ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION

Relevanta dokument
Tolkhandledning

Parrelationen. En presentation med fokus på parrelationen utifrån Z-modellen Föräldra- och barnhälsan Region Jämtland Härjedalen

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1

TRÄFF 1 VISA KÄRLEK. I ABC träffas föräldrar fyra gånger och pratar om fyra olika teman.

Så här kan ni arbeta med materialet om umgänge

NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur

Agenda. Coachens roll. Förhållningssätt. Övningar. Samtalsmodell. Samtal Hitta egna frågor

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Studieguide Hej skolan!

Träna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/asperger. Ett kunskapsmaterial för idrottsledare

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Helena Hammerström 1

Ny i industrin STUDIEHANDLEDNING. Prevent

SMÅSAGOR LÄRARHANDLEDNING ARBETA MED SAGOR OCH BERÄTTELSER

Att kommunicera med personer med demenssjukdom

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

Presentation av resultat från samverkan kring föräldrakurser till föräldrar med barn i förskoleålder

Vem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren?

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT IT Pedagogutbildning

Patientsäkerhetskonferensen , seminarium Förstå mig rätt minska missförstånd i patientmötet

YA-delegationens handledarutbildning Upplägg för studiecirkel

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

Samtalsfärdigheter. En föreläsning om samtalsmetodik för lärarhandledare

Mer än kompis? LÄRARMATERIAL OKEJ?

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

Behåll, utveckla, avveckla, övrigt

Tro på dig själv Lärarmaterial

Lässtrategier för att förstå och tolka texter, samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Steg 3. Modul 1. Inledning och presentation

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper

Handledning till Lätta tips barn

#Killmiddag. För högstadiet och gymnasiet. Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång.

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4 6)

TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

Utvecklingssamtal våren Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo

7 MISSTAG DU BÖR UNDVIKA VID DINA MEDARBETARSAMTAL

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

G R U P P E R O C H F Ö R E L Ä S N I N G A R F Ö R V U X N A P Å A S P E R G E R C E N T E R

Pengar. Till läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Lek*on Retrospek*v. Aseel Berglund. Coming together is a beginning, keeping together is progress, working together is success.

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Working with parents. Models for activities in science centres and museums

Tema: Barns fritid aktivitet eller avkoppling

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Beröm och belöningar, kärlek och mutor

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Psykologisk Förstahjälpen vid pågående trauma. POS kurs 2015

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

Vänd dig inte om Lärarmaterial

8 tecken på att du har en osund relation till kärlek

Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom

Steg 3. Modul 1. Inledning och presentation

G R U P P E R O C H F Ö R E L Ä S N I N G A R

Vårt språk på nätet. Lektionen handlar om hur vi använder språket och symboler när vi kommunicerar på nätet. Vårt språk på nätet

Stödjande observationer

Foto: Sophie Eriksson

Vägledning till samtalsledaren. Teoritext

Kan vi inte bara mysa?

Introducera ämnet med hjälp av filmen, Tydliggör roller och ansvar (3 min), och SAM-hjulet.

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET

SAMTALSMETODIK HUR NÅR JAG FRAM OCH SKAPAR KONTAKT

Anti- för Sjöfartsprogrammet, Ålands gymnasium

Tips till dig som UTBILDARE

Våldsbejakande extremism. Ett utbildningsmaterial för socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna Studiehandledning

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU?

TIPS & TRIX. Praktiska tips för att träna dig själv och andra i ett motiverande ledarskap

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Erfarenhet från ett år av Västermodellen

Simprovet. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll som tränas. Eleverna tränar följande förmågor. Lgrs 11 Centralt innehåll som tränas

Arbeta med resultatet Steg 2: Involvera teamet. En guide i hur du involverar teamet när du arbetar med resultatet

Motiverande samtal. Motivational interviewing/mi april 2018

pedagogerna möta dig i olika situationer/uppgifter så att olika lärstilar får utrymme.

Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete

INTRODUKTION STEG Övning ger färdighet. Träna gärna på intervjusituationen med en vän eller genom att filma dig själv och dina svar.

En guide till hur man kan organisera eftersamtal för lajv. Författare Elin Dalstål

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Bedömda elevexempel i årskurs 4 6

Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar

Scouternas gemensamma program

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA

Erik rymmer VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Introducera ämnet med hjälp av filmen, Tydliggör roller och ansvar (3 min), och SAM-hjulet.

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

VERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN

G R U P P E R O C H F Ö R E L Ä S N I N G A R

KOMMUNIKATION OCH PARRELATION

Transkript:

ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION I detta dokument finns olika exempel på övningar ni kan göra i gruppen. Det krävs tid och man kan behöva pröva flera gånger för att bli bekväm i en övning. Välj övningar som känns bra för dig och som du tror passar just den här gruppen. Inför att du introducerar övningar i detta ämne kan det vara bra att återigen poängtera att de endast pratar om det de känner sig bekväma med att dela med varandra i paret och med andra. ÖVNINGAR: Post-it lappar Temabilder Pardiskussioner Kommunikationsövningar Stärka varandra Relationslabbet Övning i att lyssna Avsluta gruppen med en reflektionsrunda, sammanfattning och fråga vad som varit användbart för dem och vad de tar med sig hem.

POST- IT ÖVNING ATT FÖRBEREDA blädderblock tuschpennor post-it lappar INSTRUKTIONER Be gruppen skriva två saker var på post-it lapparna kring hur en bra relation är? Ta cirka 5 minuter för detta. Samla ihop lapparna, summera för gruppen vad som står. Lämna utrymme för diskussion och reflektion.

TEMABILDER Bilder är bra, för att minnas, fantisera och associera. Bilder kan vara bra när man inte hittar ord, och bra när man ska prata om ovana situationer eller svåra saker som till exempel relationer, trötthet, sex. Vi ser ju saker på olika sätt - associerar olika och kan då dela med oss till varandra. Användningen av de här bilderna kan varieras. De är lämpliga både före förlossningen och/eller på träffen tillsammans med BVC. Trots att det är svåra saker vi tar upp blir det med hjälp av bilderna lättsamma diskussioner och igenkännande skratt. Vår roll i detta är inte bara att lyfta fram det som är jobbigt utan att tillsammans hitta försök till tänkbara lösningar. FÖRBEREDELSE Ta fram ca 15 bilder som handlar om relationer och föräldraskap Fundera ut i förväg vad du professionellt vill ha sagt med bilderna, så att du kan bidra med det till diskussionerna. INSTRUKTIONER Lägg ut bilderna Be föräldrarna gå runt och välja varsin bild. Be dem sätta sig i ring och berätta vad de ser i bilderna - vilka tolkningar de gör. Uppmuntra dem att även bidra med tankar kring andras bilder. Berätta om intryck och känslor. Hjälp dem att vidga diskussionen.

DISKUSSIONKORT För att underlätta diskussion och reflektion kring parrelationen kan du använda de framtagna diskussionkorten där information och frågor finns som är kopplade till övningarna: bekräftelseövning, Må gott-verktyg samt relationslabbet. Information kring varje kort hittade du i respektive avsnitt. BEKRÄFTELSEÖVNING FÖR PAR Görs endast om alla i gruppen är par. De kan gärna sitta avskilt från varandra. Kan även göras som hemläxa, skicka då med frågorna på nästa sida. FÖRBEREDELSE Skriv ut nedanstående sida eller använd diskussionskorten med diskussionsfrågor till deltagarna i gruppen INTRODUKTION Att känna sig bekräftad av sin partner och att ha roligt tillsammans är viktiga faktorer för att känna sig nöjd i sin parrelation. Det är dock något som lätt kan komma i skymundan när mycket fokus ligger på barnet. Det finns olika sätt att visa kärlek till varandra på, ex, prioritera tid tillsammans, fysisk beröring och sex, med ord, genom att göra den andra tjänster eller ge presenter. Ni ska nu få prata med varandra om detta. INSTRUKTIONER Be paren berätta för varandra: Vad kan vi fortfarande göra tillsammans som vi gillar nu när vi har fått barn? Hur visar ni varandra kärlek och omtanke? Har ni samma sätt eller olika? När känner jag mig som mest omtyckt/uppskattad av dig? När kände jag mig senast stärkt av ditt stöd? Samla ihop gruppen och fråga hur det var att göra denna övning. Sammanfatta det ni pratat om innan du går över till nästa aktivitet.

BEKRÄFTELSEÖVNING Att känna sig bekräftad av sin partner och att ha roligt tillsammans är viktiga faktorer för att känna sig nöjd i sin parrelation. Det är dock något som lätt kan komma i skymundan när mycket fokus ligger på barnet. Ni ska nu därför få diskutera detta ihop. BERÄTTA FÖR VARANDRA: Vad kan vi fortfarande göra tillsammans som vi gillar nu när vi har fått barn? Hur visar ni varandra kärlek och omtanke? Har ni samma sätt eller olika? När känner jag mig som mest omtyckt/uppskattad av dig? När kände jag mig senast stärkt av ditt stöd?

KOMMUNIKATIONSÖVNINGAR Då kommunikation är grundläggande i en relation kommer nedan både teori kring kommunikation samt övningar som kan användas i gruppen. JAG- BUDSKAP- TEORI Du talar om dig själv som jag - undvik man jag innebär att ta ansvar för det du säger Du behöver inte hålla med, men alla har rätt att ha sin egen upplevelse och sina egna känslor man, somliga, någon signalerar undergivenhet, att vara passiv samt lägger ansvar på andra vilket ofta leder till osäkerhet; är det mig hen menar? Du-budskap skapar ofta känsla av skuldbeläggande, orättvishet hos den andre Jag-budskap innebär att tänka och känna efter vad det är man vill och formulera så att andra förstår Utgå från dig själv och vad du känner, tänker, vill. Var så konkret du kan- gärna exempel på situation- undvik alltid / aldrig Uttryck egna behov tydligt sätt Exempel på jag- budskap vs du- budskap (Hilmarsson, 2010) Jag- budskap Jag tycker att Jag är trött och vill vila Jag känner så här.. Jag håller inte med Jag är ledsen för att du kom sent Du- budskap Somliga menar Du känner inte för att ta det lugnt? Du får mig att känna så här.. Du har fel Du är ansvarslös JAG- BUDSKAP STEP BY STEP 1. Be om lov 2. Ge en kort inledning där du är tydlig med att du tar upp något som är viktigt för dig 3. Ge en kort beskrivning av den andres beteende 4. Dina känslor, tankar och upplevelser kring detta 5. Hur det blir för dig, dvs den effekt den andres beteende får på dig

AKTIVT LYSSNANDE-TEORI Bekräfta och respondera o just det, vill du berätta mer? Ge lämplig feedback Uttryck att du lyssnat, tacka för att personen delat med sig, t.ex. vad bra att du tar upp det Stöd idéer o T.ex. just det, det har jag inte tänkt på, spännande Uppmärksamma talarens totala kommunikation Sammanfatta budskapet kort med egna ord- fråga om din tolkning stämmer. T.ex. så du tycker det är svårt att veta vilken barnmat du ska välja när du får många olika råd, har jag förstått dig rätt? Ställ frågor o Kroppsspråk o du tänker, du känner, men också jag förstod nog inte helt, vill beskriva lite mer Visa intresse med kroppsspråk, t.ex. luta sig fram, ögonkontakt, le, nicka- (också läs av kroppsspråk den som talar) TIPS TILL GRUPPLEDAREN Samtal sker dagligen och involverar minst två parter. Lika viktigt som att föra fram sitt budskap är att kunna lyssna aktivt. Aktivt lyssnande innebär att vara nyfiken, utforskande och uppmärksam på vad den/de andra säger. Detta i kombination med att ge någon form av återkoppling på det som just sagts. Att kommunicera tydligt och lyssna på varandra är en viktig förutsättning i en relation och kan även förebygga missförstånd och ibland konflikter. ATT INTRODUCERA ÖVNINGEN Introducera övning i kommunikation. Om möjligt gör övningen parvis, där ena partnern får öva på att berätta något med jag- budskap och den andra får öva på att lyssna. Därefter växlar de roller. Beskriv för gruppen att syftet är att träna kommunikation- inte att kunna det perfekt. Förslagsvis 10-15 min till övning och därefter 10 min till att stämma av i gruppen hur övningen uppfattades; vad var lätt/svårt? Hur var det att lyssna resp framföra budskap? LITTERATURFÖRSLAG För lästips till personal gällande samtalsteknik föreslås Rautalinko, E (2007). Samtalsfärdigheter. Stockholm: Liber AB, Hilmarsson, H (2010), Samtalet med känslomässig intelligens. Lund: Studentlitteratur

ÖVNING I ATT LYSSNA FÖRBEREDELSE Skriv ut och klipp isär lapparna nedan. INSTRUKTIONER 1. Dela gruppen i två 2. Ge den ena instruktionen att berätta om något som är viktigt, så detaljerat och inlevelsefullt man kan för den andra personen. 3. Ge instruktionen till den andra personen att visa på alla sätt att hen inte är intresserad utan att överdriva. 4. Ge den ena instruktionen att berätta om sina frukostvanor. 5. Ge den andra instruktionen att använda sig av aktivt lyssnande 6. Diskutera upplevelsen tillsammans i storgrupp.

Berätta om något som är viktigt för dig, så detaljerat och inlevelsefullt du kan, för den andra personen. Du kommer att få något berättat för dig. Visa på alla sätt du kan att du inte är intresserad, utan att överdriva. (T.ex. avbryt med irrelevanta frågor, uppmuntra inte med ljud eller kroppsspråk, plocka med penna/mobiltelefon). Berätta om dina frukostvanor. Du kommer att få något berättat för dig. Använd Aktivt Lyssnande: - Bekräfta och uppmuntra talaren - Ge lämplig feedback med följdfrågor och instämmande ljud - Stöd idéer - Uppmärksamma talarens totala kommunikation - Ställ frågor - Bekräfta med ditt kroppsspråk att du är intresserad

KOMMUNIKATIONSÖVNING ARBETSFÖRDELNING INSTRUKTION: Om du har pratat om kommunikation, be dem tänka på det när de diskuterar; jag-budskap, prata till punkt och att partnern upprepar vad han/hon uppfattat att den andra sagt. Diskutera parvis VAD INGÅR FÖR DEN SOM ÄR HEMMA NÄR DET GÄLLER BARN/HUSHÅLL: VAD INGÅR FÖR DEN SOM ARBETAR NÄR DET GÄLLER BARN/HUSHÅLL: Dela ut blanketten som de kan ta med sig hem och fortsätta diskutera.

VAD INGÅR FÖR DEN SOM ÄR HEMMA NÄR DET GÄLLER BARN/HUSHÅLL: VAD INGÅR FÖR DEN SOM ARBETAR NÄR DET GÄLLER BARN/HUSHÅLL:

MÅGOTT-VERKTYG Görs endast om alla i gruppen är par. De kan gärna sitta avskilt från varandra. Kan även göras som hemuppgift. Detta är en övning som lyfter aspekterna att ta hand om sig själv, något som ofta kommer i sista hand när man blivit förälder. Att diskutera detta med sin partner är viktigt. INSTRUKTIONER: 1. Besvara enskilt: Tre viktiga saker som får mig att må bra. Det här tror jag blir viktigt för att jag ska må bra som förälder. Det här tror jag skulle vara mysigt att göra tillsammans med dig, utan barn. Har jag egna intressen som jag ger mig tid till? 2. Turas om att läsa upp svaren för varandra utan att kommentera. 3. Reflektera tillsammans över svaren. Är det något ni vill be varandra om? 4. Dela varandras tankar och samtala vidare.

STÄRKA VARANDRA Använd styrkekorten till att hjälpa paren att formulera varandras styrkor. INSTRUKTIONER Lägg några utvalda kort på bordet och låt alla få välja ett kort som de tycker passar in på sin partner. Sedan får paret berätta för varandra på vilket sätt de tycker den egenskapen de valt visar sig hos sin partner. Man kan också be alla välja ett kort som de tycker passar in på dem som par. Om man är ensamstående eller kommer själv kan de berätta för varandra om någon närstående viktig person. Känns det okej i gruppen kan man göra det i helgrupp istället för parvis. Syftet med övningen är att öva på att bekräfta och stärka varandra.

RELATIONSLABBET DISKUSSIONSFRÅGOR: Vad var det senaste du stoppade i tratten? Vad var det senaste du fick ur kranen? Det Du stoppar i påverkar oftast också det som kommer ut. Parrelationer överlever inte av sig själva.