Effects of shore-level displacement on the ecology of Baltic Sea bays

Relevanta dokument
Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Transektinventering i Ålviken samt en preliminär bedömning av miljöpåverkan från olika åtgärder Aquabiota Notes 2011:3. AquaBiota Notes 2011:3

havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl

Distribution patterns of macroinvertebrates in vegetated, shallow, soft-bottom bays of the Baltic Sea. Licentiate thesis.

EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅ SJÖPRODUKTIVITET

Basinventering av bottenvegetationen i grunda havsvikar med potentiell förekomst av kransalger i Saltvik, Sund och Föglö, Åland

Vegetationen i Ivösjön

Kartering av undervattensvegetation i och omkring Oskarshamns hamn 2011

Marin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad

Gotland nytt område i övervakningen

RAPPORT 2015/5 PROJEKT BJÖRNS SKÄRGÅRD. Planer för ett kommunalt naturreservat Inventering av fiskyngel 2015

P Forsmark site investigation

Biosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Fröbanken i Örserums vikens sediment efter saneringen. november 2003 BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP.

Acknowledgements Hans Lundqvist, SLU Jan Nilsson, SLU. Photo: Hans Lundqvist

Laguner. Kustnära laguner. Coastal lagoons. EU-kod: 1150

Botteninventering av vattenområdet öster om Port Arthur i Norrtälje hamn

Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018

RAPPORT 2009/9 UNDERVATTENSVEGETATION OCH FISKYNGEL i Alskärsfjärden och vattenområdet utanför Grönö fiskehamn, östra Lövstabukten

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman

Rapport 2007:02 Rassa vikar. Marinbiologisk kartläggning och naturvärdesbedömning

Länsstyrelsen Västernorrland 2011:3. Provfiske och inventering av sikyngel vid Västernorrlands kust 2010

Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg

Practical experience of bathymetric LIDAR

Makrovegetation. En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort

Principles of Mosaic tool: how it is used in practice, in adaption to changing environment and how it can be used to support Blue Growth

Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län. Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning

Marin inventering av floran och faunan i Foteviken och i Höllvikenområdet

Gemensam undervattens karta för Finland och Sverige. Carlos Paz von Friesen Länsstyrelsen i Västerbotten

Biologiska undersökningar i samband med muddring av Örserumsviken - Slutrapport

KATALOG ÖVER BILDER I SJÖ&ÄLV-PROJEKTET ======================================== A. FOTOGRAFERADE I SVENSKA VATTEN Antal bilder

FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION

rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt?

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Marin inventering av makrovegetation vid Almö, Kvalmsö och Listerby skärgårds naturreservat i Blekinge, hösten 2005

BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER

Skydda och vårda våra viktiga vikar

Transektinventering i påverkanområde. Gävle fjärdar. Peter Hansson Kustfilm Nord AB

FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION

Inventering av grunda havsvikar och åmynningar i Södertälje kommun 2006

rapport 2010/4 underlag för fiskefredning

Water management in Sweden

RAPPORT. Fiskrekrytering och undervattensvegetation

Klicka här för att ändra format på bakgrundsrubriken

Sälen och skarven i Östersjöns ekosystem. Sture Hansson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet

HÖGSKOLAN I KALMAR. Biologiska undersökningar i samband med saneringen av Örserumsviken. -lägesrapport i augusti 2001 BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP

Kartering av habitat med undervattensvideo

Fiskrekrytering längs Västerbottenskusten

Yngelinventering i Säbyvik Sammanfattande resultat och jämförelser

FORSKINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION

BALTIC SHORELANDS FACING CLIMATE CHANGE. Alma Strandmark

En GIS-metod för kartering av naturvärden i grunda skärgårdsvikar

Sälen och skarven. Sture Hansson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet

Fiskrekrytering och undervattensvegetation i sex grunda havsvikar runt Forsmark och Furusund

FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION

RAPPORT 2009/1 NATURVÄRDEN I SÖDRA LÖVSTABUKTENS GRUNDA HAVSMILJÖER. Malin Hjelm, Gustav Johansson och Johan Persson

Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken

Naturvärdesbedömning av Utanåfladen; En inventering av vårlekande fisk, bottenfauna och vegetation.

SKARPS. i Edsviken, Stockholms län En rapport av: Anna. Miljöteknik. Undervattensdetonation.

edna i en droppe vatten

Fauna och flora utanför Silletorpsån

FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION

PlusMinus

Stora vikar och sund

Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013

noterats på en lokal (år 2008). Detta kan indikera att den håller på att etablera sig i undersökningsområdet.

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

Behålla och förbättra ett gäddfiskevatten? Effekter av olika fiskeregleringar på gäddpopulationer resultat och rekommendationer

Grunda marina områden vid Gårdskärskusten och Slada

HÖGSKOLAN I KALMAR. Fiskundersökningar inför saneringen av Örserumsviken BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP. Susanna Andersson Jonas Nilsson Stefan Tobiasson

Makrofytinventering i Ringsjön 2015

Biologisk recipientkontroll vid Oskarshamns kärnkraftverk. Sammanfattande resultat av undersökningar fram till år 2014

MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN

Del 3. Skarpösundet, Vindö

Inventering av vattenväxter i Edsviken

FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION

Helt eller delvis avsnörda havsvikar

Miljö- och Vattenenheten. Undersökning av undervattensmiljöer mellan Kappelshamnsviken och Fårösund. Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2018:5

FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION

FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION

Reduktionsfiske i Ladugårdsdammen, Lund 2017

2003:05. Skyddsvärda. grundområden. i Svealands skärgårdar. Miljö- och planeringsavdelningen

Marin dykinventering 2009

Del 4. Jämförelser mellan vikarna

Gracilaria vermiculophylla Grov agaralg


Beskrivning och vägledning för biotopen Grunda havsvikar i bilaga 3 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Vegetation i grunda vikar i Kalmar län

Marin vegetationsinventering. Södermanlands skärgård Rapport 2014:11

BYGGA OCH. Grunda marina områden i Gräsö östra skärgård - Inventering och studier av fiskrekrytering och undervattensvegetation sommaren 2006

Inventering av kransalger. Tio sjöar i Norrtälje kommun & en i Stockholms stad

Grunda havsvikar i Svealands skärgård GIS-data

Makrovegetation. En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort

Fiskyngel och undervattensvegetation i Axmars naturreservat, Gävleborgs län

Makrofytinventering i Ringsjön 2012

Grunda marina områden i Gräsö södra skärgård

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Täby kommun, och fastighetsägaren Niam har beställt ett underlag rörande naturvärden i vattenmiljö inför en kommande exploatering av området kring

GRUNDA KUSTNÄRA OMRÅDEN I TORSÅS KOMMUN

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Biologiska undersökningar i samband med saneringen av Örserumsviken. lägesrapport 2006 NATURVETENSKAP.

RESULTAT FRÅN ÖVERSIKTSINVENTERING AV VEGETATION

Transkript:

Joakim Hansen www.su.se/ostersjocentrum Effects of shore-level displacement on the ecology of Baltic Sea bays

Ecology; Aquatic plants; Invertebrates; Soft-bottom; Lagoons; Monitoring; Indicators Effects of shore-level displacement on the ecology of Baltic Sea bays

Aquatic plants; Invertebrates; Ecology; Soft-bottom; Lagoons; Monitoring; Indicators Effects of shore-level displacement on the ecology of Baltic Sea bays

Munsterhjelm 1997

Juvenile flad Glo flad Flad Glo Photos: Johan Persson

Appelgren & Mattila 2005 Hansen et al. 2008, 2011, 2012 Hansen 2012, 2013, unpubl. Mattila J, unpubl. Persson J, unpubl. Scheinin & Mattila 2010 Snickars et al. 2009 Wallström & Persson 1997, 1999 Wallström et al. 2000

8 mm/yr.

Algae & Plants Bladderwrack (Blåstång) Filamentous algae/epiphytes (Trådformiga alger/påväxtalger) Stoneworts (Kransalger) Pondweeds (Natar & natingar) Milfoils (Slingor) Water Crowfoots (Möjor) Hornwort (Hornsärv) Naids (Najas) Starworts (Lånkar) Photos: Joakim Hansen, Inge Lennmark

Fucus vesiculosus (Blåstång) Potamogeton perfoliatus (Ålnate) Potamogeton pectinatus (Borstnate) Myriophyllum spicatum (Axslinga) Chara baltica (Grönsträfse) Chara tomentosa (Rödsträfse) Najas marina (Havsnajas) Munsterhjelm 1997

16 Macrophyte biomass Biomass (g DW sample 1 ) 12 8 4 0-1.5-1 -0.5 0 0.5 1 1.5 Epiphyte:macrophyte biomass 0.4 0.3 0.2 0.1 Proportion epiphytes 0-1.5-1 -0.5 0 0.5 1 1.5 Bay isolation JF F Hansen 2010; 2012 GF per sample per bay

Invertebrates Mussels (Musslor) Snails (Snäckor) Crustaceans (Kräftdjur) Insects (Insekter) Hydrozoans (Hydror) Bryozoans (Mossdjur) Water mites (Vattenkvalster) Leeches (Iglar) Polychaetes (Havsborstmaskar) Other worms (Övriga maskar) Photos J. Hansen & I. Lennmark

JF F GF JF F GF Hansen et al. 2008; 2012

200 Zooplankton abundance Abundance (Ind. l 1 ) 150 100 50 0-1.5-1 -0.5 0 0.5 1 1.5 Bay isolation Scheinin & Mattila 2010, Hansen et al. 2012

Fish *************************************** Perch (Abborre) Pike (Gädda) Roch (Mört) Rudd (Sarv) Breams (Björkna/Braxen) Tench (Sutare) Sticklebacks (Spigg) Minnow (Elritsa) Gobies (Stubb) ***************************************

15 Juvenile fish abundance Abundance (CPUE) 10 5 0-1.5-1 -0.5 0 0.5 1 1.5 Bay isolation Bay isolation Snickars et al. 2009, Hansen et al. 2012

Glo flad Juv. Flad Glo Flad Outside <50 100 200 300 400 >500 yrs.

0.0

Hansen et al. 2008 Topographic openness Macroflora Macrofauna

Hansen 2013 Wave exposure Latitude Distance to freshwater?

Hansen 2013 Most important gradient Wave exposure Latitude Distance to freshwater?

Food web?

Food web δ 15 N, δ 13 C Hansen et al. 2012

Does the influence of allochtonous (terrestrial) carbon increase? H 1 Hansen et al. 2012 Topographic openness No!

Conclusions Decreased openness Decreasing water exchange Altered water proper es &bottom substrate characteristics Transition from stable to more variable abiotic conditions Increase in barriers hampering re colonization Clear effect on the ecological structure Biomass of macroflora and fauna decrease Increased proportion of disturbance tolerant sp. and fast colonizers From autotrophic fed to a more heterotrophic system Biomass of zooplankton and juvenile fish increase (High temperature & increased food availability) joakim.hansen@su.se;

Questions? Thank you for your attention! joakim.hansen@su.se;