3i. Utbildning. Översiktsplan för Mellerud Antagen 2010-06-16, Laga kraft 2010-07-16 16



Relevanta dokument
5e. Våra landsbygdsområden

Olika skydd för naturen

NATURVÅRDSPROGRAM. Karta 1. Skyddade naturområden. för Melleruds kommun, antaget KF Naturminnen. Statliga naturreservat

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625

Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Bilaga 2 Naturdatabank Antagen av Kommunstyrelsen , 159

Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för ersättningsbyggnad (fritidshus) inom fastigheten Skäran 15:15

Naturvårdens intressen

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Näs 3:33

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av garage inom fastigheten Sikeå hamn 1:10

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Djäkneboda 1:68

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av attefallshus inom fastigheten Lägde 11:12

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av attefallshus inom fastigheten Klintsjön 14:5

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av förråd inom Gumbodahamn, fastigheten Gumboda 31:15

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Sikeå 5:112

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Bilaga 3. Åtgärdsplan

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC

LANDSBYGDSUTVECKLING

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Naturvårdsprogram för Melleruds kommun

ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett.

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av huvudbyggnad inom fastigheten Norum 3:64

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner

Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering

Därför har vi fått utmärkelsen Sveriges Friluftskommun 2010

Yttrande stadsarkitekten i Robertsfors kommun

Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

ANTAGANDEHANDLING (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

Översiktsplan. för Melleruds kommun. Reviderat förslag Senaste bearbetning:

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson

ORTSANALYS KUNGSBERGET

LIS-bilaga. Översiktsplan 2010 Karlskoga kommun. Antagande KS-KF LIS. Landsbygdsutveckling inom strandskyddsområden

Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Bilaga 1 Åtgärdsplan Antagen av Kommunstyrelsen , 159

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Version

Förslag till länsstyrelsen på små vattendrag där strandskyddet bör upphävas eller ändras.

8. Grönområden och fritid

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011

Bevarandeplan Natura 2000

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING

Sveriges miljömål.

Blanketten gäller för följande områden: Naturreservat, landskapsbildsskydd, fågel- och sälskyddsområden samt naturminnen.

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen

>> aktion : Mönsterås kommun

Utdrag ur Översiktsplan för. Nyköpings kommun

Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Yttrande över förslag till vindbruksplan för Bengtsfors kommun

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

GEMENSAMMA PLANERINGS- OCH MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR

Stora Höga med Spekeröd

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs

UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Remiss ang översyn av det utvidgade strandskyddet för Kalmar kommun

Miljö Områden som omnäms i texten visas på kartorna på sidorna 13 och 15. Markanvändning. Kommunala planer. Fordon. Oskyddade trafikanter.

Sundsvall 2010 års friluftskommun. Vid konferensen "Folk och natur Framtidens friluftsliv" utsågs Sundsvall till Sveriges Friluftskommun 2010.

Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden

Ett nytt strandskydd hur hanterar vi det?

Yttrande över Länsstyrelsens remiss om utvidgat strandskydd i Luleå kommun

Utökning av Glotternskogens naturreservat samt fastställande av ny skötselplan för reservatet

Vad är skogsstrategin? Dialog

Miljödepartementet STOCKHOLM

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand PLAN

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Areella näringar 191

Generellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland

PU 55/18. Avtal , Överenskommelse om intrångsersättning avs. upplåtelse av mark för bildande av naturreservatet Hårssjön-Rambo mosse

Naturvårdsprogram för Melleruds kommun

Natur och vatten. Mål

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura område!

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE Bjärekusten i Båstads kommun

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga

Till: Dalskog den 30 juli 2009

Viktiga miljöer för kommunens utveckling

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Användning av mark- och vattenområden

Upplands-Bro kommun, värdebeskrivningar samt källförteckning

SKÖTSELPLAN Dnr

Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs. Samrådsunderlag

Bevarandeplan Natura 2000

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå

Projektidé Vindkraft Tokeryd

DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län

Sveriges miljömål.

Transkript:

3i. Utbildning Idag finns förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola och fritidshem på följande platser i kommunen: Centrala Mellerud Tre förskolor, tio familjedaghem, samt tre grundskolor, varav två med förskoleklass och fritidshem. Åsebro Förskola, tre familjedaghem, samt grundskola med förskoleklass och fritidshem. Dals Rostock Förskola samt grundskola med förskoleklass och fritidshem. Åsensbruk Förskola samt grundskola med förskoleklass och fritidshem. Totalt fanns våren 2009 338 barn inskrivna i förskoleverksamheten (förskola och familjedaghem) och 1 005 barn i förskoleklass och grundskola. Gymnasieskola med fem nationella program samt det individuella programmet, som även omfattar ett lärlingsprogram, finns i centrala Mellerud. För övriga 12 nationella program är eleverna hänvisade till gymnasieskolor i andra kommuner. Våren 2009 går 242 elever i kommunens egen gymnasieskola och 266 i gymnasieskolor i andra kommuner, inklusive friskolor. Vuxenutbildningen finns spridd på flera lokaler i centrala Mellerud. Närmaste högskolor är Högskolan Väst i Trollhättan och HDK vid Stenebyskolan (Göteborgs universitet). Beslutade förändringar Under 2009 och 2010 genomförs en kommunal omorganisation inom utbildningsväsendet. Ingen skola kommer att läggas ner i samband med detta. Under 2007 och 2008 ökade födelsetalen i kommunen. Detta kommer att innebära ett ökat tryck på förskoleverksamheten, främst i centrala Mellerud. I december 2008 fanns det i kommunen 393 barn i förskoleålder (1-5 år). Med de växlande födelsesiffrorna är det svår att göra hållbara långtidsprognoser för antalet förskolebarn. I förskoleklass och grundskola är tendensen de närmaste åren vikande elevunderlag. Under våren 2009 finns det 1 005 elever i dessa skolformer. Detta sjunker och kommer 2013 att vara cirka 840. Därefter kommer det under ett par år att öka något. Antalet elever i gymnasieålder minskar de närmaste åren. Under toppåren 2008 och 2009 har Mellerud haft cirka 460 ungdomar i åldern 16-19 år. Detta sjunker på några års sikt till strax under 300. Nationellt är en rad förändringar beslutade som på olika sätt kommer att påverka utbildningsväsendet i kommunen. Avgiftsfri allmän förskola för alla barn från och med hösten det år de fyller tre år. Innebär ett ökat tryck på förskolorna i kommunen, med runt tio extra barn per år. Det kan också på sikt leda till att fler föräldrar önskar förskola istället för familjedaghem för sina barn. Fri etableringsrätt för förskolor och familjedaghem i privat eller kooperativ regi. I centrala Mellerud planeras en fristående förskola för öppning hösten 2010. Ny läroplan för den obligatoriska skolan med återgång till en stadieindelad skola, något som också finns med i propositionen om en ny lärarutbildning. Förslag till ny skollag. Proposition om en ny gymnasieskola. Innebär stora förändringar i programstrukturen. Tre av programmen i Mellerud omformas. Attraktiva förskolor och skolor för att locka fler barnfamiljer till kommunen. Beaktande av förskole- och grundskolefrågor i samband med planering av större bostadsområden. Utredning kring förskoleverksamhetens dimensionering. Regional samverkan kring de föreslagna yrkesprogrammen. Samverkan kring Högskolan Västs utveckling för att ge ökade möjligheter till högskolestudier på pendlingsavstånd för Mellerudsbor. Översiktsplan för Mellerud Antagen 2010-06-16, Laga kraft 2010-07-16 16

3j. Kultur och fritid Tillgång till en aktiv och meningsfull fritid, för rekreation och gemenskap, är väsentligt för en god livskvalitet. Kommunens utbud av kultur- och fritidsaktiviteter spelar stor roll för möjligheterna att locka besökare och nya invånare. Kultur och fritid är två områden som är nära besläktade och det finns ingen skarp gräns emellan dem. Likaså finns det starka kopplingar mellan kultur/fritid och turism. Många styr sitt resande till platser där de under semestern mer aktivt kan utöva sina fritidsintressen eller ta del av kulturupplevelser. Kommunen kan spela olika roller när det gäller fritid och kultur. Kommunen kan vara möjliggörare, som ställer resurser i form av lokaler, vandringsleder med mera till förfogande, stödjare, som med ekonomiska medel eller personella resurser stödjer verksamheter och arrangemang, samt arrangör eller verksamhetsidkare. Kultur Mellerud är en kulturrik kommun. Kommunen har fem kulturmiljöer av riksintresse, ett regionalt kulturreservat, nio kyrkor med ursprung i medeltiden samt ett stort antal kulturutövare, framför allt inom musik och konst. I kommunen finns ett konstmuseum, ett tomtemuseum och fem bygdemuseer av olika karaktär. Kulturbruket på Dal lockar årligen över 10 000 besökare, kyrkorna ordnar regelbundet konserter, kulturevenemang anordnas på de många bygdegårdarna, och konstutställningar sker bland annat på Dalslands Konstmuseum och i biblioteket. Biografverksamhet finns på två ställen i kommunen. Det finns flera årliga kulturevenemang, som Kanalyran och spelmansstämman. Centrumbiografen på Storgatan är K-märkt. Den drivs av Melleruds IF. Kommunen ansvarar för Kulturbruket på Dal, kulturskolan samt biblioteket. Kommunen har på sin hemsida ett register över aktiva kulturutövare, samt samordnar information om evenemang i kommunen. Kommunens kulturpolitiska program från 2005 pekar på fem strategier för att förbättra kulturarbetet i kommunen: En särskild satsning på barn och ungdom. Aktiv marknadsföring av kulturarrangemang och kulturmöjligheter Nätverksskapande Satsning på årliga evenemang och regelbundenhet. Satsning på kultur i ovana sammanhang och i ovanliga kombinationer Riks- och andra allmänna intressen Kommunen har fem områden som är av riksintresse för kulturminnesvård enligt Miljöbalken. Dalslands Kanal, ett system av slussar och korta kanalsträckningar som sammanbinder Dalslands många sjöar. Dalbergså, område kring Dalbergsåns mynning som speglar rikspolitiska maktsträvanden särskilt under medeltid till 1600-talets början. Holm-Östanå, två odlingslandskap som speglar slättens bebyggelsehistoriska utveckling från det förhistoriska landskapet till 1800-talets storbondebygd. Gunnarsnäs, herrgårdslandskap och bymiljö med välbevarad bebyggelse i lokal byggnadstradition. Hallersbyn, bymiljöer längs med en äldre vägsträckning, med väl sammanhållen gårdsbebyggelse. Dessa områden finns närmre beskrivna i bilaga 3.4 Dessutom är hela området Vänern, med öar och strandområden, samt området Dalsland- Nordmaken utpekat som riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns där. (Miljöbalken 4 kap 1-2 ) Åsnebyn, strax söder om Melleruds tätort, har av Länsstyrelsen utnämnts till kulturreservat. Karta 3.1 visar de områden som är av riksintresse för kulturmiljövård. Kultur är ett tillväxtområde inom Melleruds kommun. Genom Kulturbruket på Dal har tre nya förutsättningar skapats: Kulturutövare i Mellerud har fått möjlighet att visa upp sig, kommuninvånarna har fått ökad tillgång till professionell kultur och kommunen lockar idag till sig besökare från ett område som inkluderar Göteborg och Karlstad till vissa kulturevenemang. En tendens är att fler engagerar sig i att arrangera kulturevenemang. Översiktsplan för Mellerud Antagen 2010-06-16, Laga kraft 2010-07-16 17

rekryteringssvårigheter för de föreningar som i huvudsak bedriver ungdomsverksamhet. Dalslands konstmuseum Dalslands konstmuseum håller på att utvecklas till en riksangelägenhet, och har de senaste åren omnämnts i rikspressen. Några årliga arrangemang på väg att växa till festivaler. Inom kulturområdet har ett arrangörssamarbete inletts, dels för att undvika krockar, dels för att samordna information. Profilering av Mellerud som kulturkommun. Väga in konstnärliga aspekter och gestaltning i planering av nybyggnation. Underlätta kulturell verksamhet, t ex genom att bygga utomhusscener i områden som ska ingå i turistsatsningar. Fortsatt arbete med att förverkliga kommunens kulturpolitiska program. Utarbetande av kommunalt kulturmiljöprogram. Fritid Melleruds kommun har ett rikt föreningsliv. I föreningsregistret på kommunens hemsida finns 95 registrerade föreningar. De största kategorierna är Idrott och sport, 19 föreningar, samt Hembygd och kultur, 28. Bland idrotten är fotbollen dominerande. Kommunen stödjer föreningslivet på olika sätt, bland annat genom att tillhandahålla lokaler och genom att ge bidrag. 2007 fick cirka 40 föreningar, exklusive studieförbunden och de politiska organisationerna, kommunala bidrag. Några föreningar äger sina lokaler, andra hyr dem. Tre av fyra fotbollsföreningar driver på kommunens uppdrag de kommunalt ägda anläggningar de har sin verksamhet på. Den fjärde äger sin anläggning. Fotbollsföreningarna har bildat en allians som tillsammans anlagt en konstgräsplan i centrala Mellerud. Rådahallen, kommunens största idrottshall och tillika simhall, drivs av en entreprenör. De få födda under 1990-talets slut och 2000- talets inledning kommer att innebära Utvecklingsområden Översyn och omarbetning av föreningsbidragssystemet utifrån kommunens vision. Utökat samarbete mellan föreningarna i syfte att säkra medlems- och ledarrekrytering. Det rörliga friluftslivet Närheten till Vänern, stora skogsområden, Dalslands kanal med sjösystemet och de befintliga vandringslederna ger utmärkta förutsättningar för att idka friluftsliv. Förutom att vara till glädje för kommuninvånarna är friluftsliv ett mål för många besökare. Fisket lockar både ortsbor och tillresta. I kommunen erbjuds rika möjligheter till insjöfiske, och trollingfisket i Vänern är mycket populärt. I kommunen startar två längre vandringsleder, Karolinerleden och Pilgrimsleden. Två kortare promenader är Saedens runda vid Kroppefjälls fritidscenter och Rymdpromenaden som har sin utgångspunkt i Sundserud. Terrängspår för löpning och promenader finns i Åsensbruk, vid Kroppefjälls fritidscenter och vid Vita Sannar. Många sjöar och vattendrag i Dalsland är lämpade för kanoting. Riksintressen Kommunen har två riksintressen för det rörliga friluftslivet enligt Miljöbalken 3 och 4 kap: Dalslands sjö- och kanalsystem: Erbjuder natursköna vattenvägar och samtidigt mycket goda kanot- och fritidsbåtleder. Innehåller omtyckta utflyktsmål även för bilburet friluftsliv. Övriga berörda kommuner: Bengtsfors, Dals Ed, Åmål, Färgelanda samt Årjäng och Säffle i Värmlands län. Vänerns strand- och skärgårdsområden: Mångformig och naturskön kust med utsökta tillfällen till båtsport, bad, fiske, natur- och kulturstudier. Goda replipunkter (stödjepunkter att dra sig tillbaka till) även för landbaserat friluftsliv. Vänern har stort potentiellt värde för Översiktsplan för Mellerud Antagen 2010-06-16, Laga kraft 2010-07-16 18

fritidsfisket. Samtliga kommuner runt Vänern är berörda. Det rörliga friluftslivet är ett tillväxtområde för Melleruds kommun. Översyn och utökande av vandringslederna. Mellankommunalt intresse. Program för utveckling av Vänerkusten för att utveckla aktiviteter, strövstigar och tillgänglighet för både kommuninvånare och besökare. 3k. Övrig gemensam service Folkhälsa Socialnämndens service I Melleruds kommun finns idag särskilda äldreboenden i Melleruds tätort, tre boenden, Åsensbruk, ett boende, Dals Rostock, två boenden. Ett boende kommer under 2010 att omvandlas till trygghetsboende. I Melleruds tätort och Dals Rostock finns vardera ett hus med serviceinriktning. 210 hushåll i kommunen har trygghetstelefoner. För stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning finns cirka 45 platser fördelade på nio boenden. Ett av dessa ligger i Dals Rostock, övriga inom Melleruds tätort. Utöver detta bedrivs daglig verksamhet på fem ställen i Melleruds tätort. Hälso-, sjuk- och tandvård Regionen driver vårdcentral och folktandvård i Melleruds tätort. Distriktssköterskemottagning finns även i Dals Rostock och Åsensbruk. I Melleruds tätort finns en privat läkarmottagning samt en privat tandläkarmottagning. När vårdcentralen är stängd är invånarna hänvisade till jourcentralen vid Dalslands sjukhus i Bäckefors samt akutmottagningen vid NÄL. Sjukhusvård ges på Uddevalla Sjukhus och NÄL i Trollhättan. Antalet invånare i åldern 80+ ökar, vilket kommer att ställa ökade krav på kommunens insatser. Behovet av vård och omsorg kommer att öka. Det kommer också att krävas fler mellanformer för boende med lättillgänglig service. Bostadspolitik som möjliggör för äldre att bo kvar i det ordinära boendet så långt det är möjligt. Skapa platser för korttidsvård för äldre, tillgängliga med kort varsel. Byggande och bostadsanpassning som möjliggör att man kan bo kvar i bostaden även om man får funktionsnedsättning. Annan offentlig service Medborgarkontor På Storgatan i Melleruds tätort har kommunen ett medborgarkontor, tillika entré till kommunhuset. Arbetsförmedling och försäkringskassa Varken Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan har kontinuerlig bemanning i Mellerud. Närmaste kontor finns i Vänersborg. Polis Polisstationen i Mellerud har öppet fem timmar per dag, fyra dagar i veckan. I övrigt hänvisas till polisen i Åmål Parker och gator Arbete pågår med att utveckla gatubelysningen och sänka energikostnaderna. Målet är att kunna ha tänt på fler ställen, men till en lägre kostnad. Byte av lampor längs Storgatan. Antalet lekplatser i kommunen har de senaste åren minskat något, samtidigt som standarden på kvarvarande lekplatser har höjts. Lekplatserna ligger i första hand vid förskolor och skolor. Utöver detta finns lekplatser i Sunnanå hamn, Bränna, samt på Sjögatan och Gerdserud i Melleruds tätort. Ytterligare lekplatser är planerade i Dals Rostock och Åsensbruk. Införande av LED-lampor i gatubelysningen för att reducera energikostnaderna. Utveckling av befintliga parkområden. Utbyggnad av lekplatserna. Översiktsplan för Mellerud Antagen 2010-06-16, Laga kraft 2010-07-16 19

Kommersiell service Dagligvaruhandel (i första hand livsmedel) finns på följande platser i kommunen: Melleruds tätort, tre butiker kring Torget samt en öster om järnvägen, Åsensbruk, Dals Rostock och Grinstad. I Åsensbruk finns även blomsterhandel och spelbutik/kiosk. Sällanköpshandeln är i huvudsak koncentrerad till Melleruds tätort, vid Torget och Storgatan. Där finns apotek, Systembolag, TV/radio, kläder, sybehör, presentartiklar, bokhandel och pappersvaror, sportartiklar, samt smycken och klockor. Elaffärer finns i Melleruds tätort på Sapphultsområdet, byggvaror både på Sapphultsområdet och öster om järnvägen. I Melleruds tätort finns Dalslands Sparbank och Handelsbanken representerade med lokalkontor, i Åsensbruk Dalslands Sparbank. I Melleruds tätort finns ett tiotal restauranger och gatukök. Åsensbruk och Dals Rostock har pizzerior. I Dals Rostock finns restaurang på Kroppefjälls Spa. Sommartid finns det restauranger även i Sunnanå och Håverud. Bemannad bensinstation finns endast i centrala Mellerud. Automatstationer finns i Mellerud, Grinstad och Dals Rostock. De senaste åren har sett ett antal affärsnedläggningar i Mellerud. Bland annat har möbelhandeln lagt ner. Samtidigt har nyetableringar skett. Även inom bensinbranschen har nedläggningar skett. Fortsatt utveckling av Mellerud som regionalt affärscentrum Aktiviteter för att locka folk till de områden där det finns affärer. 3l. Naturvårdsintressen Karta 3.1: Sammanställning över riksintressen Parallellt med denna översiktsplan har kommunen tagit fram ett naturvårdsprogram. Naturvårdsprogrammet kan ses som en fördjupning av detta avsnitt. Programmet innehåller utförligare beskrivningar av de områden som tas upp i översiktsplanen. De båda planerna har samfasats under arbetets gång. Naturvårdsprogrammets mål Naturmiljöer och strövområden ska utvecklas för att främja en aktiv och meningsfull fritid. Kunskapen om Melleruds natur och dess värden ska öka. Melleruds kommun ska vara ett föredöme ur naturvårdshänseende vid skötseln av kommunens mark. Naturvård, friluftsliv och rekreation ska vara prioriterade. De av kommunen utsedda ansvarsarterna ska stärkas i sina bestånd. Naturmiljöer med höga natur- och kulturmiljövärden bör bevaras. Våra sista orörda kvartsitknattar, bl a den största Skalåsknatten, bör bevaras. Det finns flera typer av naturskydd, som ger olika grad av skydd åt området. De skydd vi hänvisar till i detta avsnitt är följande: Natura 2000 Beslut om vilka områden som ingår i Natura 2000 tas av EU-kommissionen på förslag av medlemsländernas regeringar. Till grund ligger fågeldirektivet från 1979 och habitatdirektivet från 1992. I Sverige skyddas områdena genom Miljöbalken. Totalt finns det i Sverige 4 100 Natura 2000- områden. 13 av dessa ligger inom Melleruds kommun. För varje område finns en bevarandeplan som har fastställts av Länsstyrelsen. För åtgärder eller verksamheter inom Natura 200-områden gäller särskilda regler. Tillstånd ska i princip allltid inhämtas från Länsstyrelsen eller vattendomstolen. Statliga naturreservat inrättas av länsstyrelsen, efter samråd med Naturvårdsverket. För varje reservat finns särskilda föreskrifter som syftar till att bevara de naturvärden som finns där. Av landets cirka 3 100 naturreservat finns sju inom Melleruds kommun. Kommunala naturreservat är av kommunen inrättade skyddsområden, med kommunala skötselplaner och särskilda skyddsföreskrifter. För närvarande finns det tre kommunala naturreservat i Mellerud. Det krävs särskilda tillstånd och dispenser för att få vidta åtgärder eller bygga inom naturreservaten, oavsett om de är kommunala eller statliga. Biotopskydd är ett skydd som ges områden med stor biologisk mångfald. Beslut om så kallat särskilt biotopskydd tas av Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen. Det finns också ett generellt biotopskydd för alléer längs en väg/tidigare väg, samt åkerholmar (med en areal av högst 0,5 hektar), källor, öppna diken, odlingsrösen, pilevallar, stenmurar, småvatten och våtmarker när de ligger i jordbruksmark. Översiktsplan för Mellerud Antagen 2010-06-16, Laga kraft 2010-07-16 20

Bestämmelserna om biotopskydd är en förbudslagstiftning, vilket innebär att det krävs dispens för att vidta åtgärder eller byggnationer inom de områden som åtnjuter detta skydd. I Melleruds kommun finns cirka 25 områden med särskilt biotopskydd. Djur- och växtskyddsområden innebär att Länsstyrelsen eller kommunen får meddela föreskrifter som inskränker rätten till jakt eller fiske eller allmänhetens eller markägarens rätt att uppehålla sig inom området. Skyddet kan gälla viss tid på året för att t ex fåglar ska kunna häcka ostört. I Mellerud finns ett sådant område, Kräklingarna i Vänern. Riksintresse för naturvård enligt Miljöbalken 3 kapitlet 6. Inom Melleruds kommun finns följande områden som är förklarade riksintressen: Lunneboområdet Dalformationens landskap Kroppefjäll (det vi i denna plan kallar Södra Kroppefjäll) Gösjön Hjortens Udde Vänern med strandområden och öar Områdena beskrivs närmare i det områdesvisa avsnittet. Stora orörda områden finns främst i det som i denna plan benämns Södra Kroppefjäll och i viss mån i sjö- och skogslandskapet. Enligt Miljöbalken 3 kap 2 ska dessa områden så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka deras karaktär. Karta 3.1 visar en sammanställning över samtliga riksintressen. Karta 3.2 visar de olika naturvårdsintressena Naturvårdsintressen område för område Dalboslätten Gösjön är en grund och näringsrik slättsjö omgiven av ett madområde, norr om Melleruds tätort, öster om Europaväg 45. Den är riksintresse utifrån sin rika flora och eftersom sjön är en viktig häcknings- och rastplats för våtmarksfåglar. Vänern och Vänerstranden Delar av Vänerkusten har naturvårdsområden av riksintresse. Yttre Bodane (i Åmåls kommun) och Kräklingarna är ett öområde som både är förklarat riksintresse för naturvård, samt utsett till Natura 2000-område och till fågelskyddsområde. Det är ett stort orört skärgårdsområde med en artrik fågelfauna. Landstigningsförbud råder under vår och sommar. Området kring Holmsåns mynning, alldeles norr om Sunnanå Hamn är ett kommunalt naturreservat. Mynningen är en intressant fågellokal. Idag minskar antalet arter på grund av igenväxning av mynningen och därför ingår vassröjning i skötselplanen. Hjortens Udde och Hindens rev är en av de längsta och mest instruktiva randbildningarna i den mellansvenska israndzonen, med välutvecklad randmorän som sträcker sig tvärsöver Vänern med flera undervattensgrund. Hela Vänern, med öar och strandområden, är av riksintresse på grund av de natur- och kulturvärden som finns där. Södra Kroppefjäll Hela Kroppefjällsområdet söder om väg 166 är förklarat riksintresse för naturskydd. Södra Kroppefjälls myrar är ostörda och innefattar botaniskt intressanta rikkärr i vildmarksmiljö. Myrkomplexen öster om Högsäter har höga naturvärden beroende på storlek, mångformighet och orördhet. Teåkersälven och Stommebäcken (även Natura 2000-område) är lek- och uppväxtområde för flodpärlmussla. Öring, flodkräfta och glacialmarina relikter förekommer. Stora Halängen är representativt för Dalformationens tektonik. Här finns också förekomst av strandhak och klappervallar som varav översta vallen markerar läget för högsta kustlinjen. I sydvästra delen av området ligger ett statligt naturreservat som även är klassat som Natura 2000. Reservatet består av ett vidsträckt vildmarksområde med ett rikt växt- och djurliv. Skogen utgörs i huvudsak av medelålders barrskog. Där finns också ett fint myrområde. Reservatet sträcker sig även in i Färgelanda och Vänersborgs kommuner. I södra delen av området, i Örs Säter, Linde, Örs Eriksbyn, Vrångebäck och Kvarnen, finns en rad biotopskydd, mestadels äldre naturskogsartade skogar. Dals Rostocks kommunala naturreservat, runt Mörttjärn, innehåller en upprustad kulturhistorisk led med monument, kallad Dr Saédens runda. I området finns också en hel del gamla träd, hasselbestånd och idegran som behöver bevaras. Uddbräken växer också här. Norr om Örsjön återfinns Hult, biotopskyddade källor med omgivande våtmark. Strax väster om Dals Rostock ligger Hällan, Natura 2000-område med gräsmark Översiktsplan för Mellerud Antagen 2010-06-16, Laga kraft 2010-07-16 21

och hällar med hällebräcka samt biotopskyddad kalkmarkskog och granskog. Här finns också det statliga naturreservatet Svarvaretorpet, även Natura 2000-område. Där växer Sveriges största samlade bestånd av ormbunken uddbräken. Tillsammans med beståndet strax söderut i Dals Rostocks naturreservat samt bestånden vid Gråpälsan några kilometer söderut och på Ranneberget är det en av de få förekomsterna av uddbräken i Sverige. Kabbo, öster om Kabbosjön, är ett Natura 2000-område som innehåller små tjärnar med ag. Kabbo har också biotopskyddad skog norr om Kabbosjön. Teåker, vid Teåkersjöns, har biotopskyddad skog. Norra Kroppefjäll Norra Båsane, sydväst om sjön Erve, är ett statligt naturreservat med över 300 olika arter av mossor. Området är också Natura 2000. Lunneboområdet har unika blockvallar tillhörande mellansvenska israndzonen. Lunnebomossen är en väl utbildad platåmosse. Den är mångformig och representativ för den naturgeografiska regionen. I omgivningarnas många rikkärr finns en artrik flora. Området är riksintresse. Vid Lunnebo finns också ett område med rikkärr och barrskog som har Natura 2000- status. Vid Hallersbyn finns biotopskyddade örtrika sumpskogar. Sjölandskapet och Dalslands Kanal Dalformationens landskap sträcker sig genom norra och västra delen av området, från östra sidan av Kroppefjäll till norr om Håverud och Ryrhalvön. Stora delar av området är riksintresse för naturvården. Söder om Erve, strax norr om väg 166 ligger Årbolfjället, med biotopskyddade vattendrag och småvatten. sällsynta lavar. Området är av stor betydelse för den hotade vitryggiga hackspetten. Ränsliden, vid sjön Ränn, väster om Erve finns, förutom rika hagmarker, en biotopskyddad äldre naturskogsartad skog med sällsynta lavar. På Lianefjället, väster om Åklång, finns tre biotopskyddade områden i Krökersrud. Områdena innehåller ras- eller bergbranter och blandad skog. Det statliga naturreservatet Buterud och det kommunala naturreservatet Ramslöksdalen, som ingår i Natura 2000-området Råvarp, bildar ett sammanhållet område som sträcker sig in i Bengtsfors kommun. Ramslöksdalen har en fin flora med flera sällsynta växter som ramslök, tandrot, spåtistel, klippoxel med mera. I området har vitryggig hackspett, mindre hackspett och hasselsnok observerats. Råvarp utmärks av löv- och barrskog. Intill Upperud finns två Natura 2000- områden, Östebo och Mjölkudden, som utmärks av en bergig strandzon och hällebräcka. I Upperud finns också biotopskyddad kalkmarksskog. Ryrhalvön är ett statligt naturreservat, tillika Natura 2000-område. Här finns kalkhaltiga betes- och slåttermarker med en rik flora, med bland annat gullviva och orkidén Sankt Pers nycklar. Här finns också alvarmark liknande den på Öland och Gotland, samt ängs- och betesmark. På Björkön, i Svanefjorden, söder om Ryrhalvön finns biotopskyddad kalkmarksskog. Det statliga naturreservatet Svankila ligger på ömse sidor om vägen mellan Köpmannebro och Skålleruds kyrka. Här finns en värdefull flora och fauna, en väl bevarad änggranskog, en kalkpåverkad lövskog med stor andel ädellövträd samt flera mindre sumpskogar. Skålleruds-Backen har två biotopskyddade områden, med örtrika sumpskogar. Vid Kroken, strax norr om sjön Nären, finns äldre naturskogsartad skog med biotopskydd. Kommunen har fastställt ett naturvårdsprogram för arbetet med att bevara naturvårdsintressena. Ranneberget, söder om sjön Åklång, norr om Anolfsbyn, är ett statligt naturreservat och även Natura 2000-område. Området består av en förkastning som avslutar Kroppefjäll österut. Berget består av lättvittrade och näringsrika bergarter som innebär att floran blir intressant. I rasbranterna växer en del ädellövskog med inslag av Besökskartan till naturguiden Upplevelsenatur i Mellerud, som tagits fram i samband med naturvårdsprogrammet, kommer att ge ökade möjligheter för kommuninvånare och besökare att ta del av de naturmiljöer som finns i kommunen. Översiktsplan för Mellerud Antagen 2010-06-16, Laga kraft 2010-07-16 22

Naturvårdsprogrammet kommer att ge ökat stöd för bevarandet av unika naturmiljöer. Det bör användas som underlag i samband med all fysisk planering. 3m. Strandskyddsbestämmelser En ny strandskyddslag har beslutats av riksdagen. Lagen är i kraft sedan 2010-02- 01. Enligt lagen kan kommunen i sin översiktsplan ange områden för landsbygdsutveckling, där kommunen utifrån lagens skrivningar om särskilda skäl kan ge dispens från strandskyddsbestämmelserna. Riktlinjer för hur detta ska hanteras har utarbetats gemensamt av Naturvårdsverket och Boverket. Idag gäller generellt strandskydd 100 meter från strandlinjen, på land och i vatten, för sjöar och större vattendrag. Som större vattendrag räknas Stampälven-Storån, Krokån-Dalbergså, Frändeforsån och Holmsån. Utökat strandskydd 200 meter gäller längs Dalslands kanal, och runt Åklång, Upperudshöljen, Spången, Östebosjön, Svansfjorden med undantag av Ryrsjön, Ånimmen, Erve, Rännen, Lysevattnet, Marsjön, Teåkerssjön, Kabbosjön, Örsjön, Stora och Lilla Kolungen, Näsölen, Nären och Gösjön. Längs hela Vänerkusten gäller 300 meter strandskydd. Strandnära boende, både för permanentboende och fritidsboende, efterfrågas i allt högre grad. Med stöd av denna översiktsplan tydliggöra kommunens syn på var strandnära byggande ska tillåtas och var strandskyddet ska gälla fullt ut. 3n. Övriga allmänna intressen Material, mineraler Livarebo-Ullerud-området har av SGU och Naturvårdsverket utpekats som riksintresse för kvartsitbrytning. Försvarsintressen Enligt uppgift finns inga försvarsanläggningar av riksintresse i kommunen. Översiktsplan för Mellerud Antagen 2010-06-16, Laga kraft 2010-07-16 23