Dokumentet är framtaget i syftet att ligga som underlag för utformning av bebyggelse och gaturum för Kärnekulla. De öppna ytorna söder om Bränningeleden omvandlas till en helt ny stadsdel i Habo. Visionen för Kärnekulla bygger på en hållbar grön- och sammansatt stadsdel, en mix av bostäder, kommunal verksamhet, handel, gröna alléstrukturer, gång- och cykelvägar och öppna diken för omhändertagande av dagvatten. Situationsplan över Kärnekulla. Kvarterstrukturen bildar tydliga gaturum som skapar trevliga mötesplatser för stadsdelens alla invånare. Exploateringens utformning skapar olika grader av privathet: Det heloffentliga gaturummet, de halvoffentliga innergårdarna och den parkliknande bebyggelsen mot ravinen, de privata uteplatserna och trädgårdarna. Stadsdelen delas upp i fyra stråk i nordsydlig riktning där alléer och grönstråk ansluter mot gångoch cykelstråket i söder. Stråken skapar siktlinjer och kontakt med ravinen som är en tillgång och ett rekreativt område för hela stadsdelen. Bebyggelsen utformas sammanhängande kvartersvis med tanke på bullerdämpning och tyst sida mot väg 195 och Bränningeleden. Längs med Kärnekullas centrala grönstråk planeras det för kommunal verksamhet: I söder en förskola, i mitten skola med fotbollsplan med mera och i norr en sporthall.
Kärnekullas gång-och cykelstråk ansluts till omgivande, befintlig gång-och cykelstruktur. I norr ansluts det via ny undergång under Bränningeleden. I väster genom kvartersstrukturen och radhuslängorna. I söder ansluts det mot gång-och cykelstråket som planeras löpa längs med ravinen. De öppna dikena är ett positivt tillskott i gaturummens gröna alléstruktur, där de anläggs parallellt med Kärnekullas nya gång-och cykelstråk. Situationsplan med gång- och cykelstråk och öppna diken. Kärnekullas signum är det gröna gaturummet med förgårdsmark. Gatan ska ge möjlighet för möten mellan människor och samtal över häcken. Gång- och cykelstråken är separerade från gatornas biltrafik för en trygg och säker trafikmiljö i stadsdelen. Infarterna till Kärnekulla flankeras av alléträd, besökaren till stadsdelen ska möta en påtaglig grönska. För att få till ett bra trafikflöde till Kärnekulla byggs cirkulationsplatserna ut, dels på väg 195 och dels på Bränningeleden med en ny infart till nya stadsdelen. Sektionerna på sidorna 7-10 redogör för gaturummens utformning och skalan på byggnaderna som flankerar dessa.
Kvarter 8 blir Kärnekullas mest stadsmässiga kvarter. Kvarteret föreslås flankeras av fyra höga flerbostadshus sammanbyggda med lamellhus i norr söder och väster, i delar av bottenvåningen i lamellhusen förbereds möjligheter för lokaler för handel och restaurangverksamhet om det i framtiden blir en sådan efterfrågan. Stadsrummet disponeras i öster för parkering och i väster för uteplatser för de boende. Det finns smitvägar mellan lamellhusen som leder till gator och grönstråk kring kvarteret. Fågelperspektiv över kvarter 8.
Ovan, alléträd längs med infartsgatan från Sjogarpsrondellen till höger ses handelsområdet, Kvarter 7, i bakgrunden Kvarter 8. Alléträd och grön förgårdsmark längs med infartsgatan från rondellen på Bränningeleden till höger, till vänster ses Kvarter 4, till höger Kvarter 1.
Sekundärgatan söder kvarter 8 utformas med sidoparkeringar och grönt mellan förgårdsmark (utan alléträd). Vy från lilla cirkulationsplatsen mot väster. Till vänster kvarter 9, till höger kvarter 8. I Kärnekullas södra del uppförs punkthus, en hustyp med lägenheter där närheten till och utsikten över Vättern blir storslagen. Parkbebyggelsen löser upp den strikta gatustrukturen och förmedlar en fin övergång från staden till naturen i söder. Vy från söder/ravinen mot punkthusen, kvarter 10.
Parkbebyggelse. Vy mot norr, mellan punkthuset till vänster och kvarter 9 till höger, en blick mot Kärnekullas centrala grönstråk. Parkbebyggelse, vy mot norr. Till vänster och kvarter 10. Längst i bakgrunden kvarter 7, handelsområde.
Gatorna ska utformas i enlighet med sektionerna. Översikt över sektionernas placering.
2018-03-23 bsv arkitekter & ingenjörer