Bleka gård. Jämtland ENERGIFAKTA



Relevanta dokument
Kulbäckslidens lantbruk Västerbotten

Bäckens gård. Västra Götaland ENERGIFAKTA

Energikollen modul 21C

Energikollen Modul 21C

Energikartläggning NAMN PÅ GÅRD OCH LANTBRUKARE

Dagordning

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel

Gruppträff två är planerad till den: XX månad i Y Folkets hus. Förslag energieffektivisering- generella rekommendationer

Energisatsningar på gårdsnivå

Energikollen modul 21C XXX Mjölk AB. Kort beskrivning av gården. SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning:

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket

Energikollen modul 21C XXX Mjölk AB. Sammanfattande råd: Kort beskrivning av gården. Besöksdatum SAM-nr Rådgivare:

Stödmaterial till regel 1.3 Bas (Ny regel 2011) En energikartläggning ska göras

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

Att beställa och genomföra energikartläggningar

Energi i lantbruk. Nils Helmersson, HIR Malmöhus

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering:

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet/ Rådgivarna.

Förändringar i IP SIGILL Lamm, tillvalsregler för klimatcertifiering

Störst på ekologisk drift och robot

Dieselförbrukning och andra energiinsatser

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk vallodling på Rådde gård December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

Energieffektivisering. - varför det?

Energinyckeltal inom lantbruket och potentialen att spara energi utifrån energikartläggningar

Energieffektivisering - - varför det?

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion

Praktiska Råd. greppa näringen. Energieffektivisering lönar sig Nr 19

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad

kunskap till landsbygdens näringar.

Energieffektivisering

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ny foderstrategi. -en lönsam historia

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

Lyngby gård Skåne ENERGIFAKTA

RAPPORT. Energikartläggning Handlarn Bastuträsk NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION]

Studie nybyggnation Ulfsgården, Gillstad

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4. Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Solceller på ditt tak?

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Kalvgömmor. i dikostallar.

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

Jordbruksinformation Bra bete på ekologiska mjölkgårdar

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Energieffektivisera föreningslokalen

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Energieffektiv användning av jordbruksmaskiner. spara bränsle, pengar och miljö

Utf. Drivm. Utg, el. Fördelning baserat på medeltal för 35 företag med slaktsvinsproduktion. Utg. Drivm. Källa: HIR Skåne

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Torvgårda 3:50

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Lönsamma åtgärder i företag. Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42

Rapport: Fastighetsuppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter om fastigheten

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Adamsberg 7:68

Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag

Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum

Klimatrapport IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson

Datainsamling för djurgård

Farsta stadsdelsnämnds klimatinvesteringsprojekt för perioden

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

HANDBOK I ENERGIEFFEKTIVISERING

Total investering Tkr: Information om specifika åtgärder, investeringar, besparingar samt LCC, se avsnitt 1 7.

Seminarium: Nyheter inom Foder

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Förord. Uppsala i december Maud Gustafsson Fahlbeck. Ekokött ek. för. Box Uppsala

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11

Energiutredning/Energideklaration

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Energirapport. med energitips. Fastighetsbeteckning: Ingared 5:264. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Solceller för bostadsrättsföreningar teknik, ekonomi, regler

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Brunnskullen 9

Energirevolutionen börjar här

grovfoderverktyget.se Hans Hedström

Sammanställning av Energikartläggningar med energiloggning.

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

Transkript:

ENERGIFAKTA Bleka gård Jämtland Bleka gård är en ekologisk dikoproduktion. Miljö är ett varumärke och målet är att producera minst hälften av elbehovet på gården. Idag finns flera solpaneler installerade och en hybridanläggning som producerar både el och varmvatten. Produktionen är noga planerad vad det gäller transporter och logistik, därför är energianvändningen generellt sett låg. En energikartläggning visade att det går att spara 5 % av dagens energianvändning. Foto: Diakrit Bleka Gård ägs och brukas av Örjan Nilsson. På gården finns 21 dikor i lösdrift och rekrytering samt 11 avelstjurar. Ladugårdarna byggdes 1995, 25 och 27. Här produceras årligen cirka 2 kalvar. Mineralfoder köps in till dikorna. Djuren utfodras med vallfoder och grönfoder under stallperioden. Åkermarken omfattar 32 ha varav 1 ha beten samt 5 ha naturbetesmark. Här odlas grönfoder, slåttervall till ensilage samt betesvall. Återväxten betas. Växtföljden är 4-5 år. Jordarna består överlag av moränleror med hög mullhalt som passar bra till vallodling. Arealen omfattar både ägd och arren derad mark. Energianvändningen På företaget används ca 248 kwh per år, varav 29 kwh är el- och dieselanvändning inom företaget och 39 2 kwh är bränsleförbrukning för inlejda entreprenadtjänster. Direkt energianvändning av el & diesel per år El Diesel Summa m 3 egna maskiner 13,5 13,5 m 3 inlejda tjänster 4, 4, kwh 76 172 248 Lastbilstransport av rundbalar som sker i ringa omfattning är inte medtagen i denna beräkning.

ENERGIFAKTA: BLEKA GÅRD Produktion av förnybar energi Solel Målet är att producera minst hälften av elbehovet på gården. Total produktionen av el och värme med solceller och totala behovet av energi på Bleka gård (kwh/år) 15 1 5 Energiproduktion Energianvändning El (kwh) Energianvändning i dikoproduktion I tabellen nedan presenteras energinyckeltal för Dikouppfödningen och uppfödningen av kviga till slakt. Totala energianvändningen per år och diko beräknas till 27 kwh. Energinyckeltal för dikor & uppfödning av kviga El Diesel Summa Dikor kwh/år, totalt 35 22 57 Dikor kwh/ko, år 17 1 27 Kvigor i stallar, och 1 rekrytering 2 kwh kwh/år, totalt 26 6 26 6 Sparsam körning, kwh 8 kg 6 kviga kwh till slakt eller rekrytering (levande vikt),26,98,35 Kontroll frostsäkring vatten, 3 7 kwh I figuren nedan presenteras fördelningen av den direkta energianvändningen 2 5 i dikoproduktionen. 5 7 5 1 kr/år Alla värden är ungefärliga. En hybridanläggning av märket Absolicon, som producerar både värme och el togs i drift sommaren 212. Den producerar ca 1 kwh/år, varav 75 % används till att värma två hus helt eller delvis under perioden mars-oktober. Den ersätter eldning av ca tio kubikmeter ved under vår, sommar och höst. Investeringskostnaden beräknades till kr, med en återbetalningstid på 1 år. Med 6 % investeringsstöd. i dikoproduktionen (kwh) Belysning 5% Utgödsling, diesel 21% Övrigt 14% el 42% Sommaren 213 installerades 22 m 2 solpaneler av fabrikat Rensola. Den förväntas leverera 26 kwh/år. Årsproduktionen är något lägre än maxproduktionen eftersom takets lutning inte är optimal. Investeringskostnaden för solelanläggningen är ca 355 kr, med en beräknad återbetalningstid på 5 år. Med 5 % investeringsstöd. Energiproduktion och investeringskostnader för solfångare och solpanel. Produktion (kwh) Investering (kr) Återbetaningstid (år) Solfångare/ kombisol 1 1 Solpanel 26 355 1-12 Utfodring står för störst andel. Det utgör både foderberedning och utfodring av grovfoder med en lastmaskin som drivs av diesel motsvarande 1 kwh (18 %). Elenergi på 24 kwh utgör el 5% den största delen (42%). Den används för uppvärmning av vatten med värmekabel. Belysning till dikorna svarar för 5 %, vilket motsvarar 3 2 kwh. diesel 18% diesel 2% Transport av djur ut på betet sker med 2 vagnar. Beten är lokaliserad längst bort från fastigheten.

ENERGIFAKTA: BLEKA GÅRD el 5% Energianvändning för kvigor till rekrytering och till slakt Rekryteringsdjuren föds upp i den gamla ladugården som byggts om till lösdrift i två grupper. Totalt beräknas energianvändningen för de kvigor som slaktas på gården eller som går till rekrytering till,35 kwh/kg kviga (levande vikt). El som används utgör ca 98 % (26 kwh) och beror framförallt på uppvärmning av vattenkoppar. Utfodring i dikoproduktionen sker utomhus. (kwh) Dieselanvändningen svarar för 2 % (59 kwh) av den totala energianvändningen till rekryteringsdjuren. Övrigt 14% Energianvändning i kalvproduktionen Kalvarna föds i dikostallarna. Tjurkalvarna säljs så snart de är avvanda. För förmedlingskalvarna åtgår 4 251 kwh/år. Det är fördelat på elanvändning för utfodring och foderberedning (65%), dieselanvändning vid utfodring (28%) och belysning (7%). Energianvändningen för uppfödning av förmedlingskalvarna står för endast 5% av totala användningen inom djurproduktionen., diesel 2% Ventilation sker med frånluftsfläkt och utgör 12 % av energianvändningen. Belysning 5% el 42% Utfodring och utgödsling utgör lika stora delar (5 %) och belysning utgör 6 %. Utgödsling, diesel 21% Övrigt är en stor post som står för 7%. Det kommer från uppvärmning av vattenkopparna och de diesel värmeelement som sitter i taket ovanför två slussar som 18% leder ut till utfodringsfållan. el 5% diesel 2% Möjliga besparingar i djurproduktionen Eluppvärmt vatten via 3 m elkabel drar mycket energi, men är svår att ändra på med det system som 15 finns idag. Här kan eventuellt finnas en liten sparpotential 1 om man kan justera tiden de är igång. Om värmekablarna används en månad mindre kan 5 37 kwh sparas per år. Energiproduktion Energianvändning El (kwh) Utfodringen sker med traktor och den posten kan knappast effektiviseras nämnvärt. Välsnittade balar med hög ts-halt spar diesel i alla led från rundbalning och fram till utfodring på foderbord. Ett sparsamt körsätt och minimal tomgångskörning är viktigt vid all traktorkörning. Belysning används mycket sparsamt och tiden när belysningen är på behövs vid den dagliga tillsynen. Ventilation. Större delen av året går djuren ute så majoriteten av energin förbrukas under några få månader på vintern. Den frånluftfläkt som används kan inte begränsas utan att stallmiljön påverkas. En del av ventilationsluften används för att värma luftslussen vintertid. Lägre i stall Spars 8 6 Kontro vatten 15 Lantbrukarnas El (kwh) Riksförbund. Telefon 771-573 573. www.lrf.se i stallar, 1 2 kwh

ENERGIFAKTA: BLEKA GÅRD Direkt energianvändning växtodling Växtodlingen omfattar 27 ha åkermark samt ytterligare 6 ha naturbete. Arealen som brukas ligger utspridd och som längst 2,5 mil bort. På stamfastigheten finns av energianvändningen två gödselbassänger. En satellitbrunn Fördelning förmedlingskalvar finns på en större (kwh) fastighet ca 2 mil bort. Grovfoder ensileras i en limpa samt i rundbalar. Vall till limpan skördas närmst gården och rundbalar skördas längre bort. För fältarbeten åtgår i genomsnitt 3,2 liter diesel per hektar, hälften som inlejda tjänster el och 65% hälften med egna maskiner. Förutom detta sker också en del rundbalstransporter med lastbil. Bränsle för lastbilstransporterna ingår inte i nyckeltalet för dieselanvändning per hektar. Den låga energianvändningen per hektar beror på god planering och logistik, vall i växtföljden och grönfoder med insådd, samt vallåterväxt som betas. Dieselförbrukningen i växtodlingen El (kwh) liter/ha kwh/ha 15 Egna maskiner 15,4 151 1 Inlejda tjänster 14,8 145 Summa 3,2 296 5 Indirekt energi är energi som har använts för att Energiproduktion Energianvändning producera insatsvaror som används inom företaget. Det är inte så vanligt att den posten tas med i energikartläggningar. Men när energipriset går upp så påverkas även de produkter som köps in till företaget. Användning av plastfolie vid ensilering är exempel på indirekt energianvändning på Bleka gård. Möjliga besparingar i företaget Bränsleförbrukningen på gården fördelat per ha är redan låg. Men här kan finnas en ytterligare sparpotential. Generellt brukar Utbildning i sparsam körning kunna bidra till minskad dieselförbrukning. Här antas att förbrukningen kan minska med 5%, vilket motsvarar 8 6 kwh per år. Frostsäkring av vatten Värme till värmekoppar och värmekabel var en förhållandevis stor post. Här antas att det går att korta tiden som vattenkoppar och värmekabel är på med 1 månad, vilken kan spara 3 8 kwh per år. Uppvärmningen med direktverkande el sker i en del av stallarna, traktorgarage och utrymmen i den äldre ladugården. En sänkning med en grad spar ca 5% vilket motsvarar ca 1 2 kwh per år. Besparingspotential (kr/år) i stallar, 1 2 kwh Sparsam körning, 8 6 kwh Kontroll frostsäkring vatten, 3 7 kwh 2 5 5 7 5 1 kr/år

ENERGIFAKTA: BLEKA GÅRD Generella rekommendationer för energieffektivisering Mät för att få kunskap Studier har visat att mätningar av energianvändningen har lett till besparingar på i genomsnitt 15% av energin. Bra planering, dokumentation och uppföljning är viktiga för en god produktion och ett väl utnyttjande av alla insatsmedel. Management inom djurproduktionen Det är viktigt att ha friska djur som har en god foderomvandling. På sätt minimeras idisslarnas uppfödningstid och dessutom minimeras metanemissioner. En annan central del inom djurproduktion är att ha ett högt foderutnyttjande och minimalt foderspill. Underhåll & rengöring Var noga med att sköta underhåll och rengöring av förbränningsmotorer och maskiner. Det förlänger livslängden och spar energi. Håll fläkttrummor, fläktvingar och luftintag rena. Rengör fönster och ljusinsläpp, lampor, lysrör och armaturer för bättre ljusutbyte. Planera och spara Att planera transporterna är särskilt viktigt vid stora fältavstånd. Undvik att ha traktorer och lastmaskiner stående på tomgång mer än 3 sekunder. Släck lampor som inte behöver vara tända. Foto: Diakrit Energikartläggningen på Bleka gård har genomförts inom Goda affärer på förnybar energi. Den är genomförd av Ingvar Persson, LRF konsult. Se www.gafe.se för fler goda exempel och för erbjudande om energirådgivning. Se även www.bioenergiportalen.se. HE 214-2-17