar vi att 40 % av alla företag med 1-49 anställda skulle kunna öka sysselsättningen med 0,5 personer. Det skulle ge ytterligare ca 50 000 nya jobb, vilket motsvarar fjorton gånger antalet anställda vid SAAB:s fabrik i Trollhättan. Detta säger något om den tillväxtmöjlighet som finns i dessa mindre företag. I den allmänna debatten hörs ofta som ett argument mot sänkt arbetsgivaravgift att effekten skulle ätas upp av högre löneökningar, så att effekten på sysselsättningen skulle bli minimal eller t.o.m. noll. Företagarnas rapport Sju argument för lägre arbetsgivaravgifter (april 2010) visar dock att det finns flera teoretiska argument, liksom mycket forskning, som talar för att detta motargument inte har håller i fråga om småföretagen. Denna undersökning stöder de slutsatserna endast 12 % av företagen svarar att de skulle höja lönerna om arbetsgivaravgiften sänktes 1. Det är bara små skillnader mellan olika branscher och företagsstorlekar gällande hur företagen skulle agera om arbetsgivaravgiften sänktes (Diagram 5-6). Andelen som skulle öka sysselsättningen är något lägre bland de allra minsta företagen, vilket är naturligt eftersom en extra anställd för dem innebär en betydligt större procentuell expansion än för övriga grupper, och därmed större osäkerhet om denna extra marknad verkligen finns. 1 För en diskussion om effekten av lägre arbetsgivaravgifter se Sju argument för lägre arbetsgivaravgifter, Företagarna, mars 2010. Att lönerna höjs och arbetsgivaravgifterna minskar är dock i sig även det positivt. Det innebär att lönekostnaderna blir mer synliga, liksom skatterna. Detta är viktigt ur demokratisk synvinkel både vad gäller kunskapen om det faktiska kostnadsläget i Sverige, liksom kunskapen om hur mycket skatt man faktiskt betalar och därmed också för att kunna bedöma vilken nytta man faktiskt får av sina skatter. Se även Dolda skatter i fokus, Företagarna, september 2010. oktober 2010 7

Diagram 5: Hur skulle ditt företag agera om arbetsgivaravgiften sänktes? 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Öka investeringarna Anställa fler medarbetare 70% 60% 50% Diagram 6: Hur skulle ditt företag agera om arbetsgivaravgiften sänktes? 40% 30% 20% Öka investeringarna Anställa fler medarbetare 10% 0% 1-4 anst 5-19 anst 20-49 anst Sammantaget är resultaten tydliga: Arbetsgivaravgiften är den viktigaste skatten att sänka för småföretag i Sverige. Mer än hälften av företagen skulle direkt satsa på expansiva åtgärder om arbetsgivaravgiften sänktes. Nästan fyra av tio företag skulle öka sysselsättningen. oktober 2010 8

Policyslutsatser sänk arbetsgivaravgiften Lönekostnaderna är den helt dominerande kostnaden och avgör i hög grad konkurrenskraft och tillväxtmöjligheter. Höga personalkostnader är ett stort hinder mot expansion för småföretagen. Samtidigt är det i småföretagen sysselsättningstillväxten sker sedan 1990-talet har nio av tio nya jobb skapats där. Företagarna vill därför styra en avgiftssänkning så att den får störst effekt för småföretagen. I det korta perspektivet föreslår vi en sänkning av arbetsgivaravgiften och egenavgiften med 7,5 procentenheter för lönesummor och underlag för egenavgifter upp till 3 mkr per år. Alla företag skulle kunna få en sänkning med maximalt 225 000 kr per år. En sådan lösning kostar inte lika mycket som en generell sänkning och skulle märkas mest för småföretagen. Genom att rikta den första sänkningen till småföretagen, stimuleras sysselsättningstillväxten där, vilket leder till ökade skatteintäkter och underlättar finansieringen av en senare generell sänkning. oktober 2010 9