Presentation av regelverk

Relevanta dokument
SMITTOR, UTBROTT OCH SMITTSKYDDSTÄNK. Maria Nöremark, SVA

Kvarka hos häst. Vilka är symptomen på kvarka? Vad orsakar kvarka?

Sjukdomshandbok. Sveriges Kaninhoppares Riksförbund. för. Version 1 juli Sida 1

När hästen har drabbats av kvarka. Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar.

Så skyddar du hästen från kvarka

Aktuellt om några smittor med koppling till djur. Lena Malm Länsveterinär Victoriadagen 8 maj 2018

FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA

SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDET Disciplinnämnden Ärende nr 2018:3

Sjukdomshandbok. Sveriges Kaninhoppares Riksförbund. för. Version 1 april Sida 1

VACCINERA NU? Aktuellt om vaccination och sjukdomar hos hund

Epizootihandboken_Del II 01 Afrikask hästpest

Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Jordbruksverket Dvärgbandmask Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har för första gången funnit rävens dvärgbandmask (Echinococcus

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Frågor och svar om fladdermusrabies

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

Behandling och förebyggande av influensa

GUTESMITTU NR 3. Influensan är här men brist på influensavaccin. Shigella

Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Horseguard. Ytdesinfektion. ångtidsskydd mot bakterier och virus. Science. En teknologi med långtidsskydd

BVD - en kostsam sjukdom som går att bekämpa!

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av elakartad lungsjuka hos nötkreatur

Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder

Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)

Regeringens proposition 2005/06:199

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner.

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Smittspridning På hund-dagis eller -pensionat

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet.

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Epizootihandboken_Del_II_05_Vattenbruksdjur110315

Jord- och skogsbruksministeriets förordning. om bekämpning av Newcastlesjuka

Kryptosporidier parasiter som angår oss alla!

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av bovin tuberkulos

Hur vet man då om min hund har herpesvirus? Och har det någon betydelse att jag vet om det?

Pandemi vad innebär r det?

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. december 2008

Förebygga smittor i kattgrupper Bengalklubben 15/

HEPATIT. Personalföreläsning Lars Goyeryd

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av brucellos

Information till ansvariga för boenden

RISKER VID IMPORT. Bakterie- eller virussjukdomar Resistenta parasiter PROVTAGNING VID IMPORT FRÅN DANMARK

Allmänt om bakterier

Mässling och Kikhosta Finns de?

Samverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd Signar Mäkitalo

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version

Samhällsfarlig sjukdom. Anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom. Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad.

BEKÄMPNING AV DJURSJUKDOMAR SOM MED LÄTTHET SPRIDER SIG

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Jenny Stenkvist Varmt välkomna!

Förebygg hälsoproblem i din mjölk- eller nötbesättning

Karin Persson Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga Karin Persson Smittskyddssjuksköterska

Ringorm och regnskållor. Distriktsveterinärerna tipsar

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Epizootihandboken Del I 22 Vaccination_130830

Förebygg hälsoproblem i din grisbesättning

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2011

Influensa. Hygienkonferens hösten Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av Aujeszkys sjukdom

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

IPN i Vänern. En summering av vad vi vet, vad som hänt vad som görs och en glimt i in spåkulan

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg

UTKAST Jord- och skogsbruksministeriets förordning. om bekämpning av TSE hos får och getter

Hur ser sjukdomarna ut?

Sårskador och stelkramp. Distriktsveterinärerna tipsar

Hepatiter och blodsmitta

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Hållbar användning av antibiotika till livsmedelsproducerande djur: Kriterier och bakgrund

Utredning av utlandsresenär

Zikavirusepidemin. Ett flavivirus släkt med gula febern, dengue, japansk encefalit och TBE Isolerades hos apor i Zikaskogen i Uganda 1947

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av TSE hos får och getter

Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Förekomst 2. Vad är Sårbotulism? 2. Symptom 3. Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014

Martina Ågren och Lena Sars, Enheten för Smittskydd och Vårdhygien regionvastmanland.se. Magsjuka. Var förberedd inför magsjukesäsongen!


TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2014

Perspektiv på riskbedömning. Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne

Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut?

Riskhantering av EHEC hos djur

Inköps- och besöksrekommendationer för fårbesättningar

Medlemsblad - September Tema: Rabies. Bild: MAWO-projektet i Tanzania

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Streptokockinfektioner

Enterohemorragisk E Coli (EHEC) 2016

Legionella - smittspårning

Skydda dina fåglar mot fågelinfluensa

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Apotekets råd om. Bett och stick

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011,

Influensa A och B samt RS-virus

Hygienombudsträff HT Välkomna!

Transkript:

Presentation av regelverk 2019-02-23 Kjell Carnbrandt Glenn Larsson

Viruset och sjukdomen Virus av släktet Lagovirus orsakar: RVHD: Rabbit Viral Hemorrhagic Disease RHDV2: Rabbit Hemorrhagic Disease Viral 2 Samlad och ofta använd benämning: Kaningulsot. -Mycket smittsam, virusorsakad sjukdom som förekommer i de flesta europeiska länder och som ofta förlöper med hög dödlighet hos såväl tama som vilda kaniner. En ny variant av sjukdomen,rhdv2, upptäcktes i Frankrike år 2010. Viruset har god överlevnadsförmåga också utanför värddjuret.

Förloppet Inkubationstiden är kort, vanligen omkring tre dygn. I typiska fall insjuknar djuren med hög feber, upphörd matlust, blodflöde från nosen samt kramper och dör inom ett dygn. Även plötslig död utan föregående symptom (Perakut form), respektive mildare utbrott och subklinisk infektion förekommer. Det har på flera ställen iakttagits att första djuret dör plötsligt, utan symptom, och har vitt skum i ögat, nosen eller bådadera. Djuren därefter slutar äta, andas tungt, blir apatiska och hängiga samt får dålig balans och oförmåga att stå. Dessa symptom leder oftast till döden inom loppet av ett dygn. Förloppet i en kaningård från första smittkontakt till sista döda djuret beräknas till 8-15 dagar. Första djuret dör inom tre dygn. Sjukdomsförloppet kan variera mer för D2-varianten och av detta virus drabbas ofta även de yngre djuren. Dödligheten brukar annars vara högst bland djur över sex månaders ålder.

Spridningen RVHD och RHDV2-virus sprids framförallt genom direktkontakt mellan kaniner, men även indirekt via en värd såsom skor, kläder, verktyg eller färskt gräs kontaminerat med infekterad avföring, urin eller saliv. Insekter såsom mygg och knott kan vara spridaremen också fåglar, detta är dock mera ovanligt. Viruset har god överlevnadsförmåga också utanför värddjuren och allt som varit i kontakt med viruset flyttar det vidare. I Nya Zealand har man konstaterat att kvarlevor från kaniner som dog ute i naturen fortfarande var smittförande efter mer än tre månader.

Diagnosen Ställs via obduktion eller serologisk undersökning på ej vaccinerade djur. (Serologisk undersökning= provtagning för påvisning av antikroppar.) Vid obduktion ses leverförändringar som en gulaktig nyans och svampig konsistens, därav benämningen gulsot som används av lekmän.

Kaningulsot i Sverige I Sverige påvisades de första fallen av RVHD på Gotland sommaren 1990. Först under sommaren 1993 konstaterades de första kliniska utbrotten av sjukdomen på fastlandet. Sjukdomen spreds då snabbt i södra Sverige. Fram till årets slut 1993 hade totalt 18 kaninbesättningar konstaterats smittade, de flesta i Blekinge och Kristianstad.

Kjell förklarar Skillnaden mellan en sjukdom orsakad av virus, kontra en som orsakats av bakterier.

Rekommendationer från SVA 1993 Undvik utställningar Var vaksam! Ökad dödlighet i en besättning eller bland vilda kaniner kan tyda på RVHD. Undvik att transportera kaniner från smittade eller misstänkt smittade områden. Undvik att samla kaniner till utställningar och dylikt. Minimera kontakter mellan kaninbesättningar. Undvik att besöka och ta emot besök från andra människor som har kontakt med kaniner. Djuraffärer bör vara försiktiga med köp och försäljning av tamkaniner. Kaniner i smittade områden bör hållas inomhus. Plocka inte färskt gräs och ge till kaniner, eftersom det kan vara förorenat med smittämne från sjuka kaniner. Kaninfoder skall hållas skilt från vilda kaniner och gnagare. God hygien är av stor vikt. Använd särskilda skor och kläder i kaninstallen för att skydda besättningarna. Ta inte hand om sjuka vildkaniner. En möjlig smitta kan lätt föras vidare med människa, redskap, foder etc.

Artikelcitat ikaninuppfödaren -hämtade från 1994 -Förbundet stoppar inte utställningar! -X sjuka i Malmö! -Katter kan överföra smitta! -Ungar har antikroppar! -Ett förbud vore ett hot mot vår verksamhet -Får skånska domare döma utanför Skånes gränser? -Isolera helt går inte! -Varför tiger de drabbade om X- sjukan? -Vi får leva med X- sjukan och myxomatosen! -Inställt i Arlöv! -Ska vintern stoppa X- sjukan? -Vaccinerade kaniner kan sprida X- sjukan! -Vågar jag tro på framtiden? -De holländska veterinärerna har i ett brev dömt ut svenska jordbruksverkets agerande!

(KU nr 9 år 1994)

25 år har gått, var står vi idag jämfört med då? Stor geografisk spridning av sjukdomen. Årligen återkommande utbrott av RVHD. Vissa år har varit betydligt värre än andra. Många medlemmar har över tid drabbats. En del mer än en gång. Många fall av RVHD har registrerats också i Danmark och Tyskland, bland annat drabbades danska Bornholm mycket hårt år 2016. Flest utbrott under sommar och höst. Under vintermånaderna (november- mars) har mycket få utbrott av RVHD registrerats. Inga kända utbrott som kan kopplas till arrangerade utställningar. Medlemskapet i EU har öppnat upp för förenklad import och möjlighet att ställa ut utomlands. Erfarenheterna kring lyckad sanering och återkomst till utställande har ackumulerats. Dyrt vaccin. Somliga vaccinerar, andra inte. Innebär att vaccinerade och icke vaccinerade djur blandas. I Tyskland med flera länder råder vaccinationskrav. Det sunda förnuftet kring sjukdomen, saneringen och lämpliga karantänåtgärder behöver regleras och konkretiseras. Många medlemmar kritiska och irriterade för att inget händer/ har hänt, apropå ovanstående.

SVA Sveriges veterinärmedicinska anstalt På SVA:s hemsida: SVA.se finner man mycket matnyttig info. Bland annat beskrivs: Kaningulsot Dess sjukdomsförlopp och symptom Smittöverföring Smittskydd Smittsanering Diagnostik Bekämpning och vaccination

Kjell, om smittskydd! Isolering av sjuka djur Sjuka djur skall omedelbart avlägsnas från kaningården. Dessa djur skall skötas sist och ombyte av skor och kläder är att rekommendera. Sanering av burfack och material i anläggningen Den mekaniska rengöringen är av avgörande betydelse för att få full effekt på desinficeringen. Rengör burfack, foder-och vattenskålar, nätkonstruktioner, burdörrar, foderhäckar och sitthyllor med största noggrannhet. Även gödselverktyg, borstar, bord och mattor som finns i kaningården. Ett desinfektionsmedel som har god verkan mot virus är Virkon S. Det finns också andra desinfektionsmedel så kontakta alltid din veterinär vid oklarheter. Blanda och låt desinfektionsmedlet verka enligt tillverkarens rekommendationer. En vanlig blomspruta är ett utmärkt hjälpmedel vid applicering av medlet. Desinficera allt som tillhör kaningården.

Vad innebär en Karantän En karantän innebär att djur eller anläggning isoleras från andra djurbesättningar och övrig omgivning. Riskerna för smittspridning från karantän elimineras genom att någon form av hygiensluss skapas på så sätt att inga kläder, utrustning, gödsel eller någon icke desinficerad värd (tex människa, hund, fåglar etc.) kommer i kontakt med något utanför själva karantänområdet.

Regelverkets risker: I. Övertro på att reglementet löser ett större problem än vad det gör. II. Angiveri. Kan leda till diskussioner och föreningshämmande konflikter. III. Ingen möjlighet att kontrollera huruvida regelverket följs.

Regelverkets möjligheter I. Det sunda förnuftet konkretiseras och det klargörs vad som gäller. II. Regelverket utgör en plattform som kan utvecklas över tid. III. Alla medlemmar har möjlighet att påverka regelverkets innehåll. IV. Minskade risker för att smittade eller sjuka djur skall hamna på tävlingar.

Vad händer nu? Regelverket är nu i sin linda och skall betraktas som ett utkast att ha synpunkter på. Beroende på hur mycket åsikter och förbättringsförslag som kommer in så blir det en eller två remissrundor innan reglementet verkställs och börjar gälla. Målet är att vi senast den 1.e maj är igång. Endast konstruktiva förslag kommer att behandlas, dvs vad som bör justeras och hur det skall skrivas istället. Eller om man kanske vill att ett helt avsnitt skall läggas till. Alla synpunkter mailas till: glenn.larsson@skaf.info