Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?



Relevanta dokument
AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015

Sorterande system för biogas från avlopp och matavfall

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

Vilka utmaningar ser vi framöver? Vad har gjorts för att möta dem? KARIN JÖNSSON

... till tillämpning

Marknadsanalys av substrat till biogas

Nr , Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun

VA-forskning och VA-utbildning i södra Sverige

Hållbarhetskriterier för biogas

: Molekylärbiologiska metoder för bestämning av barriärverkan vid dricksvattenproduktion En litteraturstudie

Miljöpåverkan från avloppsrening

Biogas i Jönköping Guide: Mats Kall

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

En finansiärs syn på substrat och spridning av resultat

Rötning Viktiga parametrar

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER

Beviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Hållbarhetskriterier för biogas

BEHANDLINGSMETODER FÖR HÅLLBAR ÅTERVINNING AV FOSFOR UR AVLOPP OCH AVFALL

Hur reningsverket fungerar

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

ALTERNATIVT SYSTEM FÖR AVLOPPSHANTERING I REGIONER MED VATTENBRIST

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA

Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige)

BIOGAS I TORNEDALEN. Projektets resultat, slutsatser och beslutsförslag

Möjligheter och risker vid samrötning

Föreskrifter och AR om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall (NFS 2004:4) Ersätter NFS 2001:17 Hantering av brännbart avfall

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR

Översikt över befintliga och nya tekniker för förbehandling av slam före rötning. VA-teknik

Biogasanläggningen i Göteborg

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Varför en avfallsplan?

Mikael Karlsson VD, Detox AB

Ditt matavfall i ett kretslopp

Torrötning en teknik på framfart

Förutsättningar för hållbar slamhantering i SITE-kommunerna

Föroreningar i biogas före och efter uppgradering

Avfallsutredning för Stockholms län -

VeVa Tynningö Prel. version

Fallbeskrivning Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng. Reningsteknik, mikrobiologi & kemi [REMI]

Gårdsbaserad biogasproduktion

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh

Källsorterat avlopp för ökad biogasproduktion och ökad näringsåtervinning. Hamse Kjerstadius

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Biogasanläggningen i Linköping

Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

c* "o HPSSI TRAFIKKONTORET xfi \^W c, AVFALL - BEHANDLING OCH UPPHANDLING

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

VA-Mässan 2016 Bengt Hansen. LCA, en naturlig parameter vid utvärdering av processdesign

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

Biogasstrategin och biogasutlysningen

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Örebro Reningsverk. Teknisk förvaltning Vattenrenare Fordonsgasproducent Revaq-certifierad Underhållare. Mattias Persson Lisa Osterman Jan Rönnkvist

Biogas i Sverige och Europa. Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

Biogas från tång och gräsklipp

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011

Nu ska du sortera matavfall i Gröna Påsen!

Biogas i Uppsala län.

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering. Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL

FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås

Går igenom populärversion av aktivt slam. Hur man kontrollerar slam visuellt Vad händer när det blir slamflykt och flytslam Vad bör man tänka på när

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk. My Carlsson

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk

Så här går en REVAQ-besiktning till och vad händer sen? Gunilla Henriksson, SP

Käppalaverket, Lidingö. Energieffektivitet. Upptagningsområde Käppalaverket. Käppalaverket. VA-mässan september Stockholm

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret Vår dröm - en fossilbränslefri stad

Sammanfattning VA-kluster Mälardalens internat augusti Stora Brännbo, Sigtuna

BDT-vatten Bad-, Disk- och Tvättvatten från hushåll, även kallat gråvatten och BDT-avlopp.

Framtidens avloppsvattenrening. Hammarby Sjöstadsverk en av Sveriges ledande anläggningar för forskning och utveckling inom vattenreningsteknik

Magnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

FOSFORFÄLLOR. - Tömning och omhändertagande! Jenny Westin

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning

Produktkedja Vagga till grav (cradle to grave) Ekologiskt fotavtryck Miljöbelastning Konkreta exempel på hur varje individ kan konsumera smartare

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

VA SYD För miljön, nära dig. Benny Wraae Platschef Sjölunda ARV

1 (2) Indatarapport - Mariestad - Insamling (2009)

EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time)

VA-teknik Södra. prövar ny teknik för hållbar avloppshantering. Karin Jönsson (VA-teknik, LTH)

Transkript:

Upplägg Utgångspunkt Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar? Vad satsar vi på inom VA-teknik Södra

Vad begränsar biogasproduktionen vid avloppsreningsverk? Mikrobiologin? Processtekniken? Stadens infrastruktur?

Utgångspunkt Vilken roll spelar FoU? Utveckla/utvärdera nya koncept, processer och utrustning Skapa förtroende för ny teknik

Källa: Biogasportalen, 2011

URBANA REST- PRODUKTER Källa: Biogasportalen, 2011

Sätt att utöka biogasproduktion vid reningsverk FoU kan bidra till att utöka biogasproduktionen på 4 skilda nivåer med ökande komplexitet och potential. Också ökat behov av F och först senare U Utökad produktion genom att förbättra utrötningsgraden Processförändringar i hela anläggningen Utöka substratmängden och etablera samrötning Utveckla samhällsstrukturer som leder till större potentiell substratmängd och större förtroende för rötprocessen

Utöka rötningen på befintligt verk genom att förbättra utrötningsgraden Många fysiska, kemiska och biologiska metoder är i dag kommerciellt tillgängliga; men ingen har riktigt fått fart. Hur kan FoU bidra här? Utveckla och testa nya koncept Utveckla metoder till val av teknik i konkreta fall

Några aktuella metoder till förbättring av utrötningsgraden Enzymatisk hydrolys + Enzymer Slam Ultraljud Termisk behandling

Processförändringar på reningsverket Radikala förändringar av reningsverkets processer kan leda till stora fördelar vid biogasproduktion. (Det går dock inte att röta kommunalt avloppsvatten direkt) 3 exempel på processförändringar Introduktion av biologisk fosforavskiljning Minskad produktion av inert kemslam och bättre avvattning leder till längre upphållstid i rötkammare och mer biogas Förfällning och slamhydrolys Bara det lösta organiska materialet går till biosteget, hydrolysprodukter till nödvändig kväverening leds till vattenströmmen, merparten av det organiska materialet går till rötning Anammox i huvudströmmen Bara hälften av kvävet skall nitriteras och ingen kol till denitrifikation Förfällning och ev. högbelastat slam ger maximal biogasproduktion Hur kan FoU bidra här? Utveckla processerna, lösa de icke självklara problem som uppstår i processerna

(Nm 3 /ton BOD 7 ) 6 24 11 1 2 4 Källa Bengt Hansen Kemira

Utöka substratmängden och etablera samrötning Reningsverkens rötkammare är normalt inte fullt belastad, och anläggningarna och deras personal kan hantera mycket mer organisk avfall. Samrötning av organiskt urbant avfall Nya substrattyper: energigrödor, lantbruksrester, tång, musslor etc. Hur kan FoU bidra här?

Många insamlingspunkter Frukt och grönsaker från båda Kan vara intressant Inget alternativ 2005 Komposteras > 90% av totala VS Avloppsslam Trädgårdsavfall Hushållsavfall Ej lämpligt för våt process

FALLSTUDIE MALMÖ ökad metanproduktion på reningsverk 2004 Tillsätta urbana organiska avfall 20% 60% 80% Frukt & grönsaksavfall Blandslam + Fettavskiljarslam IDAG Matavfall från hushållen på gång Blandslam + Fettavskiljarslam Blandslam + Matavfall från hushållen Blandslam 24 GWh/år

Utveckla samhällsstrukturer som leder till större potentiell substratmängd och större förtroende för rötprocessens produkter Inom forskningen jobbas med framtidens städer och här finns stora potentialer för att få mer biogas vid avloppsreningsverk. Två exempel: Uppströmsarbete för att säkerställa kvaliteten på rötslam samrötning Användning av kökskvarnar separat och i samband med rötning av svartvatten Hur kan FoU bidra här?

Avloppsledningsnät Avloppsreningsverk Avloppsledningsnät Utlopp Tankbil Biogas produktion Rötning med avloppsslam Biogas produktion Biogas produktion Rötning med eller utan avloppsslam

Anläggning till rötning av kvarnavfall och svartvatten i Tangshan Bay Ecocity

Vad prioriteras inom VA-teknik Södras biogasforskning? Hela spektrat från uppströmsarbete för att säkerställa slamkvalitén, optimerad rötning och rening av slam till karaktärisering av slam till jordbruksändamål.

Pågående projekt Rötning av slam vid 35, 55 och 60 o C utvärdering av hygieniseringseffekt, biogasproduktion samt reduktion av läkemedel och andra industrikemikalier

Några andra projekt inom området rötning av slam (2011)

Doktorandprojekt Biogas från Matavfall Anna Bernstad