Tillståndet för kommunala vatten- och avloppstjänster i Sverige Vattenstämman i Sundsvall 20 maj 2015 Svenskt Vatten
Vi tittar på Kan vi leverera hälsomässigt säkert vatten idag och i framtiden? Status, åtgärder för dricksvattensäkerhet; leveranssäkerhet och beredskap vid leveransavbrott. Når vi uppställda krav och mål vad gäller miljö? Till exempel på resurseffektiv hantering av näringsämnen och energi? Säkras anläggningarnas status genom investeringar, reinvesteringar och långsiktiga ekonomiska planer? Hur ser VA-taxorna ut idag? Varför är de så olika, behöver de höjas och vad krävs för att säkra hållbart VA?
VASS-undersökningar Kommun-nivå Taxa Drift Hållbarhetsindex Anläggningsnivå Biogas Revaq Energi (3 tillfällen, senast 2011) planerade: Rörnät special Ekonomi planerade: Vattenverk Reningsverk
Hållbarhetsindex konstruktion Utgångspunkter Presentationsnivå Indata Tre pelare Parametrar Frågor Hållbara tjänster för brukare Hälsomässigt säkert vatten Vattenkvalitet Leveranssäkerhet Klimatanpassning och översvämningssäkerhet VA-planering Nöjda brukare Kommunikation Hushållning med ändliga resurser Miljömässig hållbarhet Hållbara resurser Hushållning med energi Miljökrav uppfylls Vattentillgång VA-anläggningens status Driftstabilitet Personalresurser och kompetens
Hållbarhetsindex- Resultat för samtliga deltagande kommuner 2014
Varför är det så svårt att bli grön? Svenska vattentjänstorganisationer har hög ambitionsnivå och högt ställda krav på brukarnytta, miljö och långsiktig hållbarhet. Hållbarhetsindex ska kunna användas för långsiktigt förbättringsarbete. Nivån för grönt är där alla eller en majoritet bör vara om 5-10 år. Hållbarhetsindex ställer krav inte bara på god status utan också på att denna kan säkerställas även på sikt.
ÄR DRICKSVATTNET SÄKERT IDAG OCH PÅ SIKT? HÄLSOMÄSSIGT SÄKERT VATTEN OCH LEVERANSSÄKERHET
Hållbarhetsindex 2014 Hälsomässigt säkert vatten - värdering <1% otjänliga prov som inte kan förklaras med analysfel eller fastighetsfel (status idag) Förenklad GDP (God DesinfektionsPraxis) genomförd för samtliga verk och barriärverkan uppnådd (säkerhet på sikt) Båda kriterierna måste vara uppfyllda.
Hållbarhetsindex 2014 Hälsomässigt säkert vatten - resultat 41% 40% 19%
Hållbarhetsindex 2014 Hälsomässigt säkert vatten - frågorna Andel otjänliga prov Utredda/beror av analysfel 5% 95% 8% 19% 73% GDP samtliga verk 40% 46% 15% Säkert vatten idag men arbete krävs för att säkerställa hälsomässigt säkert vatten på sikt för samtliga verk
140 120 100 80 60 40 20 0 Antal vattenverk med otillräckliga barriärer 2011 2014 Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer vid vattenverken förändring på 3 år Antal personer anslutna till dessa verk 1 420 000 720 000 2011 2014
Andel mikrobiologiska undersökningar som bedömts som 'Tjänligt med anmärkning' 8,0 7,0 Medelvärden 2009-2013 8 7 6,0 Medelvärde hela landet 6 5,0 5 % 4,0 4 3,0 3 2,0 2 1,0 1 0,0 < 10 000 10 000-25 000 25 000-50 000 50 000-100 000 100 000 - > 200 000 200 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 < 10 000 10 000-25 000 25 000-50 000 50 000-100 000 100 000-200 000 > 200 000 Data från VASS Drift
Hållbarhetsindex 2014 Leveranssäkerhet- resultat 32% 63% 5% 5 frågor
Nödvattenplanering Hållbarhetsindex 2014 Leveranssäkerhet - frågorna Nödvattenvolym Försörjning strömavbrott 27% 27% 30% 24% 23% 6% 46% 46% 71% Leveransavbrott 6% 94% Utnyttjandegrad VV 16% 52% 32% Här är det framförallt nödvattenplanering och nödvattenvolym som ställer till problem.
min/brukare Leveransavbrott på huvudledning för vatten 12,0 12 medelvärden för 2009-2013 10,0 10 8,0 8 Medelvärde hela landet 6,0 6 4,0 4 2,0 2 0,0 < 10 000 10 000-25 000 25 000-50 000 50 000-100 000 100 000-200 000 > 200 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 < 10 000 10 000-25 000 25 000-50 000 50 000-100 000 100 000-200 000 > 200 000
KLARAR VA- ORGANISATIONERNA MILJÖMÅLEN?
Hållbarhetsindex 2014 4 parametrar för miljömässig hållbarhet Miljökrav Hushållning med energi 16% 25% 17% 47% 37% 58% Hushållning med ändliga resurser Vattentillgång 39% 9% 27% 28% 52% 45%
Hållbarhetsindex 2014 Hushållning med energi 25% 17% 58% 5 frågor
Hållbarhetsindex 2014 Hushållning med energi- frågorna Elenergi vatten Energitapp vattenförl. Elenergi avlopp Biogasprod Biogasanvändning Här är det framförallt biogasproduktion från slam samt uppgradering och nyttjande som ger gult/rött. De lokala förhållandena påverkar starkt.
Biogasproduktion reningsverk, GWh/år 700 600 500 400 300 200 100 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Användning av biogas från reningsverk, GWh/år Användning av biogas, GWh/år 450 400 350 300 250 200 150 Uppgraderad Värme inkl. förluster Fackling El 100 50 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Huvudsaklig användning - andel av prod. gas Huvudsaklig användning av gas (% av total produktion) vs. reningsverkens storlek 100% 80% 60% Uppgradering Elproduktion 40% Värme 60 000 100 000 pe uppgradering lika >100 000 pe uppgradering Fackling 20% vanligt som andra helt dominerande former 0% 1000 10000 100000 1000000 Antal anslutna (pe)
Hushållning med ändliga resurser - värdering För att bli grön måste minst 60% av fosfor från ARV användas på produktiv mark. Användningen eller uppströmsarbetet ska motsvara grön och ingen av dem får vara röd. För att bli gul får inte användningen eller uppströmsarbete vara röda. Andelen P till produktiv mark avgörande för att bli grön men inte gul.
Hushållning med ändliga resurser - resultat 9% 39% 52%
Hållbarhetsindex 2014 Hushållning med ändliga resurser - frågor Andel P till produktiv mark Användning Uppströmsarbete 22% 5% 11% 13% 41% 26% 73% 76% 33% Målet för återföring fosfor gör det svårt att bli grön. En del kommuner kommer ha svårt att uppfylla kraven på återföring på grund av geografiskt läge/marknad. Nationella målet kan ändras.
Slamanvändning 2013 Slam från Revaq-verk med annan användning än jordbruk Slam från icke Revaq-verk som används inom jordbruk Slam till jordbruk som är från Revaq-verk Slam från icke Revaq-verk med annan användning än jordbruk
Utveckling 2000-2013 Slam till jordbruk som är från Revaq-verk (ton TS) Total mängd slam använt inom jordbruk (ton TS) Slam totalt från Revaq-verk (ton TS) 250000 Total mängd producerat slam (ton TS) 200000 150000 Mängden slam från Revaq-verk ökar 100000 50000 0 2000 2002 2004 2006 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Andelen slam från Revaqverk som används i jordbruk ökar.
För någon kommun kanske inte grönt är optimalt ens på medellång sikt?
ÄR INFRASTRUKTUREN FÖR KOMMUNALT VATTEN OCH AVLOPP LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR?
Hållbarhetsindex 2014 Anläggningens status, 9 frågor Flerårsbudget och ekonomisk tioårsplan (2 frågor) Förnyelseplan för ledningsnät (1 fråga) Status respektive förnyelsetakt för vatten respektive avloppsnät (4 frågor) Reinvesteringsbehov dricksvattenverk respektive avloppsreningsverk (2 frågor)
Hållbarhetsindex 2014 Anläggningens status - värdering Värdering av parametern bygger på ekonomisk framförhållning (budget&plan) samt förnyelse/status för ledningsnät och verk. Värderingen av ledningsnät lägger stor vikt vid att man har och följer förnyelseplan. Låg förnyelsetakt okej om den bygger på förnyelseplanering enligt villkor
Hållbarhetsindex 2014 Anläggningens status - resultat 3% 14% 83%
Budget (3-4år) Hållbarhetsindex 2014 Anläggningens status - frågor Ekonomisk 10-årsplan Förnyelseplan ledningsn. 5% 21% 10% 56% 39% 55% 25% 57% 32% Status vattenledningar Förnyelsetakt vattenledn. Status avloppsledningar Förnyelsetakt avloppsledn. 24% 11% 65% 55% 19% 26% Om förnyelseplan 12% 24% = grön spelar röd förnyelsetakt ingen roll. 64% 38% 18% 44% Investeringsbehov VV Investeringsbehov ARV 10% 45% 19% 36% 44% 45%
Budget (3-4år) Hållbarhetsindex 2014 Anläggningens status - frågor Ek. 10-årsplan Förnyelseplan ledningsn. 5% 21% 10% 56% 39% 55% 25% 57% 32% Status vattenledningar Förnyelsetakt vattenledn. Status avloppsledningar Förnyelsetakt avloppsledn. 24% 11% 65% 55% 19% 26% 12% 64% 24% 38% 18% 44% Investeringsbehov VV Investeringsbehov ARV 10% 45% 19% 36% 44% 45%
Läckor på vattenledningar, antal/km ledning 0,18 0,16 0,14 0,12 0,1 0,08 0,06 < 10 000 10 000-25 000 25 000-50 000 50 000-100 000 100 000-200 000 > 200 000 0,04 0,02 0 2009 2010 2011 2012 2013
Stopp på spillvattenförande huvudledning, antal/km ledning 0,25 0,2 0,15 0,1 < 10 000 10 000-25 000 25 000-50 000 50 000-100 000 100 000-200 000 > 200 000 0,05 0 2009 2010 2011 2012 2013
Förnyelsetakt ledningar åren 2009-2013 (normerade medelvärden) 2,00 1,80 1,60 1,40 Dagvatten Spillvatten Vatten 1,20 % 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 < 10 000 10 000-25 000 25 000-50 000 50 000-100 000 100 000-200 000 > 200 000
Mkr km Förnyelsetakt för hela landet i Mkr och km, samt önskvärd nivå 3 500 500 3 000 450 2 500 2 000 förnyelsekostn Mkr förnyade km 400 350 300 250 1 500 200 1 000 150 100 500 50 0 2009 2010 2011 2012 2013 0
Den svåraste utmaningen? Ekonomiska resurser Interna resurser Politiska beslut (taxa) Medvetenhet allmänhet, media, politik etc.?