Väla Gård, Sverige. Projektintroduktion



Relevanta dokument
Väla Gård En solskenshistoria. Åse Togerö, Skanska Sverige, Utvecklingsledare Miljö

Väla Gård En solskenshistoria. Åse Togerö, Skanska Sverige, Utvecklingsledare Miljö

Väla Gård - ett plusenergikontor. Åse Togerö, Tekn Dr, Grön Affärsutveckling, Skanska Sverige

Framtidens byggande är Mörkgrönt. Intern Publik information

Väla Gård - ett nollenergihus

Midroc Property Development AB. Inte som alla andra!

Fastighetsägare i framkant

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Solallén - Sveriges första mörkgröna bostäder. Åse Togerö Utvecklingschef Hållbar affärsutveckling, Skanska

Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB

LEED certifiering av fastigheter

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus

Latorps Byalag Onsdag

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Uppföljning Väla Gård - Plusenergikontor

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Handlingsplan Miljöarbete

KVALITETSPROGRAM Hovshaga Centrum Stadsutvecklingsprojekt Antagen av kommunstyrelsen

Nya Karolinska Solna Universitets Sjukhus Hållbarhet

Ny personal- och kontorsbyggnad. Karta över återvinningscentralen

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Miljöcertifiering av byggnader

Ett klimatsmart projekt

Solenergiteknik i den hållbara staden

Fredrik Karlsson, Sweco. Flexibilitet och energieffektivitet i vårdprojekt hur möter vi framtidens krav redan idag?

RubberShell Självhäftande gummiduk

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Miljöfokus i Värtahamnen

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål

KURS I GRÖNA HYRESAVTAL

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Miljöcertifiering av byggnader


Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH

Samhällsomvandling Malmfälten

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Lokalfastigheter ! Självklart hållbart! Varför inte redan i dag? Jo visst självklart vi kan!

Spara energi i ett modernt kontor utan avkall på ett bra inneklimat Max Tillberg

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

VILLA SOLGLÄNTAN. Ett vanligt hus med ovanliga lösningar och många möjligheter

LIDINGÖS MILJÖMÅL

Nya Karolinska Solna framtidens universitetssjukhus. NKS Bygg Landstingsstyrelsens förvaltning

Hyresavtal. Gör miljön en tjänst och

Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus Hållbarhet. 1 Anders.k.goransson@sll.se

Stor miljöpåverkan. Bygg- och fastighetssektorn har stor miljöpåverkan 35 % av energin 50 % av elen miljoner ton vatten miljarder m 3 luft

Cirkulär ekonomi från vision till verktyg Cirkulära byggnader Cirkulär energi

Lönsam energieffektivisering 2015

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

FLEXIBLA MODUL LÖSNINGAR. WORLDWIDE.

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025.

Detta vill jag få sagt!

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5)

Uppsalas ledande bostadsbolag

Hållbara städer - så bygger vi nytt

TellHus. Veidekke. klimatsmarta kontor. Klimatsmarta kontor med tydliga resultat för både din projektekonomi och vår miljö. Företaget Annorlunda

Smart start för smarta byggnader. Potentialen för självfinansierande smarta fastigheter i Sverige. Siemens Financial Services, Hösten 2018

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel > Karin Adalberth

Hållbart byggande. Regler och riktlinjer för byggande i Nynäshamn. Gäller från

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

Teknikupphandling av evaporativ kylare för vattenburen komfortkyla Anbudsunderlag

ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

BDAB Huset, ett aktivt lågenergihus. Passivhus Norden den 17 oktober 2013 Henrik Jönsson Bengt Dahlgren AB

Sweden Green Building Council

EU strategi för uppvärmning och kylning. EU kommissionen

"VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR"

Prisma. Mer än bara fasad. GRÖN energi. Estetik. ekonomi.

Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard

Ruukki energipanel Fokusera på grön effektivitet. Och spara pengar.

Klassningssystem en överblick

Miljöprofilerat byggande för Stockholm. Allan Leveau, Nybyggnadschef Telefon

Låt grupperna intervjua den/de ansvariga för de olika delarna för att få hjälp att svara på frågorna.

Steget mot framtiden. Synergi i optimalt energiutnyttjande. Fueltech

Projektengagemang. -Konsultkoncern med 28 dotterbolag -Ca 400 anställda -Kontor från Lycksele till Malmö -Grundat 2006

Planeten ska med! Energianvändning i nyproduktion

Kan du din betong? Betong har funnits i flera tusen år. Det är vår tids mest använda byggmaterial och dess mångsidighet är oöverträffad.

Solelserbjudande från Södra. Egen solel

Högre komfort med fönsterfilmen som klarar allt.

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk.

Hållbara lösningar för mobil inomhustäckning med minskad miljöpåverkan

På väg mot en hållbar framtid

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

AB Svenskt Klimatneutralt Boende

Nordhs Mäklarbyrå AB - Svenska Storhus -

Se en opera från kontoret ÖSTRA HAMNGATAN 16

Frillesås passivhusen blir vardagliga

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda

RIKTLINJER HÅLLBART BYGGANDE

En politisk vilja är ett måste för en teknisk utveckling

Lustgården För ett skönare och grönare arbetsliv

DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden?

MILJÖBERÄTTELSE 2017

Fullriggaren Nyköping Passivhus - ett aktivt val

2014/2015 TeknoDetaljer AB

TOSHIBA OCH MILJÖ. Vårt löfte för en hållbar framtid

Transkript:

Ytterligare information Skanska Sverige AB www.skanska.se Kontakt Åse Togerö Grön affärsutveckling Skanska Sverige AB Väla Gård, Sverige Kontorsbyggnaden Väla Gård i Helsingborg i södra Sverige är den hittills grönaste kontorsfastighet som Skanska uppfört. Huset är certifierat enligt LEED Platina och blev Sveriges första mörkgröna byggnad dels genom att det är ett plusenergihus, dels genom att allt byggmaterial är miljögodkänt samt att allt byggavfall återanvändes eller återvanns. Gröna kartan (Color Palette) Energi (Energy) Klimat (Carbon) Material (Materials) Vatten (Water) Projektintroduktion Kontoret Väla Gård ligger cirka 5 km nordöst om Helsingborg intill en gammal lantgård. Etapp 1 av Väla Gård omfattade konstruktionen av en 1 777 m2 stor kontorsbyggnad, vilken uppfördes mellan oktober 2011 och oktober 2012. Fastigheten har omkring 70 arbetsplatser och utgör Skanskas regionkontor i Helsingborg. Olika enheter inom Skanska har flyttat och samlats till detta kontor, vilket nästan har halverat Skanskas kontorsrelaterade kostnader. Den första etappen av Väla Gård omfattade en helt ny byggnad, på platsen finns även flera befintliga gårdsbyggnader, som ska utvecklas längre fram. Läget är naturskönt; utöver de parkliknande utomhusmiljöerna angränsar platsen till ett naturreservat med bok- och ekskog. Skanska Sverige byggde och äger fastigheten. Anläggningen innefattar två trevåningsbyggnader, som är sammankopplade med varandra genom en inglasad entré- och receptionsbyggnad. Själva huskropparna är uppbyggda av prefabricerade betongelement, medan träpaneler har använts till tak och fasader. Väla Gård är Skanskakoncernens grönaste kontorsprojekt hittills och det första som uppnår mörkgrönt, enligt Skanskas Gröna karta. Gröna kartan syftar till att byggprojekten ska uppnå nära noll miljöpåverkan. Ett mörkgrönt projekt måste uppfylla minst tre av följande sex mål: netto noll primärenergi, nära noll klimatpåverkan, noll icke hållbara material, noll farliga material, noll byggavfall till deponi, och netto noll vatten. Väla Gård uppnådde noll energi, noll farliga material och noll byggavfall till deponi. Projektet utformades för att uppnå LEED Platina, vilken är den högsta nivån inom systemet, och är det projekt i Europa med högst LEED-poäng. LEED är en frivillig miljöcertifiering initierad av U.S. Green Building Council (USGBC) med syftet att uppmuntra och ge vägledning till byggandet av mer hållbara och energisnåla byggnader. Projektet Väla Gård fick

ekonomiskt stöd av LÅGAN Sveriges program för byggnader med väldigt låg energianvändning. Bidraget ska stödja en grundlig utvärdering av energisystemet och inomhusmiljön under de första åren som byggnaden är i drift. Bidrar till en hållbar utveckling Kontorsbyggnaden Väla Gård har designats för att vara ett netto nollenergihus genom att byggnaden tillgodoser sitt energibehov sett på årsbasis, och kommer även bli ett plusenergihus som årligen producerar mer energi än vad det använder. Detta etta genom att den är energieffektiv och genererar sin egen el. Fastigheten är utrustad med ett solcellssystem och en bergvärmepumplösning, vilken förser byggnaden med den energi som behövs. Vidare använder kontoret cirka 30 procent mindre vatten jämfört med en konventionell svensk kontorsbyggnad. Väla Gård främjar en hälsosam arbetsmiljö för hyresgästerna, den flexibla kontorsdesignen sörjer för en lång livslängd. Projektet bidrar till en hållbar stadsutveckling och främjar mer hållbara transportsätt som cykling och användning av elbilar, genom att laddstationer för elbilen som kontoret har finns. Skanska uppnådde det ambitiösa målet om att inget byggavfall skulle skickas till deponi, och valde att endast använda miljömässigt ansvarsfulla material i projektet. Projektets klimatpåverkan beräknades. Skanska har tillsammans med sina projektpartners tagit emot många studiebesök och hållt föreläsningar för att öka medvetenheten om mer hållbara byggnader genom att använda Väla Gård som exempel. Gröna aspekter Energi Energieffektivitet Den första etappen av Väla Gård innebar byggandet av en plusenergibyggnad. Genom dess utformning har husets energibehov minimerats och det levererar mer energi till nätet än vad det gör av med under ett år. Byggnaden är designad för att årligen använda cirka 30 kwh/m2 för uppvärmning, kylning, varmvatten och fastighetsdel, vilket är 80 procent lägre än rådande nationell norm. Ett lufttätt och välisolerat klimatskal främjar energieffektivitet. Fönstren har ett bra U-värde på 0,9 W/(m2K). Bottenplattan, taket och ytterväggar har U-värden på 0,10; 0,08 respektive 0,13; vilket överträffar internationell passivhusstandard. Effektiv uppvärmning, kylning och luftkonditionering tillhandahålls av ett Variable Air Volume (VAV)-system. Värmeåtervinningen återanvänder 82 procent av värmen från den utgående luften, vilket överstiger värdet för det svenska passivhuskravet som är 70 procent. Byggnaden utformades för att utnyttja och tillvarata det naturliga dagsljuset, och därmed minska behovet av artificiell belysning. Solskydd, vilket inkluderar konstverk på fasaden, ger solavskärmning som hjälper till att undvika överdriven solvärmeackumulering och behovet av kylning sommartid. Huset är även utrustat med energieffektiva apparater och LED-belysning för att ytterligare minska energianvändningen för verksamheten.

660 40 25 Väla Gårds klimatpåverkan (tco2e) Material 660 Transport av material 25 Energianvändning på plats 40 Förnyelsebar energi Väla Gård har ett 455 m2 stort solcellssystem på halva takytan, vilket är utformat för att driva ett geoenergisystem som tillgodoser fastighetens behov av värme, kyla, varmvatten och fastighetsel. Byggnaden använder el från det lokala nätet när solcellssystemet inte kan producera tillräckligt med el under vintern. Systemet är dock utformat för att årligen leverera mer el till nätet än vad som används under ett år och blir därmed ett plusenergihus. Bergvärmesystemet för uppvärmning och kylning består av 20 st borrhål, vilka är cirka 150 m djupa. Systemet producerar 3 kwh mer för varje kwh det använder för generering av uppvärmning och varmvatten. Systemet genererar även gratis kylning sommartid tack vare borrhålen, vilka kyls ner under vintern, och tillhandahåller 35 kwh kyla för varje kwh som systemet använder. Borrhålen har en beräknad livslängd på 75 till 100 år. Smart energiuppföljning Skanska har installerat ett system som övervakar och kontrollerar fastighetens energianvändning. Systemet består av ett flertal temperaturoch koldioxidsensorer samt ljusmätare som kontrollerar intensiteten hos den artificiella belysningen. Skanska planerar att utvärdera data från systemet gentemot byggnadens olika designparametrar, för att ytterligare förbättra och optimera fastighetens energieffektivitet. Uppföljningsvärden från Väla Gård kommer att ge erfarenheter och bidra till utformningen av framtida långenergiprojekt. Övervakningsoch kontrollsystemet är även kopplat till en display vid receptionen, som visar byggnadens energianvändning och energiproduktion i realtid. Uppföljningen av energi, inneklimat och hur hyresgästerna upplever inomhusmiljön under de närmaste åren har fått ekonomiskt bidrag från LÅGAN, som är Energimyndighetens initiativ för att främja lågenergibyggnader. Klimat Klimatpåverkan Skanska har gjort en klimatkalkyl för etapp 1 av projektet Väla Gård genom att använda sitt eget verktyg ECO 2, vilket beräknar koldioxidutsläppen från utvinningen och tillverkning av råvaror, från transporter till byggarbetsplatsen samt från byggproduktionen. Den sammanlagda klimatpåverkan beräknades till 725 ton CO2, och visade att huskroppen, fasader samt installerade system stod för den största delen av klimatpåverkan.en av de saker som minskade klimatpåverkan i projektet är att en grusparkering anlades istället för en traditionell av asfalt, vilken är betydligt mindre energikrävande att tillverka samtidigt som den icke hårdgjorda ytan minskar belastningen på det kommunala dagvattensystemet. Material Miljömässigt ansvarsfulla material Inga potentiellt farliga ämnen som branschen vill fasa ut användes i projektet och alla ämnen uppfyllde kriterierna i Skanskas Kemikaliedatabas, vilken lever upp till kraven i branschsystemet BASTA och EU:s REACH-förordning när det gäller ämnen vars egenskaper innebär en mycket hög risk. Allt byggmaterial registrerades och granskades

enligt miljökriterier, vilket resulterade i ett urval av mer hållbara material. Exempelvis var över 50 procent av virket som användes certifierat enligt FSC (Forest Stewardship Council). Mer än hälften av virket som gick åt i projektet var lokalproducerat, bl a all träpanel som användes till tak och fasader. Över 20 procent av byggmaterialet utgjordes av återvunnet material såsom isolering, gips och stålreglar. Andra miljömässigt ansvarsfulla material med låga utsläpp inkluderade lim, tätningsmedel, färger, beläggningar, golv samt miljöcertifierade mattor. Avfallshantering under byggnationen Skanska hade ett nära samarbete med entreprenören för avfallshantering för att säkerställa att inget byggavfall skickades till deponi. Samarbetet inkluderade en utbildning rörande avfallshantering för hela projektorganisationen. Avfallet sorterades noggrant i åtta fraktioner och det fanns ingen fraktion för blandat avfall. För att återvinna allt skickades till exempel överbliven isolering tillbaka till leverantören för att återanvändas i deras produktionsprocess, och överbliven betong användes som fyllnadsmaterial. Avfallshantering under drift Väla Gårds kontorsbyggnad har omfattande källsorterings och insamlingskärl, för återvinning av verksamhetens papper, wellpapp, glas, metall och plast. Vatten Vattenbesparande åtgärder Fastigheten är utformad för att använda ungefär 35 procent mindre vatten jämfört med en konventionell svensk kontorsbyggnad. Snålspolande toaletter och vattenbesparande armaturer installerades. Vattenbesparingen bidrar också till en lägre energianvändning då behovet av varmvatten minskas. Endast växter som inte kräver konstbevattning användes vid anläggandet av utemiljöer. Dagvattenhantering En lagringsdamm för dagvatten skapades på platsen för att säkerställa att vattenavrinningen inte kommer att överbelasta det kommunala dagvattensystemet. Dammen ser även till att minimera förekomsten av sediment som förs vidare till det kommunala systemet. Andra gröna aspekter Att öka medvetenheten om mer hållbara byggnader De mörkgröna lösningarna i projektet Väla Gård har fått stor uppmärksamhet i svensk och internationell media. Skanska ser Väla Gård som ett inspirationsprojekt när det gäller mörkgrönt, där fastigheten kan användas för att visa potentiella kunder vilka gröna möjligheter och lösningar som finns. Skanska har arrangerat studiebesök och använder Väla Gård som exempel på en spjutspetsbyggnad på relevanta regionala och nationella seminarier och möten. Gröna tak Entrébyggnaden har ett grönt sedumtak. Gröna tak sörjer för ytterligare värmeisolering och förlänger takets livslängd, då det skyddas från UV-strålning och vädrets påverkan. Dessutom kan takvegetation erbjuda livsmiljöer för fåglar och insekter, filtrera luftburna föroreningar samt reducera dagvattenavrinningen. Inomhus intill receptionen finns även en grön vägg som består av levande växter. Väggen har främst en dekorativ funktion, men hjälper också till att filtrera inomhusluften.

Sociala aspekter Projektgruppsamarbete Samtliga personer i projektgruppen involverades i ett tidigt skede för att säkerställa att de förstod kraven som ett mörkgrönt projekt innebär, och för att uppmuntra utvecklandet av innovativa lösningar som uppfyller dessa krav. För att kunna uppnå mörkgrönt satte Skanska ihop en grupp med kunniga och erfarna människor, som bestod av flera specialister och personal från Skanska, arkitekten samt underentreprenörer. Ett nära samarbete med det lokala energibolaget var även en förutsättning för projektet, där den mest lämpliga tekniska, ekonomiska och miljömässiga lösningen identifierades för att göra det möjligt för Väla Gård att distribuera sin överskottsel till det allmänna elnätet. En doktorand vid Lunds universitet var involverad under hela projekttiden för att skapa en energimodell för byggnaden och för att analysera dess energiprestanda. Hälsa och säkerhet under byggnationen Inga olyckor som involverade arbetare ägde rum på byggplatsen och arbetsolyckor med frånvaro var således noll. Stor vikt lades vid säkerheten under hela byggfasen. Hälsosamma arbetsmiljöer Väla Gård kontorsbyggnad är utformad för att främja en högkvalitativ och hälsosam inomhusmiljö. Husets mötesrum och matsal är utrustade med sensorer som övervakar koldioxidhalten. Vidare har ämnen och material med en låg halt av lättflyktiga organiska föreningar använts för att säkerställa en god luftkvalitet inomhus. Det naturliga dagsljusinflödet främjas och en stor utomhusterrass är tillgänglig via bottenplan. En enkätundersökning kommer att genomföras efter inflyttningen för att utvärdera hur inomhusmiljön upplevs och hur den kan förbättras i framtiden. Flexibel kontorsdesign Fastighetens utrymmen har utformats för att möjliggöra olika lösningar för kontoret och tillåta inredningen att lätt kunna ändras för att uppfylla framtida krav. Kontorsbyggnaden kan även enkelt omvandlas så att den kan inhysa flera hyresgäster i framtiden. Dessa flexibla designlösningar, tillsammans med det faktum att huset är en plusenergibyggnad, bör säkerställa att fastigheten får en lång brukbar livslängd. Kulturell bevaring Där Väla Gård ligger låg det tidigare en lantgård med anor från 1800-talet, och fortfarande finns ett flertal gamla gårdsbyggnader kvar. Projektet hade som mål att bevara gårdens arkitektoniska stil och karaktär. Framtida etapper i projektet kan eventuellt inbegripa att de befintliga gårdsbyggnaderna bibehålls och byggs om. Bidrar till en hållbar stadsutveckling Väla Gård uppfördes på en redan tidigare utnyttjad plats, belägen i utkanten av Helsingborg. Projektet hade ingen direkt påverkan på varken grönområden eller naturmiljöer, och befintliga träd och gröna ytor bevarades. Främjande av mer hållbara transportsätt Skanska byggde en ny busshållplats på kort promenadavstånd ifrån Väla Gård-kontoret. En bussresa härifrån in till centrala Helsingborg tar 7 minuter. För att uppmuntra personalen att cykla till jobbet har en cykelparkering samt duschar iordningställts. Bilparkeringen har utrustats med laddstationer för elbilar.

Ekonomisk påverkan Lokal byggarbetskraft och material med lokalt ursprung Upp till 20 kunniga hantverkare arbetade i projektet, och nästan alla av dem kom ifrån Helsingborg med omnejd, vilket även var fallet för så gott som alla entreprenörer. Cirka 60 procent av allt material som användes i projektet hade lokalt ursprung. Ekonomiska besparingar tack vare fastighetens prestanda Plusenergibyggnaden Väla Gård kommer att medföra ekonomiska besparingar med låga energikostnader för hyresgästerna under hela dess livslängd. Byggnaden har även potential att betinga ett högre fastighetsvärde jämfört med en konventionell svensk kontorsbyggnad som har relativt höga driftkostnader. Att lära av god praxis Skanska använde Gröna kartan som vägledning vid byggandet av Sveriges hittills grönaste kontorsbyggnad, och LEED tillämpades som en oberoende validering av projektets gröna prestanda. Skanska har för avsikt att använda Väla Gård som ett pilotprojekt för att demonstrera vad företaget kan erbjuda potentiella kunder som är intresserade av mycket gröna byggnader som motsvarar bland annat noll- eller plusenergihus. Skanska Sverige har som mål att år 2015 ska minst 10 nybyggnadsprojekt uppnå mörkgrönt.