Svenskt Vatten Verksamhetsplan 2014

Svenskt Vatten Verksamhetsplan 2014

Svenskt Vatten företräder de kommunala vattentjänsterna i Sverige och vårt budskap är Friskt vatten, rena sjöar och hav. Medlemmarna i Svenskt Vatten levererar dricksvatten och tar emot avloppsvatten från fler än 8 miljoner anslutna kunder. De är därmed Sveriges viktigaste livsmedelsproducenter och miljövårdsorganisationer. Svenskt Vatten företräder även de svenska vattentjänsterna inom den europeiska vattenbolagsorganisationen Eureau, som företräder fler än 400 miljoner kunder. Omslagsbild: Trehörningen i Huddinge. Fotograf: Mats Wedberg.

1. Långsiktiga mål och fokus för fortsatt arbete 2014 är sista året i gällande flerårsplan (verksamhetsstrategi). Devisen kraftsamla och slutföra är därför ledord för vårt arbete under 2014. Ett arbete har påbörjats för att i nära samverkan med våra medlemmar ta fram en ny verksamhetsstrategi. Nedanstående fokusområden och huvudbudskap fortsätter att gälla under året: Fokusområden Ökad synlighet av vattentjänstfrågorna i regional- och lokalpolitiken. Övergripande benchmarking av medlemmarna. Vattentjänsternas organisation. Huvudbudskap Säkrare dricksvatten. Klimatsäkra samhället. Vi kan konstatera att vi har nått stor framgång i att, med ovanstående fokusområden och huvudbudskap som grund, få till stånd viktiga utredningar och initiativ för branschen. De kommer att genomsyra vårt arbete under hela 2014. Kompletterat med organisationsfrågan täcker vi utpekade fokusområden, och det betyder att vi har totalt åtta större insatser som kommer att genomsyra vårt arbete under året. För att möjliggöra en kraftsamling kommer ett antal insatser/områden att parkeras, med möjlighet att tas upp kommande år. Där utöver har vi valt att långsiktigt avstå från insatser inom upphandling, förutom vad gäller så kallad innovationsupphandling. Istället hänvisas till SKL Kommentus. 2. Större insatser Utredningen En trygg dricksvattenförsörjning En särskild utredare går igenom dricksvattenområdet, från råvatten till tappkran för allmänt dricksvatten. Syftet med utredningen är att identifiera nuvarande och potentiella utmaningar för en säker dricksvattenförsörjning i landet, på kort och på lång sikt, och i förekommande fall föreslå lämpliga åtgärder. Ett delbetänkande om den del av uppdraget som rör vattentäkternas skydd och den del som rör hur ansvaret för material i kontakt med dricksvatten ska fördelas ska redovisas senast 1 juli 2014. Uppdraget ska slutredovisas senast 30 juni 2015. Utredningen kommer att kräva betydande insatser från såväl Svenskt Vatten som från våra medlemmar. Förutom att bistå med experthjälp och sakkunniga, kommer arbetet att kräva lobbying för förankring av förslag. Mål 2014: Att utredningsarbetet fokuserar på vattentjänstsektorns viktigaste frågor. Våra viktigaste synpunkter från budskapspaketet ska finnas med i utredningens slutsatser. Utredningen En sammanhållen och hållbar vattenpolitik Utredningen berör vattenpolitikens statliga organisation och styrning samt vattentjänsternas möjligheter att påverka åtgärder och kostnader innan besluten om åtgärdsprogram fattas, liksom genomförande och finansiering av vattenarbetet. Betänkandet ska rapporteras i juni 2014. Svenskt Vatten arbetar för att våra viktigaste budskap påverkar miljömålsberedningens betänkande, fram till beslut och genomförande, bland annat genom att engagera medlemmar och lokalpolitik samt genom att samverka med SKL. Mål 2014: Förankrade samordnade beslut och effektivt genomförande av vattenpolitiken i enlighet med våra budskap. 1

Utredningen En långsiktigt hållbar markanvändning Regeringen beslöt 2011 att ge ett tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen för att ta fram en strategi för en långsiktigt hållbar markanvändning med syfte att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Betänkandet ska rapporteras i juni 2014. Svenskt Vatten arbetar för att våra viktigaste budskap påverkar miljömålsberedningens betänkande, fram till beslut och genomförande, bland annat genom att engagera medlemmar och lokalpolitik samt genom att samverka med SKL. Mål 2014: Att miljömålsberedningen ska ge förslag kring hur ett aktivt klimatanpassningsarbete avseende översvämningar kommer igång i kommunerna. Uppdraget Hållbar återföring av fosfor till kretsloppet Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att utreda hållbar återföring av fosfor. Naturvårdsverkets utredning som lagts fram riskerar att bli ett bakslag för kretsloppssamhället. Det blir i praktiken betydligt svårare att hållbart återföra en stor del av näringsämnena från avlopp, matavfall, rötrester och andra organiska gödselprodukter till jordbruksmark. Svenskt Vattens arbete inriktas mot att tillsammans med framförallt LRF, Avfall Sverige och Energigas Sverige påverka politiskt så att regelverket möjliggör hållbar återföring av fosfor. Mål 2014: Att våra viktigaste synpunkter i regeringsuppdraget om hållbar återföring av fosfor finns med i regeringens beslut. Lansering av Hållbarhetsindex Hållbarhetsindex syftar till att ge verksamhetsansvariga och deras politiker ett verktyg för att kunna analysera och kommunicera verksamhetens förmåga att leverera hållbara vattentjänster. Under 2014 lanseras Hållbarhetsindex som en skarp undersökning i VASS, och resultaten kommuniceras både per deltagande kommun och som en helhetsbild av tillståndet i den kommunala vattentjänstsektorn. Det samlade resultatet kan användas för att diskutera branschens utmaningar och bredda diskussionen kring finansiering och taxor. Mål 2014: Att hållbarhetsindex etableras som verktyg för analys och förbättring av de kommunala VAverksamheternas hållbarhet. Kampanjen Mitt Vatten Vi genomför tillsammans med våra medlemmar en treårig kommunikationssatsning (2013-2015) med syfte att synliggöra och öka kännedomen om vattentjänstbranschen och dess utmaningar. År 2014 kommer att kräva stora insatser från Svenskt Vattens kansli då vi behöver involvera och stödja medlemmar och ha en beredskap för den respons vi får från allmänhet och medlemmar. Det nätverk av kommunikatörer som byggs upp kan även användas för kanalisering av annan information från Svenskt Vatten ut till medlemmarna. Mål 2014: Att öka medvetenheten hos allmänheten om vikten att värna om vattnets kretslopp i Sverige för att vi ska kunna behålla rent vatten även i framtiden under devisen En bransch en röst. Att bidra till att våra medlemmar får en effektivare och mer långsiktig kommunikation kring vattentjänstfrågor med sina kunder. Implementering av Vattenvisionen Aktörer i vattensektorn - universitet, högskolor, forskningsinstitut, statliga myndigheter, företag och vattentjänstorganisationer - har tillsammans tagit fram en nationell forsknings- och innovationsagenda Vattenvisionen. Vattenvisionen ska vara vägledande för Vinnovas och andra FoI-finansiärers stöd till svensk forskning och innovation inom vatten- och avloppsförsörjning. Vattenvisionen vänder sig också till politiker och tjänstemän inom departement och myndigheter på olika nivåer. Mål 2014: Att kraftsamla aktörerna inom vattensektorn för att tillsammans skapa förutsättningar för att realisera målsättningarna i Vattenvisionen. 2

Organisationsfrågan Sektorn står inför betydande investeringar och behov av att rekrytera spetskompetens för att klara förnyelse, klimatanpassning, ökad rening och en aktiv vattenförvaltning. Avgörande för våra medlemmar att klara framtidens utmaningar är att de har en stark organisation. Svenskt Vatten behöver aktivt stödja och stimulera våra medlemmar med erfarenhetsutbyte och kunskapsunderlag. Ett nära samarbete med SKL förutses. Mål 2014: Att öka kunskapen hos medlemmar om deras behov av att se över sin organisation och metoder att göra detta. Fotograf: Catharina Eriksen 3

3. Vattentjänster 3.1 Vattentjänstsektorns viktigaste frågor fokuseras i utredningen En trygg dricksvattenförsörjning. Våra viktigaste synpunkter från budskapspaketet ska finnas med i utredningens slutsatser. Regeringen har beslutat att utreda hur man ska uppnå en trygg dricksvattenförsörjning. I kommittédirektivet finns bland annat klimatfrågan, samordningen mellan myndigheter inom dricksvattenområdet, övervakning och kontroll av vattenkvaliteten, vattenskydd, krisberedskap, förnyelse och underhåll av ledningsnät, material i kontakt med vatten och ekonomiska konsekvenser för stat, kommuner och kommunala bolag. Svenskt Vatten deltar i utredningens expertgrupp och kommer att ha en referensgrupp för att förse utredningen med underlag. Ett delbetänkande angående vattenskyddsområden och material i kontakt med vatten ska vara klart 1 juni 2014. Hela utredningen ska vara klar 30 juni 2015. Huvudbudskap: Säkrare dricksvatten. Fokusområde: Ökad synlighet av vattentjänstfrågorna i regional- och lokalpolitiken. Vattentjänstsektorns viktigaste frågor fokuseras i utredningen. Tydliga och skarpa förslag framlagda kring vattenskydd och material i kontakt med vatten i enlighet med våra budskap. 3.2 Förankrade samordnade beslut och effektivt genomförande av vattenpolitiken i enlighet med våra budskap. Målet ska vara uppfyllt när riksdagen och regeringen fattat beslut om vattenpolitiken, vilket troligen blir aktuellt först 2015 eller 2016. Huvudbudskap: Effektivare beslutsfattande och åtgärdsarbete. Fokusområden: Ökad synlighet i regional- och lokalpolitiken samt i Vattentjänsternas organisation. Exempel på insatser: seminarier och träffar med riksdagspolitiker, Almedalsseminarium, dialog med Miljömålsberedningens ledamöter, engagera medlemmar och medlemspolitiker, frågor och svar i tidningen Svenskt Vatten. Miljömålsberedningen har beaktat våra viktigaste synpunkter i sitt betänkande i juni 2014. Vi har lyft fram samma synpunkter under valkampanjen 2014. 3.3 Miljömålsberedningen ska ge förslag kring hur ett aktivt klimatanpassningsarbete avseende översvämningar kommer igång i kommunerna. Utredningen En hållbar markanvändning. Arbetet i expertgruppen avslutades november 2013. Miljömålsberedningen ska jobba våren 2014 och lägga fram sina förslag i juni 2014. Fokusområden: Ökad synlighet i regional- och lokalpolitiken samt Vattentjänsternas organisation. Om målen uppnås kommer vattentjänstfrågorna att bli mer synliga i lokalpolitiken då vattnets roll i samhället kommer att stärkas. Vi har påverkat miljömålsberedningen så att förslaget om utredningsman får en riktig inriktning mot att klargöra ansvarsfördelningen för olika aktörer angående dagvatten samt att regelverken blir ändamålsenligt både för planering av nya områden som klimatsäkring av befintliga områden. 4

MMB lägger ett förslag att SMHI ska ges ett uppdrag ansvara för kvalitetssäkring och publicering av VA-branschens nederbördsmätningar. 3.4 Våra viktigaste synpunkter i regeringsuppdraget om hållbar återföring av fosfor finns med i regeringens beslut. Målet ska vara uppfyllt när regeringen fattat beslut om delmiljömålet och förordningsförslaget i regeringsuppdrag fosfor, vilket troligen blir aktuellt först 2015. Fokusområden: Ökas synlighet i regional- och lokalpolitiken. Insatser: skrivande och förankring av remissvar, uppvaktning av miljöministern, samordning med LRF, Avfall Sverige och Energigas Sverige, engagera medlemmar och medlemspolitiker. Våra viktigaste synpunkter på förslaget om hållbar återföring av fosfor finns med i regeringsbeslutet. 3.5 Svenskt Vatten ska ta en större roll när det gäller kommunernas skyldighet att ordna allmänna vattentjänster. Utveckla synen på 6 i Vattentjänstlagen om verksamhetsområde. Delta i minst ett projekt som går ut på att underlätta kommunernas arbete med utbyggnaden av nya verksamhetsområden. Anordna ett seminarium. 3.6 Ökad säkerhet i produktion och distribution av dricksvatten. Huvudbudskap: Säkrare dricksvatten Fokusområde: Ökad synlighet av vattentjänstfrågorna i regional- och lokalpolitiken. Insatser: Försöka få till stånd SVU-projekt om riktlinjer för material i kontakt med vatten, mikrobiologisk riskanalys och beräkningsmall för klorspädning. I övrigt intressebevakning, profilering av vattentjänstsektorn genom att lyfta fram dricksvatten, fortsätta arbetet med vårt medlemsnätverk för vattenskydd, samt ett större dricksvattenseminarium. Minst 40 deltagare på HACCP-seminarierna. Minst 20 deltagare på kommunicera kring vattenskydd. Minst 80 deltagare på dricksvattenseminariet. 3.7 Hållbar nyanläggning av VA-ledningar. Slutförande av publikation. Remissbehandla och fastställa publikation om kartsymbolen. Remissbehandla och fastställa Publikation P99 om Betongrör. 3.8 Hållbar dagvattenhantering och klimatanpassning. Fokusområde: Ökad synlighet i lokalpolitiken genom att Vattentjänsterna kan erhålla bättre verktyg i planprocessen angående vatten. Aktuella budskapspaket för klimatsäkring av samhället underlättar att VAverksamheten kan skapa en bättre dialog med kommunpolitiken. 5

Utveckla och föreslå ett fungerande system där SMHI samlar in och förvaltar VA-branschens högupplösta nederbördsmätningar och publicerar dessa, fritt tillgängliga, på INSPIRE-databasen. Under 2014 ska tillämpningen av PBL klargöras så att osäkerheten om hur man ska kunna reglera flöden i detaljplan kan undanröjas. Genomföra fjärde årets Rörnät och Klimat-konferens med minst 200 deltagare. Genomföra en remissturné om nya P90 Dimensionering av avloppssystem och fastställa publikationen. Ordna ett seminarium angående dag- och dränvattenjuridik. 3.9 Effektiv förnyelse av VA-nät, inklusive drift och underhåll. Slutföra påbörjad publikation. Remissbehandla och fastställa den nya publikationen P107 om läcksökning. 3.10 Hållbarhetsindex etablerat som verktyg för analys och förbättring av de kommunala VA-verksamheternas hållbarhet. Fokusområden: Ökad synlighet av vattentjänstfrågor i regional- och lokalpolitiken. Övergripande benchmarking av medlemmarna och vattentjänsternas organisation. Hållbarhetsindex som verktyg för att analysera organisationer internt och för potentiellt regionalt samarbete är en av målsättningarna. Det ingår både som identifierad tillämpning och följs upp som ett mätetal. Vad gäller huvudbudskapen Säkrare dricksvatten och Klimatsäkra samhället, så motsvarar specifika parametrar varför hållbarhetsindex ska kunna användas direkt som en del i kommunikationen av våra huvudbudskap. Mätetal Hållbarhetsindex genomfört som VASS undersökning. Ett brett spektrum av kommuner använder verktyget. Hållbarhetsindex använt i olika tillämpningar vilka har dokumenterats och kommunicerats. 3.11 Kunskaper om behovet av att se över sin organisation och metoder att göra detta har ökat hos vattentjänstorganisationerna. Fokusområden: Vattentjänsternas organisation, och koppling till fokusområdet ökad synlighet av vattentjänstfrågor i regional- och lokalpolitiken. Vad gäller huvudbudskapen så berör det även vårt arbete med organisationsfrågan som i sitt nuvarande upplägg har tydligt fokus på hur vattentjänstorganisationer ska stärkas för att möta olika funktioner där säkert dricksvatten och klimatanpassning ingår. Kommunikationsmål: Med utgångspunkt från målet ovan, att ta fram en kommunikations-strategi under Q1 och under året genomföra denna. Mätetal Minst två studier initierade med SVU-stöd och åtminstone delrapporterade. Kontakter upparbetade med andra aktörer, till exempel SKL. Ett seminarium genomfört där nya resultat presenteras. 6

3.12 En första modell testad, förbättrad och en ny förbättrad version av VA-chefens verktygslåda lanserad med etablerade rutiner för vidareutveckling. Fokusområden: Har delvis koppling till vattentjänsternas organisation. Fokus på intern organisation. Koppling till fokusområdet ökad synlighet av vattentjänstfrågor i regional- och lokalpolitiken. Vad gäller huvudbudskapen, så berör verktygslådan indirekt hur organisationerna ska stärkas för att hantera säkert dricksvatten och klimatanpassning. Mätetal Testversion inlagd i webb-applikation. Återkoppling från fem testpiloter. Modifierad version inlagd och lanserad. Två nördseminarier inom VA-ekonomi genomförda. Fotograf: Thomas Henrikson 3.13 Verktyget VASS till nytta för medlemmarna. VASS 2.0 är färdigutvecklad och kan hantera ett stort antal undersökningar. 2014 kommer de årliga undersökningarna om TAXOR och DRIFT att genomföras. Under 2014 kommer även VASS Revaq och VASS Biogas att genomföras där det finns extern finansiering för att driva och kvalitetssäkra data, samt VASS Dricksvatten med egna medel. Hållbarhetsindex kommer att lanseras i VASS med finansiering via projektbudgeten för HBI. Därutöver slutförs redan ingångna åtaganden avseende främst VASS Reningsverk. Under året analyseras möjligheter med utökad medfinansiering av främst resultatredovisning från VASS. Fokusområde: Övergripande benchmarking av medlemmarna. Genomföra taxor 2014 med svar från alla kommuner samt att resultatet publiceras till vattenstämman. 7

Genomföra DRIFT 2013 med svar från minst 240 kommuner och resultatet ska publiceras i juni. Verktyget VASS ska svara upp mot de behov som olika specialundersökningar kräver. 3.14 Avlopp med minskad mängd oönskade ämnen och bättre resurshushållning. Fokusområden: Ökas synlighet i regional- och lokalpolitiken. Insatser: genomföra samverkansprojekt med Naturvårdsverket om tillskottsvatten och bräddningar, följa och påverka certifikatsystemet om regeringen arbetar vidare med ett sådant. Regler/riktlinjer om tillskottsvatten och bräddningar som våra medlemmar är i huvudsak nöjda med finns eller är föreslagna. Våra remissynpunkter på förslaget om ett certifikatsystem för kväve uppfylls i huvudsak, om regeringen föreslår ett sådant system. Första nationella konferensen Avlopp & Miljö genomförs med minst 75 deltagare och snittbetyget 4. Genomföra Revaq och bibehålla ambitionsnivån. Få regeringen att ta ett EU-initiativ (ett så kallat begränsningsförslag) för att ta bort undantaget för kadmium i hobby- och konstnärsfärger i Reach. Få KemI att rekommendera silverförbud för konsumentprodukter inom ramen EU:s biociddirektiv. Fortsatt deltagande i Svanens svenska miljömärkningsnämnd. Fortsatt samarbete med Mistrapharma 2 och Läkemedelsverket. Företräda medlemmarna så att Energimyndighetens Vägledning för Hållbarhetskriterier får en fortsatt stor användbarhet för våra medlemmar. Sker i nära samverkan med Avfall Sverige och Energigas Sverige. Följa utvecklingen av alternativa avloppssystem. 3.15 Medverka i arbete internationellt och inom EU. Vi deltar aktivt i åtminstone två möten i vardera av följande forum: Eureau I (dricksvatten), Eureau II (avlopp&miljö), Eureau III (juridik och ekonomi), Eureau General Assembly. Vi deltar i tre av Miljödepartementets referensgruppsmöten inför miljöministerns ministerrådsmöten i EU. Vi har fortsatt samarbete med Chemsec Business Group angående sinlist.org för att fortsatt odla EUkontakterna och uppmuntra fler ämnen på Reach kandidatlista. Europastandardiseringen inom Vattentjänsterna: CEN TC 230, (CEN Årsavgifter SIS TK198 bör strykas en förutsättning för deltagande i CEN-samarbetet), CEN TC 165, Avloppshantering från reningsverk till Brunnslock. Delta i de två årliga plenarmötena i TC 165, företräda svenska intressen och rapportera till berörda intressenter. 3.16 Öka medlemmarnas juridiska kompetens. Ge juridisk rådgivning. Bygga nätverk för vidare stöd till medlemmarna. Förbättra den juridiska delen av Svenskt Vattens hemsida. Antalet besök på den juridiska delen av hemsidan ska fördubblas under 2014 jämfört med 2013. 8

4. Utbildning 4.1 Fler medlemmar ska ha nytta av våra utbildningar. Vi arbetar hela tiden för att så många som möjligt av våra medlemmar ska ha möjlighet att delta på våra kurser, bland annat genom att arrangera kurserna på olika ställen i landet. Minst 85 procent av våra medlemmar ska delta på någon av våra utbildningar. Minst 1 100 personer ska delta på våra utbildningar. Det ekonomiska bidraget från utbildningsverksamheten ska öka med minst 6,9 procent. 4.2 Nya kurser inom Rörnät och klimat. Rörnät Introduktion Läcksökning Grundkurs Läcksökning Fortsättning Vi har under flera år genomfört kursen Rörnät Diplomkurs som är mycket uppskattad bland våra medlemmar. Vi har fått flera förfrågningar på att ta fram en introduktionskurs motsvarande den som finns inom avlopps- och dricksvattenteknik. En sådan kurs är under planering och vi räknar med att genomföra den under 2014. Stockholm Vatten har byggt en övningsanläggning vid Norsborgs vattenverk för bland annat läcksökning. Vi planerar att hyra den anläggningen för våra nya kurser i läcksökning. 4.3 Ny kurs inom Säker dricksvattenförsörjning. Hygien vid ledningsnätsarbete Kursen har kommit till efter förfrågan från deltagare på Rörnät Diplomkurs. De vill ha en fördjupning i hygienfrågor vid ledningsnätsarbeten. Huvudbudskap: Säkrare dricksvatten. Minst en kurs genomförs. Fotograf: Thomas Henrikson 9

4.4 Webbutbildning för förtroendevalda. Utbildningen lanseras under senhösten 2013. Syftet med utbildningen är att ge nya förtroendevalda, och i viss mån även nyanställda, en bra introduktion till vattentjänsterna. Fokusområde: Ökad synlighet av vattentjänstfrågorna i regional- och lokalpolitiken. Minst 200 personer har genomgått utbildningen. 4.5 Hjälpa medlemmarna med sin kompetensförsörjning. Gymnasieelever ska utföra ett examensarbete sista året. Svenskt Vatten kommer att lägga upp en sida på hemsidan med förslag på arbeten som elever i hela landet kan använda. Svenskt Vatten fortsätter att på olika sätt främja de utbildningar med VA-inriktning som finns idag, samt YH-myndigheten. Våra insatser för att gynna medlemmarnas kompetensförsörjning styrs i övrigt över till organisationsfrågan. Antalet utbildningar med VA-inriktning får inte minska under 2014. Sida med förslag till examensarbeten upplagd på hemsidan. 10

5. Utveckling Svenskt Vatten Utveckling (SVU) är de kommunala vattentjänstleverantörernas eget FoU-program för kommunala vattentjänster. Verksamheten ska till övervägande del vara inriktad mot tillämpad forskning och utveckling av intresse för Svenskt Vattens medlemmar. Målet är att främja utvecklingen av ny kunskap inom områdets alla delar, stödja branschens behov av kompetensförsörjning samt se till att framtagen kunskap sprids. Fotomontage: Salar Haghighatafshar 5.1 Informationen om branschens FoU ska nå ut och kännedom om Svenskt Vatten Utveckling ska öka. Information om FoU behöver göras lättillgänglig och i större utsträckning anpassas till olika målgrupper. Förutom SVU-rapporter arbetar Svenskt Vatten med populariserade sammanställningar, artiklar i Svenskt Vatten samt att under 2014 få ut resultat via seminarier och konferenser. Högskoleprogrammen (klustren) kommer att medverka i olika omfattning i dessa konferenser, men de kommer även att arrangera egna workshops och seminarier. Insatser: SVU-rapporter kommer att distribueras i ett första omfång via riktade utskick till Svenskt Vattens medlemmar och i en andra omgång via Mynewsdesk (pressreleaser), vår hemsida och twitter (@SVUtveckling). Resultat från FoU-projekt används även i Svenskt Vattens kurs- och seminarieverksamhet liksom i publikationsarbetet. Artiklar om resultat från SVU-projekt kommer även fortsättningsvis publiceras i tidningen Svenskt Vatten. Vidare planeras för ett specialnummer om pågående FoU inför Vattenstämman 2014. Rapporterna går enkelt och kostnadsfritt att ladda ner från vår hemsida. 11

Vi verkar för att kännedomen om all FoU inom vattentjänstområdet ökar. Därför kommer även FoUrapporter från projekt som inte finansierats av SVU att göras tillgängliga via Svenskt Vattens hemsida. SVU är även verksamt på twitter via @SVUtveckling. Mätetal 1 000 personer anmälda till distributionslista för SVU-rapporter. 15 000 nedladdade SVU-rapporter (inkl. C-rapporter). Specialbilaga till tidningen Svenskt Vatten om FoU. 400 personer som följer @SVUtveckling. 5.2 Medel som avsätts för FoU inom vattentjänstområdet ska öka. För att nå framgång i det långsiktiga arbetet krävs att tillräckliga medel avsätts för FoU inom vattentjänstområdet. Våra egna utvecklingsmedel höjs till 18,3 Mkr. För att få ytterligare medel behöver vi öka finansieringen från andra. Huvudsakligen sker det genom utlysning med andra forskningsfinansiärer och genom att sökande uppmuntras (ibland villkoras) till samfinansiering av projekt. Vi kommer även att fortsätta att påverka viktiga FoU-finansiärer som Formas och Vinnova för att frigöra ytterligare medel till FoU inom vattentjänstområdet. Andra möjligheter är dialog med sådana aktörer som har en grundfinansiering, men som till viss del själva kan styra medel till specifika projekt. Till sådana aktörer hör IVL. För 2014 planeras för en större samfinansiering via ansökan för så kallat Strategiskt Innovationsområde (se Vattenvisionen). Förslag till nya gemensamma utlysningar med Formas kan också bli aktuellt. Mätetal Extern finansiering till SVU-projekt ska uppgå till minst 60 procent. Ansökan för strategiskt innovationsområde för Vattensektorn inlämnad till Vinnova. Ansökan för fortsatt arbete med Nationell Påverkansplattform inlämnad till Vinnova. 5.3 Kraftsamla aktörerna inom vattensektorn för att tillsammans skapa förutsättningar för att realisera målsättningarna i Vattenvisionen. Svenskt Vatten har under 2013 tillsammans med övriga aktörer i vattensektorn tagit fram en nationellt förankrad strategisk forsknings- och innovationsagenda för vattensektorn i Sverige - Vattenvisionen - för hållbara vattentjänster för god hälsa och god miljö. Där ingår att utveckla en nationell påverkansplattform. Engagemanget syftar till att påverka inriktningen av FoU så att frågor som är angelägna för de svenska vattentjänstleverantörerna bevakas, samt att underlätta för svenska FoU-aktörer att få tillgång till de kontakter och nätverk som finns i Europa. Exempel på organisationer och samarbeten där Svenskt Vatten deltar är dels den europeiska teknologiplattformen WssTP (Water Supply and Sanitation Technology Platform) och watershare (ett samarbete under ledning av KWR Watercycle Research Institute för olika avancerade verktyg för VA-försörjningsfrågor). Även det nordiska samarbetet är viktigt. Genom att samverka med andra nordiska branschorganisationer kan vi ta lärdom, utbyta erfarenheter och driva frågor gemensamt. Kommunikationsmål: Med utgångspunkt från målet ovan, att ta fram en kommunikations-strategi under Q1 och under året genomföra denna. Mätetal Nationell påverkansplattform för ökat svenskt deltagande i EU:s forskningsprogram Horisont 2020 etablerat. Ansökan för strategiskt innovationsområde för Vattensektorn inlämnad till Vinnova. 12

5.4 Innovationsupphandling används inom VA-sektorn. Vinnova och Energimyndigheten har fått regerings uppdrag att genomföra innovations-upphandling inom miljöteknikområdet under 2012-2014. Ett av de områden som särskilt pekas ut är vattenförsörjning (i vid mening). För genomförande av denna satsning krävs att berörda branscher kan vara med och finansiera de innovationsupphandlingar som genomförs. Huvuddelen av finansieringen behöver komma från de upphandlande enheter (våra medlemmar) som berörs. Dock behövs vissa centrala förberedande och koordinerande insatser. Svenskt Vatten har svarat för sådana insatser för att tillsammans med Vinnova och Energimyndigheten generera förslag på hur regeringsuppdraget kan realiseras. Arbetet fortsätter även under 2014. Under 2013 har stöd till två innovationsupphandlingar inom VA-området beviljats av Vinnova, varav ett med delfinansiering av Svenskt Vatten. Projekten kommer fortsätta under 2014 och fler projekt kan tillkomma. Även samarbete kring innovations-tävlingar har diskuterats med Vinnova och kan eventuellt realiseras under 2014. Mätetal Påbörjade innovationsupphandlingar inom VA-området genomförs under 2014. Ytterligare minst en innovationsupphandling inom VA-området påbörjas under 2014 5.5 Stärka internationellt kunskaps- och erfarenhetsutbyte avseende forskning, utveckling och utbildning. Stärka och öka svenskt deltagande i IWA (the International Water Association). Huvuddelen av FoU inom vattentjänstområdet sker utanför Sverige. Det är därför viktigt att underlätta för de svenska vattentjänstleverantörerna att tillgodogöra sig den kunskap och de resultat som tas fram internationellt. För att skapa bättre förutsättningar för delaktighet i det internationella kunskapsutbytet är det angeläget att svenska aktörer deltar i internationella konferenser och seminarier. International Water Association, IWA, är väldens ledande vattenorganisation. IWA Sverige (tidigare NKV) är den svenska representanten. Huvuduppgiften för IWA Sverige är att stärka kunskaps- och erfarenhetsutbyte avseende forskning, utveckling och utbildning inom vattenområdet. Ett steg i detta arbete är att anordna internationella konferenser i Sverige. Under 2014 kommer förberedelser göras för följande IWA-konferenser i Sverige: - Genomförande av IWA:s konferens NOM 2015 med minst 150 betalande deltagare. - Få beslut för IWA-konferens i Sverige 2016 (Sludge management, biosolids and residues the holistic approach #2). - Bidra till genomförande av nordisk dricksvattenkonferens Nordiwa 2014 med minst 100 deltagare från Sverige. Konferensen hålls i Helsingfors. - Delta i planering Nordiwa 2015 den 14:e nordiska avloppskonferensen. Norsk Vann är värd för konferensen. - Verka för högt svenskt deltagande i IWA World Water Congress 2014 som hålls i Lissabon, Portugal. - Stödja genomförande av IWA Water and Industry i Västerås 2014. Mätetal Genomför minst fyra av sex planerade aktiviteter för IWA Sverige. 13

6. Kommunikation 6.1 Bra och ändamålsenliga kommunikationsverktyg som är till nytta för medlemmarna. Våra främsta kommunikationsverktyg är Hemsidan, Tidningen Svenskt Vatten, Vattenbokhandeln, IdRelay för nyhetsutskick och MyNewsdesk för nyheter och pressmeddelanden. Insatser: Under året kommer ett utvecklingsarbete i projektform att genomföras som syftar till att digitalisera så mycket som möjligt att Svenskt Vattens kommunikationsverktyg. Bakgrunden är att den massmediala utvecklingen går mot en ökad digitalisering eftersom detta är ett mycket snabbare och effektivare sätt att kommunicera med många. Digitala verktyg gör det lättare att snabbt sprida information till många om den finns i tillgängliga och lättanvända kanaler. Dessutom är informationen möjlig att öppna upp för dialog. Digital kommunikation går snabbt att förändra och har förhållandevis låga distributionskostnader. I digital form är det lättare att skapa debatt och diskussion. Målet är att öppna upp för mer redaktionell kommunikation i ny form och moderna kanaler. Vattenbokhandeln ska förbättras för en ökad användarvänlighet för våra kunder och på hemsidan ska startsidan göras mer användarvänlig. Kopplat till följande fokusområde/kritisk framgångsfaktor: Samtliga fokusområden och kritiska framgångsfaktorer. 1000 visningar i MyNewsdesks pressrum per vecka. Två artiklar vardera om våra åtta huvudinsatser i tidningen Svenskt Vatten. 170 000 unika besökare på hemsidan. Tjugo elektroniska nyhetsbrev till våra medlemmar. Öka kännedomen om Vattenbokhandeln med två annonser i tidningen Svenskt Vatten. 6.2 Kommunikationssatsningen Mitt Vatten ska öka medvetenheten hos allmänheten om vikten att värna vattnets kretslopp i Sverige för att vi ska kunna behålla rent vatten även i framtiden under devisen En bransch en röst. Att bidra till att våra medlemmar får en effektivare och mer långsiktig kommunikation kring vattentjänstfrågorna med sina kunder. Syftet med kommunikationssatsningen är att synliggöra och öka kännedomen om vattentjänstbranschen och dess utmaningar. Vi vill öka medvetenheten om vikten att värna vattnets kretslopp i Sverige för att vi ska behålla ett rent vatten även i framtiden. Kommunikationssatsningen omfattar: Externa kommunikationsinsatser som sker löpande och ingår i en övergripande kommunikationsplan. Kommunikationsinsatserna ska vara både nationella och lokala. En del av dem ska även kunna återanvändas över tid, både under uppdragsperioden men även efter. En kommunikativ verktygslåda för samtliga medlemmar, det vill säga användbara kommunikationsverktyg som våra medlemmar det vill säga Sveriges 290 kommuner löpande och vid behov kan använda. Kopplat till följande fokusområde: Ökad synlighet av vattentjänstfrågorna på lokal och regional nivå. Minst 100 medlemmar ska delta aktivt i kommunikationssatsningen, bättre resultat jämfört med nollmätningen 2012, synligheten, mätt som massmediegenomslag, ska öka med minst 20 procent jämfört med 2009 års nivå. 14

6.3 Ta vara på Vattenstämman för ökad synlighet. Vattenstämman handlar om att utveckla Svenskt Vattens årsmöte med föreningsstämma till ett bredare arrangemang, som innebär ett väsentligt större och innehållsrikare programutbud med flera samarbetsorganisationer involverade och ett bredare deltagande. Samverkansmöten med myndigheter med flera. Marknadsföringsinsatser Mediebearbetning Kopplat till följande fokusområde/kritisk framgångsfaktor: Ökad synlighet av vattentjänstfrågorna i regional- och lokalpolitiken. Minst 100 deltagande medlemmar och 75 andra deltagagande organisationer. Minst 600 deltagare. 6.4 Vattentjänstfrågorna finns med i riksdagspartiernas valprogram. Bedömningen är att de politiska partierna har stor påverkan på branschens utveckling och dess förutsättningar. Här prioriteras särskilt Centerpartiet som styr några viktiga departement. Moderaterna är det ledande allianspartiet, Socialdemokraterna leder oppositionen samt Miljöpartiet är starka pådrivare i miljö- och vattenpolitiska frågor. Exempel på aktiviteter är deltagande vid partiernas så kallade kommun- och landstingsdagar eller motsvarande arrangemang. Kartläggning av politiska tjänstemän med ansvar för miljö- och vattenfrågor samt kartläggning av politiskt förtroendevalda med intresse för miljö- och vattenpolitik. Som utgångspunkt i detta arbete används Svenskt Vattens Budskapspaket. Kopplat till följande fokusområde: Ökad synlighet av vattentjänstfrågorna i regional- och lokalpolitiken. Under 2014 ska vi ha värvat ambassadörer i alla riksdagspartierna. Ambassadörerna ska föra fram vattentjänster som en valprogramfråga. 15

7. Stödprocesser Enheten ansvarar för bolagets övergripande budget för ledning och styrelse, medarbetarfrågor, ekonomi, kvalitet- och miljö, it, kontor och administrativa verktyg. En ny verksamhetsstrategi planeras under 2014, som ska ersätta den gällande flerårsplanen. 7.1 Medlemsnytta och medlemsengagemang. Svenskt vattens ska ha hög andel medlemmar, upplevd hög medlemsnytta och stort medlemsengagemang. Mätetal i Nöjd-medlems-Index följs upp 2015. Fokus på följande områden: Öka synlighet av vattentjänstfrågorna i regional- och lokalpolitiken. Övergripande benchmarking av medlemmarna. Vattentjänsternas organisation. 98 procent av möjliga är medlemmar. Nöjd-Medlem-Index totalt ska vara minst 80 (på en 100-gradig skala). Minst 75 procent av antalet medlemmar deltar i någon aktivitet/tjänst varje år. Vi fortsätter att stimulera till och kommunicera med regionala chefsnätverk. 7.2 Trivsel och effektivitet. Fortsatt utveckling i riktning mot en trivsammare arbetsmiljö och effektivare organisation. Målet är en organisation där medarbetare känner sig inkluderade, kommunikationen är med och till varandra samt god trivsel. Organisationen ska också upplevas som effektiv och optimerad för uppdraget. Ingen medarbetare ska uppleva sig kränkt eller trakasserad. Handlingsplanen för arbetsmiljöfrågor ska vara genomförd. 2014 års medarbetarenkät visar en procentenhet bättre resultat i genomsnitt på angivna förbättringsområden än i 2013 års enkät. 7.3 Ändamålsenligt administrativt stöd och kontor. De större lokalerna i Alvik erbjuder en möjlighet för medlemmar att ha möten på Svenskt Vattens kontor och man kan även boka en arbetsplats om man till exempel är på tillfälligt besök i Stockholm. Detta är tillsvidare kostnadsfritt för medlemmar, men ingen konferensservice kommer att kunna erbjudas i nuläget. Två kontorsrum planeras hyras ut. I kursbokningssystemet utvecklas en applikation till mobil med information till deltagare om program, logi, vägbeskrivning med mera och kan ersätta kallelsen som skickas ut idag. Diplom och intyg kommer att kunna göras i systemet. Värde minst 5 av 7 i medarbetarenkäten som svar på frågan: Jag har de verktyg som jag behöver för att utföra mina arbetsuppgifter på bästa sätt. 16

Foto: Catharina Eriksen, Fotobearbetning: Victoria Sundgren 7.4 Eget kapital ska överstiga 9 månaders personalkostnader och hyra. Styrelsen ska anse sig få korrekt information om Svenskt Vattens finansiella ställning. Svenskt Vatten har haft ett stort eget kapital och styrelsen beslöt därför under hösten 2009 att verksamheten under några år kunde ha negativa budgetramar så att eget kapital skulle omsättas till verksamhet. Insatserna som finansierats av eget kapital har varit av engångskaraktär för att inte ha någon långsiktig kostnadseffekt. Under tre år, 2010-2012 har insatser riktats till bland annat SVU, utveckling av hemsidan, VASS-verktyg, utveckling av Vattenstämman, uppstart av informationssatsning, arbetsmiljöarbete och lokalsökningsprojekt. Budgetramen för 2014-622 tkr, riktas enbart till SVU. Under 2014 beräknas personalkostnader och ny hyra uppgå till 19 945 tkr. Den lägre gränsen på 9 månader svarar då mot 14 959 tkr. Rabatten för företagsabonnenter reduceras från 50 procent till 25 procent på kurser, seminarier och publikationer. Eget kapital ska efter bokslutet 2014 uppgå till minst 15 Mkr. Frågan om korrekt information i styrelseenkäten ska resultera i 3,5 av 4. 7.5 Miljöarbete. Svenskt Vatten är miljödiplomerat enligt standarden Svensk Miljöbas. Svenskt Vatten har stora möjligheter till positiv miljöpåverkan till exempel genom lobbying, utbildning och i kontakter med medlemmar och andra. Detta beskrivs under övriga avsnitt. Den negativa miljöaspekt som identifierats som mest påverkande är CO 2 -utsläpp vid resor. 90 procent av resor som tar under fyra timmar med tåg ska göras med tåg (inte flyg). Andelen miljöcertifierade konferensanläggningar ska uppgå till 80 procent. Alla kontorsinköp av papper ska vara miljömärkta. El-förbrukning: på grund av flytt till större lokaler blir nästa år basår för el-förbrukning. 17

8. Budget SVENSKT VATTEN AB Org.nr 556473-5248 Budget 2014 (beslut 20131211) Prognos 2013 (T2) Jmfr Bokslut 2012 RÖRELSENS INTÄKTER Serviceavgifter 14 794 000 14 289 000 15 219 898 Företagsabonnenter 2 565 000 2 533 000 2 213 323 Informationsavgift 2 845 000 2 840 000 0 Utvecklingsavgifter till SVU 17 678 000 17 168 000 16 310 553 Kursverksamhet 16 805 000 15 623 000 14 334 639 Seminarier 3 338 000 4 724 000 3 933 636 REVAQ 2 359 870 2 477 000 2 365 134 Bidrag 700 000 1 700 000 12 776 057 Intäkter från föreningen 1 326 000 1 150 000 960 336 Övriga verksamhetsintäkter & Vattenstämma 6 943 000 4 049 000 7 065 014 SUMMA INTÄKTER 69 353 870 66 553 000 75 178 590 RÖRELSENS KOSTNADER Utvecklingsmedel från SVU -16 190 146-15 903 000-14 467 030 Vidarefördelade bidrag -700 000-1 700 000-12 125 694 Verksamhetskostnader & köpta tjänster -29 906 711-29 780 650-27 008 191 Övriga driftkostnader -4 637 100-5 057 020-2 972 631 Styrelsens kostnader -946 947-855 330-781 716 Personalkostnader -17 934 966-16 465 000-18 398 259 SUMMA KOSTNADER -70 315 870-69 761 000-75 753 521 AVSKRIVNINGAR -960 000-994 000-910 253 RÖRELSERESULTAT -1 922 000-4 202 000-1 485 184 FINANSIELLA POSTER Utdelning på värdepapper 10 000 991 836 Resultat försålda värdepapper 1 000 000 901 000 0 Ränteintäkter 300 000 361 000 1 027 363 Räntekostnader 0-3 063 FINANSNETTO 1 300 000 1 272 000 2 016 136 RESULTAT E. FINANSIELLA POSTER -622 000-2 930 000 530 952 PERIODISERINGSFOND & SKATT 0 0 0 BERÄKNAT RESULTAT -622 000-2 930 000 530 952 FÖRENINGEN SVENSKT VATTEN Org.nr 802003-6847 BUDGET 2014 PROGNOS 2013 (T2) BOKSLUT 2012 RÖRELSENS INTÄKTER Medlemsavgifter 2 400 000 2 400 000 1 277 500 SUMMA INTÄKTER 2 400 000 2 400 000 1 277 500 RÖRELSENS KOSTNADER Medlemsavgift EUREAU -285 000-256 547-261 910 Övriga kostnader för EUREAU -670 000-670 000-687 981 Medlemsavgift WSSTP -30 000-30 000-22 171 Medlemsavgift IWA -50 000-50 000-42 374 Kostnader NKV -312 000-312 500-252 212 CEN-verksamhet -200 000-200 000-125 034 Andel av VD, styrelse, valberedning, OH -768 000-845 953-135 189 Styrelseresa -270 000 0 0 Revision -35 000-35 000-40 306 Övrigt 0 SUMMA KOSTNADER -2 620 000-2 400 000-1 567 177 RÖRELSERESULTAT -220 000 0-289 677 18

Verksamhetsmål och Nationella miljömål Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalité Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Ingen övergödning God bebyggd miljö Vattentjänster 3.1 Vattentjänstsektorns viktigaste frågor fokuseras i utredningen En trygg dricksvattenförsörjning. Våra viktigaste synpunkter från budskapspaketet ska finnas med i utredningens slutsatser. 3.2 Förankrade samordnade beslut och effektivt genomförande av vattenpolitiken i enlighet med våra budskap. 3.3 Miljömålsberedningen ska ge förslag kring hur ett aktivt klimatanpassningsarbete avseende översvämningar kommer igång i kommunerna. 3. 4 Våra viktigaste synpunkter i regeringsuppdraget om hållbar återföring av fosfor finns med i regeringens beslut. x x x x X x x x x x x x x x x x x 3.5 Svenskt Vatten ska ta en större roll när det gäller kommunernas skyldighet att ordna allmänna vattentjänster. 3.6 Ökad säkerhet i produktion och distribution av dricksvatten x x x 3.7 Hållbar nyanläggning av VA-ledningar x 3.8 Hållbar dagvattenhantering och klimatanpassning x x 3.9 Effektiv förnyelse av VA-nät, inklusive drift och underhåll x 3.10 Hållbarhetsindex etablerat som verktyg för analys och förbättring av de kommunala VAverksamheternas hållbarhet x x x x x x x 3.11 Kunskaper om behovet av att se över sin organisation och metoder att göra detta har ökat hos vattentjänst-organisationerna x x x x x x x 3.12 En första modell testad, förbättrad och en ny förbättrad version av VA-chefens verktygslåda lanserad med etablerade rutiner för vidareutveckling x x x x x x x 3.13 Verktyget VASS till nytta för medlemmarna 3.14 Avlopp med minskad mängd oönskade ämnen och bättre resurshushållning x x x x x x x 3.15 Medverka i arbete internationellt och inom EU x x x x x x x 3.16 Öka medlemmarnas juridiska kompetens Utbildning 4.1 Fler medlemmar ska ha nytta av våra utbildningar 4.2 Nya kurser inom Rörnät och klimat x x x x x x x 4.3 Ny kurs inom Säker dricksvattenförsörjning x x x x x x x 4.4 Webbutbildning för förtroendevalda x x x x x x x 4.5 Hjälpa medlemmarna med deras kompetensförsörjning x x x x x x x Utveckling x x x x x x x 5.1 Informationen om branschens FoU ska nå ut och kännedom om Svenskt Vatten Utveckling ska öka x x x x x x x 5.2 Medel som avsätts för FoU inom vattentjänstområdet ska öka x x x x x x x 5.3 Kraftsamla aktörerna inom vattensektorn för att tillsammans skapa förutsättningar för att realisera målsättningarna i Vattenvisionen x x x x x x x 5.4 Innovationsupphandling används inom VA-sektorn x x x x x x x 5.5 Stärka internationellt kunskaps- och erfarenhetsutbyte avseende forskning, utveckling och utbildning. Stärka och öka Svenskt deltagande i IWA (the International Water Association) x x x x x x x 19

Verksamhetsmål och Nationella miljömål Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalité Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Ingen övergödning God bebyggd miljö Kommunikation 6.1 Bra och ändamålsenliga kommunikationsverktyg som är till nytta för medlemmarna x x x 6.2 kommunikationssatsningen Mitt Vatten x x x x 6.3 Ta vara på Vattenstämman för ökad synlighet x x x 6.4 Vattentjänstfrågorna finns med i riksdagspartiernas valprogram. x x x Stödprocesser 7.1 Medlemsnytta och medlemsengagemang x x 7.2 Trivsel och effektivitet 7.3 Ändamålsenligt administrativt stöd och kontor 7.4 Eget kapital ska efter 2013 överstiga 9 månaders personalkostnader och hyra. Styrelsen ska anse sig få korrekt information om Svenskt Vattens finansiella ställning 7.5 Miljöarbete x x 20