MSB Översvämningsförordningen. Rapportering av Bilaga 3 Text Del 1 Vattendistrikt: Västerhavet

Transkript

1 1(12) Anna Georgieva Lagell MSB Översvämningsförordningen Rapportering av Bilaga 3 Text Del 1 Vattendistrikt: Västerhavet Generell beskrivning av metoder (Summary 3_1-5) I Västerhavets vattendistrikt finns det fem utpekade tätorter med betydande översvämningsrisk enligt Förordning (SFS 2009:956) om översvämningsrisker. De utpekade tätorterna är Göteborg (Göteborgs stad och Ale kommun), Lidköping (Lidköpings kommun), Kungsbacka (Kungsbacka kommun), Värnamo (Värnamo kommun) och Karlstad (Karlstad och Hammarö kommuner). För samordning inom vattendistriktet är Länsstyrelsen i Västra Götalands län ansvarig. Övriga berörda länsstyrelser är länsstyrelserna i Hallands, Jönköpings och Värmlands län. Med utgångspunkt i de av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) framtagna hotkartorna för Västerhavets utpekade tätorter har riskkartor tagits fram för 50-års flöde, 100-års flöde samt det beräknade högsta flödet (BHF). Göta älv är reglerad och där görs riskkartor för 50-årsflöde, tappning på 1030 m3/sekund och tappning 1400 m3/sekund. De berörda länsstyrelserna i Västerhavets vattendistrikt har använt MSBs Vägledning för framtagande av riskkartor (diarienummer ). De objekt som presenteras på kartbilder, i tabeller och i text har identifierats med stöd av vägledningen samt i dialog inom länsstyrelserna och med berörda kommuner. Den metod som vägledningen ger instruktioner om beskrivs närmare nedan under respektive rubrik. Samverkan mellan vattendistrikten har skett genom det nätverk som bildats mellan ansvariga länsstyrelser inom respektive vattendistrikt. Representanter för dessa fem länsstyrelser har haft regelbundna Lyncmöten för att diskutera gemensamma frågeställningar kring tolkningen av uppdraget, metoder och problem i genomförandeskedet. Gruppen har också gemensamt skickat vissa frågeställningar till MSB. Kvalitetssäkring av obligatorisk data som beskrivs i MSBs vägledning har skett genom att länsstyrelsehandläggare med sakkompetens inom områdena miljöskydd, naturvård, vattenvård och kulturmiljö har granskat objekten på kartbilderna. Även berörda kommuner har getts möjlighet att granska kartbilderna. Justeringar har skett utifrån granskningen. För punktskikt har vissa punkter flyttats för att komma med på riskkartorna då delar av ett större område som punkten representerar berörs av översvämningens utbredning. Alla hänvisningar till datum då skikt hämtats anger nedladdningsdatum från källa Postadress: Besöksadress: Telefon/Fax: (vxl) (fax) Webbadress: E-post:

2 2(12) för originaldata. Geodatan har alltså laddats ned (nedladdning), klippts utifrån utbredningsområde och sedan granskats och justerats. Ändringar i originaldata kan alltså ha gjorts efter nedladdningsdatum. Avgränsning av riskområde gjordes av respektive länsstyrelse för berört/berörda områden inom det egna länet. Underlag för avgränsningen utgjordes av hotkartan och av obligatorisk data i form av föroreningskällor uppströms och skyddade områden nedströms. Berörda kommuner fick också möjlighet att ha synpunkter på avgränsningen av riskområdet. Antal berörda invånare Antal berörda invånare framgår på kartan, i tabell och i text. Länsstyrelserna med berörda tätorter inom vattendistriktet har använt den tabelldata för befolkning som har tillhandahållits av Statistiska Centralbyrån (SCB) via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). För befolkningsraster för kartbilden har data från år 2012 använts. Data har hämtats via Blått + i Länsstyrelsens verksamhetsdata. Dessa data har erhållits från SCB i form av rutor som är 250 m * 250 m och de rutor som helt eller delvis överlappar hotkartan finns med i kartbilden. Mittpunkten för varje ruta har koordinatsatts och det är i denna mittpunkt som den totala nattbefolkningen (2012 års befolkningsdata) redovisas som befolkningstäthet i fyra olika klasser. Klassindelningen gjordes genom att låta GIS-programmet dela upp befolkningstätheten utefter var brytpunkter fanns som delade upp befolkningen i grupper. Det gjorde att närliggande värden hamnade i samma grupp och en stor skillnad mellan värden utgjorde en brytpunkt mellan grupper. Utifrån detta gjordes sedan en justering så att klassindelningen började och slutade på jämna värden. Dagbefolkning avser antal anställda per flöde. Nattbefolkning avser de personer som är folkbokförda på adresser inom utbredningsområdet för översvämningen. I siffrorna inkluderas inte till exempel elever som vistas på skolor eller personer som vistas på sjukhus inom området. Befolkningsdata anges per vattendrag och flöde. Västerhavets vattendistrikt har valt att inkludera tillfällig befolkning genom att i tabell redovisa vårdboenden och tillfälliga boenden. För tillfällig data har Västerhavets vattendistrikt inte haft underlag för att ta fram siffror, utan valt att endast markera med x i tabellen för antal personer berörda. Information om tillfällig befolkning har inhämtats genom att fråga kommunerna i berörda tätorter, samt genom sökning på adresser för hotell, vandrarhem, camping samt härbärge på eniro.se. Berörd ekonomisk verksamhet Västerhavets vattendistrikt har utgått från MSBs vägledning för framtagande av riskkartor (diarienummer ) och använt den data som specificeras där. Detta innebär att den ekonomiska verksamhet som drabbas

3 3(12) har specificerats utifrån Fastighetskartan för både kartbilder, tabelldata och text. Dagbefolkning och antalet arbetsställen ger information om omfattningen av den ekonomiska verksamheten. Dessa uppgifter tillhandahölls från SCB via MSB. Ekonomisk verksamhet preciseras i vägledningen som: Risk för skada på tomt, industriområde och bebyggelse; Risk för skada på byggnader med samhällsfunktion; Risk för skada på byggnader (övriga ändamål); Risk för skada på riksintresse väg; Risk för skada på väg; Risk för skada på riksintresse järnväg; Risk för skada på järnvägsterminal av riksintresse; Risk för skada på järnväg; Risk för skada på hamn av riksintresse; Risk för skada på skog och odlad mark. I arbetet med textbeskrivningarna gällande konsekvenser för ekonomisk verksamhet har kartbilder och tabeller för ekonomiska konsekvenser studerats för att få en uppfattning om vilken typ och hur många objekt som berörs. Respektive länsstyrelse har också haft kontakt med berörda kommuner för att identifiera potentiella ekonomiska konsekvenser av de olika flödena. Berörda kommuners möjlighet att bistå med underlag har varierat, varför detaljeringsgraden i beskrivningarna varierar mellan tätorterna. Gällande påverkan på järnvägssystemet har Länsstyrelsen i Västra Götalands län kontaktat Trafikverket för en bedömning. Trafikverket har utgått från PDF kartor med utbredningsskikten för sina bedömningar och skickat kommentarer till Länsstyrelsen i Västra Götaland för förmedling till berörd länsstyrelse inför arbetet med textdelen till riskkartorna. Gällande påverkan på broar framgår detta av MSBs rapporter för hotkartorna. För Vänern har länsstyrelserna vid tidpunkten för sammanställning av text inte fått rapporterna för hotkartorna och har därför inte kunnat använda dessa som stöd. Lokalisering av IED/IPPC anläggningar Länsstyrelsen i Västra Götalands län har använt den länk som finns i MSBs vägledning för riskkartorna (Riskkartor Vägledning för framtagande av riskkartor enligt förordningen om översvämningsrisker, juni 2013, dnr ) för att ladda ned listan på IED/IPPC anläggningar från Naturvårdsverkets webbsida. (Länkadress: - i-miljoarbetet/vagledning-amnesvis/industriutslappsdirektivet--ied/) I den listan sorterades alla anläggningar ut som låg inom de kommuner som berördes av hotkartorna. Sedan kontrollerades anläggningarna i listan mot det GIS-skikt som användes till att lokalisera tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet, där det också finns en kolumn innehållandes IPPC-koder. Detta GIS-skikt kopierades och rensades på alla objekt som inte var IPPCverksamheter. Därefter gjordes en avstämning med respektive länsstyrelses miljöskyddsenhet för att kvalitetssäkra underlaget, vilket resulterade i den slutliga lokaliseringen av IED-anläggningar som tidigare var IPPC-

4 4(12) anläggningar. IED anläggningar som tidigare var IPPC anläggningar ingår i tabelldata och beskrivs i textdelen till riskkartorna. Konsekvenser för skyddade områden (vattenområden enligt VFF, skyddsområden för vattentäkter, EU-badvatten samt Natura 2000) Översiktliga beskrivningar av potentiella konsekvenser för skyddade områden har tagits fram i samarbete med länsstyrelsernas vattenvårds- och naturvårdshandläggare. Nätverket mellan de ansvariga länsstyrelserna för respektive vattendistrikt har kommit överens om en gemensam nationell metod för hur man kan beskriva berörda vattenförekomster och påverkan på dessa vid en översvämning. Den statusklassning som rapporterades till EU 2009 anges tillsammans med en beskrivning av eventuella justeringar som kan komma att behöva göras till 2015 års rapportering enligt vattendirektivet. Vad som kan förorena vattenförekomsterna vid en översvämning avgränsas till att gälla utsläpp/läckage från förorenad mark klass 1 och 2, IED/IPPC anläggningar, Sevesoanläggningar och Miljöfarlig verksamhet A och B anläggningar. För varje område och i vissa fall typ av anläggning anges vilka typer/kategorier av ämnen som potentiellt kan förorena vattenförekomsten. Spädningseffekter och eventuell geografisk omfattning av föroreningsspridning är mycket svårt att bedöma i nuläget. I riskkartan anges de anläggningar som kan orsaka oavsiktlig förorening samt de skyddade områden eller anläggningar som ligger inom riskområdet. De anläggningar och områden som ingår i riskkartorna är de som anges i MSBs vägledning för riskkartorna (Riskkartor Vägledning för framtagande av riskkartor enligt förordningen om översvämningsrisker, juni 2013, dnr ), det vill säga: Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet (A och B anläggningar), Sevesoanläggningar, IED anläggningar som tidigare var IPPC anläggningar, förorenad mark riskklass 1, vattenskyddsområde (enligt Miljöbalken) för dricksvattentäkter yt- eller grundvatten, skyddade områden för dricksvatten enligt vattenförvaltningsförordningen, vattenverk, badvatten utpekade enligt badvattenförordningen, skyddat område enligt Art- och Habitatdirektiven (Natura 2000), naturreservat, känsliga områden för nitratpåverkan (Nitratdirektivet), känsliga områden för näringsbelastning (UWWT-direktivet), områden skyddade enligt förordningen om musselvatten. Berörda anläggningar och områden beskrivs på karta, i tabell och i text. IED anläggningar som tidigare var IPPC anläggningar, känsliga områden för nitratpåverkan (Nitratdirektivet), känsliga områden för näringsbelastning (UWWT-direktivet), områden skyddade enligt förordningen om musselvatten framgår inte på kartan, utan enbart i tabeller och texter.

5 5(12) Underlaget har hämtats från länsstyrelsernas egna verksamhetsdata eller från andra myndigheter genom geodatasamverkan. Västerhavets vattendistrikt har valt att i riskkartorna även inkludera förorenad mark riskklass 2 (hämtat ). Dessa data finns som verksamhetsdata i länsstyrelsernas GIS-data och laddades ned och begränsades till översvämningsskikten i hotkartorna för användning på kartbilder, i tabeller och i textbeskrivningar. Enligt 11 i Förordning (2009:956) ska riskkartorna utarbetas så att den information som de innehåller stämmer överens med relevant information enligt 3 kap. 1 förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Vi har inte haft möjlighet att granska alla skikt och jämföra vad som rapporterades inom vattenförvaltningen 2010 med de riskkartor och texter vi tar fram nu. Det innebär att det kommer att kunna vara skillnader eftersom dataunderlaget utvecklas kontinuerligt. Då leveransen av hotkartor och instruktion för arbetet med riskkartor varit försenat har det inom tidsramarna för arbetet inte funnits möjlighet till en granskning och jämförelse. Nedladdningsdatum för de skikt som används i riskkartorna framgår av detta dokument. Övrig information inom riskområdena för 50-, 100- och det beräknade högsta flödet Gällande risk för påverkan på kulturarvet har länsstyrelserna inom Västerhavets vattendistrikt följt MSBs vägledning för riskkartorna (Riskkartor Vägledning för framtagande av riskkartor enligt förordningen om översvämningsrisker, juni 2013, dnr ). Detta innebär att vi i kartorna beskriver: Kulturarv landskap som berörs - Världsarv, kulturreservat, riksintressen för kulturmiljövården samt yttäckande fasta fornlämningar. Fasta fornlämningar som översvämmas mer än m 2 redovisas som yta i kartan. (Mindre ytor redovisas med en punkt.) I kartorna beskrivs också kulturarvsobjekt som berörs i form av punkter. Detta innefattar arkiv, museer, bibliotek, byggnadsminnen enligt Kulturminneslagen, statliga byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen, fasta fornlämningar samt yttäckande fasta fornlämningar vars yta översvämmas mindre än m 2. Data redovisas på karta, i tabell och i text. Underlaget har hämtats från länsstyrelsernas egna verksamhetsdata eller från andra myndigheter genom geodatasamverkan. Gällande risk för påverkan på samhället har länsstyrelserna inom Västerhavets vattendistrikt följt MSBs vägledning för riskkartorna (Riskkartor Vägledning för framtagande av riskkartor enligt förordningen om översvämningsrisker, juni 2013, dnr ). Detta innebär att vi har använt fastighetskartans information om användning av mark och byggnader. Utifrån detta kan vissa samhällsviktiga verksamheter identifieras. Allmänt kända verksamheter som finns på fastighetskartan finns med på riskkartorna. Den typ av samhällsviktig verksamhet som redovisas på riskkartorna

6 6(12) är sjukhus/vårdcentraler, skolor, polisstationer och distributionsbyggnader. MSBs data med lokalisering av räddningstjänststationer/brandstationer laddades hem via geodatasamverkan. All data rörande samhällsviktig verksamhet beskrivs på karta, i tabeller och i text. Länsstyrelserna inom vattendistriktet tog gemensamt och i samverkan med berörda kommuner fram en lista med tillkommande data som vi bedömde som intressant att ha med på riskkartorna. Listan förmedlades till berörda kommuner av respektive länsstyrelse med en förfrågan om underlag. Listan innehöll följande verksamheter/objektstyper: larmcentraler, äldreboenden, gruppboenden, förorenad mark, C och U anläggningar, dammar, ras-, skredoch erosionskänsliga områden, större distributionscentraler, logistikcentra, tillfällig befolkning, viktiga järnvägsinstallationer, viktiga/kritiska punkter för och påverkan på teknisk infrastruktur: dricksvattenförsörjning, avlopp, dagvatten, elförsörjning, tele/it, fjärrvärme och gas. Vissa justeringar gjordes efter gemensamma beslut gällande vilka data som slutligen kom med. Data om ras och skred visade sig svårt att redovisa på karta på ett enhetligt sätt och beslut togs därför att endast ha en generell textbeskrivning. Äldreoch gruppboenden och distributionscentraler redovisas endast i tabell och text. Miljöfarlig verksamhet C och U anläggningar (inte Seveso) visade sig svårt att hantera på grund av mängden objekt och ofullständig information gällande exakt lokalisering och har därför inte tagits med. Alla berörda kommuner har inte haft möjlighet att bidra med alla typer av tillkommande data. Inga kommuner hade kännedom om förorenad mark som bedömdes behöva inkluderas i riskkartorna utöver den information som finns i länsstyrelsernas verksamhetsdata. Gällande viktiga järnvägsinstallationer har Länsstyrelsen i Västra Götalands län kontaktat Trafikverket för en bedömning. Trafikverket har utgått från PDF kartor med utbredningsskikten för sina bedömningar och skickat kommentarer till Länsstyrelsen i Västra Götaland för förmedling till berörd länsstyrelse inför arbetet med textdelen till riskkartorna. Viktiga/kritiska punkter för och påverkan på teknisk infrastruktur identifierades dels genom respektive länsstyrelses lokalkännedom och dels genom information från berörda kommuner. Denna information kan vara känslig, så därför beskrivs detta endast översiktligt i textdelen till riskkartorna. Berörda kommuners möjlighet att bidra med underlag varierar, varför information i vissa fall saknas för vissa typer av teknisk infrastruktur. Koordinering inom Vattendistriktet Arbetet har koordinerats av Länsstyrelsen i Västra Götalands län i egenskap av Vattenmyndighet för Västerhavets vattendistrikt. En gemensam projektplan togs fram i februari 2013 och användes av länsstyrelserna för att strukturera upp arbetet. Samordningen har skett genom att Länsstyrelsen i Västra

7 7(12) Götalands län haft en projektledare/samordnare för arbetet med riskkartorna. Denna person har koordinerat arbetet inom vattendistriktet genom att förmedla tolkningar av MSBs vägledning för riskkartor, sätta upp tidsplaner för inlämning av underlag och kvalitetssäkring, leda dialogen mellan länsstyrelserna kring arbetsfördelning, sammanställa tips kring hur arbetet med texterna skulle tas fram, organisera avstämningar via Lync och delta i de nationella seminarierna anordnade av MSB. På Länsstyrelsen i Västra Götalands län har också funnits en GIS-tekniker som har genomfört GIS-arbetet och producerat PDF kartorna och tabellerna för hela vattendistriktet. Syftet med detta var att säkerställa att arbetet genomfördes på ett enhetligt sätt för alla vattendistriktets fem utpekade områden. Varje länsstyrelse i vattendistriktet har haft en eller två kontaktpersoner som koordinerat arbetet inom sin länsstyrelse. Koordineringen mellan länsstyrelserna har skett via Lyncmöten som samordnaren på Länsstyrelsen i Västra Götalands län ansvarat för. I övrigt har medverkan på MSBs seminarier, samt e-post och telefon använts för att samordna arbetet. Vad gäller datainsamling och kvalitetssäkring har Länsstyrelsen i Västra Götalands län sammanställt all obligatorisk data. Respektive länsstyrelse har ansvarat för kvalitetssäkringen. Respektive länsstyrelse har också ansvarat för att samla in den tillkommande datan och för kontakterna med berörda kommuner inom sitt län. Samverkan med berörda kommuner har skett löpande. Respektive länsstyrelse har kontaktat berörda kommuner i sitt län för att få en eller flera kontaktpersoner för arbetet. Dessa kontaktpersoner har sedan också förmedlat information och förfrågningar vidare till berörda förvaltingar inom kommunen. Vilka kommuner som är berörda av arbetet har förändrats under arbetets gång. Arbetet med att avgränsa riskområdet innebar att för Karlstad så tillkom Hammarö kommun. För Göteborg berördes från början Mölndals stad och Partille kommun, men efter avgränsning av riskområde var dessa kommuner inte berörda. Istället tillkom Ale kommun. Kommunerna har dels bistått med stöd i utformning av texter utifrån obligatorisk data och dels bidragit med tillkommande data. Respektive länsstyrelse har också informerat berörda kommuner i sitt län om arbetet. Koordinering har främst kunnat genomföras gällande PDF kartorna och tabellerna. Då hotkartor och vägledning för riskkartorna levererades väldigt sent uppstod tidsbrist mot slutet av arbetet när texterna skulle sammanställas. Detta i kombination med en i övrigt väldigt arbetsintensiv period medförde att texterna inte kunde stämmas av i den utsträckning som från början planerades. Samordning har begränsats till att föra en dialog kring detaljeringsgraden i texterna och att samordnaren på Länsstyrelsen i Västra Götalands län utvidgat instruktionerna för textbeskrivningarna med ytterligare kommentarer och förslag till vilken data som skulle redovisas under respektive rubrik. Utkast till tabeller för konsekvensbedömning ingick i metodkommentarerna. Eftersom MSB förmedlat att detta var frivilligt fick respektive länsstyrelse avgöra i vilken grad texterna innehåller bedömningar av konsekvenser som komplement till rena beskrivningar av påverkad verksamhet.

8 8(12) I den mån det varit möjligt har respektive länsstyrelse stämt av sina texter med berörda kommuner. Kommunerna har getts möjlighet att kommentera de utkast till texter som respektive länsstyrelse sammanställt. Hänsyn har sedan tagits till kommunernas kommentarer inför den slutliga sammanställningen. Utbyte av information över landsgränser (Summary 4) Inte aktuellt för Västerhavets vattendistrikt. Information om kartan (Summary 5) Offentliggörande/Publicering PDF kartor och texter publiceras på Länsstyrelsen i Västra Götalands läns webb En informerande text och detta dokument finns på webbsidan. Syfte med kartan Syftet med riskkartorna är att identifiera potentiella konsekvenser av översvämningar. Riskkartorna ska ge en överblick över riskområdet och fungera som en hjälp för att identifiera de potentiella konsekvenser som en översvämning medför. Konsekvenserna är kategoriserade i fyra fokusområden: människors hälsa, ekonomisk verksamhet, miljön och kulturarvet. Genom att identifiera potentiella konsekvenser utgör riskkartorna ett underlag i arbetet med att förhindra eller mildra de negativa konsekvenser som en översvämning kan innebära på de fyra fokusområdena inom utpekade områden med betydande översvämningsrisk. Riskkartorna ska användas i arbetet med riskhanteringsplaner enligt förordning (2009:956) om översvämningsrisker. Hur kartan ska förstås Kartorna visar det område som bedöms översvämmas vid översvämningar med återkomsttider på 50 år, 100 år och beräknat högsta flöde (för Vänern anges nivåer istället för flöden och för Göta älv anges istället för 100- årsflöde och beräknat högsta flöde en tappning på 1030 m3/sek och 1400 m3/sek). Kartbladen innehåller riskkarta, en överblick över karterat område med kartbladsindelningen för respektive flöde och kartlegend. Riskkartan visar det område som riskerar att översvämmas. Informationen på kartan är uppdelad i huvudsak genom färgsättning och symboler. Viktiga översvämmade intressen på kartan visas med särskilda symboler. Symbolerna är i regel röda med respektive intresse som de representerar/symboliserar i vitt. Översvämmade byggnader visas i färg. Röd nyans anger byggnader med samhällsfunktion och brun nyans anger övriga byggnader. Översvämmad trafikinfrastruktur i form av vägar och järnvägar som omfattas av riksintresse visas i färg. Övriga vägar, järnvägar och kraftledningar som är översvämmade visas med fastighetskartans symboler. Byggnader, vägar, järnvägar, kraftledningar och hydrografi som inte är översvämmade visas med fastighetskartans symboler men med lägre kontrast jämfört med motsvarande översvämmade intressen. Övriga områden och intressen som är över-

9 9(12) svämmade men inte har någon egen symbol visas i huvudsak i färg. Områden som inte är översvämmade är vita på kartan. I regel så kan kartorna tolkas att översvämmade områden och intressen representeras antingen i färg, med särskilda symboler eller med symboler som är visade med högre kontrast än icke översvämmade intressen. Undantag från denna regel är skyddade områden som visas i sin helhet i färg på kartan. Befolkningsrutorna illustererar nattbefolkning. Rutorna ger en bild av befolkningstätheten fördelad över översvämningens utbredningsområde. Rutor finns med även om bara en liten del av rutan berörs av översvämningens utbredningsområde. En ruta betyder alltså inte att hela området inom rutan berörs av översvämningen. Det finns begränsningar och felkällor i arbetet. Hot- och riskkartorna bygger på modelleringar och GIS analyser. Utbredningarna vid de olika flödena ska därför inte tolkas som en exakt beskrivning av var gränsen för utbredningsområdet kommer att gå vid en översvämning. Kartorna ger däremot en god uppfattning om utbredningsområdet. Gällande broar bör noteras att dessa är markerade om de ligger inom riskområdet för översvämningen. Detta betyder dock inte att broarna överströmmas av vatten eller blir ofarbara. I textbeskrivningarna har hänsyn inte i någon större utsträckning tagits till strömhastigheter eller vattendjup. Dessa faktorer har stor inverkan på de konsekvenser som faktiskt kan uppstå och kan därmed utgöra ett underlag i fortsatt arbete med riskhanteringsplaner. Innehåll Riskkartorna innehåller det obligatoriska data som specificeras i MSBs vägledning för riskkartorna (Riskkartor Vägledning för framtagande av riskkartor enligt förordningen om översvämningsrisker, juni 2013, dnr ) På kartbilden finns följande obligatoriska skikt: Gräns för riskkartan, både linje och text (Länsstyrelsen, ) Nattbefolkning (SCB, ) Sjukhus och vårdcentral (Lantmäteriet, ) Skolor (Lantmäteriet, ) Brandstationer (MSB, ) Polis (Lantmäteriet, ) Distributionsbyggnader (Lantmäteriet, ) Vattenverk (Lantmäteriet, ) Sevesoverksamhet 1 och 2 (Länsstyrelsen, ) Miljöfarlig verksamhet A och B anläggningar (Länsstyrelsen, ) Förorenad mark riskklass 1 (Länsstyrelsen, ) Badvatten utpekade i badvattendirektivet (Länsstyrelsen, ) Riksintresse väg, järnväg, hamn (Trafikverket, )

10 10(12) Kulturarv objekt: fasta fornlämningar, byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen, statliga byggnadsminnen, arkiv, museer, bibliotek (Riksantikvarieämbetet, ) Natura 2000 (Länsstyrelsen, ) Naturreservat (Länsstyrelsen, ) Kulturarv landskap: kulturreservat, riksintresse kulturmiljövård, världsarv (Riksantikvarieämbetet, ) Vattenskyddsområden (MB) (Länsstyrelsen, ) Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen för dricksvatten, yt- eller grundvatten (Länsstyrelsen, ) Byggnader med huvudändamål samhällsfunktion (Lantmäteriet, ) Byggnader med huvudändamål bostad, industri, verksamhet, ekonomibyggnad, komplementbyggnad och övrig byggnad (Lantmäteriet, ) Vägar och järnvägar (Lantmäteriet, ) Kraftledningar (Lantmäteriet, ) Hydrografi (Lantmäteriet, ) Markyta: bebyggelse, industriområde, torg, odlad mark, skog, annan mark (Lantmäteriet, ) Vägar och järnvägar (Lantmäteriet, ) Kraftledningar (Lantmäteriet, ) Byggnader (Lantmäteriet, ) Vatten (Lantmäteriet, ) Informationen inom parentes anger källa och nedladdningsdatum. Skiktet Text har efter samråd med MSB inte tagits med i riskkartorna trots att det ingår i tabell över obligatorisk data i MSBs vägledning för riskkartorna. Orsaken är att det gjorde riskkartorna mer svårlästa. Flygplatser är inte inkluderade i legenden till kartorna eller i tabellerna då inga flygplatser fanns inom översvämmat område i vattendistriktet. Tillkommande data på kartbilderna är larmcentraler, dammar och förorenad mark, riskklass 2. I tabeller och text framgår utöver det data som redovisas på kartbilden, dagbefolkning, antal arbetsställen, IED anläggningar som tidigare var IPPC anläggningar, känsliga områden för nitratpåverkan (Nitratdirektivet), känsliga områden för näringsbelastning (UWWT-direktivet) och områden skyddade enligt förordningen om musselvatten. Tillkommande data som redovisas i tabell och text, men inte på kartbilden är: större centraler/logistikcentra och tillfällig befolkning (innefattar gruppboenden, servicehem, äldreboenden, hotell, vandrarhem, camping samt härbärgen).

11 11(12) Tillkommande data som endast redovisas i text: Ras, skred och erosionskänsliga stränder och viktiga punkter för och påverkan på dricksvattenförsörjning, avlopp, dagvatten, elförsörjning, tele/it, fjärrvärme och gas. Dessa beskrivs översiktligt i den mån berörda kommuner kunnat bistå med underlag. Förkortningar GIS: Geografiska Informationssystem SCB: Statistiska Centralbyrån MSB: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap SFS: Svensk författningssamling MB: Miljöbalken VFF: Vattenförvaltningsförordningen Noggrannhet Kartan är anpassad till skalan 1: vid utskrift i formatet A3. Legender För obligatorisk data följer legenden MSBs vägledning för riskkartorna (Riskkartor Vägledning för framtagande av riskkartor enligt förordningen om översvämningsrisker, juni 2013, dnr ). Beskrivning av skikt och symboler i legenden: Gräns för riskkarta: svart streck Översvämmade intressen Sjukhus och vårdcentral: röd ifylld cirkel med vitt kors i Skola: röd ifylld cirkel med vit fyrkant i Brandstation: röd ifylld cirkel med vit stjärna i Polis: röd ifylld cirkel med ett vitt P i Distributionsbyggnad: röd ifylld cirkel med ett vitt hus i Vattenverk: röd ifylld cirkel med vit vattenkran i Sevesoanläggning: röd ifylld cirkel med svart fabrik i Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet: röd ifylld cirkel med vit fabrik i Förorenad mark, riskklass 1: röd ifylld cirkel med vit dödskalle i Badvatten: röd ifylld cirkel med en simmande person i vitt Riksintresse järnväg terminal: röd ifylld cirkel med vitt tåg i Riksintresse hamn: röd ifylld cirkel med ett vitt ankare i Riksintresse järnväg: röd streckad linje Riksintresse väg: röd heldragen linje Kulturarv objekt: röd ifylld cirkel med vitt R i Översvämmade byggnader Byggnader med samhällsfunktion: röd färg Övriga byggnader: brun färg Berörda intressen Kulturarv: yta med rödbruna prickar och rödbrun kantlinje

12 12(12) Natura 2000: grönrandig yta med tjock svart kantlinje Naturreservat: grönrandig yta med grön kantlinje Vattenskyddsområde: blårandig yta med blå kantlinje Skyddade områden enligt VFF: Dricksvatten yta: blå raka linjer och blå kantlinje, Dricksvatten linje: blå streckad linje Översvämmade marktyper Bebyggelse: rosa färg Industriområde: randigt ljusbrunt med ljusbrun kantlinje Torg: grå färg Odlad mark: ljusgrön färg Skog: mörkgrön färg Annan mark: mintgrön färg Befolkning inom utbredningsområdet i tätorten: rutor med 1 till 4 gubbar. Eftersom befolkningstätheten varierar mellan orterna, har klassindelningen anpassats efter det. Beroende av ort representerar antalet gubbar alltså olika antal berörd befolkning. Tillkommande data har följande symboler i legenden: larmcentraler: grön triangel, dammar: blå rektangel och förorenad mark, riskklass 2: orange stjärna. Alla legender på alla riskkartorna innehåller alla symboler. Detta gäller även om det inte finns några objekt inom en viss kategori på kartbilden. Definitioner För Samhällsviktig verksamhet används MSBs definition: tion_samhallsviktig_verksamhet.pdf?epslanguage=sv