LABORATION i TELEKOMMUNIKATION AMPLITUDMODULERING

Relevanta dokument
Laboration 2 - Modulering I denna laboration skall vi

T1-modulen Lektionerna Radioamatörkurs OH6AG

Tillämpning av komplext kommunikationssystem i MATLAB

Lab 1 Analog modulation

Analys av funktioner och dess derivata i Matlab.

LABORATION I TELEKOMMUNIKATION FREKVENSMODULERING. Med PLL

Hemtenta 2 i Telekommunikation

MASKINDIAGNOSTIK. Rullningslager = 2. Φ d α, diameter mellan rullkontaktpunkterna z st. rullkroppar. Φ D m. ω RH. Φ d α. ω I

Reglerteknik M3. Inlämningsuppgift 3. Lp II, Namn:... Personnr:... Namn:... Personnr:...

Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur

FOURIERTRANSFORMEN FOURIERTRANSFORMEN. Signalenergi. Frekvensegenskap hos signal. a f. Fouriertransformen till x(t):

MATLAB-stöd till Telekomm-kursen Vt-08 För Data- och Elektro

REGLERTEKNIK Laboration 5

En bijektion mellan två mängder A och B som har ändligt antal element kan finnas endast om mängderna har samma antal element.

Processidentifiering och Polplacerad Reglering

2 Laborationsutrustning

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Kap 7 Fouriertransformanalys av tidskontinuerliga signaler 1

Byggsats Radio med förstärkare Art.nr: 99409

Klubbledarpärm. 5. Spektrumövervakning vid större meeting och tävlingar. 6. Sändarinlämning vid större meeting och tävlingar

Isolationsförstärkare

T1-modulen Lektionerna Radioamatörkurs OH6AG

Lab 4: Digital transmission Redigerad av Niclas Wadströmer. Mål. Uppstart. Genomförande. TSEI67 Telekommunikation

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

GRUNDKURS I SIGNALBEHANDLING (454300), 5sp Tentamen

Belastningsanalys, 5 poäng Fiberarmering - Laminat

Spänningen som angets ovan är spänningen mätt mellan 2 faser. Den kallas för systemspänning.

Laboration i Geometrisk Optik

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg

Signalanalys med snabb Fouriertransform

Överföringsfunktioner, blockscheman och analys av reglersystem

Laboration - Va xelstro mskretsar

Laboration i Fourieranalys, TMA132 Signalanalys med snabb Fouriertransform

TSDT18/84 SigSys Kap 7 Fouriertransformanalys av tidskontinuerliga signaler 1 1 Kap 7 Fouriertransformanalys av tidskontinuerliga signaler 2

Trådlös bränsletrycksövervakning

Digital elektronik CL0090

Ulrik Söderström 20 Jan Signaler & Signalanalys

Ulrik Söderström 19 Jan Signalanalys

RELATIONER OCH FUNKTIONER

Best.nr. / Line Tracer Kabel och ledningssökare

MATLAB LABORATION INOM KURSEN LINJÄR ALGEBRA MED GEOMETRI

Reglerteknik 7. Kapitel 11. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

Datorövning 2 Matlab/Simulink. Styr- och Reglerteknik för U3/EI2

TENTAMEN. Rättande lärare: Sara Sebelius & Håkan Strömberg Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

Examples on Analog Transmission

TNK049 Optimeringslära

Elektronik 2018 EITA35

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Analoga och Digitala Signaler. Analogt och Digitalt. Analogt. Digitalt. Analogt få komponenter låg effektförbrukning

Laboration i Geometrisk Optik

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring

TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära Boolesk algebra

Laboration i Fourieranalys för F2, TM2, Kf2 2011/12 Signalanalys med snabb Fouriertransform (FFT)

TANA17 Matematiska beräkningar med Matlab

Växlande blinkning med helljus. Funktion. Beteende

Läs i vågläraboken om interferens (sid 59-71), dopplereffekt (sid 81-84), elektromagnetiska vågor (sid ) och dikroism (sid ).

Institutionen för Tillämpad Fysik och elektronik Umeå Universitet BE. Introduktion till verktyget SIMULINK. Grunderna...2

Tekniskt basår. Projektkurs i fysik MVE285 VT2016. Information om kursen

EL1000/1120 Reglerteknik AK

Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet.

Föreläsning 6. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 4

Handledning laboration 1

Datorövning Matlab/Simulink. Styr- och Reglerteknik för U3/EI2

Föreläsning 6. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 4

Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus)

Laboration 3: Stora talens lag, centrala gränsvärdessatsen och enkla punktskattningar

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

4:8 Transistorn och transistorförstärkaren.

Magnus Persson och Linus Zhang Teknisk Vattenresurslära LTH DUGGA 2/TENTAMEN Vatten, VVR145 7 MAJ 2009, 08:00-10:30 (Dugga), 08:00-13:00 (Tentamen)

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

Laboration 1 Mekanik baskurs

Teori Se din kursbok under avsnitt PID-reglering, Ziegler-Nichols metod och olinjära system.

Faltningsreverb i realtidsimplementering

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Läs i i Statistisk Termodynamik kapitel 4 om värmemaskiner. Läs därefter genom laborationsinstruktionen fram till det ställe där utförandedelen

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

TEKNISKA HÖGSKOLAN I LUND Institutionen för elektrovetenskap. Tentamen i Digital Signalbehandling ESS040 (ETI240/ETI275)

Lik- och Växelriktning

Linjär algebra med tillämpningar, lab 1

Läs därefter genom laborationsinstruktionen fram till det ställe där utförandedelen

Tillämpad digital signalbehandling Laboration 1 Signalbehandling i Matlab och LabVIEW

Datakommunikation med IR-ljus.

BeoVision LCD TV produktspecifikationer. Dimensioner. B x H x D 81,4 x 74,2 x 6,4 cm. Vikt 27 kg

Bildförbättring i frekvensdomänen (kap.4)

DATORINTRODUKTION. Laboration E ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Ulf Holmgren

Tentamen i Beräkningsvetenskap I och KF, 5.0 hp,

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Examinator: Armin Halilovic Undervisande lärare: Bengt Andersson, Elias Said, Jonas Stenholm

Matrismetod för analys av stångbärverk

Freestanding Monteringsanvisningar

Laboration 1 Fysik

Signaluppbyggnad och modulationsmetod för färg-tv mottagning.

Amplitudmodulation för vindkraftsljud

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Användarmanual för pollare, styrda av logik U200 eller U 201 Version V8

LiTH Lab1: Asynkron seriell dataöverföring via optisk länk Laboration 1. Asynkron seriell dataöverföring via optisk länk

Transkript:

2002-11-25/BE LABORATION i TELEKOMMUNIKATION AMPLITUDMODULERING AM 1

Allmänt En allmän beskrivning av en amplitudmodulerad signal s(t) är öljande : s( t) = A ( t) [ oset + k m( t)] os(2π t) a A (t) oset Amplitud Konstant, normalt 1 eller 0. ( Med oset=0 örsvinner bärvågen) k a Modulationsgrad (normalt 0 till 1, eller 0 till 100%) m(t) Meddelande som skall överöras ( message ) m(t) skalas ota så att m( t) 1 k a Bärvågsrekvens [Hz] AM 2

Om man antar att m(t) har ett (dubbelsidigt) spektrum enligt: M() A -W 0 W så kan spektrum ör s(t) beskrivas så här: A δ ( 2 + ) S() A 2 δ ( ) A k 4 a A - -W - - +W W 0 -W + W Alternativt kan spektrum beskrivas enkelsidigt S() A δ ( ) ( Bärvågen) 1 2 k a A M ( C ) -W + W Undre sidband Övre sidband AM 3

Man kan skilja på 4 all av AM-signaler: AM-DSB: AM-DSB-SC: AM-SSB: AM-SSB-SC: AM med dubbelt sidband oh bärvåg AM med dubbelt sidband oh undertrykt bärvåg AM med enkelt sidband oh bärvåg AM med enkelt sidband utan bärvåg Ett exempel: = 50 Hz, oset =1, k a =0.5, m(t)=sin(2π2t) Fs=1000; %Samplingsrekvens F=50; %Bärvågsrekvens Fm=2; %Modulerande rekvens oset=1; %Med bärvåg Ka=0.5; %Modulationsgrad A=1; t=0:1/fs:2; s=a*(oset+ka*sin(2*pi*fm*t)).*os(2*pi*f*t); plot(t,s,'k'); Fig. 1 Signalen i tidsplanet AM 4

I rekvensplanet: Ls=length(s); d=fs/ls; y=abs(t(s)); y=y*2/ls; =0:d:(Ls/2-1)*d; stem(,y(1:ls/2)); Fig. 2 Signalen i rekvensplanet AM 5

Uppgit 1: För en AM-signal gäller: = 100 Hz, oset =1, k a =0.5, m(t)=sin(2π4t),a=1 a. Redovisa med igur signalens utseende i tidsplanet. I iguren skall även signalens envelopp ritas in b. Beräkna hur stor andel av signalens totala eekt som ligger i bärvågen. Ange svaret i %. Rita ett visardiagram som beskriver signalen. d. Modiiera signalen så att blir av typ AM-SSB. ( Ta bort undre sidbandet ). Redovisa signalens utseende i tids- oh rekvensplan, samt MATLAB-kod. SIMULINK Ett alternativ till att skriva MATLAB-kod ör att lösa signalbehandlingsuppgiter är att använda SIMULINK. Ovanstående exempel kan då beskrivas så här: AM 6 Jämör med ig. 1

Fig. 3 För att aktivera SIMULINK så tryk här: (Vänster musknapp, dubbelklik ) Då syns: Bygg ny modell SIMULINK grund Speiella Telekommblok Om man sedan expanderar SIMULINK oh däreter Soures kan man inna en sinusgenerator AM 7

Med komponenter rån biblioteken byggs så modellen upp. Simuleringsparametrar här: Starta simulering här: AM 8

Uppgit 2: a. Skapa en AM-modulator enligt ig. 3. ( Du kan använda samma AM-parametrar som i uppgit 1. ) Redovisa AM-signalen ( Sope -bilden ) då modulationsgraden är 100% b. Ett sätt att demodulera en AM-signal är att multipliera den med en kopia av bärvågen. Detta brukar kallas en koherent eller synkron demodulator: Komplettera modellen ovan så att Sope 1 visar meddelandet samt demodulerat meddelande. Dessa bör vara så lika som möjligt! Redovisa modell samt Sope 1 bild. Ett problem med de koherenta demodulatorn är att den kräver en reerenssignal i mottagaren ( Mottagarbärvåg ) som har samma rekvens oh as som bärvågen på sändarsidan. AM 9

Undersök hur moduleringen ungerar om 1. Mottagarbärvågen ligger 0.1 % el i rekvens 2. Mottagarbärvågen ligger 25 grader ur as med sändarbärvågen. OBS Om Du vill kan Du lösa Uppgit 2 enbart med MATLAB-kod. Uppgit 3: Kvadraturmodulator 2 meddelanden m 1 (t) oh m 2 (t) kan överöras samma bärvåg med öljande koppling: ( De mottagna meddelandena beteknas s 1 (t) resp. s 2 (t) ) Meddelanden moduleras med 2 olika bärvågor, med samma rekvens w, men 90 grader ur as. ( De ligger i kvadratur ) I kvadratur (Q) m 1 (t) m 2 (t) I as (I) m 1 (t) s 1 (t) sin(w t ) 90 0 90 0 sin(w t+φ ) LP-ilter os(w t ) os(w t+φ ) m 2 (t) s 1 (t) Sändare Överörd signal Mottagare LP-ilter 10 AM

Antag: m1 ( t) = 0.1 sin(2π 2 t) m ( t) = 0.5 sin(2π 5 ) 2 t Bärvågsrekvens = 100 Hz a. Visa på lämpligt sätt att systemet ungerar, dvs att s 1 (t) m 1 (t) oh s 2 (t) m 2 (t). b. Visa att den överörda signalen upptar ett rekvensutrymme på 2*W, där W är maximal rekvens (bandbredd) i m 1 (t) eller m 2 (t) Uppgiterna kan t.ex lösas med: Matematiska beräkningar MATLAB SIMULINK 11 AM