Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning



Relevanta dokument
Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

#AntibiotikaSkolan. Antibiotika och djuruppfödning

Korta fakta om. svensk lammuppfödning. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig. svensk lammuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön

Korta fakta om svensk nötköttsproduktion. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk nötköttsproduktion

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön.

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Svensk grisnäring i ett internationellt perspektiv

Skatt på importerat fulkött. Förslag till ny skatt för att främja minimal antibiotikaanvändning i djuruppfödningen inom EU och globalt

8 Goda skäl att välja svenskt griskött

TACK SLU! Samhällsdebattör-häftigt! Tillsammans, Omsorg, säkra svensk Mat

Ditt antibiotikaavtryck. Jenny Lundström, VMD Almedalen 2014

Internationella rapporten 2014

Internationella rapporten 2015

Ny skatt för att främja minimal antibiotikaanvändning i djuruppfödningen inom EU och globalt

Internationella rapporten 2013

Internationella rapporten 2017

Kommissionsmöte angående implementeringen av Directiv 2008/120/EC: Group housing of sows 28 januari 2013

Mervärden i svensk grisproduktion

Marknadsråd får- och lammkött

Stärk djurskyddet i Europa

ICA-kundernas syn på djuromsorg och ursprung

TORKAN påverkan och effekter på svenskt kött.

Allmänna uppgifter om dig

Schysst Kött. Hållbar livsmedelsproduktion ur veterinärens perspektiv

Svensk Fågel - hur man som bransch gemensamt kan vända en trend

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

Gotlands Slagteri ABs (GSAB) krav på kvalitetssäkring i uppfödningen

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte

Internationella rapporten 2012

Marknadseffekter av grisdirektivet 2013

MARIA FORSHUFVUD VD, SVENSKT KÖTT

Svenska djurskyddslagstiftning

Svar på motion om kött från grisar

Livsmedelsforum Malmö den 19 oktober 2017

The purest meat on the planet? Upptäck det goda köttet från vårt grannland Finland.

Ekonomi och Marknad juni Gris, nöt och lamm

Bakterier i maten. #AntibiotikaSkolan

Internationella rapporten 2009 Resultat från

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Svensk export och import har ökat

strategi för en hållbar antibiotikaanvändning

TITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter.

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Internationella rapporten 2016

Grafisk manual för märkesanvändare

Antibiotikafrågor bortom båset

Motion till riksdagen: 2014/15:2453 av Anders W Jonsson (C) Antibiotika

Sveriges bönder om djur och etik.

LIVSMEDELS- SÄKERHET FRÅN GÅRD TILL GAFFEL

vill svenska konsumenter Gunnela Ståhle Vi Konsumenter

Ekonomi och Marknad september Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad september Gris, nöt och lamm

Mervärden från anonymitet till identitet Åsa Odell vice förbundsordförande LRF

Internationella rapporten 2018

Marknadsråd får- och lammkött

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

Ekonomi och Marknad april Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad april Gris, nöt och lamm

DET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR

Ekonomi och Marknad december Gris, nöt och lamm

Från bra till bäst. Christine Andersson, Ingvar Eriksson och Susanna Humble. Ekonomigruppen. Hur blir man en framgångsrik grisföretagare?

och stöd och avgifter Villkor Mat på lika villkor Nederländerna Frankrike Danmark Tyskland Finland Irland Sverige Polen

Marknadsråd ägg

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Ekonomi och Marknad april Gris, nöt och lamm

Marknadsrapport får- och lammkött juni 2015

SÅ MÅR DJUREN SOM GER OSS VÅR MAT. En guide för den medvetne konsumenten

VETERINÄRER OCH ANTIBIOTIKA

Priser på jordbruksprodukter november 2018

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Ekonomi och Marknad september Gris, nöt och lamm

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

LRFs Statistikplattform. Nöt, gris och lamm

MRSA hos grisar hot för människor? Björn Bengtsson Avdelningen för Djurhälsa och Antibiotikafrågor, SVA

Priser på jordbruksprodukter februari 2019

Antibiotikaresistens en fara för folk och fä. Christina Greko Strama VL Djurhälsa och antibiotikafrågor

DEN RESURSKLOKA SVENSKA GRISEN

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Strukturrapport. Sammanfattning FRÅN LRF MJÖLK

Turism 2015: Christina Lindström, biträdande statistiker Tel Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Sveriges produktion av nötkött och ägg ökar men importen tar ändå marknadsandelar

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING

Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 4 mars 2014

Nya föreskrifter - Kanin Uppfödning för produktion av livsmedel, ull, skinn eller pälsar samt avel

Mervärden i svensk kycklingproduktion

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

Läget i den svenska mjölknäringen

Från jord till bord varför välja närproducerat? Helena Fabritius, SLC Åboland

Hva bør Norge lære av erfaringene i svensk jordbrukspolitikk de siste 30 årene? Hedmark Bondelags årsmøte Robert Larsson, regionchef LRF

Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Transkript:

Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning Verka för att alla EU:s medlemsstater lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. Verka för att alla EU:s medlemsstater gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. Verka för att alla EU:s medlemsstater säkerställer en minskad antibiotikaanvändning. Verka för ett gemensamt ansvar för problem med antibiotikaresistens från myndigheter och näring. Verka för att svenska grisuppfödare får behålla djurvälfärdsersättningen. Verka för att skapa förutsättningar för att alla grisar får den uppfödningen som en bibehållen knorr betyder. Verka för att långsiktighet inom svensk grisuppfödning skapas. Korta fakta om svensk grisuppfödning LRF 2015 1

Svensk grisuppfödning vs övriga EU-länder Sverige står endast för en mycket liten del, en procent, av grisproduktionen inom EU. Sedan EU-inträdet 1995 har Sverige tappat cirka 25 procent av grisproduktionen. De svenska djurskyddsreglerna ställer sedan länge högre krav på grisuppfödningen än de gemensamma EU-reglerna, vilket medför högre produktionskostnader. Lagstiftningen är en naturlig förlängning av vår syn på djur och uppfödning i Sverige. Djuren ska må bra och födas upp med respekt för deras behov av naturligt beteende. Om de övriga EU-länderna följer de gemensamt beslutade EU-direktiven, till exempel det så kallade Grisdirektivet 1) från 2003, skulle konkurrenssituationen för den svenska grisuppfödningen se annorlunda ut. Statistiken ger klara besked om hur olika man arbetar med grisuppfödning i olika länder. För en hållbar svensk och global grisproduktion behövs förändring. 1) Council Directiv 2008/120 on the protection of pigs. I många EU-länder ges 90 procent av antibiotikan till större eller mindre grupper av djur. I Sverige används bara drygt 10 procent på det viset. Sverige ligger 20 30 år före många andra länder i arbetet att få ner antibiotikaanvändningen. Christina Greko, antibiotikaexpert, Statens veterinärmedicinska anstalt 2 LRF 2015

Svensk antibiotikaanvändning lägst inom EU Sverige har lång tradition av förebyggande hälsoarbete för djur. Genom sunda djurhållningssystem, förebyggande djurhälsovård och 450 aktiv sjukdomsbekämpning har Sverige blivit av med många sjukdomar som fortfarande är vanliga i övriga Europa. Det ger 400 friskare djur och bidrar till en låg förbrukning av antibiotika samt låg 350 förekomst av antibiotikaresistens. Visste du att: I Sverige ger vi bara antibiotika till sjuka djur. Inte förebyggande. 300 De länder som har lägst antibiotikaanvändning inom djuruppfödning 250 i Europa är Sverige, Norge, Island och Finland. Inom EU ligger Sverige allra lägst. 200 150 I Sverige förbjöds användningen av tillväxtantibiotika i djurfoder redan 1986. Först 2006 infördes förbudet i hela EU. 100 50 Försäljningen 0 av antibiotika till livsmedelsproducerande djur i 11 europeiska Sverige länder, Finland räknat Danmark som mg Irland per Nederländerna kg skattad levandevikt Polen Belgien Tyskland Spanien Italien Cypern 2011 2012 2013 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Sverige Finland Danmark Irland Nederländerna Polen Belgien Tyskland Italien Spanien Cypern Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten 2014 LRF 2015 3

Sverige har lägst antibiotikaanvändning i EU. Danmark har tre gånger högre, Tyskland 15 gånger högre och Italien 25 gånger högre användning av antibiotika än Sverige. En hög användning av antibiotika kan leda till antibiotikaresistens. Problemet med antibiotikaresistenta bakterier ökar snabbt runt om i världen. Uttrycket One health symboliserar att djurs och människors hälsa hänger ihop. Smittas den ene riskerar även den andre att smittas. Antibiotikaresistenta bakterier kan smitta mellan människor, mellan djur och mellan djur och människor. En ökad antibiotikaresistens riskerar att skapa en situation där vi för vissa sjukdomar kan komma att stå utan verksam antibiotika, såväl för människor som för djur. Visste du att: Tyskland och Danmark är de två största exportörerna av griskött till Sverige. Inget av dessa länder uppfyller i dagsläget de gemensamma EU-reglerna beträffande svanskupering och bestämmelser avseende sysselsättning för grisarna. Svensk nolltolerans mot salmonella 1 3 15 Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, fann vid en undersökning 2011 salmonellasmitta på var tredje grisgård i EU. Hos svenska och finska grisuppfödare hittades ingen salmonella. Den svenska nolltoleransen mot salmonella betyder regelbundna provtagningar på svenska gårdar. Om salmonella skulle påträffas får djuren inte skickas till slakt och gården måste saneras. Detta är unikt inom EU. 4 LRF 2015

Så här olika ser villkoren för grisuppfödning ut i olika länder Sverige Danmark Tyskland USA Kupering av svansar Förbjudet Ca 90% kuperas Ca 90% kuperas Tillåtet Kastrering: Bedövning Lagkrav på bedövning från 1 januari 2016. Ja Inga krav Inga krav Smärtlindring Ja Ja Fixering av sugga Förbjudet Tillåtet cirka 150 Tillåtet cirka 150 Tillåtet dagar per år. dagar per år. Utrymme för sugga med smågrisar 6 m 2 4 m 2 4 m 2 Inga specifika mått Förbud mot helspalt 1) Ja Nej 2) Nej Nej Krav på sysselsättning Ja, samt krav på Ja 3) Ja 3) Nej strö t ex halm Antibiotikaanvändning Lägst i EU 3 gånger högre andel än i Sverige Antibiotikaanvändning i tillväxtbefrämjande syfte/hormoner 15 gånger högre andel än i Sverige Inga restriktioner Förbjudet Förbjudet Förbjudet Inga restriktioner Krav på dagsljus Ja Nej Ja Nej 1) Helspalt betyder att hela golvet består av spalt, dvs springor i golvet, ungefär som galler. Ytorna försvårar möjligheten till strö. 2) I Danmark ska helspalten fasas ut så att en tredjedel av ytan blir fast eller urindränerande golv (Sverige har två tredjedelar fast golv) till 2015. I nybyggnationer har det varit förbjudet sedan 2000. 3) Kedjor och bollar används som sysselsättning istället för strö som vi har i Sverige. LRF 2015 5

Svenska bönder har länge jobbat förebyggande med miljö och hygien eftersom man vet att ett friskt djur är ett lönsamt djur. Margareta Åberg, LRF Kött Svensk djurskyddslag ställer höga krav Svenska grisproducenter arbetar med förebyggande hälsovård och de svenska grisarna föds upp enligt svenska djurskyddsregler som ställer högre krav på uppfödningsmetoder än vad andra länder inom EU gör. Svenska grisar har större ytor än grisar i andra länder, de får behålla sin svansar, ha tillgång till strö och den svenska djurskyddslagen säger att suggorna ska få gå fritt och utöva sitt viktiga bobyggarbeteende i samband med grisning. Knorr på svansen En miljö med till exempel bristfällig sysselsättning och små ytor riskerar att leda till att grisarna får beteendestörningar och börjar bita varandra i svansen. I Sverige arbetar grisproducenterna förebyggande genom att redan från början investera i god djurmiljö. I många EU-länder väljer man att lösa problemet genom att svanskupera grisarna. Ofta är även antibiotikaanvändningen hög i dessa länder. Det finns ett direkt samband mellan en hög antibiotikaanvändning, en svanskuperad gris och utveckling av resistenta bakterier. Därför är de svenska grisarnas knorr på svansen så viktig.»svanskupering är förbjuden i Sverige. De allra flesta av EU:s 28 medlemsländer följer inte EU-reglerna mot rutinmässig svanskupering.» Det finns ett direkt samband mellan en hög antibiotika användning och en svanskuperad gris. 6 LRF 2015

400 350 300 Svenskt griskött vs importerat griskött 250 Den svenska produktionen av griskött minskar trots att konsumtionen av griskött ökar. Anledningen är att vi importerar allt mer 200 150 billigt griskött från andra länder. Importen av griskött har fördubblats under de senaste tio åren och cirka 40 procent av det 100 griskött vi äter 50 i Sverige kommer från ett annat land. Tyskland följt av Danmark 0 är de två största exportörerna av griskött till Sverige 2001 2003 2005 2007 2009 2011 (2014). Trenden av ökad import vände våren 2014 ( 9 %), tack Produktion Konsumtion Import Export vare en växande stark efterfrågan på svenskt griskött. Svensk konsumtion, produktion, import och export av griskött ton 400 Ursprungsmärkningen Svenskt kött visar att köttet i produkten kommer från djur som är födda, uppfödda, slaktade och förädlade i Sverige. 350 300 250 200 150 100 50 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Trenden visar att allt fler svenska konsumenter söker råvaror som har ett tydligt ursprung och som representerar värden som man kan stå för och identifiera sig med. Undersökningar visar att sju av tio konsumenter letar efter svenskt kött i matbutiken. Produktion Konsumtion Import Export Produktion av grisar i EU, % Svensk grisuppfödning: 1 procent av den europeiska marknaden Sverige står endast för en liten och krympande del, en procent, av grisköttsproduktionen inom EU. Antalet grisar inom svensk grisuppfödning har minskat med 20 procent mellan år 2000 och år 2014 (från 3,2 miljoner grisar till 2,6 miljoner). Även antalet gårdar med grisuppfödning har blivit färre under samma period en minskning från 3 500 till 1 100 gårdar. Källa: EU Kommissionen 2013 Sverige 1% Tyskland 23% Spanien 17% Frankrike 9% Polen 8% Danmark 8% Nederländerna 6% Övriga EU-länder 29% LRF 2015 7

Det finns cirka 1 100 grisföretagare i Sverige och det slaktas varje år 2,6 miljoner grisar. Det är en liten siffra i europeiska mått mätt. I Danmark är motsvarande siffra 20 miljoner, i Tyskland 58 miljoner och i Frankrike 25 miljoner grisar. LRF Nov 2015 I Sverige har vi en omfattande djurskyddslagstiftning och värnar om att djuren ska kunna utöva sitt naturliga beteende. När de övriga EU-länderna följer de gemensamt beslutade EU-direktiven kring grisuppfödning kommer konkurrens situationen för den svenska grisuppfödningen att förbättras. Statistiken ger klara besked om hur olika man arbetar med grisuppfödning i olika länder. För en hållbar svensk och global grisproduktion behövs förändring. Källor: Gård & Djurhälsan, Svenskt kött, LRF, Jordbruksverket Foto: Ester Sorri och Svenskt kött Form/grafisk produktion: Karozz Form AB Vill du veta mer om svensk grisuppfödning? Välkommen till www.lrf.se/kott Lantbrukarnas Riksförbund, 105 33 Stockholm. Telefon 0771-573 573. www.lrf.se