Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?

Relevanta dokument
Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter

Biologisk markkartering

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Rotbrandsangrepp. Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar. Forskningsprojekt vid SBU. "Odlingssystemets inverkan på svamp- och

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar

Klumprotsjuka- ett permanent hot i svensk oljeväxtodling

Potatiskräfta och rotgallnematod

Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd

Ärtrotröta. Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Lars Persson. Brandsberga gård/sbu AB. Lars Persson Ekodag

Klumprotsjuka - ett dolt hot

Biologisk markkartering av patogener

Nya sätt att upptäcka skadegörare

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Biologisk markkartering av patogener

Rotpatogener i åkerböna och ärt

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Hur olika fånggrödor påverkar klumprotsjuka

Ekologisk produktion lantbruk

SAFEPEA Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Potatiskräfta samt Rotgallnematoderna Meloidogyne Chitwoodi och M. Fallax Karantänskadegörare

Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.

Nematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet

3.16 Ö Rotröta hos rödklöver - dokumentation av delvis resistent sortmaterial

Material och metoder. from:

Vitsenap -användes som fånggröda vid tidigt vallbrott av gröngödslingsvall. Vitsenap. Viktiga sjukdomar som kan uppförökas. av gröngödslingsvall

Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019

Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter

Effekt av senap och oljerättika som mellangrödor för sanering av rotröta i ärter, spenat och sockerbetor samt betcystnematoden

Fånggrödor i framtiden. Helena Aronsson Institutionen för mark och miljö SLU, Uppsala

Biologisk markkartering

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Biologisk markkartering av patogener

Nematoder. Hur mycket vet vi egentligen?

Mellangrödor som funkar och hur bygga mullhalt. Marcus Willert, HIR Skåne. ÖSF-konferens 29 november 2018

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16

Fånggrödor för minskad kväveutlakning och mervärden i växtföljden

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Biologiska markkartering av jordburna patogener möjligheter idag och imorgon

Strategier mot skadegörare i ärter

Klumprotsjuka. Varför drabbas vissa lantbrukare hårdare än andra? Oskar Andersson, Sebastian Hemmesåker

SAFEPEAS Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk

Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)

Forskning och Utveckling på Hushållningssällskapet. Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016

Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter

Användning av PCR i växtodlingen. Anders Jonsson, SLU/ JTI, Skara

Sveakonferensen januari 2015

Demonstrationsförsök av sanerande grödor 2005

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Effekt av förfrukt/mellangröda på rotgallnematoder och frilevande nematoder nematoder inom BoT-A projektet

Baljväxtrika växtföljder i ekologisk odling konsekvenser för framtida ärt- och bönodlingar.

Mellangrödor i renbestånd samt i samodling med artblandningar och med kväxefixerande bottengrödor. Kronoslätt, Klagstorp

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Lagersjukdommer, lagring og svinn

Effekten av raps och mellangrödor i sockerbetväxtföljden - försöksplatserna Ädelholm 2 och Skegrie 1 Inledning och bakgrund

Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017

29 maj Jordberga gård

Slutrapport, SLF H , Phytophthora-angrepp i ärt - en ny allvarlig rotsjukdom i Sverige

Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Det här gäller för träda och vall 2017

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

BoT-A. Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning. Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling. Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014

Bakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år

Försök med nematodsanerande multiresistenta mellangrödor inför sockerbetor. Åsa Olsson Nyström

Odlingsåtgärder för minskad risk med DON i havre. Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB Örebro

Foto: Emil Larsson Institutionen för växtproduktionsekologi Självständigt arbete 15 hp Grundnivå G2E Agronomprogrammet - inriktning mark/växt 270 p

Utbredning av Plasmodiophora brassicae som orsakar klumprotsjuka Distribution of Plasmodiohora brassicae causing the clubroot disease

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

Slutrapport för projekt H , Sanerande grödor mot marksmitta av Rhizoctonia i potatis.

Hållbar produktion av vallbaljväxter i ekologiska odlingssystem

Redovisning till SLU Ekoforsk

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

Växtskydd i majs. Linda af Geijersstam. Växtskyddscentralen Kalmar. Växtskyddscentralen Kalmar

Samodling av majs och åkerböna

Potatis i ekologisk odling 2019

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

Resistensförädling i stort och smått

Patogena svampar (och närbesläktade)

EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020?

Vad provas och hur? Vad provas inte?

C & N upptag i nya mellangrödor

Rhizoctonia solani i. grönsakskulturer. Rapport från projektet Integrerat växtskydd i grönsaker på friland. Agrios, G

KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Tips på VPE-föredrag Nilla Nilsdotter-Linde

Gröda mellan grödorna

17 Ersättning för minskat kväveläckage

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av olje- och spånadsväxter

Vem är OSCAR? understödjande grödor i odlingssystemet

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg

Transkript:

Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster? 1,2 Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Hushållningssällskapet HS Konsult AB, Örebro 2 SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi, Uppsala Plantekonferensen, 14-15 februar 2019, Quality Olavsgaard Hotell, Skedsmo

Mellangrödor -fånggrödor

Syfte med mellangrödor Minska kväveläckaget Sanera jorden från nematoder och jordbundna sjukdomar Ogräsbekämpande verkan Öka biodiversiteten Öka kolinlagringen Regelverk gav möjlighet att i Skåne, Blekinge och Halland använda vitsenap och oljerättika som fånggröda 2006

Syfte med mellangrödor Förgröningsstöd- nyhet juli 2018 mellangröda Ekologiska Fokusarealer (EFA) 1 ha mellangröda = 0,3 ha EFA

Ha koll på jordbundna patogener

Jordbundna patogener kan orsaka betydande skördeförluster i olika grödor Patogener: Biologiska organismer som orsakar problemet Symtom: Synliga reaktioner hos plantan när den infekteras och koloniserats Sjukdom: sammanvägda uttrycket av symtom Inokulum: en spor, mycel som kan infektera värdväxten och orsaka sjukdom

Patogen: Plasmodiophora brassicae Symtom: Svulst Sjukdom: klumprotsjuka

Några viktiga patogengrupper Svampar Ascomyceter: Sclerotinia, Phoma, Cylindrocarpon Fungi Imperfecti: Fusarium, Rhizoctonia och Verticillium Protister Oomyceter: Aphanomyces, Phytopthora Plasmodiophoromyceter: Plasmodiophora brassicae, Spongospora subterranea Nematoder Rundmaskar, livnär sig i eller utanpå rötterna

https://www.canolacouncil.org/canolaencyclopedia/diseases/clubroot/about-clubroot/

Mellangrödor sanerande syfte

Finns det jordbunden smitta av Rhizoctonia solani?

Vitsenap Oljerättika Sådd 28 juli efter skörd av färskpotatis. Bilder tagna i början av oktober 2008.

Risk för växtföljdskrockar Sanerande korsblommiga växter kan uppföröka: Klumprotsjuka Kransmögel Bomullsmögel Torröta

Vilsporer finns i jorden upp till 20 år l

Test av mottagligheten för klumprotsjuka

Mottaglighet för klumprotsjuka hos vitsenap (Sinapsis alba), sareptasenap (Brassica juncea) och oljerättika (Raphanus sativus var oleiformis). Biotest 2006 i jord med hög smittonivå Sjukdoms index Angripna plantor % Vitsenap, Mustang Sareptasenap, Fumus-75 Oljerättika, Cassius 60 84 84 94 4 8 Wallenhammar, Svensk Frötidning, 3, 2007

Vitsenap är mycket känslig för klumprotsjuka Bild hämtad från Wikipedia

Mottaglighet för klumprotsjuka i ett utvalt sortiment av oljerättika (Raphanus sativus var oleiformis) och maträttika (Raphanus sativus var longipinnatus). Biotest med isolat från Skåne 2011 Sort Sjukdomsindex Angripna plantor % Adios 0,7 3,4 Gaussio 0 0 Arena 1,6 8,0 Lunetta 2,7 6,7 Radical 5,5 13,8 Silentia 1,3 3,3 Strukturator 1,3 6,7

Vitsenap ska inte odlas i rapsväxtföljder! Uppland oktober 2011

Oljerättika kan likställas med resistent rapssort Testa jorden!

Vanliga korsblommiga ogräs Foto hämtade från Wikipedia

Ogräsen uppförökar smittan även om resistent rapssort odlas Lomme Penningört Foto hämtade från Wikipedia

Syfte med mellangrödan avgör artval Westerwoldiskt rajgräs Westerwoldiskt rajgräs Engelskt rajgräs Bilder från Uppland oktober 2011

Torekov (Bjäre) oktober 2008

Att tänka på: Såtidpunkten för mellangrödan kan vara avgörande för uppförökningen! Sanering av nematoder med oljerättika kräver kraftiga rötter (=sådd på våren) Kvävesamlande syfte- sådd efter skörd av huvudgröda

Melodiogyne chitwoodi Karantänskadegörare Påträffades 2017 första gången i Sverige Anmälningsplikt Multiresistenta sorter av oljerättika rekommenderas för sanering

Melodiogyne chitwoodi rotgallnematod

Bomullsmögel

Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.

Honungsört Värdväxt för: Sclerotinia minor Rhizoctonia solani

Platsspecifika skillnader

Rotröta i rödklöver Orsakas av ett komplex av Fusarium avenaceum, Phoma spp., Cylindrocarpon destructans Stor variation i angrepp mellan olika fält beroende på odlingshistorik

Ärtrotröta Aphanomyces eutheiches Värdväxt: vicker

Ärt. Sjukdomsindex (SI) in rötter av Clara och Faust i renbestånd och samodlad med havre. Foto: Lars Persson Wallenhammar et al., in press Behandling Sjukdomsindex Sort Clara 29 Faust 30 p (sort) ns 1 Odling Renbestånd 29,6 Samodlad 29,4 p (cultivation) ns Försöksplats 2008 Örebro 9,7 efg 2 Stjärnsund 7,6 fg Dingle 35,3 c Tanum 33,7 c 2009 Örebro 13,1 def Dingle 73,7 a Lysekil 73,4 a Vanås 57,1 b 2010 Örebro 9,9 efg Dingle 6,9 g Borensberg Foto: Jensen 17,9et dal Grästorp 15,7 de p (försöksplats) <0,001 CV 15

Sammanfattning Intresset för mellangrödor mycket stort Fältspecifika egenskaper avgör artval Jordförbättring kräver kunskap och analys Sanerande effekt Funktionell biodiversitet behöver utredas

Tack för uppmärksamheten! Potatisprogrammet