Spektrum Biologi. PROVLEKTION: Perspektiv Konsumtion vår tids fråga

Relevanta dokument
De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Spektrum Biologi Provlektion

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Mikroplaster. Kort om. Det stora miljöhotet KORT OM. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Livets myller Ordning i myllret

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11.

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Lokal pedagogisk plan

Nationella prov i NO årskurs 6

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Mikroplaster. Det stora miljöhotet. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

BIOLOGI PROV OCH BEDÖMNING. Jonas Bohlin LIBER

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Lokal pedagogisk plan

ISBN Catrin Borgå & Nelli Issa och Liber AB

Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Tummen upp! Matte ÅK 6

Upptäck Jordens resurser

Lokal pedagogisk plan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Ämnesplanering Levande organismer 7H

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

Ekologi Så fungerar naturen

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).

Tummen upp! Matte Kartläggning åk 5

Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18

Matematikboken Z PROVLEKTION: RÄKNA OCH HÄPNA

Statens skolverks författningssamling

Tummen upp! Religion ÅK 6

"Biologi - blodet, andningen och maten"

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

SO-S Religion Lärarhandledning

Upptäck Jordens resurser

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

LPP Energi och elektricitet År 7

Lokal Pedagogisk planering

hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet (i biologi) energi, teknik, miljö och samhälle (i fysik) energi, miljö, hälsa och samhälle (i kemi).

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

Atomer och det periodiska systemet

Undervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

för samtalen och diskussionerna framåt

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2017

Tummen upp! Matte Kartläggning åk 4

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

Centralt innehåll. Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken. Träna på språkriktighet; skrivregler, skiljetecken och att bygga meningar.

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

ATOMFYSIK PÅ GOTT OCH ONT

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

Tummen upp! Historia ÅK 6

Tummen upp! lärarsida från sidan 32 Elevuppgifter från sidan 23 Utdrag ur bedömningsstödet, se nedan

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Lärarhandledning: Upphovsrätten, En film om. Författad av Jenny Karlsson

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Världsmiljödagen. Boken om SO 1-3 Grundbok, sidorna Boken om SO 1 3 Arbetsbok 1, sidan 22.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Varför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 4

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.

ESN lokal kursplan Lgr11 Ämne: Hem- och konsumentkunskap

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)

Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi

Elektricitet, magnetism och energi - 9E - vt17, v5-12

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

Religionskunskap. Ämnets syfte

Språket skapar. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. med avstamp i kursplanerna inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå

Transkript:

Spektrum Biologi Nya Spektrum möter nya behov. Med lättlästa texter, förklarande bilder, tydlig struktur och en stor mängd infallsvinklar finns det något för alla i nya Spektrum. Målsättningen har varit att göra naturvetenskapen mer engagerande, och att ta avstamp i Lgr 11 och de nya ämnesproven. PROVLEKTION: Perspektiv Konsumtion vår tids fråga Följande provlektion är ett utdrag ur Spektrum Biologi och Spektrum Biologi Lärarhandledning. I bokens nya Perspektiv lockas eleverna att använda sina kunskaper för att granska information, diskutera och ta ställning. Här tränas bland annat förmågan att skilja värderingar från vetenskapliga fakta och att utveckla ett kritiskt tänkande kring såväl argument som informationskällor. En förmåga som sedan testas och bedöms bland annat i samband med de nationella ämnesproven. Lektionen består av: Elevuppgift med ett Perspektiv ur Spektrum Biologi (s. 220-221 i grundboken, s. 146-147 i Lightboken). Motsvarande lärarsidor ur Spektrum Biologi lärarhandledning, med svarsförslag till diskussionsfrågorna. Mål och kunskapskrav från Skolverkets kursplan i biologi. Spektrum Biologi, Provlektion (47-08594-1) Författarna och Liber AB Får kopieras 1

Så här arbetar du med provlektionen 1. Läs igenom Perspektivet, förslagen till svar och kunskapskraven. 2. Kopiera upp elevsidan och dela ut till eleverna. 3. Låt eleverna läsa igenom Perspektivet. 4. Diskutera ett par av frågorna två och två, i mindre grupper och/eller i helklass. 5. Diskutera med eleverna, gärna utifrån kunskapskraven, vilka förmågor de har utvecklat under lektionen. Spektrum Biologi, Provlektion (47-08594-1) Författarna och Liber AB Får kopieras 2

5. naturbruk och MiljÖ 5. naturbruk och MiljÖ perspektiv Konsumtion vår tids fråga Många vill göra en insats, men färre gör det De flesta människor idag bryr sig om miljön och vill göra en insats. Oftast vill man då veta att det är meningsfullt och att många andra gör på samma sätt. Samtidigt är det långt ifrån alla som gör de insatser de talar om. Lite beror det på att vi kan vara lata och bekväma, men också på att det kan vara krångligt eller dyrt att göra rätt, och kanske svårt att veta vad som är bra för miljön och inte. Det finns flera skäl till att det kan vara svårt eller ovant att göra en bra miljöinsats, eller till att det är svårt att veta vad som är en bra miljöinsats. Fundera på vilka sådana hinder du stöter på i din vardag. Fundera också på i vilken mån de är bekväma ursäkter för att inte göra det man egentligen vet att man borde göra. Konsumtionen en allt större del av miljöpåverkan Idag blir det allt tydligare att det är vår konsumtion som påverkar miljön mer och mer. När vi hör om stora utsläpp i andra länder beror de ofta på att vi valt att köpa varor som tillverkats där trots att tillverkningen ofta kan ske på villkor vi aldrig skulle acceptera här hemma. Därför blir det allt mer viktigt att tänka på konsumtionens del av miljöbelastningen, och fundera på vilka konsekvenser våra köpval kan få. Vi kanske också måste se över hela vårt vardagsliv. Uppemot 85 procent av all klimatpåverkan i rika länder sker vardagsnära genom de beslut vi tar i affären, hur vi använder våra bilar och hur vi bor. Därmed ligger också många av möjligheterna i våra egna händer. På vilka sätt tror du att din egen konsumtion bidrar till att påverka miljön? vilken påverkan är stor och vilken är mindre? Hur kommer din konsumtion att förändras när du flyttar hemifrån och kanske bildar familj? hur tror du det förändrar din miljöpåverkan? Ett outnyttjat verktyg i miljöpolitiken Trots att konsumtionen och vardagslivet står för en allt större del av vår miljöpåverkan är miljöpolitiken och lagstiftningen mest inriktad på tillverkarna, producenterna. Problemet kan vara att politiker inte vill styra människors fria val för mycket. Därför kommer man inte mycket längre än till frivillig miljömärkning och annan vägledning. Jämför med till exempel alkoholpolitiken. Även om många svenskar knorrar över att man får köpa alkohol bara på Systembolaget tycker de flesta att det är bra eftersom det hjälper till att hålla tillbaka alkoholskadorna. Skulle vi acceptera en styrning av vår varukonsumtion som den inom alkoholpolitiken, om syftet var att hålla tillbaka miljöskadorna? Fundera på vilka beslut politiker och myndig heter skulle kunna fatta för att göra det lättare för oss konsumenter att minska vår miljöpåverkan. 220 221 Spektrum Biologi, Provlektion (47-08594-1) Författarna och Liber AB Får kopieras 3

Lärarsidor 5. Naturbruk och miljö 5. NAtUrBrUK OcH MIlJÖ 5. NAtUrBrUK OcH MIlJÖ perspektiv Konsumtion vår tids fråga Många vill göra en insats, men färre gör det De flesta människor idag bryr sig om miljön och vill göra en insats. Oftast vill man då veta att det är meningsfullt och att många andra gör på samma sätt. Samtidigt är det långt ifrån alla som gör de insatser de talar om. Lite beror det på att vi kan vara lata och bekväma, men också på att det kan vara krångligt eller dyrt att göra rätt, och kanske svårt att veta vad som är bra för miljön och inte. Det finns flera skäl till att det kan vara svårt eller ovant att göra en bra miljöinsats, eller till att det är svårt att veta vad som är en bra miljöinsats. Fundera på vilka sådana hinder du stöter på i din vardag. Fundera också på i vilken mån de är bekväma ursäkter för att inte göra det man egentligen vet att man borde göra. Konsumtionen en allt större del av miljöpåverkan Idag blir det allt tydligare att det är vår konsumtion som påverkar miljön mer och mer. När vi hör om stora utsläpp i andra länder beror de ofta på att vi valt att köpa varor som tillverkats där trots att tillverkningen ofta kan ske på villkor vi aldrig skulle acceptera här hemma. Därför blir det allt mer viktigt att tänka på konsumtionens del av miljöbelastningen, och fundera på vilka konsekvenser våra köpval kan få. Vi kanske också måste se över hela vårt vardagsliv. Uppemot 85 procent av all klimatpåverkan i rika länder sker vardagsnära genom de beslut vi tar i affären, hur vi använder våra bilar och hur vi bor. Därmed ligger också många av möjligheterna i våra egna händer. På vilka sätt tror du att din egen konsumtion bidrar till att påverka miljön? Vilken påverkan är stor och vilken är mindre? Hur kommer din konsumtion att förändras när du flyttar hemifrån och kanske bildar familj? Hur tror du det förändrar din miljöpåverkan? Ett outnyttjat verktyg i miljöpolitiken Trots att konsumtionen och vardagslivet står för en allt större del av vår miljöpåverkan är miljöpolitiken och lagstiftningen mest inriktad på tillverkarna, producenterna. Problemet kan vara att politiker inte vill styra människors fria val för mycket. Därför kommer man inte mycket längre än till frivillig miljömärkning och annan vägledning. Jämför med till exempel alkoholpolitiken. Även om många svenskar knorrar över att man får köpa alkohol bara på Systembolaget tycker de flesta att det är bra eftersom det hjälper till att hålla tillbaka alkoholskadorna. Skulle vi acceptera en styrning av vår varukonsumtion som den inom alkoholpolitiken, om syftet var att hålla tillbaka miljöskadorna? Fundera på vilka beslut politiker och myndig heter skulle kunna fatta för att göra det lättare för oss konsumenter att minska vår miljöpåverkan. 220 221 perspektiv: Konsumtion vår tids FrÅGa I dagens globaliserade värld är det ofta genom vår konsumtion vi orsakar mest miljöpåverkan. Genom att flytta ut produktionen av olika varor till andra länder har vi också exporterat de miljöproblem den orsakar. Därför blir konsumtionsperspektivet i miljödebatten allt viktigare. Samtidigt väcker frågor runt vår konsumtion en rad frågor om vad som är individens ansvar och vad som är samhällets, liksom de väcker frågor av personlig och moralisk karaktär. Vi tar upp dem i detta Perspektiv eftersom de är för viktiga för att läggas åt sidan! På vilka sätt tror du att din egen konsumtion bidrar till att påverka miljön? Vilken påverkan är stor och vilken är mindre? Svaret beror förstås på vad man konsumerar, och hur mycket. Kanske köper man mycket kläder då är det förmodligen bomullsodlingen och annan textilframställning som bidrar mest till miljöpåverkan. Annars är det sannolikt maten vad för mat och hur mycket som har stor betydelse. Även om man själv inte kör bil kanske man blir skjutsad mycket? I så fall är det den egna andelen av de bränslen som används som blir ett stort bidrag till ens personliga miljöpåverkan. Hur kommer din konsumtion att förändras när du flyttar hemifrån och kanske bildar familj? Hur tror du det förändrar din miljöpåverkan? Konsumtionen beror naturligtvis på vilken inkomst man har. Men det kommer att behövas en bostad med möbler och annan utrustning. Du kanske köper bil. Med småbarn i huset blir det mycket mat och blöjor. Gissningsvis minskar andelen kläder och nöjen för de flesta. Sammantaget kan man förvänta sig att omsättningen av resurser ökar kraftigt, och att man i högre grad tar mer energi i anspråk. Det finns flera skäl till att det kan vara svårt eller ovant att göra en bra miljöinsats, eller till att det är svårt att veta vad som är en bra miljöinsats. Fundera på vilka sådana hinder du stöter på i din vardag. Fritt fram för egna svar! Många tycker att informationen om miljöanpassade alternativ är bristfällig, svårtolkad eller till och med motstridig. Andra tycker att Spektrum Biologi, Provlektion (47-08594-1) Författarna och Liber AB Får kopieras 4

5. Naturbruk och miljö miljöanpassade produkter borde gynnas med ett lägre pris, till exempel genom sänkt moms. Idag kan miljöanpassade produkter vara dyrare än de som inte är det, vilket naturligtvis kan motverka det goda syftet. En del vill gå längre och tycker att miljöfarliga produkter borde förbjudas i högre grad än idag. Fundera också på i vilken mån de är bekväma ursäkter för att inte göra det man egentligen vet att man borde göra. Vi söker gärna ursäkter för att inte göra sådant som vi vet att det vore bra om vi gjorde. Många av oss drar sig för förändringar, eller för att sätta sig in i nya frågor. Skulle vi acceptera en styrning av vår varukonsumtion som den inom alkoholpolitiken, om syftet var att hålla tillbaka miljöskadorna? Det finns opinionsmätningar som tyder på att många svenskar skulle vilja det. Vad tycker du själv? Fundera på vilka beslut politiker och myndigheter skulle kunna fatta för att göra det lättare för oss konsumenter att minska vår miljöpåverkan. Några förslag: Sänka momsen på miljömärkta varor. Ge myndigheter i uppdrag att bättre utreda och informera om olika varors miljöegenskaper. Fasa ut erkänt miljöfarliga produkter. Utforma samhällen så att gång, cykel och kollektivtrafik gynnas på bilens bekostnad. Spektrum Biologi, Provlektion (47-08594-1) Författarna och Liber AB Får kopieras 5

Mål och kunskapskrav Genom undervisningen i biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, E B C Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor I diskussionerna ställer eleven fråter och framför och bemöter åsikgor och framför och bemöter åsik- och argument på ett sätt som ter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna för diskussionerna framåt. framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika information och använder då olika källor och för enkla och till viss del källor och för utvecklade och relativt underbyggda resonemang om väl underbyggda resonemang informationens och källornas trovärdighet om informationens och källornas och relevans. trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar utvecklade texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och med relativt god målgrupp. anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp. Spektrum Biologi, Provlektion (47-08594-1) Författarna och Liber AB Får kopieras 6