Tidigt samråd för Lidköping Enligt förordningen om översvämningsrisker

Transkript

1 Dnr Tidigt samråd för Lidköping Enligt förordningen om översvämningsrisker gällande framtagandet av riskhanteringsplaner

2 Innehållsförteckning 1. Riskhanteringsplan för översvämningsrisker i Lidköping Länsstyrelsens uppdrag Syfte med riskhanteringsplanen Tidsplan Avgränsning av planens innehåll Konsekvenser av översvämning i Lidköping Åtgärder genom annan lagstiftning... 8 Lidköpings kommun... 8 Andra aktörer... 8 Trafikverket Mål Människors hälsa Bakgrund till målen Miljö och natur Bakgrund till målen Kulturarvet Bakgrund till målen Ekonomisk verksamhet Bakgrund till målen Möjliga åtgärder Miljöbedömning Tematisk och innehållsmässig avgränsning av MKB Vattenförvaltningen Nästa steg Riskkartor av Vänern och Lidan Referenser

3 1. Riskhanteringsplan för översvämningsrisker i Lidköping Arbetet med att ta fram riskhanteringsplaner för översvämningsrisker följer av förordningen om översvämningsrisker (SFS 2009:956) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) föreskrifter om riskhanteringsplaner (MSBFS 2013:1) Genom en systematisk kartläggning av översvämningshot har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) identifierat 18 platser med betydande översvämningsrisker i Sverige. För Västra Götalands län har Lidköping och Göteborg identifierats. MSB och Länsstyrelsen har för Lidköping och Göteborg tagit fram hotkartor och riskkartor där konsekvenser av översvämning vid ett 50-årsflöde, ett 100-årsflöde och ett beräknat högsta flöde (BHF), tydliggörs genom identifiering av förhållanden på plats. Syftet med att ta fram en riskhanteringsplan är att reducera konsekvenserna av omfattande översvämningar. Genom att sätta upp mål och koppla specifika mätbara åtgärder för att minska de negativa följderna på människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet ska översvämningskonsekvenserna reduceras. Förordningen om översvämningsrisker och därmed Riskhanteringsplanen bygger på sexårscykler och kommer vara ett långsiktigt arbete för att förebygga och hantera översvämningar. Processen med att utveckla riskhanteringsplanen är just nu i första fasen och nu ska resultatmål tas fram för området, som beskriver vad som är skyddsvärt och till vilken flödesnivå. För Lidköping är en stor del av problematiken med större översvämningar vid Vänern att det tar lång tid för vattnet att sjunka undan. Vattennivån i Vänern stiger dock också oftast långsamt, vilket ger möjlighet att vidta vissa skyddsåtgärder innan större skador hinner ske Länsstyrelsens uppdrag Enligt förordning (2009:956) om översvämningsrisker ska varje länsstyrelse utarbeta en plan för hantering av översvämningsrisker för de områden där de negativa konsekvenserna blir som störst. Länsstyrelsen Västra Götalands län ska, enligt rådande lagar och föreskrifter, 1. Utarbeta en plan med mål för hantering av översvämningsriskerna i de identifierade områdena och dess avrinningsområden. a. Vid fastställandet av målen ska Länsstyrelsen särskilt beakta möjligheten att minska de möjliga negativa följderna av översvämning för människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet. b. Särskild vikt ska läggas vid förebyggande arbete samt skydd och beredskap så som översvämningsprognoser och system för tidig varning. Planen får inte innefatta åtgärder som avesvärt ökar risken för negativa konsekvenser uppströms eller nedströms. 2. Samordna med de andra länsstyrelserna i Västerhavets vattendistrikt

4 3. Samordna med myndigheter, kommuner, organisationer, verksamhetsutövare, allmänhet och övriga som berörs. 4. Offentliggöra förslag till riskhanteringsplanerna och ge myndigheter, kommuner, organisationer, verksamhetsutövare, allmänhet och övriga som berörs minst två månader att lämna synpunkter på planerna Syfte med riskhanteringsplanen Syftet med riskhanteringsplanen är att utifrån uppsatta mål reducera konsekvenser av omfattande översvämningar på människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet Tidsplan Tidigt Samråd Förslag till plan och ev. MKB Samråd Färdig plan Åtgärder utförs Årlig uppföljning Revidering Riskhanteringsplanen utgår från sexårscykler och den första färdiga planen ska rapporteras Vi befinner oss nu i det första steget i processbeskrivningen ovan. Detta dokument utgör Länsstyrelsens underlag för tidigt samråd. Varje år kommer det ske en uppföljning av riskhanteringsplanen med eventuella revideringar av hot- och riskkartor, samt redovisning av genomförda åtgärder enligt riskhanteringsplanen. Rapporteringssteg Leveransdatum Tidigt samråd om avgränsning och mål Mål för arbetet Samråd av riskhanteringsplan och MKB Färdig riskhanteringsplan Årlig uppföljning etc Avgränsning av planens innehåll I detta dokument som utgör underlag för tidigt samråd kommer det inledningsvis finnas vissa avgränsningar i arbetet med att ta fram riskhanteringsplanerna. I det - 5 -

5 första rapporteringssteget som innebär att presentera resultatmål för arbetet kommer det inte vara möjligt att sammakoppla dessa mål till några konkreta åtgärder. Specifika åtgärder kommer att formuleras och presenteras senare under projektets framtagning. Istället kommer nu fokus vara att identifiera resultatmål för vart och ett av de uttalade skyddsvärdena, och där behov finns av vidare utredning och analys komplettera med kunskapsmål för att få ytterligare underlag till vad som krävs för att resultatmålen ska uppfyllas. De åtgärder som identifierats med koppling genom annan lagstiftning finns redan nu till viss del att ta del av hos kommunerna inom riskområdet och andra myndigheter som Trafikverket. De har ett pågående arbete kring hanteringen av översvämningsriskerna. Då det ännu är tidigt i processen för att ta fram riskhanteringsplanerna kommer åtgärderna inte presenteras i detta tidiga samrådsunderlag, utan redovisas separat i riskhanteringsplanerna. Avgränsningar har även gjorts i det första utkastet av miljöbedömning. Analysen och värderingen av hur de olika skyddsvärdenas påverkan av planens genomförande har gjorts internt av medarbetare representerade från olika enheter på Länsstyrelsen i Västra Götaland. Efter det tidiga samrådet kommer de synpunkter som kommer fram av berörda kommuner och myndigheter att beaktas vidare i kommande arbete. En utförligare beskrivning av tillvägagångssättet med miljöbedömningen finns att läsa i detta dokument under kapitel

6 2. Konsekvenser av översvämning i Lidköping Riskhanteringsplanen för Lidköping granskar de negativa konsekvenserna av översvämning utifrån de beslutade skyddsvärdena. Detta baseras på riskkateringen som togs fram i slutet av Den visar på många stora konsekvenser för samhället. 1 Dock är det viktigt att tillägga att riskkarteringen inte tagit höjd för de åtgärder som finns i beredskapsplanerna för översvämningar från staden, Trafikverket och enskilda. Riskkarteringen av Lidköping beskrev konsekvenser av tre olika flödesnivåer för Lidan och Vänern. Riskhanteringsplanen är dock för Lidköping som stad och tittar därför på effekten för de hotade områdena, oavsett vattendrag. En översvämning i Vänern visade på det största negativa konsekvenserna, men det är viktigt att ta hänsyn till de parametrar som bidrar till hur skadeverkningen av ett 100-års flöde blir. Det man bör beakta och som påverkar skadorna beror på hur fort vattennivåerna stiger, hur djupt vattnet är, flödeshastighet, utbredning och översvämningens tidsförlopp. Generellt är en översvämning i Vänern en långsam och ett utdraget förlopp som kan sträcka sig över flera månader, som därmed leder till omfattande långvariga störningar som ökar påfrestningen på samhället. Det är framförallt befolkning, transportinfrastruktur och ekonomisk verksamhet som påverkas. Vid ett 100-års flöde uppges 138 arbetsställen och 1145 personer påverkas inom riskområdet. Enda byggnaden med samhällsfunktion är högskolan som ligger inom riskområdet, men bedöms inte ge några effekter på människors hälsa. Att hamnen ligger i riskområdet kan leda till problem för sjöfarten som i sin tur kan påverka de industrier som verkar i området. Eftersom det finns risk att en översvämning i Vänern blir långvarig är det troligt att det leder till ekonomiska konsekvenser. Inom samma område finns distributionsbyggnader som riskerar att påverka kommunens elförsörjning, men i vilken omfattning är inte klarlagt. När det undersökts vad som påverkas av de olika flödena så uppges ett 100-års flöde i Lidan till största delen ge störningar på infrastruktur. Bedömningen är att vissa framkomlighetsproblem kan uppstå, men att det inte leder till någon större påverkan på samhällets funktionalitet. Det som direkt drabbas är järnväg, väg och hamnen i Lidköping. Trafikverket har kommenterat att de gjort bedömningen att inga åtgärder behöver göras för deras vägar i dagsläget. I övrigt så är bedömningen att ett 100-års flöde i Lidan inte påverkar befolkningen, byggnader med samhällsfunktion eller att de föroreningar som finns i riskområdet inte heller ska påverka. Gällande påverkan på kulturarvet så är bedömningen att det kan bli påverkan på de lämningar som finns i området, men hur omfattande skador det blir beror på vattenströmmarnas flödeshastighet. 1 Riskkartorna (kartbilder i PDF format med beskrivande texter) finns på

7 3. Åtgärder genom annan lagstiftning Lidköping har arbetat med översvämningsproblematiken i staden länge. Det har integrerats väl in i kommunens verksamheter och planering. I detta kapitel följer en redogörelse av vad för åtgärder mot översvämningar som tas utanför riskhanteringsplanen. Lidköpings kommun Det finns beredskapsplaner och tillgängliga resurser för att valla in delar av staden med hårdgjorda ytor som klarar att stödja en vall. Med tanke på att Vänern stiger ca 2cm om dagen så har kommunen tid att utföra arbetet innan vattennivån har stigit över kajen. Arbetet med att utveckla västra hamnen till ett nytt bostadsområde, Hamnstaden, har också blivit integrerat med arbetet med översvämningshotet. Skyddsnivån har höjts till +47,02m ö.h. (RH2000), jämför med det BHF baserat på MSB:s bedömning av Vänern som ligger på +46,79m ö.h. (RH2000). Detta inkluderar en förhöjd marknivå, en höjning av strandskoning och en lägsta nivå för färdigt golv, allt på +47,02m ö.h. Det finns planer på rekreationsområden som också fungerar som svämplan för dagvatten, samt en kontrollerad plan för hur dagvattnet kommer att flöda i området. Utöver detta kommer avloppsreningsverket att byggas in, med planer på pumpstationer för att förhindra bräddning. Arbetet med sanering av förorenade områden i västra hamnen pågår också. Kommunen väntar på en inventering som redogör för vilka föroreningar som finns och vart. Därefter kommer ett saneringsarbete att påbörjas. I östra hamnen finns en vall emot Vänern som klarar en nivå på +47,03m ö.h. (RH2000) med ytterligare beredskapsplaner på var vallar som klarar en nivå mellan +47,1 -+47,8m ö.h. (RH2000). Därmed kan hela östra hamnen också vallas in. Andra aktörer Andra verksamheter i Lidköping har också tagit eget initiativ att skydda sin verksamhet mot översvämningar. Muséet har en lagerlokal vid Lidan där de har förberett sig mot översvämningar. Likaså finns det ett, enligt Styrel, angiven prio 1 verksamhet där de själva har förberett sig och sin verksamhet för att klara översvämningar. Trafikverket Som den aktör som är ansvaring för drift och underhåll av svenska vägar och järnvägar så arbetar även Trafikverket aktivt med att förebygga översvämningshotet. Järnvägen kommer att påverkas, men det finns områden utsedda av Trafikverket för invallning och det finns avtal med entreprenörer som ska infinna sig vid översvämning. Tågoperatörer har också sina egna beredskapsplaner för att hantera störningar, dock är det mycket svårt att klara av en större översvämning. För Trafikverkets del är det mycket allvarligt om vatten tränger elanläggningar eftersom det är det som både driver och kontrollerar trafiken på järnvägen. Det finns reservsystem men det finns också alltid en brytpunkt

8 4. Mål För arbetet har vi fyra skyddsvärden att beakta och ta fram mål för: Människors hälsa, miljö och natur, kulturarvet och ekonomisk verksamhet. MSB har i sitt arbete tagit fram ett övergripande mål för varje skyddsvärde som finns att utläsa i varje avsnitt nedan. Det är möjligt att Lidköping redan nått upp till resultatmålen, det är dock oklart och därför sätts kunskapsmål där utredningar kan klargöra situationen. I riskhanteringsplanerna ska relevanta resultatmål preciseras för de fyra fokusområdena. Resultatmålen ska vara långsiktiga och formulerade så att de är mätbara och uppföljningsbara. Resultatmål ska vara vägledande för arbetet med att identifiera behov av eventuella åtgärder. Åtgärdsmål kommer att definieras om resultatmålen inte kan precisera klara åtgärder. Kunskapsmål används sedan för att förtydliga redan definierade resultat- och kunskapsmål. Dessa kan i vidare arbete komma att kompletteras med ytterligare mål. För några mål finns också redan i det här skedet åtgärdsförslag. Arbetet med att identifiera och definiera åtgärder kommer framför allt att ske under hösten Människors hälsa Övergripande mål Människors hälsa ska inte påverkas väsentligt av en översvämning. Resultatmål Uttryckningsfordon kan vid en översvämning med ett BHF flöde i Vänern ta sig fram till fastigheter inom det översvämmade området för att genomföra livräddande insatser. Kunskapsmål Senast 2021 är riskkarteområdet kartlagt gällande vattendjup och fastighet och möjliga vägar för utryckningsfordon att ta sig fram. Resultatmål Inga distributionsanläggningar ska påverkas av en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Kunskapsmål Senast år 2021 är de distributionsanläggningar som finns inom riskområdet och tas upp i riskkartorna för 100- årsflödet kartlagda gällande funktion och känslighet för översvämning

9 Åtgärder som är framtagna för att skydda anläggningarna gentemot ett 100-årsflöde är identifierade och utvärderade. Resultatmål Enskilda fastighetsägare, verksamhetsutövare och boende inom utbredningsområdet för BHF flödet ska ha tillgång till lättillgänglig och tydlig information om översvämningsrisken i området, sitt eget ansvar och hur de kan skydda sig mot översvämningar Bakgrund till målen Människor som bor i området, 165 vid ett BHF i både Lidan och Vänern enlig riskkarteringen, samt företag och hotell påverkas. Det är viktigt att de är medvetna om deras eget ansvar om det skulle ske en översvämning, då har de även möjlighet att skydda sig och sin verksamhet. Lidköpings dricksvattenintag i Vänerns Kinneviken saknar för tillfället vattenskyddsområde. Det är inte heller känt hur dricksvattenverket vid Lockörn påverkas av ett BHF och behöver klarläggas. Dessutom kommer troligen vattenströmmarna i Kinneviken att förändras när västra hamnområdet byggs om, de förändrade strömmarna kan då ge upphov till förändringar vid dricksvattenintaget och eftersom föroreningar finns i området kan detta försvåra situationen ytterligare. Det är dock ännu okänt vad för effekt det kan bli Miljö och natur Övergripande mål Miljön och naturvärden inom skyddade områden ska inte förorenas vid en översvämning. Resultatmål En översvämning med en återkomsttid på 100 år eller mindre får inte medföra att föroreningar i mark sprids så att det orsakar miljö- eller hälsoeffekter. Kunskapsmål Senast 2022 ska det finnas kunskaper om vilka föroreningar som hotar att spridas vid ett 100-årsflöde inom karterat område och hur den risken ska minimeras. Resultatmål Miljön och naturvärden i Lidköping ska inte skadas eller förorenas på grund av åtgärder som vidtas för att värna om andra skyddsvärden

10 Kunskapsmål Resultatmål Kunskapsmål Senast 2022 ska det finnas en sammanställning av befintliga naturområden inom beräknat högsta flöde och vad som kan skada de olika områdenas naturvärden kopplat till översvämning och översvämningshantering. Dricksvattenförsörjningen är säkrad vid ett BHF så att vid en översvämning är det fortfarande möjligt att tillhandahålla dricksvatten av en bra kvalitet. Att senast 2021 ha kartlagt hur råvattenkvaliteten påverkas av ett beräknat högsta flöde. Detta bör innefatta en kartläggning av strömbilden och föroreningsbilden vid scenarier. Senast år 2021 finns kunskap om hur avloppsnätet och det kommunala reningsverket samt utsläpp från industriella verksamheter påverkas av översvämningar Bakgrund till målen Det saknas en klar uppfattning om de miljö- och naturvärden som påverkas av översvämningar i Lidköping. För att kunna ta bra beslut behöver det göras en inventering. Föroreningar i västra hamnen identifieras av kommunen inför det kommande bygget av hamnstaden. När inventeringen är klar ska beslut fattas om sanering. Det finns dock föroreningar i östra hamnen som inte omfattas av inventeringen som görs. Genom att sanera förorenade platser samt minska risken att föroreningar tränger ut i vatten kan miljö- och naturvärden skyddas detta är också en viktig del av vad som måste göras för att skydda samhällsviktig verksamhet. Erfarenheterna från den senaste stora översvämningen i Vänern 2000/2001 visar dock på inga förhöjda gifthalter då Vänerns vattenvårdsförbund tog årliga prover i Abborre och Gädda. Troligtvis berodde detta på den stora utspädningseffekten i Vänern. 2 En annan viktig aspekt med föroreningarna under mark i hamnen är att grundvattenståndet ligger på en sådan nivå att om Vänern stiger så kommunicerar de två vattnen med varandra på ett sätt som kan sprida föroreningar. 2 Blumenthal, Barbara När Vänern svämmade över, Händelseutveckling och konsekvenser av översvämningen 2000/2001. Karlstad: Centrum för klimat och säkerhet, Karlstad universitet

11 4.3. Kulturarvet Övergripande mål Kulturarvet ska skyddas så att värdefulla lämningar och kunskap inte förloras vid en översvämning. Resultatmål Kunskapsmål Kulturarvet i Lidköping som påverkas av översvämningar klarar ett 100-årsflöde utan att skadas allvarligt eller förloras. De kulturmiljöer och kulturobjekt som påverkas enligt riskkartorna är utvärderade i detalj senast 2019 i förhållande till sårbarhet mot ett 100-årsflöde. Resultatet av utvärderingen utgör beslutsunderlag för vidare åtgärder om behov föreligger Bakgrund till målen Det kulturarv som ligger inom översvämningsområdet förvaltas av Lidköpings kommun för vilka kommunen har beredskapsplaner färdigställda. Dock är det viktigt att utvärdera om de skydd som kommunen planerar att ställa upp vid en översvämning klarar av att skydda kulturvärdena. Det finns en möjlighet att det inte finns någon stor risk för de kulturella värdena Ekonomisk verksamhet Övergripande mål Resultatmål Kunskapsmål Ekonomisk verksamhet som bidrar till samhällets funktion ska inte utsättas för långvariga avbrott i verksamheten vid en översvämning. Väsentlig ekonomisk verksamhet (inklusive transportinfrastruktur) som bidrar till samhällets funktion och ligger inom avgränsningen för ett 100-årsflöde klarar av att upprätthålla sina grundläggande funktioner. Väsentlig ekonomisk verksamhet (inklusive transportinfrastruktur) som bidrar till samhällets funktion och ligger inom avgränsningen för ett 100-årsflöde är identifierad och verksamhetens kapacitet att hantera ett 100-års flöde är utvärderad senast

12 Bakgrund till målen 282 arbetsställen och 3222 anställa påverkas av BHF i både Lidan och Vänern enligt riskkarteringen. Vad de är för verksamheter är dock inte klarlagt, inte heller deras funktion. Sedan finns det andra påverkansdimensioner, så som oframkomliga vägar och liknande. För att säkra samhällets funktion är det viktigt att detta utreds

13 5. Möjliga åtgärder Det finns flera olika typer av åtgärder som kan tas för att begränsa de negativa konsekvenserna av översvämningar. De fyra åtgärdskategorierna som ska användas i riskhanteringsplanen är Förebyggandeåtgärder, t.ex. flytt av hotad verksamhet Skyddsåtgärder, t.ex. invallning Beredskapsåtgärder, t.ex. varningssystem och övningar Återställningsåtgärder, t.ex. återuppbyggnad eller sanering. Det tas många åtgärder utanför riskhanteringsplanen, av kommuner och andra aktörer, men det står inte alltid klart vilken nivå olika skyddsvärden klarar. Länsstyrelsen räknar med att åtgärder som definieras utifrån arbetet med riskhanteringsplanerna kommer att ha fokus på kunskapshöjning för att få fram ett bättre underlag att arbeta med för att i nästa cykel i arbetet kunna arbeta vidare med andra typer av åtgärder

14 6. Miljöbedömning Riskhanteringsplanerna som tas fram inom arbetet med Översvämningsdirektivet omfattas av reglerna för miljöbedömningar för planer och program enligt 6 kap miljöbalken (MB). MSB har gjort bedömningen att de riskhanteringsplaner som länsstyrelserna tar fram kan antas medföra betydande miljöpåverkan och att en miljöbedömning därför ska göras för varje plan. Syftet med riskhanteringsplanen är att utifrån uppsatta mål reducera konsekvenser av omfattande översvämningar på människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet. I och med att arbetet är i ett tidigt skede finns osäkerheter kring om riskhanteringsplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen bedömer därför att det även utifrån denna aspekt är lämpligt att i detta skede inleda arbetet med en miljöbedömning. MSB skriver i sin vägledning för riskhanteringsplanerna att det övergripande syftet med planerna kan innebära att vissa mål för arbetet väger tyngre och att det kommer att saknas resurser och kapacitet för att skydda vissa intressen. Alla åtgärder kommer sannolikt inte att kunna vidtas inom en cykel för att uppnå målen för arbetet. För- och nackdelar med olika prioriteringar och alternativa åtgärder ska framgå av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och det är viktigt att dessa avvägningar är tydliga och presenteras på ett enkelt sätt under samrådet. Detta tidiga samrådsunderlag innehåller de mål som Länsstyrelsen föreslår för riskhanteringsplanen för Lidköping. Miljöbedömningen och föreslagen tematisk och innehållsmässig avgränsning av MKB arbetet görs i det här skedet utifrån förslagen till resultatmål. En revidering kan komma att behöva göras i och med att åtgärder för att uppnå målen definieras i det fortsatta arbetet under Länsstyrelsen har valt att för detta första steg i miljöbedömningen använda sig av en anpassad version av den tabell som finns i Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program (sid 45) för att göra en första grov miljöbedömning utifrån de föreslagna resultatmålen. Bedömningen har gjorts internt inom Länsstyrelsen med medverkan av representanter från Länsstyrelsens enheter för skydd och säkerhet, kulturmiljö, samhällsbyggnad, landsbygd, miljöskydd, naturvård och vattenvård. Bedömningen av betydande miljöpåverkan utifrån resultatmålen har gjorts som en jämförelse mellan nollalternativet som är att riskhanteringsplanen inte genomförs och alternativet att resultatmålen uppnås genom de åtgärder som kommer att definieras genom fortsatt arbete med planen. Länsstyrelsen har i det här skedet av miljöbedömningen inte haft möjlighet att väga in effekter av annat arbete som genomförs för att minska översvämningsriskerna i området

15 Fokusområde Resultatmål Kriterier och miljöaspekter Sannolik påverkan Varaktig påverkan Frekvent påverkan Gränsöverskridande påverkan Risker för hälsa eller miljö Storlek av påverkan Fysisk omfattning av påverkan Människors hälsa Inga distributionsanläggningar ska påverkas av en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Enskilda fastighetsägare, verksamhetsutövare och boende inom utbredningsområdet för BHF flödet ska ha tillgång till lättillgänglig och tydlig information om översvämningsrisken i området, sitt eget ansvar och hur de kan skydda sig mot översvämningar. Uttryckningsfordon kan vid en översvämning med ett BHF flöde i Vänern ta sig fram till fastigheter inom det översvämmade området för att genomföra livräddande insatser. Befolkning och Människors hälsa Ja - resultatmålen förväntas ha en positiv påverkan på befolkning/människors hälsa och säkerhet i och med att riskerna för människors hälsa minskar om målen uppnås. Nej - resultatmålen förväntas ha en positiv påverkan på befolkning/människors hälsa och säkerhet i och med att riskerna för människors hälsa minskar om målen uppnås. Samhällsviktig verksamhet Ja - resultatmålen förväntas ha en positiv påverkan på upprätthållandet av samhällsviktig verksamhet i och med att riskerna för störningar minskar om målen uppnås. Beroende av förvaltning av planen. Nej Nej Nej - resultatmålen förväntas ha en positiv påverkan på upprätthållandet av samhällsviktig verksamhet i och med att riskerna för störningar minskar om målen uppnås. Inom översvämningens utbredningsområde, alternativt distributionsområdet för teknisk försörjning (distributionsanläggningar) Påverkan på område med skyddsstatus Områdets betydelse Områdets sårbarhet Möjlig påverkan på område med skyddsstatus. Möjlig påverkan på område med skyddsstatus. Har inte bedömts. Översvämningsrisken finns framför allt från Vänern. Mest utsatt Östra och Västra hamnen. Mycket åtgärder pågår utöver riskhanteringsplanen för att minska översvämningsriskerna. Sekundära effekter Ej identifierade. Ett förstärkt skydd av samhällsviktig verksamhet gentemot översvämning kan bidra till att robustheten i verksamheten även gente

16 Kumulativa effekter Samverkande effekter Permanenta effekter Tillfälliga effekter kort sikt medellång sikt lång sikt Negativa effekter kort sikt Negativa effekter medellång sikt Negativa effekter lång sikt Påverkans totala effekt om resultatmålet uppnås Resultatmålen bidrar gemensamt till minskad risk för människors hälsa och säkerhet i samband med översvämning. Arbetet kräver samverkan mellan olika aktörer och kopplar till annat pågående arbete med att minska översvämningsriskerna i området. mot andra risker kan öka. Ej identifierade. Resultatmålen bidrar gemensamt till minskad risk för samhällsviktig verksamhet i samband med översvämning. Arbetet kräver samverkan mellan olika aktörer och kopplar till annat pågående arbete med att minska översvämningsriskerna i området. Beroende av förvaltning av planen. Effekten av planens genomförande blir tydlig i en översvämningssituation. Svårt att bedöma då resultatmålen är långsiktiga. Ja resultatmålen förväntas ha en positiv påverkan på befolkning/människors hälsa och säkerhet i och med att riskerna för människors hälsa minskar om målen uppnås. Ja resultatmålen förväntas ha en positiv påverkan på befolkning/människors hälsa och säkerhet i och med att riskerna för människors hälsa minskar om målen uppnås. Ja resultatmålen förväntas ha en positiv påverkan på samhällsviktig verksamhets förmåga att fungera i en översvämningssituation om målen uppnås. Ja resultatmålen förväntas ha en positiv påverkan på samhällsviktig verksamhets förmåga att fungera i en översvämningssituation om målen uppnås. Ej identifierade (ny bedömning behövs när åtgärder kopplade till målen är identifierade). Om resultatmålen uppnås förväntas det få en positiv effekt på befolkning/människors hälsa och säkerhet i och med att risken för störningar och påverkan p g a översvämning beräknas minska. Om resultatmålen uppnås förväntas det få en positiv effekt på samhällsviktig verksamhets förmåga att fungera i en översvämningssituation - risken för störningar och påverkan p g a översvämning beräknas minska

17 Fokusområde Miljö del 1 Resultatmål Kriterier och miljöaspekter Sannolik påverkan Varaktig påverkan Frekvent påverkan Gränsöverskridande påverkan Risker för hälsa eller miljö En översvämning med en återkomsttid på 100 år eller mindre får inte medföra att föroreningar i mark sprids så att det orsakar miljö- eller hälsoeffekter. Miljön och naturvärden i Lidköping ska inte skadas eller förorenas på grund av åtgärder som vidtas för att värna om andra skyddsvärden. Dricksvattenförsörjningen är säkrad vid ett BHF så att vid en översvämning är det fortfarande möjligt att tillhandahålla dricksvatten av en bra kvalitet. N2000 område Förorenade områden Miljöfarlig verksamhet Ja Nej Biologisk mångfald Nej - resultatmålen förväntas ha en positiv påverkan på människors hälsa och miljön i och med att riskerna minskar om målen uppnås. Storlek av påverkan Fysisk omfattning av påverkan Områdets utbredning Översvämningens utbredningsområde/ nedströms Kan inte bedömas i nuläget Påverkan på område med skyddsstatus Områdets betydelse Ja Natura 2000 finns i riskområdet Stor betydelse Nej Kan inte bedömas i nuläget Eventuellt andra skyddade områden utöver Natura 2000 är inte kartlagda i dagsläget Områdets sårbarhet Det finns betydande föroreningar inom riskområdet, samtidigt som naturvärdena är höga. Det finns mycket förorenad mark inom riskområdet som ska behandlas av riskhanteringsplanen. Sekundära effekter Ej identifierade. Målet att minska Det finns mycket miljöfarlig verksamhet inom riskområdet som ska behandlas av riskhanteringsplanen. Ej identifierade. Kan inte bedömas i nuläget naturvärden ska kartläggas inom arbetet med planen Ökad kännedom om natur

18 Kumulativa effekter risken för föroreningsspridning kan innebära reducering av den generella föroreningsrisken. Ej identifierade. värdena kan ge ökat intresse för att skydda dem. Samverkande effekter Permanenta effekter Tillfälliga effekter kort sikt Arbetet kräver samverkan mellan olika aktörer och kopplar till annat pågående arbete med att minska översvämningsriskerna i området. Beroende av förvaltning av planen. Effekten av planens genomförande blir tydlig i en översvämningssituation. Svårt att bedöma då resultatmålen är långsiktiga. medellång sikt lång sikt Ja resultatmålen förväntas ha en positiv påverkan på miljön i och med att riskerna för miljö och naturvärden minskar om målen uppnås. Ja riskerna kopplade till spridning av föroreningar förväntas minska om resultatmålen uppnås. Ingen påverkan miljöfarlig verksamhet behandlas inte i resultatmålen. Ja resultatmålen förväntas ha en positiv påverkan på miljön i och med att riskerna för miljö och naturvärden minskar om målen uppnås. Negativa effekter kort sikt Negativa effekter medellång sikt Negativa effekter lång sikt Påverkans totala effekt om resultatmålet uppnås Ej identifierade (ny bedömning behövs när åtgärder kopplade till målen är identifierade). Om resultatmålen uppnås förväntas det få en positiv effekt på Natura 2000 områden i och Förorenad mark som riskfaktor vid en översvämning förväntas Ingen påverkan miljöfarlig verksamhet behandlas inte i resultatmålen. Om resultatmålen uppnås förväntas den biologiska mångfalden bibehållas

19 med att risken för störningar och påverkan p g a översvämning beräknas minska. minska om resultatmålen uppnås. Fokusområde Miljö del 2 Resultatmål Kriterier och miljöaspekter Sannolik påverkan Varaktig påverkan Frekvent påverkan Gränsöverskridande påverkan Risker för hälsa eller miljö Storlek av påverkan Fysisk omfattning av påverkan Påverkan på område med skyddsstatus Områdets betydelse Områdets sårbarhet En översvämning med en återkomsttid på 100 år eller mindre får inte medföra att föroreningar i mark sprids så att det orsakar miljö- eller hälsoeffekter. Miljön och naturvärden i Lidköping ska inte skadas eller förorenas på grund av åtgärder som vidtas för att värna om andra skyddsvärden. Dricksvattenförsörjningen är säkrad vid ett BHF så att vid en översvämning är det fortfarande möjligt att tillhandahålla dricksvatten av en bra kvalitet. Djurliv Växtliv Vatten Naturlandskap Ja Nej Nej - resultatmålen förväntas ha en positiv påverkan på människors hälsa och miljön i och med att riskerna minskar om målen uppnås. Områdets utbredning Kan inte bedömas i nuläget Områdets utbredning Eventuellt andra skyddade områden utöver Natura 2000 är inte kartlagda i dagsläget Kan inte bedömas i nuläget Kan inte bedömas i nuläget naturvärden ska kartläggas inom arbetet med planen Sekundära effekter Kumulativa effekter Ökad kännedom om naturvärdena kan ge ökat intresse för att skydda dem. Ökad kännedom om naturvärdena kan ge ökat intresse för att skydda dem. I förlängningen eventuell positiv påverkan på vattenkvalitet om föroreningsrisker hanteras. Ej identifierade. Ökad kännedom om naturvärdena kan ge ökat intresse för att skydda dem

20 Samverkande effekter Permanenta effekter Tillfälliga effekter kort sikt medellång sikt lång sikt Negativa effekter kort sikt Negativa effekter medellång sikt Negativa effekter lång sikt Påverkans totala effekt om resultatmålet uppnås Arbetet kräver samverkan mellan olika aktörer och kopplar till annat pågående arbete med att minska översvämningsriskerna i området. Beroende av förvaltning av planen. Effekten av planens genomförande blir tydlig i en översvämningssituation. Svårt att bedöma då resultatmålen är långsiktiga. Ja resultatmålen förväntas ha en positiv påverkan på miljön i och med att riskerna för miljö och naturvärden minskar om målen uppnås. Ej identifierade (ny bedömning behövs när åtgärder kopplade till målen är identifierade). Djurlivet förväntas inte påverkas negativt av planens genomförande. Resultatmålen förväntas bidra till att nuvarande djurliv upprätthålls även vid översvämning. Växtlivet förväntas inte påverkas negativt av planens genomförande. Resultatmålen förväntas bidra till att nuvarande växtliv upprätthålls även vid översvämning. I förlängningen eventuell positiv påverkan på vattenkvalitet om föroreningsrisker hanteras. Om resultatmålen uppnås förväntas det få en positiv effekt på naturlandskapen i området i och med att risken för störningar och påverkan p g a översvämning beräknas minska

21 Fokusområde Resultatmål Kriterier och miljöaspekter Sannolik påverkan Varaktig påverkan Frekvent påverkan Gränsöverskridande påverkan Risker för hälsa eller miljö Storlek av påverkan Fysisk omfattning av påverkan Påverkan på område med skyddsstatus Områdets betydelse Områdets sårbarhet Sekundära effekter Kumulativa effekter Samverkande effekter Permanenta effekter Tillfälliga effekter kort sikt medellång sikt lång sikt Negativa effekter kort sikt Negativa effekter medellång sikt Kulturarv Kulturarvet i Lidköping som påverkas av översvämningar klarar ett 100-årsflöde utan att skadas allvarligt eller förloras. Kulturlandskap och kulturarvsobjekt Ja resultatmålet förväntas ha en positiv påverkan på kulturmiljön i och med att översvämning inte förväntas få negativa effekter på kulturarvet om målet uppnås. Beroende av förvaltning av planen Nej Nej Nej Ej identifierad Kulturlandskapets utbredning och objektets storlek Ja (vidare analys behövs) Viktigt område med ett färre antal objekt De lämningar som är mest berörda av en översvämning ligger redan under vatten i Lidan. Kulturmiljöfrågorna får ökat fokus. Ej identifierade. Ej identifierade. Beroende av förvaltning av planen Ej identifierade Svårt att bedöma då resultatmålen är långsiktiga. Ja resultatmålet förväntas ha en positiv påverkan på kulturmiljön i och med att översvämning inte förväntas få negativa effekter på kulturarvet om målet uppnås. Ja resultatmålet förväntas ha en positiv påverkan på kulturmiljön i och med att översvämning inte förväntas få negativa effekter på kulturarvet om målet uppnås. Nej Nej

22 Negativa effekter lång sikt Påverkans totala effekt om resultatmålet uppnås Nej Om resultatmålet uppnås förväntas det få en positiv effekt på kulturarvet i och med att risken för skador p g a översvämning beräknas minska. Fokusområde Resultatmål Kriterier och miljöaspekter Sannolik påverkan Varaktig påverkan Frekvent påverkan Gränsöverskridande påverkan Risker för hälsa eller miljö Storlek av påverkan Fysisk omfattning av påverkan Påverkan på område med skyddsstatus Områdets betydelse Områdets sårbarhet Ekonomisk verksamhet Väsentlig ekonomisk verksamhet (inklusive transportinfrastruktur) som bidrar till samhällets funktion och ligger inom avgränsningen för ett 100-årsflöde klarar av att upprätthålla sina grundläggande funktioner. Mark/areella näringar (odlad mark och skog) Den samlade bedömning är att det i detta skede inte är möjligt att avgöra utifrån resultatmål. Bedömning kan behöva göras när åtgärder har identifierats. Bebyggelse och infrastruktur och Materiella tillgångar Ja - resultatmålet förväntas ha en positiv påverkan på upprätthållandet av väsentlig ekonomisk verksamhet i och med att riskerna för störningar och skador minskar om målet uppnås. Beroende av förvaltning av planen. Nej Nej Nej resultatmålet förväntas inte innebära några risker för hälsa eller miljö som inte redan existerar vid det ordinarie tillståndet i den ekonomiska verksamheten. Generellt inom översvämningens utbredningsområde, men gällande transportinfrastruktur kan planens påverkan ha en större geografisk utbredning beroende på infrastrukturens betydelse och möjlighet till alternativa transportvägar. Gällande transportinfrastruktur finns riksintressen för väg, järnväg och hamn. Har inte bedömts. Översvämningsrisken finns framför allt från Vänern. Mest utsatt Östra och Västra hamnen. Mycket åtgärder pågår utöver riskhan

23 Sekundära effekter Kumulativa effekter Samverkande effekter Permanenta effekter Tillfälliga effekter kort sikt medellång sikt teringsplanen för att minska översvämningsriskerna. Ett förstärkt skydd av väsentlig ekonomisk verksamhet gentemot översvämning kan bidra till att robustheten i verksamheten även gentemot andra risker kan öka. Ej identifierade. Om resultatmålet gällande väsentlig ekonomisk verksamhet uppnås, bör det även ge positiva effekter för fokusområdet människors hälsa. Beroende av förvaltning av planen. Effekten av planens genomförande blir tydlig i en översvämningssituation. Svårt att bedöma då resultatmålet är långsiktigt. lång sikt Ja resultatmålen förväntas ha en positiv påverkan på väsentlig ekonomisk verksamhets förmåga att fungera i en översvämningssituation om målet uppnås. Negativa effekter kort sikt Negativa effekter medellång sikt Ej identifierade (ny bedömning behövs när åtgärder kopplade till målen är identifierade). Negativa effekter lång sikt

24 Påverkans totala effekt om resultatmålet uppnås Kan inte bedömas i detta skede utifrån resultatmål. Bedömning kan behöva göras när åtgärder har identifierats. Om resultatmålet uppnås förväntas det få en positiv effekt på väsentlig ekonomisk verksamhets förmåga att fungera i en översvämningssituation - risken för störningar och påverkan p g a översvämning beräknas minska Tematisk och innehållsmässig avgränsning av MKB Miljöbedömningen som tagits fram till det första samrådsunderlaget och som utgörs av de ovanstående tabellerna ska ses som en första mycket grov uppskattning av riskhanteringsplanens påverkan på miljön och de framtagna fokusområdena. Bedömnigen har gjorts tillsammans med personal från Länsstyrelsen i Västra Götaland som arbetar på enheter som dagligen behandlar frågor som rör de uttalade fokusområdena. När bedömningen gjorts har man tagit ställning till hur de olika fokusområdena påverkas utifrån den kommande riskhanteringsplanens genomförande och inte hur de riskerar att påverkas vid en översvämning. Det har varit komplicerat att i ett så här tidigt skede i framtagningen spekulera kring hur fokusområdena kommer påverkas när planen sätts i verket. Särskilt när vi i dagsläget inte har några specifika åtgärder att bedöma, samt att innebörden av kriterierna och miljöaspekterna som nämns i kolumnen till vänster varit svåra att tolka. Länsstyrelsen har därför inledningsvis valt att inte göra någon avgränsning i miljöbedömnigen utan i den mån det går hanterat fokusområdena och deras eventuella påverkan av riskhanteringsplanen. En mer övergripande miljökonsekvensbedömning (MKB) kommer göras och presenteras senare. Därmed kommer samtliga fokusområden fortsättningsvis att beaktas tills ett mer utförligt underlag finns tillgängligt för att göra bedömningar av

25 7. Vattenförvaltningen Västerhavets vattendistrikt sträcker sig igenom Värmlands län, Västra Götalands län, Jönköpings län, Hallands län och Skåne län. Det är helt baserat på avrinningsområden och tar ingen hänsyn till andra gränser. I figur 1 nedan visas hela vattendistriktet. Vattenförvaltningens plan för Västerhavets vattendistrikt ska samordnas med de mål och åtgärder som kommer fram i Riskhanteringsplanen i enlighet med 13 i förordningen om översvämningsrisker. Framöver ska också riskhanteringsplanen tas fram parallellt med vattenförvaltningens åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. Det finns fem städer i fyra län som är angivna av MSB att ha stora översvämningsrisker; Göteborg, Lidköping, Karlstad, Värnamo och Kungsbacka. Källa:

26 8. Nästa steg Nästa steg i rapporteringen är att sprida detta underlag till tidigt samråd, och det kommer göras från 1 juni Underlaget kommer att skickas till berörda kommuner och myndigheter samt läggas ut på Länsstyrelsens websida. Materialet kommer finnas tillgängligt under sommaren för att berörda ska ges möjlighet att framföra synpunkter på det som hittills har framkommit under riskhanteringsplanens framtagning. 1 september är slutdatum för att komma med yttranden och därefter kommer Länsstyrelsen att hantera de synpunkter som inkommit och beakta för det fortlöpande arbetet med riskhanteringsplanen. I början på 2015 kommer det stora samrådet att genomföras. Det är då möjligt att tycka till om åtgärdsförslag och miljökonsekvensbedömningen (MKB) som är direktkopplade till planen och dess genomförande. Till detta samråd kommer även allmänhet och andra intressenter, utöver kommuner och myndigheter, att ges möjlighet till att lämna yttranden. Efter samrådet kommer inkomma synpunkter sammanställas och beaktas för riskhanteringsplanen. Den kommer sedan lämnas till MSB, som ansvarar för Sveriges inrapportering av arbetet till EU enligt direktiv 2007/60/EC om bedömning och hantering av översvämningsrisker, vilket kommer ske den 22 mars Riskhanteringsplanen ska vid färdigställande verka för de mål och åtgärder som beslutats, den kommer årligen följas upp för att utvärdera de åtaganden som gjorts

27 9. Riskkartor av Vänern och Lidan Riskkartorna i form av PDF kartor och beskrivande texter om potentiella konsekvenser av översvämningar i karterade vattendrag finns publicerade på Länsstyrelsens webbsidor

28 10. Referenser Blumenthal, Barbara När Vänern svämmade över, Händelseutveckling och konsekvenser av översvämningen 2000/2001. Karlstad: Centrum för klimat och säkerhet, Karl-stad universitet. Länsstyrelsen för Västra Götalands och Värmlands län. (December 2011). Stigande vatten En handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden. Riskkartor; Översvämningsdirektivet