Samtalsö vning SVEN. Instruktion till Svens chef

Relevanta dokument
Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

K Hur ser de t ut för dig?

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015

Handledare för caset är Jaana Kurvinen och Pär Vilhelmsson.

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Att göra saker i rätt ordning

Utredning med anledning av rapporterad brist i omsorg, brist i tillsyn enligt 24 b LSS (Lex Sarah)

Behandlingsguide Sov gott!

Lärarhandledning. Sofia med knuff det här är jag Målgrupp mellanstadiet.

Alkohol och drogförebyggande arbetsmiljö. Diskussionsmaterial för arbetsplatsträffar

25 knep för att hålla koll på din tid

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

IRRITATION OCH ILSKA TRÄFF 3 VISA VÄGEN

1 timme utan mig. Monolog. Utspelas under en panikångestattack.

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack

Hållbart arbete. Att nå, få och behålla ett jobb

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I ÅRSKURS 7

Hur upptäcker vi dem i tid?

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida

Varför behövs E n e r g i s k y d d?

Hantera besvärliga typer

Exempel på värderingar och konkreta steg inom olika livsområden

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Granbacka förskoleenhet Solna stad

Skolrelaterad psykisk ohälsa bland unga tjejer och killar

En vanlig dag på jobbet

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

UNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE

Att (in)se innan det går för långt

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

4. Sykepleieren: Men du är stark och frisk, så det kommer att ordna sig, och så tar det ju lite tid

Psykisk ohälsa. Förhindra Förebygga Förkorta Värmland Tillfälle 1. KUPO Kompetensutveckling om psykisk ohälsa för offentliga arbetsgivare

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

SÅ HANTERAR DU ARGA KUNDER (13 TIPS)

1. Anna på jobbet INSIKT:

Intervju med Elisabeth Gisselman

Genomförandeplan. Min vilja

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Hälsofrågor i årskurs 7

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

tips och insikter för att bemöta en stressad/utmattad person på rätt sätt

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Du måste ha fått jobbet för att du är kvinna

Övning: Föräldrapanelen

Guide till bättre balans i livet.

Hur kunde han? VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS

Var det så, Ella? Bar du hela världen på dina unga axlar? Inte bara din egen tsunami utan också våran. ( )

Arbetslös men inte värdelös

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Frågorna i Västra Götalandsregionens medarbetarenkät 2017

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

JOBBA SOM PERSONLIG ASSISTENT

Om mig Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

EN GUIDE AV. 10 frågor du som arbetsgivare bör ställa under medarbetarsamtalet

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Kamratbedömning. Fokusera på följande:

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande

Namn: Det här är jag (Här kan du rita eller skriva)

SAMMANSTÄLLNING AV ARBETSMILJÖENKÄT SAMT FYSISK ARBETSMILJÖROND 2017

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7

Från sömnlös till utsövd

Hälsofrågor i Gymnasiet

AD/HD självskattningsskala för flickor

Personlig arbetsstil GENERELLT ARBETSSÄTT: DETALJERAD UTVÄRDERING: Din arbetsstruktur och fokus: Handlingskraftig. Serviceorienterad.

För ett samtal i gruppen om situationen i beskrivningen med stöd av frågorna nedan

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Första operationen september 2010

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten

aldrig sällan ibland ofta mycket ofta (1) - Hur ofta besväras du av huvudvärk

ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION

Vilka tycker du är de bästa valen?

Lev som du lär. Om jag till exempel tycker att det är viktigt att ta hand om naturen, så är varje litet steg i den riktningen måluppfyllelse:

Starta fortsätt - håll ut. Kursledare: Lisa Alsèn Björneke Kurator vid Studenthälsan

Vardag Äldreboendet Björkgården

Skilsmässa i barnfamiljer 7 juni Anne Bjaerre, socionom (YH) sakkunnig inom barn-och familjearbete

Kvällen har kommit och Wilma ligger i sin säng och tittar upp i taket. Hon släcker sänglampan och gäspar stort och länge. Wilma är trött.

Seminarieuppgift 2 Kl , den 7/ Gruppsykologi IT5 HT-2009

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Poängsättning COPSOQ II, Sverige

Betraktelser från tvåmanstält

1

Olika typer av diskriminering

Enkätresultat, Medarbetare - Lärare i gymnasieskolan

Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Vänersborg Samlevnadskurs

Transkript:

Samtalsö vning SVEN Instruktion till Svens chef Du har noterat att Sven, en av dina medarbetare under de senaste sju månaderna, har väldigt många frånvarotillfällen. Sjukfrånvaron ligger på 1-3 dagar vid varje tillfälle. Hans kollegor har signalerat till dig att Sven är trött och kan försvinna bort i egna tankar. När de frågar hur han mår, säger han bara: Det är bara bra, jag är bara lite trött för att jag sov dåligt i natt. De tycker inte att de når honom i samtalen. Några arbetskamrater tycker inte att Sven gör det han ska på en arbetsdag. Sven kan bli butter och säger till sina arbetskamrater att: De ska fan inte lägga sig hans liv! När du själv, som chef, pratat med Sven så klagar han ofta på ryggvärk och allmänt ont i kroppen. När du erbjudit kontakt med sjukgymnast på företagshälsan tycker han bara att sån skit hjälper inte mig. Du har tänkt att då har du ju i alla fall frågat om han vill ha hjälp. Nu har du åter noterat återkommande sjukfrånvaro och känner att du måste prata med Sven. Du är lite orolig för hur han ska reagera, för Sven är inte den smidigaste att prata med och hjälp via företagshälsan har han ju redan avböjt en gång. Innan samtalet börjar du fundera på vad som kan bekymra Sven. Kan det vara en smärtproblematik? Sven är också känd för att inte spotta i flaskan och du undrar om det kan vara en alkoholrelaterad sjukfrånvaro? Eller något helt annat som du inte tänkt på? Du har nu ringt till Sven och bjudit in honom till ditt kontor, för att du vill prata lite med honom. Ditt uppdrag är att ta reda på varför Sven har återkommande korttidsfrånvaro samt tillsammans komma fram till hur ni ska hantera det som gör att han är frånvarande från jobbet. Du vill inte ge upp samtalet förrän du kommit fram till kärnan. När ni är klara med ert samtal ska du tillsammans med Sven dokumentera samtalet skriftligt i form av några korta punkter.

Samtalsö vning SVEN Instruktion till Sven Du har haft mycket korttidsfrånvaro under flera månader bakåt i tiden. Din chef har uppmärksammat detta och sökt dig för att samtala kring det. Du är sträv i kontakten. Du vill inte alls sitta med din chef på hens kontor, för det känns bara som det ska snokas i saker som hen inte har ett dugg med att göra. Chefen har tidigare tjafsat om att du ska till företagshälsan med din onda rygg, men det har du absolut ingen lust till. Du sköter dig själv! Och ska det hållas på så här, då kan det lika gärna kvitta. Troligen, tänker du, så är det dina arbetskamrater som skvallrat för chefen. De har säkert hittat på en massa saker som inte stämmer. Tänk att man bara inte kan få vara ifred! Du upplever att du sköter ditt jobb och annat har inte arbetsgivaren med att göra. Vad chefen inte vet är att din frånvaro handlar om att din sambo har blivit sjuk. För åtta månader sedan drabbades hen av en svår cancerform. Till en början lät allt positivt från sjukvårdens sida. Behandling skulle sättas in och prognosen var god. De två senaste månaderna har läget förvärrats och man kan inte längre se att sambon ska överleva. Du känner dig själv mycket orolig och nedstämd samtidigt som du ska vara den starka i förhållandet. Du orkar inte med att de på jobbet ska veta, för då ska det pratas om det där också. Nej, varför ska man berätta om sitt privatliv? Du känner dig tillräckligt stressad av att hantera situationen utan att behöva prata om det med din chef också.

Samtalsö vning EVA Instruktion till Evas chef Ditt uppdrag som chef innebär att du inte har möjlighet att ha daglig kontakt med dina medarbetare. Du har nu fått signaler från din arbetsgrupp att Eva förändrat sitt beteende. Hon glömmer saker som ska göras, blir lätt arg och drar sig undan. Eva är annars känd som en noggrann, ansvarstagande och mycket social arbetskamrat. Hennes kollegor menar att detta pågått under nästan ett halvår. De har försökt prata med Eva. Samtidigt som de oroar sig för Evas mående har de också tröttnat på att hon inte fungerar på jobbet. Arbetskamraterna tror att Evas förändring beror på situationen i hennes hemmiljö. Hon har en utflyttad son som lever med drogrelaterad problematik. Du känner att du måste prata med Eva och därför ringer du till henne och ber henne komma till ditt arbetsrum idag. Själv tänker du att du behöver prata om både vad arbetskamraterna upplever men att du också måste föra på tal att jobbet inte fungerar som det ska. Du känner dig inte särskilt orolig. Eva är ju i grunden en social och pratsam person som du upplever att du har en fin kontakt med. Om Eva ända reagerar starkt på det du säger (blir arg/ledsen) så måste du kunna ta emot det. Kanske blir Eva lättad över att du tar upp det? Ditt syfte med mötet är att ta reda på hur Eva har det. Kanske finns det något du kan hjälpa till med? Ni har en företagshälsa som erbjuder samtalskontakt, kan det vara något för Eva? Du tänker att du ska försöka få med Eva till företagshälsan på ett inledande/kartläggande samtal för att utreda eventuella behov av insatser. När ni är klara med ert samtal ska du tillsammans med Eva dokumentera samtalet skriftligt i form av några korta punkter.

Samtalsö vning EVA Instruktion till Eva Din chef har ringt dig och vill att ni ska ses på hens kontor. Du känner dig lite orolig. Undrar om du gjort något fel på jobbet? Du tänker mycket på vad mötet kan komma att handla om och känner dig väldigt spänd. Vad än chefen kommer att säga så tänker du hålla god min. Du har svårt att prata med överordnade, du har respekt för dem på ett sätt som gör att du inte känner dig bekväm och naturlig. Under samtalet känner du dig till en början påhoppad av det chefen säger. Du blir upprörd och känner dig orättvist behandlad. Du glömmer dina rädslor för chefer och blir arg. Du undrar vem av dina kollegor som har skvallrat. Du återkommer till det under hela samtalet: vem har sagt det här?, Tänk att man inte ens kan lite på sina arbetskamrater!, Jag gör minsann vad jag ska på jobbet, de andra är minsann inget bättre. De tar rast och dricker kaffe hela tiden!. Du håller absolut inte med om vad chefen säger och känner dig kränkt av att det är just du som ska sitta så här och bli anklagad. Efter en stunds samtal så börjar du mjukna. Kanske finns det en chans att få hjälp med det som egentligen tynger dig: du har för 10 år sedan förlorat ett barn. Ett kärleksbarn, som du och din partner fick då barnets storebror var 9 år. När nu den äldste sonen har missbruksproblem så är din största rädsla att du ska förlora ett barn till. Ingen på jobbet vet om barnet som dog och du själv vill inte prata om sonen som har missbruksproblem. Du känner dig som en dålig förälder och bär på en skuld som känns nästintill orimlig att hantera. I slutet av samtalet så öppnar du dig inför din chef och börjar kommunicera.

Samtalsö vning MARGARETHA Instruktion till Margarethas chef Du är chef i kommunal verksamhet. Du sitter nära din personal och har möjlighet att träffa hela arbetsgruppen varje dag. Det är 10 personer som arbetar i gruppen, åtta män och två kvinnor. I din arbetsgrupp jobbar Margaretha. Det är en plikttrogen och ambitiös medarbetare. Hon är en sådan där medarbetare som är otroligt värdefull. Ställer alltid upp. Fixar och grejar så att saker och ting blir gjorda, dessutom i rätt tid. Margaretha kommer först på morgonen och är oftast den som släcker lampan över skrivbordet sist av alla. Hon tar gärna över andras arbetsuppgifter och säger ofta inga problem, det fixar jag. I korridorerna småspringer hon och verkar alltid ha bråttom till något. Detta retar sig kollegorna på och känner en egen press. Man hör dem sarkastiskt säga Ja, det där kan väl Margaretha göra, hon som är så himla duktig. Samtidigt som de tycker det, så är Margaretha en väldigt bra kollega att ha, henne kan man alltid lita på om det kniper och hon gör det de själva inte vill eller hinner med. Du som chef har ändå börjat reagera på att Margaretha verkar så stressad. Glömmer saker och har även kommit för sent till jobbet några gånger. Du har sett henne komma ut från toaletten med rödgråtna ögon. När du frågade hur det står till svarade hon bara lite forcerat att hon fick ett hårstrå i ögat och att det är så typiskt henne att vara så klantig. Oavsett om inte Margaretha själv märker hur hon stressar, så börjar du bli ordentligt orolig för om detta verkligen kan vara hållbart. Du känner att du verkligen måste prata med henne. Så du ber henne kika in till dig en sen eftermiddag när alla andra gått för dagen. Samtalet inleds med att du berättar vad du sett och att du känner en oro för det. Du vill höra hur Margaretha ser på det. Om hon håller med eller känner annorlunda. Ditt syfte är att ni gemensamt ska finna en arbetssituation som är hållbar. Du vill för allt i världen inte att hon ska bli sjukskriven, du vet ju hur mycket hon betyder för organisationen. Vill hon, så är du också beredd att kontakta företagshälsan för att hon ska få stöd. När ni är klara med ert samtal ska du tillsammans med Margaretha dokumentera samtalet skriftligt i form av några korta punkter.

Samtalsö vning MARGARETHA Instruktion till Margaretha Du har blivit ombedd av din chef att kika in till hen precis i samma ögonblick som du ska gå för dagen. Du känner dig stressad för du ska hem till dina föräldrar och hjälpa till att flytta en hylla. Efter det har du lovat att åka hem till din ensamstående kompis och passa barnen, för hen ska få åka och handla i lugn och ro. Dina egna barn får klara sig ensamma en stund och det går bra, för maten fixade du igår kväll så de kan värma den i mikron. Vad är det nu vi ska prata om, tänker du? Du som har så bråttom. Du började ju ändå jobba klockan sju i morse, just för att kunna gå hem före klockan sex. Du har fler saker i livet än jobbet! Faktiskt. Det känns som att vad du än gör så är aldrig alla riktigt nöjda. Du tänker att det måste vara något fel på mig. Tänk om chefen ska säga att du inte klarar av jobbet? Att du missat något? Du upplever det som att du verkligen försöker ditt allra bästa, varför duger aldrig det? Du får aldrig höra att chefen är nöjd, och nu ska väl det motsatta sägas. Tyngd och stressad kliver du, med ett påklistrat leende på läpparna, in på chefens kontor. Du är beredd på det värsta.