Riskkartor. Vägledning för framtagande av riskkartor enligt förordningen om översvämningsrisker. Juni 2013

samhällsskydd och beredskap 1 (46) Riskkartor Vägledning för framtagande av riskkartor enligt förordningen om översvämningsrisker Juni 2013

samhällsskydd och beredskap 2 (46) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 2. Ansvar och tidplan... 4 3. Bakgrund... 6 4. Detaljeringsgrad och innehåll... 8 5. Faktorer att beakta... 9 5.1 Målen i riskhanteringsplanerna... 9 5.2 Kostnads nyttoanalyser... 11 5.3 Tidsaspekten... 12 6. Data... 13 6.1 Obligatoriska data... 13 6.2 Annan data... 17 7. Avgränsning av riskkartan... 18 7.1 Avgränsning av riskkarta för vattendrag... 18 7.2 Avgränsning av riskkarta för sjöar... 18 8. Kartans utformning... 19 9. Rapportering... 21 9.1 Rapportering av karta... 21 9.2 Rapportering av tabelldata... 22 9.3 Rapportering i text... 22 10. Databastillstånd och spridningstillstånd... 23 Bilaga 1 karta reviderad 28/6... 25 Bilaga 2 tabell... 39 Bilaga 3 text... 43

samhällsskydd och beredskap 3 (46) 1. Inledning Denna vägledning handlar om hur länsstyrelserna ska arbeta med riskkartor enligt förordningen om översvämningsrisker (SFS 2009:956). Länsstyrelserna i Norrbotten, Västernorrland, Västmanland, Kalmar och Västra Götaland har ett ansvar att samordna länsstyrelsernas arbete. Övriga länsstyrelser som ska delta i arbetet är de som inom sitt län har en eller flera utpekade orter med betydande översvämningsrisk. Förordningen om översvämningsrisker bygger på ett EG direktiv, 2007/60, om bedömning och hantering av översvämningsrisker. Enligt förordningen ska arbetet bedrivas i tre steg, steg 1 innebär utpekande av områden med betydande översvämningsrisk, steg 2 innebär att hot- och riskkartor tas fram och steg 3 innebär att riskhanteringsplaner tas fram för de områden som identifierades i steg 1. MSB har 2011 pekat ut 18 områden i Sverige med betydande översvämningsrisk i steg 1. I steg 2 ansvarar MSB för att ta fram hotkartor. Med hotkartor avses kartor som visar utbredningsområdet för ett 50- och 100-årsflöde samt ett beräknat högsta flöde. I steg 2 ansvarar också de fem länsstyrelser med vattendistrikts ansvar för att ta fram riskkartor för dessa utbredningsområden. Med riskkartor avses att identifiera objekt eller verksamheter som kan skadas och anläggningar som kan förorena vattnet vid en översvämning I det sista steget, steg 3, ska riskhanteringsplaner tas fram av respektive berörd länsstyrelse. Med en riskkarta avses en eller flera kartor för ett definierat flöde i ett vattendrag eller vattenstånd i en sjö. Arbetet med förordningen om översvämningsrisker bygger på att konsekvenser av en översvämning kategoriseras i fyra fokusområden. Dessa är konsekvenser för människors hälsa, ekonomisk verksamhet, miljön och kulturarvet. Denna vägledning vänder sig till berörda länsstyrelser. Berörda länsstyrelser är de fem ansvariga länsstyrelserna samt direkt berörda länsstyrelser, för de 18 utpekade orterna, som skall arbeta i steg 2. Vägledningen innehåller en huvudtext och tre bilagor. Tanken är att bilaga 1 skall användas som vägledning för framtagandet av riskkartor. Bilaga 2 (Exceltabell) och bilaga 3 (Word fil) skall användas för rapportering till MSB. Denna utgåva, daterad 27 juni 2013, är en reviderad version av tidigare utgåva daterad den 29 april 2013. Denna version har reviderats efter synpunkter från länsstyrelser och beaktande av Kommissionens rapporteringsvägledning. Denna version innehåller ändringar av riskkartornas utseende som preciseras i bilaga 1. Det som har ändrats är bland annat lyrfiler och ritordning. Det som har ändrats är att omgivningen utanför översvämmat område har tonats ned och den blåa ytan över översvämmade ytor har tagits bort för att det skall vara

samhällsskydd och beredskap 4 (46) lättare att se markanvändningen. En anpassning av utseendet för ytor har också gjorts för att öka läsbarheten för de orter där många ytor med berörda intressen överlagras. Det kan även fortsättningsvis visa sig att det föreslagna utseendet innebär en svårtydd karta för vissa orter. MSB saknar möjlighet att genomskåda alla sådana bekymmer och vill påtala att det finns möjlighet att inom respektive vattendistrikt justera presentation av berörda intressen enligt bilaga 1. Ändring har också skett vad gäller vägledningen för rapportering av Haparanda och Torneälvs vattendistrikt. Denna rapportering måste ske separat även i text och kan inte redovisas tillsammans med övriga orter i Bottenvikens vattendistrikt. På grund av förseningar i produktionen av hotkartor har tidplanen för riskkartorna reviderats. Justeringar av avgränsningen för risk- och hotkartor skall lämnas till MSB senast 12 augusti i stället för 30 juni, övriga datum har inte ändrats. Samtliga ändringar i vägledningen jämfört med tidigare version är markerade med streck längs vänstersidan i varje stycke. I tabellen i bilaga 1 är ändringar i stället markerade med gult. Inför den slutliga rapporteringen kommer bilaga 2 skickas ut som Excel fil och bilaga 3 som en Word fil tillsammans med eventuellt ytterligare förtydliganden kring själva rapporteringen. 2. Ansvar och tidplan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har identifierat 18 områden i Sverige som har en betydande översvämningsrisk enligt förordningen om översvämningsrisker (SFS 2009:956). Dessa 18 områden omfattar mer än 18 kommuner och avgränsningen av dessa områden ska göras i arbetet med riskkartorna. Riskkartorna ska utarbetas och samordnas enligt 8 SFS 2009:956 av de fem länsstyrelser som har ett ansvar för sitt vattendistrikt dvs. länsstyrelserna i Norrbottens län, Västernorrlands län, Västmanlands län, Kalmar län och Västra Götalands län. Övriga berörda länsstyrelser kommer att delta i arbetet med att samla in och kvalitetsgranska underlag och data till riskkartorna. Riskkartorna ska vara färdiga senast den 22 december 2013. Kartorna ska snarast efter färdigställandet offentliggöras av de fem ansvariga länsstyrelserna.

samhällsskydd och beredskap 5 (46) Ansvarig länsstyrelse Länsstyrelsen i Norrbotten Länsstyrelsen i Västernorrland Länsstyrelsen i Västmanland Tätorter med betydande översvämningsrisk Älvsbyn, Haparanda och Vännäs by Vansbro, Falun, Malung och Edsbyn Örebro, Lindesberg, Stockholm och Uppsala Berörda länsstyrelser Västerbotten samt samordning med Finland Dalarna och Gävleborg Örebro, Stockholm och Uppsala Länsstyrelsen i Kalmar Jönköping och Kristianstad Skåne och Länsstyrelsen i Västra Götaland Värnamo, Kungsbacka, Göteborg, Lidköping och Karlstad Jönköping Jönköping, Halland och Värmland Tabell med ansvariga länsstyrelser, berörda tätorter och berörda länsstyrelser. För att arbetet ska kunna samordnas på nationell nivå ska riskkartorna samt del av tabelldata och text skickas till MSB på remiss i slutet av oktober 2013. MSB kommer då kontrollera att alla uppgifter som ska rapporteras till EUkommissionen finns med samt att de redovisas på det sätt som efterfrågas. MSB kommer att leverera hotkartor för 50-, 100-, 200- och det beräknade högsta flödet för samtliga 18 tätorter till de fem ansvariga länsstyrelserna. Enligt förordningen ska riskkartor tas fram för översvämningar med låg och medelhög sannolikhet, samt om det är lämpligt även de som har hög sannolikhet. MSB har bedömt att detta motsvaras av utbredningsområdena för 50-, 100-årsflödet och det beräknade högsta flödet. Det är ett beslut av respektive ansvarig länsstyrelse i samverkan med berörda länsstyrelser att avgöra om riskkartor även för 200-års flödet ska tas fram. Endast riskkartor samt tillhörande data och texter för 50-, 100 års och det beräknade högsta flödet ska rapporteras till MSB. Med hotkartorna som grund ska riskkartor tas fram. Ett första steg är att eventuellt utöka riskområdet uppströms och nedströms för det beräknade högsta flödet. Hotkartornas avgränsning bygger på en bedömning ur hydrologisk synpunkt, denna avgränsning har sedan kompletterats med en översiktlig analys av de data som användes i steg 1 när området utpekades. Denna avgränsning kan alltså behöva utökas efter en lokal analys. För de orter som påverkas av översvämningar från angränsande sjöar ska motsvarande avgränsning genomföras av den yta som berör tätorten, se vidare i kapitel 7 och i bilaga 1. När de ansvariga länsstyrelserna gjort avgränsningarna ska dessa levereras till MSB i shape-format eller på en analog karta (manuellt inritad avgränsning) senast den 12 augusti 2013. En av de obligatoriska datamängderna som skall framgå av varje riskkarta är berörd befolkning. Denna tjänst kommer MSB att köpa av SCB och därför behöver MSB

samhällsskydd och beredskap 6 (46) avgränsningen. MSB kommer att skicka en kopia av de filer SCB erhåller till berörda länsstyrelser. De fem ansvariga länsstyrelserna jobbar därefter vidare med att ta fram riskkartor enligt denna vägledning. De färdiga riskkartorna ska sedan levereras till MSB, helst i pdf-format, först i en remissversion och sedan slutrapporteras via länk till hemsida där de hålls tillgängliga. Varje riskkarta måste ha en unik webbadress per källa och flöde, dvs minst tre adresser per ort. Övrig information som tillhör riskkartorna ska också levereras digitalt till MSB enligt mall i Bilaga 2 och 3. Det är viktigt att beakta att en webbadress som rapporterats inte får ändras. Om detta sker måste MSB underrättas så att MSB kan komplettera sin rapportering till Kommissionen. Figur1: Ansvarsfördelning och tidplan för arbetet med riskkartorna. En lokal förankring av arbetet med berörda kommuner bör genomföras, men enligt förordningen om översvämningsrisker har kommunerna inte någon obligatorisk roll i de tre stegen. Eftersom förordningen inte bygger på en lag kan inte kommunerna förutsättas bidra till arbetet. De berörda kommunerna bör dock informeras om arbetet och så lång möjligt få möjlighet att påverka innehållet så att det blir användbart i det lokala arbetet med att förebygga översvämningsrisker. 3. Bakgrund Under 2006-2007 genomförde en arbetsgrupp, ledd av Frankrike med stöd av vattendirektörerna, ett arbete med att ta fram exempel på olika typer av översvämningskarteringar. Resultatet EXCIMAP (European Exchange Circle

samhällsskydd och beredskap 7 (46) on Flood Mapping), är baserat på de erfarenheter som deltagande experter samlat inom området översvämningskartering. En del i arbetet omfattade framtagande och innehåll i riskkartor. Nedan följer en sammanfattning av arbetsgruppens slutsatser samt hur detta kan tillämpas i Sverige i arbetet med förordningen om översvämningsrisker. Riskkartor för översvämningar kan tänkas användas av flera aktörer, förutom det obligatoriska användningsområdet inom förordningen om översvämningsrisker. Tanken med kartorna är att de brett ska kunna bidra till förbättrad riskhantering för översvämningsriskerna i berörda områden. De ska: (i) förhindra att nya risker skapas genom etablering av verksamheter i översvämningshotade områden, (ii) bidra till att reducera befintliga risknivåer i områden med översvämningsrisk, och (iii) bidra till att anpassa samhället till nuvarande och kommande översvämningsrisker. Beroende på användarens önskemål och användningsområde så kan det finnas behov av olika detaljeringsgrad, skala och informationsinnehåll i kartorna. Kartorna är dock tänkta att främst användas för: Hantering av översvämningsrisk (förebyggande och anpassning) Underlag för fysisk planering och markanvändning Underlag för räddningstjänstens planering och verksamhetsutövares riskhantering Som underlag för information till allmänheten Som underlag för fastighetsägare, enskilda verksamhetsutövare och näringslivet I den följande texten utgår beskrivningen av riskkartorna från vad översvämningsdirektivet specificerat, d.v.s. vad som krävs enligt förordningen om översvämningsrisker för svenskt vidkommande. I detta har även beaktats underlaget/specifikationen för rapportering till EU-kommissionen. Utöver detta framgår också vad MSB har bedömt vara viktigt att ta med i riskkartorna för att det ska vara möjligt att uppfylla det kommande steget, riskhanteringsplanerna utifrån svenska förutsättningar. Utöver de obligatoriska delarna finns flera användningsområden av resultatet. Beroende på vad kommuner, länsstyrelser och övriga inblandade aktörer ser för behov kan arbetet med riskkartorna kompletteras utifrån regionala och lokala förutsättningar. Det ska dock vara möjligt att jämföra kartor och information mellan de 18 utpekade tätorterna. Tillkommande information får inte innebära att den obligatoriska informationen förvanskas eller rapporteras på annat sätt än vad som framgår av den här vägledningen.

samhällsskydd och beredskap 8 (46) 4. Detaljeringsgrad och innehåll EU-kommissionen reglerar inte detaljeringsgraden i riskkartorna utan det är upp till varje medlemsland att bestämma. Däremot regleras det obligatoriska innehållet och dataformat för rapporteringen. En slutsats är dock att riskkartorna med tillhörande information, bör vara så detaljerade att de kan vara ett underlag för nästa steg i arbetet, riskhanteringsplanerna. Konsekvens i form av kostnad bör ligga till grund för prioriteringar och för bedömning av samhällsnyttan av förslag på åtgärder i riskhanteringsplanerna. Kostnad är ett enkelt mått på konsekvens och lönsamhet av en föreslagen åtgärd. Det finns dock flera parametrar i sammanhanget som gör att det är svårt att specificera en konsekvens som en kostnad. Exempel på detta är skada på miljö och kulturmiljö som i många fall inte har ett marknadsvärde eller är möjligt att ersätta. Därför kan det vara svårt att bedöma kostnaden av en potentiell skada. Som underlag för steg 3 (framtagande av riskhanteringsplaner) ska konsekvenser kunna kvantifieras på något sätt inom alla fyra fokusområden vilket innebär konsekvenser för människors hälsa, ekonomisk verksamhet, miljö och kulturarvet. Konsekvenser ska kvantifieras i antal, area eller på annat sätt. För att nå denna målsättning kan fördjupade studier behöva genomföras för delar av berörda tätorter i nästa steg. Det kan i riskkartorna vara svårt att kvantifiera konsekvenserna i detta steg. I nästa steg kan därför i vissa fall en platsspecifik bedömning behövas som inte låter sig göras utan besök i verkligheten. Detaljeringsnivån kan därför komma att variera mellan tätorter och delområden i tätorter, i det kommande arbetet med riskhanteringsplaner. I steg 2 bedömer dock MSB att det är rimligt att hålla alla kartor på samma detaljeringsnivå, skala 1:20 000. Denna vägledning bygger på identifiering av potentiella konsekvenser på karta och utifrån lokalkännedom. Några verifieringar på plats ska inte behöva genomföras för att uppfylla dessa riktlinjer. Det är intressen som direkt berörs (geografiskt) av 50-100- och det beräknade högsta flödet som ska redovisas på karta och i tabeller. Indirekta effekter av en översvämning kan beskrivas i text, men där bör endast tydligt verifierade indirekta effekter redovisas. Exempel på detta är översvämmade passager som innebär avstängning av viktig transportinfrastruktur och bortfall av dricksvatten. Det är de direkta, geografiskt berörda områdena som ska vara avgörande för avgränsningen av riskområdet. Riskkartorna bör geografiskt täcka det område som behövs för att tillgodose kraven 8 i förordningen om översvämningsrisker, dvs både anläggningar uppströms (riskkällor) och nedströms (skyddade områden). Detta kan innebära

samhällsskydd och beredskap 9 (46) att hotkartorna för vattendrag inte helt täcker det område som riskkartorna omfattar. För de orter som dessutom berörs av hotkartor som bygger på översvämning från sjö ska en särskild avgränsning göras. Denna avgränsning ska avse berörda strandområden, samt en avgränsning av berört område i sjön. Se vidare i kapitel 7 Avgränsning av riskkarta. En gemensam miniminivå av innehåll och utseende specificeras i denna vägledning av MSB. Avsikten är att alla länsstyrelser ska ha möjlighet att ta fram kartor utifrån samma kriterier och data. Riskkartorna ska också presenteras på likartat sätt, med likartad legend och symboler för den obligatoriska informationen, för att det ska vara enkelt att jämföra resultaten. Ett särfall från denna vägledning är framtagandet av riskkartor för Haparanda som ska samordnas med Finland. Därför kan dessa kartor få ett annat utseende och innehåll utöver vad som preciserats i denna vägledning. Samordningen med Finland ska i arbetet med att ta fram riskkartor ske av Länsstyrelsen i Norrbotten. Samordning av hotkartorna för Haparanda och samordning inför rapportering av steg 2 till EU-kommissionen genomförs av MSB. Till riskkartorna finns det även möjlighet att ta fram egen data som anses viktig för att göra arbetet användbart för länsstyrelsen, berörd kommun och övriga intressenter. Dessa tillägg ska samordnas inom respektive vattendistrikt vilket innebär att utseende och innehåll är likvärdigt för berörda orter inom vattendistriktet. Denna tillkommande data bör finnas tillgänglig då remissversionen skickas till MSB i slutet av oktober. 5. Faktorer att beakta 5.1 Målen i riskhanteringsplanerna Mål för arbetet med förordningen om översvämningsrisker formuleras först i riskhanteringsplanerna (steg 3), men dessa bör vara ett underlag redan i framtagandet av riskkartorna. Uppdraget till länsstyrelserna finns i 12 i förordningen om översvämningsrisker (SFS 2009:956). De övergripande målen bör finnas som ett underlag för att identifiera viktiga variabler som ska ingå i riskkartorna utöver de som är obligatoriska. För att diskutera detta bör de berörda länsstyrelserna delta integrerat med de fem ansvariga länsstyrelserna i arbetet med att ta fram riskkartorna. Målen ska formuleras av respektive länsstyrelse i riskhanteringsplanen, men bör finnas på en övergripande nivå i detta skede. Denna övergripande nivå bör samordnas inom vattendistriktet för att vara vägledande i arbetet. En målstruktur har tagits fram av MSB. De övergripande målen är vägledande, men bör kompletteras utifrån den aktuella ortens förutsättningar och storlek. Exempel på detta är att namnge platser och företeelser samt att utifrån lokalkännedom bedöma rimligheten i möjligheten att uppnå målen.

samhällsskydd och beredskap 10 (46) Målen bygger på en vision: Ett säkert samhälle vid en omfattande översvämning och är strukturerade i tre nivåer: Resultatmål Mål som är stöd i identifiering av vilka funktioner som ska upprätthållas och fungera vid en omfattande översvämning, önskad nivå på förebyggande åtgärder samt förmåga att hantera en översvämning. Resultatmålen innehåller en precisering av vilken påverkan på samhället som kan accepteras men ändå leva upp till visionen. Åtgärdsmål Mål som är stöd i prioriteringen av åtgärder som behövs för att uppnå resultatmålen. Av dessa ska det framgå vilka funktioner i samhället som behöver stärkas för att uppnå önskat resultat. Det är effekterna av olika typer av åtgärder som ska framgå av målen, åtgärderna i sig bör framgå av precisering i riskhanteringsplanen (steg 3). Åtgärdsmålen kan vara effekter som eftersträvas både för att reducera översvämningshotet och för att skydda vissa verksamheter/områden. Här ingår tydlig prioritering och tidsplan ska finnas utifrån när effekterna ska vara uppnådda. Kunskapsmål Kunskapsmålen förtydligar vad som behöver studeras vidare för att få tillräcklig kunskap för att bedöma om resultatmålen uppnås redan i dag eller om det behöver formuleras åtgärdsmål för att kunna besluta om eventuella åtgärder. Kunskapsmålen ska bygga på en tidsplan, de bör uppnås inom en cykel. Figur 2: Illustration över hur Resultatmål, Åtgärdsmål och Kunskapsmål förhåller sig till varandra. MSB:s förslag på övergripande resultatmål för de fyra fokusområden: Människors hälsa ska inte påverkas väsentligt av en översvämning

samhällsskydd och beredskap 11 (46) Ekonomisk verksamhet som bidrar till samhällets funktion ska inte utsättas för långvariga avbrott i verksamheten vid en översvämning Miljön och naturvärden inom skyddade områden ska inte förorenas vid en översvämning Kulturarvet ska skyddas så att värdefulla lämningar och kunskap inte förloras vid en översvämning I de kommande riskhanteringsplanerna (steg 3) ska resultatmål preciseras för varje utpekat område och flöde (50-, 100-årsflödet och det beräknade högsta flöde) för de fyra fokusområdena, människors hälsa, ekonomisk verksamhet, miljö och kulturarvet. Resultatmålen är långsiktiga, men ska vara mätbara/uppföljningsbara. För att uppnå dessa preciseras åtgärdsmål om det behöver vidtas åtgärder för att uppnå resultatmålen. Effekterna av åtgärderna som är en förutsättning för att uppnå resultatmålen beskrivs i åtgärdsmålen. Åtgärdsmålen ska vara realistiska och tidssatta. Det innebär att de ska framgå i vilken av de kommande 6 årscyklerna de ska följas upp. De åtgärder som ska vidtas för att uppnå vissa effekter i åtgärdsmålen inom kommande cykel ska särskilt beskrivas på en precis nivå som svarar på 3V, vem-vad-var? Vem förutsätts genomföra åtgärden, vad ska göras och var ska det göras. Detta ska preciseras i steg 3. Om förutsättningarna är sådana att det inte går att bedöma om man uppnår resultatmålen och därmed inte kan bedöma om det behöver vidtas åtgärder, kan ytterligare kunskap eller studier behövas för bedömningarna. Vad fördjupade studier ska svara på preciseras i kunskapsmål. Kunskapsmålen ska i princip kunna uppnås inom en cykel. På samma sätt som åtgärdsmålen preciseras kunskapsmålen i 3V, vem-vad-var? Detta ska också preciseras i steg 3. Behov av fördjupade studier och analyser görs bäst utifrån de lokala förutsättningarna. Lokal anpassning av målen av respektive länsstyrelse är därför nödvändiga men ska samordnas inom vattendistrikten. Länsstyrelsernas samordning mellan arbetet i steg 2 och steg 3 är därför viktig redan i arbetet med att ta fram riskkartorna. 5.2 Kostnads nyttoanalyser I det kommande arbetet med riskhanteringsplaner ska arbetet inte bara utgå från preciserade mål. Förslag på åtgärder och fördjupade studier i riskhanteringsplanen ska prioriteras utifrån bland annat en kostnads nyttoanalys. Detta uppdrag gäller alla vattendistrikt, inte bara gränsöverskridande enligt 3 MSBFS 2013:1, se artikel 7 punkt 3 i direktivet (2007/60/EG). Det kan vara bra att redan i detta steg (steg 2) fundera på hur data samlas in, om detaljeringsgraden är tillräcklig för att göra en kostnadsuppskattning av konsekvenserna i nästa steg. MSB har i dagsläget inte tillräcklig information för

samhällsskydd och beredskap 12 (46) att vägleda kring hur kostnads nyttoanalys ska gå till, vilken metod som bör användas samt vilken information som bör finnas att tillgå. Det kan dock vara bra att behålla data med geografisk precisering inför arbetet med steg 3 även om vi inte i detta steg begär in denna information. Om det blir aktuellt att analysera ekonomiska vinster av t.ex. invallningar bör det vara möjligt att identifiera vilka ytor, värden och intressen som skyddas av detta trots att det i detta steg inte är obligatoriska att presentaras i kartorna eller rapporteras in som data. Länsstyrelserna bedöms dock inte behöva rapportera några ekonomiska konsekvenser i steg 2. 5.3 Tidsaspekten Både tidpunkten på året och under hur lång tid en översvämning varar har stor betydelse för konsekvensen för enskilda, samhället och de natur- och kulturvärden som drabbas. Tidpunkten på året då översvämningsscenarierna (50-, 100-årsflödet och det beräknade högsta flödet) rimligen inträffar är viktig att beakta. Detta kan vara av särskild vikt för naturvärden och jord- och skogsbruket. Det kan finnas en ökad eller reducerad känslighet för konsekvenser av en översvämning beroende på om den sker under växtsäsong, häckningsperiod mm. Tidpunkten på året kan också påverka risken för urlakning av näringsämnen och andra föroreningar från översvämmad mark. När det gäller konsekvenser för enskilda och näringslivet, dvs. kostnader för skador på byggnader och annan egendom, behöver inte varaktigheten ha en avgörande betydelse. Även en mycket kortvarig översvämning innebär stora skador på byggnader, lagervaror och vissa typer av grödor. När det gäller påverkan på samhället kan varaktigheten dock få betydelse. En kortvarig översvämning kan vara mindre påfrestande än en långvarig, men detta behöver inte alltid vara fallet. En långvarig omfattande översvämning får stor påverkan på samhället i form av ianspråktagande av personella resurser, avskuren infrastruktur, och temporära lösningar som måste underhållas. Inom kommunen ökar kostnaderna väsentligt, till exempel för teknisk förvaltning, vård och omsorg och räddningstjänst. I det fall utrymning av fastigheter blir aktuellt kan det också innebära stora konsekvenser för enskilda och berörda verksamheter. Långvarig översvämning kan också få stora direkta och indirekta konsekvenser för allmänhet och näringsliv om transportinfrastrukturen stängs av under långa perioder. Även bortfall av annan teknisk infrastruktur kan få stora direkta och indirekta effekter. En omfattande långvarig översvämning innebär sannolikt också större miljökonsekvenser för skador på grödor och naturvärden. Långvarig översvämning kan innebära att reningsverk och pumpstationer som bräddar får en betydligt större påverkan på

samhällsskydd och beredskap 13 (46) föroreningsspridning jämfört med under en kortvarig händelse. Urlakningseffekten av näringsämnen och föroreningar kan också bli större. Speciellt viktig är att beakta tidsaspekten för det beräknade högsta flödet då det kan dröja lång tid för att uppnå denna nivå samt lång tid innan normala nivåer åter infinner sig. En översiktlig bedömning av tidsaspekten för respektive översvämningsscenario (50-, 100- och det beräknade högsta flödet) bör beaktas inför arbetet med riskhanteringsplanerna. 6. Data I riskkartorna ska sårbarhet av översvämningar redovisas enligt 8 förordningen om översvämningsrisker. Redovisningen sker i tre delar, i en riskkarta, som tabelldata och som tillhörande beskrivande texter. Observera att för varje utpekad tätort ska en riskkarta för respektive översvämningsscenario (50-års, 100-års och det beräknade högsta flödet) och vattendrag/sjö tas fram och valfritt är att ta fram en riskkarta för 200-års flödet men ingen av den informationen ska skickas till MSB. Exempel på tabelldata kan vara det totala antalet IED anläggningar inom det översvämningshotade området. Exempel på beskrivande texter är hur exempelvis samordningen skett inom vattendistriktet. Viss data ska både redovisas i riskkartan och som tabelldata, exempel på detta är befolkningsdata. En sammanställning av vilken data som ska redovisas i de olika delarna framgår nedan samt i Bilaga 1 där data som ska redovisas på kartan beskrivs. Bilaga 2 beskriver vilken tabelldata som ska tas fram, till stor del är det samma datamängder som används för att ta fram riskkartan (Bilaga 1), och Bilaga 3 är den mall som ska användas för de beskrivande texter som ska redovisas. Data som ska användas härrör från Fastighetskartan vektor version 6.6 som länsstyrelserna redan har alternativt kan beställa via Geodatasamverkan samt från andra källor som redan länsstyrelserna har tillgång till. Dvs data som beskrivs i kapitel 6.1 finns redan hos länsstyrelserna alternativt kan erhållas via Geodatasamverkan. 6.1 Obligatoriska data Obligatoriska data enligt förordningen om översvämningsrisker framgår av 8 förordningen om översvämningsrisker (SFS 2009:956). Dessa preciseras av MSB under A). Ytterligare obligatorisk data som MSB anser var nödvändig för att uppfylla direktivets krav i nästa steg, steg 3, framgår under B). Detta är data som istället framgår av 12 förordningen om översvämningsrisker (SFS 2009:956). Den obligatoriska datan ska redovisas på karta, i tabell och/eller i

samhällsskydd och beredskap 14 (46) text. I arbetet är det viktigt att de ansvariga länsstyrelserna dokumenterar både process i text och resultat på karta och i tabelldata. Den obligatoriska tabelldata och de beskrivande texterna är information som MSB behöver för att kunna rapportera steg 2 till EU-kommissionen, det är därför viktigt att ni håller er till vad som efterfrågats samt ej överskrider det maximala antalet tecken i de beskrivande texterna. Utöver detta kan länsstyrelserna lägga till egen information i karta, tabeller och text. Detta ska samordnas inom vattendistrikten, dvs samma tillägg av data ska användas i alla utpekade orter inom vattendistrikten. Det är viktigt att tabell och text speglar innehållet i kartan och det är de fem ansvariga länsstyrelserna som ska ansvara för detta. A) 1. Antal invånare som drabbas. Detta skall framgå på kartan och i tabell. Det är befolkningsdata i 250x250 m grid för tätorter som ska användas på kartan. Gruppering av data i fyra klasser sker efter lokal bedömning. I tabeller kommer faktiskt antal berörda dag och nattbefolkning att levereras från SCB via MSB. 2. Vilka Ekonomiska verksamheter som drabbas. Ekonomisk verksamhet som drabbas specificeras utifrån Fastighetskartan för både kartan och tabelldata. Dagbefolkning och antalet arbetsställen ger också information om omfattningen av den ekonomiska verksamheten, dessa uppgifter beställer MSB från SCB. Ekonomisk verksamhet ska preciseras som: i) Risk för skada på tomt: industriområde, presenteras på karta enligt bilaga 1 och som tabelldata enligt bilaga 2. ii) Risk för skada på tomt: bebyggelse, presenteras på karta enligt bilaga 1. iii) Risk för skada på byggnader med samhällsfunktion anges på karta enligt bilaga 1 och som tabelldata enligt bilaga 2. iv) Risk för skada på byggnader (övriga ändamål) anges på karta enligt bilaga 1 och som tabelldata enligt bilaga 2. v) Risk för skada på riksintresse väg, anges på karta enligt bilaga 1 och i som tabelldata enligt bilaga 2 vi) Risk för skada på väg anges på karta enligt bilaga 1, vii) Risk för skada på riksintresse järnväg, anges på karta och som tabelldata enligt bilaga 2 viii) Risk för skada på järnvägsterminal av riksintresse anges på karta enligt bilaga 1 och i tabell, bilaga 2. ix) Risk för skada på järnväg, anges på karta enligt bilaga 1. x) Risk för skada på flygplats av riksintresse, anges på karta enligt bilaga 1 samt i tabell enligt bilaga 2.

samhällsskydd och beredskap 15 (46) xi) xii) xiii) Risk för skada på hamn av riksintresse anges på karta enligt bilaga 1 samt i tabell enligt bilaga 2. Risk för skada på skog, anges på karta enligt bilaga 1 samt i tabell enligt bilaga 2. Risk för skada på odlad mark, anges på karta enligt bilaga 1 och i tabell enligt bilaga 2. 3. I riskkartan ska anläggningar som kan orsaka oavsiktlig förorening anges samt de skyddade områden eller anläggningar som berörs. i) Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet, dvs A och B anläggningar ska framgå av kartan enligt bilaga 1, de ska ingå i tabell enligt bilaga 2 samt beskrivas i text enligt bilaga 3. ii) Sevesoanläggningar, ska framgå av kartan enligt bilaga 1. Dessa kan vara A, B, C eller U verksamhet. De ska även ingå som tabelldata enligt bilaga 2 och beskrivas i text enligt bilaga 3. iii) IED anläggningar som tidigare var IPPC anläggningar ska identifieras med IPPC/IED-kod i tabell enligt bilaga 2 samt beskrivas i text enligt bilaga 3. iv) Risk för översvämmad förorenad mark av riskklass 1 ska redovisas på karta enligt bilaga 1, i tabell enligt bilaga 2 och beskrivas i text enligt bilaga 3. v) Vattenskyddsområde (enligt MB) för dricksvattentäkter, yteller grundvatten, ska framgå av kartan enligt bilaga 1, i tabell enligt bilaga 2 och beskrivas i text enligt bilaga 3. vi) Skyddade områden för dricksvatten enligt vattenförvaltningsförordningen ska framgå av karta enligt bilaga 1, tabell enligt bilaga 2 och beskrivas i text enligt bilaga 3. vii) Vattenverk ska framgå av karta enligt bilaga 1, i tabell enligt bilaga 2 och beskrivas i text enligt bilaga 3. viii) Badvatten utpekade av enligt badvattenförordningen ska framgå av karta enligt bilaga 1, i tabell enligt bilaga 2 och beskrivas i text i bilaga 3. ix) Skyddat område enligt Art- och Habitatdirektiven (Natura 2000), ska framgå av karta enligt bilaga 1, av tabell enligt bilaga 2 och i text enligt bilaga 3. x) Naturreservat ska framgå av karta enligt bilaga 1, av tabell enligt bilaga 2 och i text enligt bilaga 3. xi) Känsliga områden för nitratpåverkan (Nitratdirektivet), känsliga områden för näringsbelastning (UWWT-direktivet), områden skyddade enligt förordningen om fisk och musselvatten, ska framgå av tabell enligt bilaga 2 och i text enligt bilaga 3.

samhällsskydd och beredskap 16 (46) B 1. Risk för påverkan på kulturarvet i. Kulturarv landskap som berörs. I denna punkt ska världsarv, kulturreservat och riksintressen för kulturmiljövården redovisas som tabelldata enligt bilaga 2 och som text enligt bilaga 3 utöver dessa ska också kulturarvsobjekt som representerar stora ytor eller linjer redovisas på karta enligt bilaga 1. Dessa ska dock redovisas som kulturarvsobjekt i tabell och text. ii. Kulturarvs objekt som berörs. Här ska arkiv, museer, bibliotek, byggnadsminnen enligt KML, statliga byggnadsminne, kyrkliga kulturminnen och fasta fornlämningar redovisas på karta enligt bilaga 1, som tabelldata enligt bilaga 2 och som text enligt bilaga 3. Underlaget skall hämtas från egna eller andra myndigheters hemsidor. Observera att om fasta fornlämningar representerar stora ytor eller linjer bör dessa i stället redovisas under Kulturarv landskap på karta. Linjer kan behöva buffras för att synas som yta. 2. Risk för påverkan på vattenkvalitet Här avses påverkan på kemisk och ekologisk status, överskridande av miljökvalitetsnormer. Länsstyrelsens bedömning av vattenförekomstens nuvarande status, vad som kan förorena, spädningseffekter och eventuell geografisk omfattning av föroreningsspridning. Detta redovisas inte i karta eller tabell, det är slutsatser som redovisas endast i text enligt bilaga 3. Detta är en mycket viktig del i arbetet och kommer att vara en tydlig koppling mellan vattenförvaltningen och översvämningsdirektivet. 3. Risk för påverkan på samhället I fastighetskartans information om användning av mark och byggnader. Utifrån detta kan vissa samhällsviktiga verksamheter identifieras utöver de som angivits ovan. MSB anser inte att alla verksamheter bör lyftas på riskkartan, men de allmänt kända verksamheterna bör finnas med. Av dessa ska följande redovisas. i) Sjukhus/Vårdcentraler ska redovisas på karta enligt bilaga 1, i tabell enligt bilaga 2 och beskrivas i text enligt bilaga 3. ii) Skolor skall framgå av kartan enligt bilaga 1, i tabell enligt bilaga 2och ingå i text enligt bilaga 3. iii) Polisstationer ska redovisas på karta enligt bilaga 1, i tabell enligt bilaga 2 och beskrivas i text enligt bilaga 3. iv) Distributionsbyggnader, t.ex. pumpstationer, transformatorstationer mm, ska redovisas på karta enligt bilaga 1, i tabell enligt bilaga 2 och beskrivas i text enligt bilaga 3. Från Geodatasamverkan kan också MSBs data med lokaliseringen av räddningstjänststationer/brandstationer laddas hem

samhällsskydd och beredskap 17 (46) v) Brandstationer ska redovisas på karta enligt bilaga 1, i tabell enligt bilaga 2 och beskrivas i text enligt bilaga 3. All information som samlas in ska granskas utifrån den lokalkännedom som länsstyrelserna har. I första hand avses i detta fall den punktinformation som representerar en större yta. MSB har identifierat att miljöfarlig verksamhet och förorenad mark är sådan information som behöver granskas innan informationen färdigställs. Dessa identifieras med en punkt, men verksamheten kan bedrivas på ett stort område. Det kan innebära att vid en analys hamnar denna punkt utanför den yttre gränsen för översvämningsområdet men det kan fortfarande finnas en risk att delar av verksamhetsområdet översvämmas. Därmed finns risk att förorening kan spridas till vattnet. Den geografiska informationen bör därför justeras. Detta gäller alltså information, främst punktdata, som ligger i närheten av utbredningsytans ytterområde. Om geografisk data justeras observera då att det som redovisas i tabell (enligt bilaga 2) och som text (bilaga 3) bygger på den justerade datamängden. Länsstyrelserna ska även så långt möjligt kontrollera att den övriga informationen i riskkartan är uppdaterad. Saknas något eller har något förändrats så bör det justeras. Dokumentation av data är viktig både att spara digitala filer och metadata. för nedladdning av informationen skall sparas för data som hämtats via nedladdningstjänster. Detta är viktigt för att kunna skapa metadata och jämförelse i nästa cykel. 6.2 Annan data Detta är exempel på datainformation som kan användas av länsstyrelserna i arbetet. Denna tillkommande data skall samordnas inom vattendistriktet 6.2.1 Risk för skada på samhället, övrig data Dessa kan identifieras från fastighetskartan eller från uppgifter från exempelvis Styrelprojektet. Här kan Sverige precisera olika typer av verksamheter som kan vara intressanta att kartlägga. Länsstyrelsernas och kommunernas arbete med att identifiera samhällsviktiga verksamheter i risk- och sårbarhetsarbetet bör utnyttjas. Dock bör inte alla samhällsviktiga anläggningar identifieras på karta. MSB bedömer att de som ingår i fastighetskartan indikeras med symbol enligt bilaga 1. De övriga bör främst ingå i Länsstyrelsernas analyser för att generera information i tabell och analystext. Precisering av det geografiska läget för övrig samhällsviktig verksamhet kan behållas på lokal nivå och användas i det fortsatta arbetet, riskhanteringsplanerna.

samhällsskydd och beredskap 18 (46) 6.2.2 Tillfällig befolkning SCB förfogar inte över statistik för tillfällig befolkningsdata och därför kan inte Sverige rapportera detta med nationell likformighet. Om tillfällig befolkning är viktigt ur det lokala perspektivet kan det vara en uppgift som läggs till lokalt, i tabell och text, dock inte på karta. Lokal data kan finnas hos kommunen, länsstyrelsen eller landstinget. Den data som kan vara användbar är bland annat tillfälligt boende, fritidshus, vårdboende mm. Detta är särskilt viktigt för orter där t.ex. större vårdboende eller sjukhus drabbas vid en översvämning. Detta sammanställs i tabell och redovisas även i text under människors hälsa. 7. Avgränsning av riskkartan 7.1 Avgränsning av riskkarta för vattendrag Utifrån avgränsningen för hotkartan (den detaljerade karteringen) ska en bedömning göras om ytan täcker in det område som bör omfattas av riskkartan. Genom att ladda hem den information som framgår av kapitel 6.1 samt följa instruktionen från bilaga 1 får länsstyrelsen ett kartunderlag som innehåller den data som är obligatorisk. Den länsstyrelse som har lokalkännedom om berörda intressen gör därefter en kvalitetsgranskning av data. Främst gäller det punktdata som kan behöva justeras för att redovisa att ett område faktiskt berörs av en översvämning. Efter granskning och eventuelljustering av den obligatoriska datan görs en bedömning om hotkartans avgränsning är rimlig för tätorten, se bilaga 1. För strömmande vatten är det främst föroreningskällor som avgör avgränsningen uppströms en tätort och skyddade områden som avgör avgränsningen nedströms en tätort. Avgränsningen ska innebära att det finns en koppling av området till tätorten, dvs intressen som ligger allt för långt från tätorten ska inte inkluderas. Bedömning av avgränsning av hotkartan ska göras för det beräknade högsta flödet. För vissa orter kommer det att vara en separat avgränsning för 50- årsflödet. Om den detaljerade karteringen inte täcker in ett tillräckligt område för riskkartans avgränsning skall MSB snarast underrättas så att komplettering av underlaget kan ske. 7.2 Avgränsning av riskkarta för sjöar Utifrån hotkartan ska en bedömning göras av det område som bör omfattas av riskkartan. Genom att ladda hem den information som framgår av kapitel 6.1 och följa instruktionerna i bilaga 1 får länsstyrelsen ett kartunderlag som innehåller den data som är obligatorisk i arbetet. Den länsstyrelse som har lokalkännedom om berörda intressen gör därefter en kvalitetsgranskning av

samhällsskydd och beredskap 19 (46) data. Främst gäller det punktdata som kan behöva justeras för att redovisa att ett område faktiskt berörs av en översvämning. För sjöar ska all obligatorisk information användas i avgörandet av avgränsningen. Avgränsningen ska innebära att det finns en koppling av området till tätorten, dvs intressen som ligger allt för långt från tätorten ska inte inkluderas. Ett exempel är att i riskhanteringsplanens förslag på åtgärder ska det vara möjligt att följa upp åtgärdernas effekter. Finns där inte någon koppling mellan tänkbara åtgärder och uppföljningsmöjligheter kan området anses vara utanför riskkartans avgränsning. Bedömning av avgränsning av hotkartan ska göras för det beräknade högsta flödet, se bilaga 1. När avgränsningen för riskkartan för respektive vattendrag eller sjö är genomförd ska den skickas in till MSB. En avgränsning per vattendrag/sjö, utifrån beräknat högsta flöde, ska senast den 12/8 skickas till MSB. Avgränsningen kan skickas som en shape-fil eller som en pdf. 8. Kartans utformning Riskkartorna ska inom det område som avgränsats tas fram i skala 1:20 000 för respektive översvämningsscenario, 50-års, 100-års och det beräknade högsta flödet. Kartorna ska gå att visualisera i större skala, men det primära syftet med kartorna är att de ska användas på lokal nivå. Skalan är vald för att det ska vara möjligt att genomföra en konsekvens- och kostnadsbedömning i nästa steg, riskhanteringsplanerna. MSB bedömer i nuläget att de riskkartor som rapporteras till EU ska vara statiska kartor eftersom datan som rapporteras ska överensstämma med kartan till nästa revideringscykel. Det är viktigt att de ansvariga länsstyrelserna dokumenterar och sparar det underlag som nu samlas in för att ta fram riskkartorna då de kommande riskhanteringsplanerna ska bygga på samma information. Det är även användbart i nästa cykel när riskkartorna ska ses över. Hur kartan ska presenteras och vad den ska innehålla finns beskrivet i bilaga 1. Det finns även möjlighet för länsstyrelserna att lägga till annan data, detta beskrivs också i bilaga 1. Kartan ska tas fram i A3 format, vilket innebär att flera kartor kan behövas per flöde. Beroende på storleken av tätorten och den avgränsning som genomförts, kan riskkartan för hela tätorten behöva delas upp i flera kartor. Om en sådan översvämningshotad tätort omfattas av flera kartor, i A3 format, i skala 1:20 000 ska en översiktskarta tas fram som täcker hela området. På översiktskartan ska det indikeras vilka ytor som innehåller riskkartor för området, dessa ska numreras från 1-999. Översiktskartan ska ingå i varje A3 karta med en markering för den aktuella delkartan (se det bifogade exempel på riskkarta över Älvsbyn). Det kan vara lämpligt att rutorna överlappar så att

samhällsskydd och beredskap 20 (46) information inte hamnar i kartskarven. Det kan också vara bra att samordna rutindelngen med hotkartan där det är möjligt. Därför bör länsstyrelsen skicka dessa rutor som shapefiler till MSB så snart de är klara MSB tillhandahåller legend med symboler och färgschema till kartorna, se bilaga 1. MSB förutsätter att fastighetskartan vektor (version 6.6) finns tillgänglig hos länsstyrelserna om det inte är fallet så finns den att tillgå via Geodatasamverkan. Tillkommande data som samordnas inom de fem vattendistrikten kan utgöras av underlag från fastighetskartan och från andra källor. Utformningen, dvs hur legender, rubriker mm placeras ska följa det bifogade exemplet på riskkarta för Älvsbyn. Legenden skall vara fullständig, dvs all data som använts i framställandet av kartor inom vattendistriktet skall framgå även om den inte återfinns i samtliga orter. Källor för data skall anges. På kartan skall även eventuella copyrights framgå. I riskkartan ska information som preciseras endast avse det område som berörs av respektive flöde. I övriga delar, utanför utbredningsområdet för 50-, 100 årsflödet och beräknade högsta flödet, ska i huvudsak endast fastighetskartans information ses som bakgrund, detta framgår också i bilaga 1. Det innebär att viss data ska klippas med utbredningsområdet för respektive flöde samt den avgränsning uppströms och nedströms som länsstyrelsen beslutar. Detaljer framgår av bilaga 1. Om symboler överlappar varandra och kartan blir otydlig kan symboler behöva justeras, exempelvis slås samman eller splittras så att kartan blir tydligare. Ett exempel på detta är skolor där det kan genereras en symbol för samtliga byggnader men det kan räcka att illustrera skolan med en symbol. Detta kan även gälla fornminnen som kan ligga tätt och överlappa varandra. Om kartan innehåller för mycket information kan läsbarheten också förbättras genom att modifiera eller ta bort skiktet med text från fastighetskartan (id 1) som bland annat innehåller ortsnamn. För de orter där riskkartorna måste delas upp i flera kartor per vattendrag/sjö ska länsstyrelsen skicka shape filer med rutindelning i översiktartan för att MSB ska kunna samordna rutindelningen med hotkartorna. Under arbetet med att ta fram riskkarorna ska en remissversion skickas till MSB senast 31 oktober 2013. Syftet med remissen är att MSB ska kontrollera att all obligatorisk data använts samt att den eventuellt tillkommande informationen samordnats så att detta framgår av samtliga kartor inom vattendistriktet.

samhällsskydd och beredskap 21 (46) 9. Rapportering 9.1 Rapportering av karta 9.1.1 Kartformat För varje tätort ska det finnas minst tre riskkartor, en för 50-års, 100-års och det beräknade högsta flöde. För de tätorter som berörs av flera vattendrag och/eller sjö ska dessa redovisas separat, dvs tre kartor per karterat vattendrag/sjö. Kartorna ska offentliggöras på webben som bilder i pdf format. Länsstyrelsen får själva avgöra om karttjänster ska användas, men detta är inte nödvändigt för att genomföra arbetet. MSB bedömer att det i så fall är viktigt att säkerställa att informationen som presenteras på kartan är statisk och inte ändras över tiden. Detta är viktigt för att vid nästa cykel kunna presentera hur förutsättningarna ändrats. MSB bedömer att det i den första cykeln är onödigt att lägga tid och pengar på att bygga upp avancerade kartvisare för detta ändamål. En förenkling i arbetet är att utgå från att redovisa riskkartorna som bilder i A3 format i skala 1:20 000 som pdf-filer och publicera dem på internet. Beroende på storleken av tätorten och den avgränsning som genomförts, kan riskkartan för hela tätorten behöva delas upp i flera kartor. Dessa skall dock sammanfoga i en pdf. Varje pdf ska ges en unik URL adress. 9.1.2 Offentliggörande Det är de 5 ansvariga länsstyrelserna som samordnar arbetet med riskkartorna inom respektive vattendistriktet som avgör i vilket format kartorna ska göras tillgängliga. Publicering av kartor ska ske på webben, men kan även ske genom andra fora. Detta kan ske antingen via en visningstjänst eller som en statisk karta, se ovan. Länk till sida där kartorna publicerats ska lämnas till MSB i samband med fastställandet. Riskkartor för varje flöde måste ha en unik webbadress, dvs tre adresser per ort och karterad vattendrag/sjö. Dessa länkar kommer sedan vara en del i Sveriges rapportering och det är därför viktigt att länkarna inte ändras inom de kommande 6 åren. Det är viktigt att MSB meddelas i det fall adressen till kartorna kan komma att ändras. När riskkartorna är färdigställda senast 22 december 2013 och offentliggjorda ska en URL adress för respektive flöde för samtliga karterade vattendrag/sjöar skickas till MSB. Detta ska ske senast 31 december 2013.

samhällsskydd och beredskap 22 (46) 9.2 Rapportering av tabelldata Information som ska rapporteras i tabelldata lämnas i de tabeller som finns i bilaga 2. Information till tabellerna genereras från riskkartan, dvs den information som redovisas i tabellen skall överensstämma med kartan. Det är därför viktigt att granskningen av kartdata genomförs med lokalkännedom. Om data överlagras i den färdiga riskkartan kan respektive skikt behöva studeras för att korrekt tabelldata skall kunna ges. Om ytterligare information genereras samordnat i vattendistrikten skall detta också redovisas i tabelldata i de fall informationen är väsentlig för bedömning av konsekvenser för människors hälsa (befolkning och påverkan på samhället), ekonomisk verksamhet, miljö eller kulturmiljö. Den tillkommande informationen måste också samordnas inom vattendistriktet. Inom vattendistriktet får inte skilda metoder för identifiering av verksamheter användas, tabellerna ska också avse samma innehåll. Exempelvis Annan ekonomisk verksamhet 1, i bilaga 2, ska vara samma sak för samtliga tätorter inom vattendistriktet. Tabellen ska fyllas i per ort och vattendrag/sjö med en flik per flöde. Detta innebär att vissa berörda områden/intressen kan beröras av flera flöden och både av sjö och av vattendrag. Vissa ytor kan också komma att beröra flera kommuner. En remissversion av tabelldata ska skickas in till MSB tillsammans med remiss av kartan senast den 31 oktober. Remissen kan begränsas till tabelldata för det beräknade högsta flödet. Den färdigställda tabelldatan ska skickas till MSB senast 31 december 2013. 9.3 Rapportering i text Sammanfattning av arbetets gång ska göras av de 5 ansvariga länsstyrelser med vattendistrikts ansvar. Texter ska fyllas i del 1 och del 2 i bilaga 3 och skickas in som Word-fil till MSB. Del 1 skall först skickas in till MSB som remiss senast 31 oktober och sedan tillsammans med del 2 som slutlig text senast 31 december 2013. Det är viktigt att texterna svarar på rubriken och inte innehåller mer tecken än vad som specificeras eftersom MSB kommer att klippa in detta i rapporteringen till Kommissionen. Det är viktigt att uppmärksamma att den första delen, del 1, avser alla orter i hela vattendistriktet, dvs denna text fylls i och rapporteras en gång per vattendistrikt. Den sista delen, del 2, ska sammanfattas per riskkarta. Detta innebär att del 2 ska fyllas i en gång per vattendrag/sjö samt flöde, dvs minst tre gånger per tätort. Denna text skall spegla hela tätorten, dvs samtliga berörda kommuner.

samhällsskydd och beredskap 23 (46) Utöver vad MSB efterfrågar kan det finnas behov av att dokumentera arbetet mer utförligt i text. Det kan handla om att dokumentera källor till information, urval, bearbetning/justering av data, metod mm. Det kan vara lämpligt att dokumentera hur man har arbetat inför fortsatt arbete för att det skall vara ett bra underlag både för riskhanteringsplanerna och för fortsatt arbete i nästa cykel. Det kan också finnas behov av att mer utförligt beskriva hur resultaten ska tolkas för allmänhet och berörda verksamheter på ett mer utförligt sätt än vad som ska rapporteras till MSB. Dokumentationen och kommunikationen är ett ansvar för de fem ansvariga länsstyrelserna att samordna inom vattendistriktet men arbetet bör ske samordnat med samtliga berörda länsstyrelser. Senast den 31 oktober ska en remissversion av del 1 i bilaga 3 skicka till MSB. Detta för att MSB ska kunna kontrollera att samordning skett så som avsett enligt förordningen. Den slutliga rapporteringen av del 1 och av del 2 skickas till MSB senast den 31 december 2013. 10. Databastillstånd och spridningstillstånd När man samlar in och vill sprida egenproducerad geografisk information till andra behövs tillstånd för att inte bryta mot lagen om skydd för landskapsinformation. Lagen (1993:1742) och förordningen (1993:1745) om skydd för landskapsinformation innehåller bestämmelser om bland annat krav på tillstånd för upprättande av databas med landskapsinformation. Vidare gäller krav på tillstånd för spridning av kartor samt av andra sammanställningar av landskapsinformation. Om länsstyrelsen kompletterar redan spridningsgodkänd geografisk data med geografisk data som inte är spridningsgodkänd, måste länsstyrelsen söka databastillstånd. Exempel på godkänd geografisk data är data i geodatasamverkan. För att få sprida denna nya informationsmängd måste länsstyrelsen ansöka om spridningstillstånd. Om det finns ett gällande tillstånd för upprättande av databas och spridning av landskapsinformation behöver länsstyrelsen inte söka nytt tillstånd för att enbart göra uppdateringar eller korrigeringar av redan existerande företeelser i databasen. MSB bedömer att det eventuellt kan finnas behov av att söka både databastillstånd och spridningstillstånd för de fem ansvariga samt berörda länsstyrelserna. Främst gäller detta om ny tillkommande geografisk information skapas i arbetet som inte finns att tillgå i t.ex. geodatasamverkan.