Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Bilaga 1 Åtgärdsplan Antagen av Kommunstyrelsen , 159
|
|
- Martin Åström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Bilaga 1 Åtgärdsplan Antagen av Kommunstyrelsen , 159 Nedan följer ett 40-tal åtgärder som är ett led i att försöka uppfylla kommunens miljömål och de statliga miljömålen. Åtgärderna kopplas i höger kolumn till respektive nationellt miljökvalitetsmål. De nationella miljökvalitetsmålen som berör naturvården är följande: 8. Levande sjöar och vattendrag, 11. Myllrande våtmarker, 12. Levande skogar, 13. Ett rikt odlingslandskap, 15. God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Beträffande några av åtgärderna som redovisas kommer ställningstagande först att ske vid första revideringen av naturvårdsprogrammet år För att ge en bredare bild av alla naturvårdsåtgärder innefattar naturvårdsprogrammet, utöver vad kommunen ska göra, också vad myndigheter, organisationer, ideella naturvårdsföreningar, naturguider och markägare kan göra för åtgärder. ÅTGÄRD HUVUDANSVARIG TIDS- Kunskap och information 1 Naturinformation till allmänheten om strövstigar, skådarplatser, utflyktsmål och andra tips på fin natur görs på hemsidan. 2 Tryckt naturinformation t ex Upplevelsenatur i Mellerud, Våtmarker i Mellerud och Vackra byars väg finns på Medborgarkontoret, turistbyrån i Håverud, Dalslands miljökontor, Källhults bygdegård samt Örtagården i Dals Rostock och ligger på kommunens hemsida. ställer samman aktuell info (på uppdrag av Melleruds kommun) och ger till hemsidesansvarig. Kommunstyrelsen (KS) betalar tillkommande tryckning på kommunens kopiator utöver första omfattande utgivningen. Dalslands miljökontor (på uppdrag av Melleruds kommun) reviderar vid behov Upplevelsenatur i Mellerud och ger till ansvarig för hemsidan. Löpande uppgradering 8, 11, 12. April årligen 8, 11, 12. 1
2 3 Kalendarium över naturhändelser under sommaren i Melleruds kommun, Natur på Dal från de ideella naturvårdsföreningarna kompletteras med Västkuststiftelsens, kommunens och de privata naturguidernas kalendarium. Visas också på hemsidan. 4 Naturguidning i Melleruds kommun 5 Informera om de utsedda ansvarsarterna ormbunken uddbräken, blomman hällebräcka, flodkräftan och den vitryggiga hackspetten samt utsedd ansvarsmiljö Kalkrika hällmarker. 6 Gösjön skådarplats, nytt fågeltorn med ny information om denna fina fågellokal. Eventuellt fler rastplatsmöbler. i samarbete med lokala naturguider och redaktionen för Natur på Dal. Ska finnas på Medborgarkontoret, turistbyrån i Håverud och biblioteket. Ges till ansvarig för hemsidan. Dalslands Ornitologiska Förening i samarbete med markägaren och Skogsstyrelsen. Ev också samarbete m Vägverket. En gång per år 8, 11, 12, 15, och Se kalendarium över naturhändelser i Melleruds kommun, ofta sker naturguidning med olika föreningar men man kan också anlita någon av de olika naturguiderna. Föreningsevenemang eller på uppdrag 8, 11, 12, 15 och , och , 11, 15 och 7 Natur för nysvenskar, ett integrationsprojekt på uppdrag av Melleruds kommun. 8, 11, 12, 8 Rapportsida på nätet om Melleruds natur med vårtecken som de första vårfåglarna, vårblommorna, fjärilarna etc. Hemsidesansvarig och Fortlöpande med start mars , 11, 12, 2
3 9 Guidning i Kulturreservat Åsnebyn som är ett av tre kulturreservat i Västra Götaland Hjortens udde, informationstavla och geologisk guidning 11 Naturguidning i statliga naturreservat Betydelsen av naturen är stor med tanke på hälsan. Guidningar i Dals Rostock i Örtagården och Mörttjärns naturreservat invid Kroppefjälls Spa. 13 Gemensam guide med kartor till naturen i Dalsland. Hållbar planering Hushållningssällskapet Väst, på uppdrag av Melleruds kommun, ev geologisk guidning Västkuststiftelsen i samarbete med lokal naturguide Kommunalförbundet Dalsland genom samt Dalslands Turist AB På uppdrag eller vid särskilda evenemang 12, 13, 15 och 16, delmiljömålen 12.1, 12.2, 12.3, 15.2 och och Fortlöpande när resurser finns 8, 11, 12, På uppdrag 11, 12, 15 och När extern finansiering ordnats. 8, 11, 12, 14 Markområden, geologiska formationer, sjöar, vattendrag och stränder som är värdefulla för friluftsliv, växt- eller djurliv redovisas i översiktsplanen och andra aktuella planer samt beaktas vid bygglovgivning respektive vid dispensprövning från strandskyddsbestämmelserna. Samhällsbyggnadsförvaltningen i samråd med Dalslands miljökontor. Fortlöpande 8, 11, 12, 15 Skogen sköts enligt Grön skogsbruksplan för kommunal skogsmark. Samhällsbyggnadsförvaltningen Fortlöpande 12, 15 och 3
4 16 Uppdatera Trädplanen för kommunal park- och naturmark för Melleruds tätort och ta med Åsensbruk, Åsebro, Dals Rostock och Dalskog. Syftet är att tillgodose människors behov av gröna miljöer i eller i närheten av tätorterna. En satsning på bl a Järnvägsparken i Åsensbruk och P D Lundgrens torg i Mellerud. Samhällsbyggnadsförvaltningen År , delmål Naturvårdsprojekt 17 De värdefullaste odlingslandskapen och ängs- och hagmarkerna hävdas genom slåtter eller bete. 18 Betespool och slåtter för att skapa mer öppna ängs- och hagmarker och bevara hotade arter i odlingslandskapet, genom Landsbygdsutvecklingsprogrammet eller andra EU-stöd 19 Vassröjning i Sunnanå naturreservat enligt skötselföreskrifterna (gjordes första gången 2008) 20 Vassröjning i Gösjön, sjörestaurering Markägare samverkar med Länsstyrelsens landsbygdsenhet genom att söka miljöstöd. Några områden sköts som reservat., markägare, djurägare, Länsstyrelsens landsbygdsenhet, medverkar i delprojektet Betespool under förutsättning att Vackra Byars Väg beviljas projektstöd. Samhällsbyggnadskontoret i samarbete med bl a Ornitologiska föreningen. Verksamheten fortsätter 13, 15 samt 16, delmål och , 15 samt 16, delmålen 13.1, 1 och och och och 11. 4
5 21 Röjning av förbuskade Vänerskär inom Sunnanå naturreservat så de blir öppna igen. Enstaka skärgårdstallar sparas. Igenväxande skär är negativt för häckningsresultaten för Vänerns vitfåglar. 22 Skapande av fler våtmarker, vilket bl a gynnar den biologiska mångfalden (t ex den större vattensalamandern som är en EU-art som Sverige har ansvar för). Våtmarker fångar också näring. 23 Åtgärder i högt klassade värdefulla lövskogar eller för enskilda träd. Många skogar med höga naturvärden har orördhet som mål. Ornitologiska föreningen i samarbete med (på uppdrag av Melleruds kommun). Kommunen kan bjuda på bränsle till röjsågarna. Markägare samverkar med Länsstyrelsens landsbygdsenhet genom att söka miljöstöd. Markägare har också samråd med Länsstyrelsens vattenvårdsenhet. Skogsstyrelsen ansvarar för åtgärder i biotopskyddsområden och vid naturvårdsavtal. På övrig mark ansvarar markägaren för skötseln i dialog med Skogsstyrelsen. Länsstyrelsen har ansvar när det gäller enskilda träd. Statens resurser prioriteras dels till utpekade områden via Strategi för formellt skydd av skogsmark dels efter olika åtgärdsprogram. En strategi för prioritering av skötsel är under utarbetande samt 16, delmålen 1 och 2. Fortlöpande 11 samt 16, delmålen 11.2, 1 och 2. Fortlöpande 12 samt 16, delmålen 12.1, 12.2, 1 och 2. 5
6 24 Medverka i åtgärder som i huvudsak finansieras med statliga eller EUmedel för återställning och förbättring av biotoper t ex lägga ut sten, utsättning av djur och växter, ta bort vandringshinder och anlägga fiskvägar. Bevara flodkräftan och förstärka fiskbiotoper. 25 Fler vägprojekt i kommunen likt Vackra byars vägar Kommunstyrelsen eller (på uppdrag av Melleruds kommun), i samverkan med berörda fiskevårdsområden, Hushållningssällskapet Väst och Länsstyrelsens vattenvårdsenhet. Dalslands miljökontor medverkar i delprojektet Bevara flodkräftan om Vackra Byars Väg beviljas projektstöd. Bygdegårdsföreningar i samverkan med andra föreningar, Vägverket, Kommunstyrelsen m fl. Fortlöpande 8 samt 16, delmålen 8.1 och 8.2 Om lokalt intresse uppkommer 15 och Vandringsleder 26 Karolinerleden även kallad Karl XII:s led på Kroppefjäll (åtgärdad dec 2008), Skifferleden från OK-stugan Dals Rostock (åtgärdad 2006), Pilgrimsleden från Holms kyrka till Edsleskog (i stort behov av åtgärd) och Rymdpromenaden (åtgärdad 2005 vissa planeter behöver renoveras) får regelbunden röjning, ledmarkering och visas på hemsidan. Många aktörer (däribland Dalslands Turist AB, Föreningen Kroppefjälls Vandringsleder och samordnar upprustning av leder i Hushållningssällskapets pågående förstudie inför genomförande av projekt. 12 och 15 6
7 27 Sjöskogens strövområde ska utvecklas. Till dess sker ordinarie skötsel/erforderligt underhåll. Samhällsbyggnadskontoret, parkförvaltningen Eventuell utveckling av området tas ställning till 12 och Märkning av befintlig strövstig i Dals Rostock som utgår från Bringsrovägen, (väster om Hembygdsgården), i trollskogsaktig natur bland spännande stenformationer och vacker utsikt. Samhällsbyggnadskontoret, parkförvaltningen sätter vägvisare efter överenskommelse med markägaren. 12 och Närnaturmiljön väster om tätorten Mellerud får strövslinga från Västerråda som ansluter i Åsnebyn. Samhällsbyggnadsförvaltningen i samarbete med markägare, Vägverket m fl. 12 och 15 Naturinventeringar 30 Inventering görs av kärlväxter, fåglar, mossor, lavar, svampar och vissa insekter i Ramslökedalens naturreservat, Mörttjärns naturreservat och Sunnanå naturreservat. i samråd med Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen, Naturskyddsföreningen, Dalslands Ornitologiska förening och Dalslands Botaniska förening. 11, 12, 13, 15 och 7
8 31 Inventera lokalerna för de utvalda ansvarsarterna som alla är knutna till Dalformationen. Efter inventering görs bedömning av relevanta naturvårdsåtgärder. Ansvarsarterna är ormbunken uddbräken, blomman hällebräcka, flodkräftan och, den vitryggiga hackspetten. Gotlandsag bör också inventeras. Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen utför inventering och rådgivning, skötsel samt skydd enligt Åtgärdsprogrammet för vitryggig hackspett och dess livsmiljöer, , som anses gynna närmare 200 rödlistade arter i Sverige. Mellerud hör till ett prioriterat område. Ett nytt åtgärdsprogram är under utarbetande. Fortlöpande 8, 12, 13, 15 0ch Förslag till ansvar i övrigt (på uppdrag av Melleruds kommun) i samråd med Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen, Naturskyddsföreningen, Dalslands Ornitologiska förening och Dalslands Botaniska förening. 32 Kolungen - närnaturmiljö för tätorten Mellerud, rik slättsjö med fin flora. Inventering av växter i och runt sjön samt en fågelinventering. i samråd med Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen, Naturskyddsföreningen, Dalslands Ornitologiska förening och Dalslands Botaniska förening. 8, 12, 13, 15 och Underhåll 33 Kalkningen fortsätter. med stöd från Länsstyrelsen. Årligen 8, 12 och 8
9 Nya områden med naturskydd 34 Bevara de värdefulla geologiska bildningarna kvartsitknattarna varav Skalåsknatten är den förnämsta respektive ändmoränen vid Hjortens udde. Detta ska anges i Översiktsplanen. Fr o m , 15 och 35 Lunnebomossen bör undantas från ev täkter och brytning. Detta ska anges i Översiktsplanen. Fr o m , 12 och 16, delmål Översyn av behovet av långsiktigt skydd för de två våtmarksområden som finns med i Naturvårdsverkets Myrskyddsplan för Sverige. Dessa är Lunnebomossen resp Smörkullemossarna m fl (del av objektet Kroppefjäll och de finns nordost om Åsmuletjärn). Myrskyddsplanen ska genomföras enligt regionalt och nationellt delmål. Länsstyrelsen som i sin rapport 2008:77 beskrivit formerna för hur detta arbete ska gå till. På sikt när resurser finns 11, 12 och 16, delmål Bevara stora opåverkade områden med vildmarkskaraktär, som stora delar av Lianefjället och stora delar av Kroppefjäll, vilka har en mycket stor dragningskraft på turismen, inte minst i ett europeiskt perspektiv. Detta ska anges i Översiktsplanen. Byggnadsnämnden beaktar detta vid rådgivning och bygglovgivning. Fr o m , 12 och Olika former av täkter och liknande exploatering avrådes. Kommunen och Dalslands miljönämnd yttrar sig mot täkter och liknande exploatering på Kroppefjäll och Lianefjället. 9
10 38 Skogsstyrelsen genomför ett slags översyn över nyckelbiotoper utan formellt skydd inom ramen för Strategi för formellt skydd av skogsmark. Skogsstyrelsen Markägare har samrådsplikt med Skogsstyrelsen före åtgärd. 12 och 16, 12.1, 12.2 och 1. Övrigt 39 Ökade inköp av ekologiska livsmedel 40 Upprätta ett register över pågående och planerade provtagningar av sjöar och vattendrag. Sjöinventeringar ska också ingå. Inköpsansvarig Fortlöpande 13, regionala delmålet i samråd med Länsstyrelsen och 10
Bilaga 3. Åtgärdsplan
FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Version 2016-12-16 Bilaga 3. Åtgärdsplan Antagen av Kommunstyrelsen xx-xx, xx sköter Mörttjärns naturreservat så att besökare kan njuta av
Naturvårdsprogram för Melleruds kommun
Naturvårdsprogram för Melleruds kommun FÖRSLAG Version 04-05 Bilaga 3. Åtgärdsplan Mörttjärns naturreservat, Valas storharpa spelas Foto: Renée Olsåker Tillfällig bild Antagen av Kommunfullmäktige xx-xx
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 3. Åtgärdsplan Antaget av Kommunfullmäktige -05-14, 85 Ett av flera tänkbara ställen för kommunalt naturreservat är delar av Ellenö/ Sundsbroområdet, se punkt
Naturvårdsprogram för Melleruds kommun
aturvårdsprogram för Melleruds kommun Bilaga 3. Åtgärdsplan Ökade kunskaper om fågelarter enligt åtgärdspunkt 9, här storlom. Foto: ndreas ersson ntagen av Kommunfullmäktige 04-19 46 1 Bilaga 3. Åtgärdsplan
FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Version
FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Version 2016-11-28 Vänerkusten Foto: Jenny Pettersson Tillfällig bild Antagen av Kommunstyrelsen 2017-xx-xx xx Naturvårdsprogram för Melleruds
Naturvårdsprogram för Melleruds kommun
Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Vänerkusten Foto: Heléne Jonsson Antagen av Kommunfullmäktige 2017-04-19 46 Detta kan användas som insticksblad i det gamla huvudprogrammet från 2009 som i övriga
NATURVÅRDSPROGRAM. Karta 1. Skyddade naturområden. för Melleruds kommun, antaget KF Naturminnen. Statliga naturreservat
Karta 1 Skyddade naturområden Naturminnen Statliga naturreservat Kommunala naturreservat Statliga kulturreservat Biotopskydd Naturvårdsavtal Djur- växtskyddsområde Natura 2000 - Art- och habitatdirektivet
FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Version
FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Version 2016-12-16 Vänerkusten Foto: Jenny Pettersson Tillfällig bild Antagen av Kommunfullmäktige 2017-xx-xx xx 1 Naturvårdsprogram för Melleruds
Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
Naturvårdsarbetet i Mark. Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg
Naturvårdsarbetet i Mark Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg Arbetsuppgifter Naturvården i Mark Habitatdirektivet Aktuella Naturvårdsprojekt Invasiva arter Reservat Guide till naturen Frågor Arbetsuppgifter
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion
Olika skydd för naturen
NATURMILJÖ Förutom de naturmiljöer som har statusen riksintresse så har Emmaboda kommun många andra olika skyddsvärda naturområden. Skälen till att bevara sådana områden är många. Sveriges nationella miljömål
Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015
1 (5) Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-10-27 Dnr SBN 2014-487 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Gunnar Ölfvingsson Samhällsbyggnadsnämnden Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt
Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län
www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Nora kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Nora kommun antogs i kommunfullmäktige 28 april 2010. I denna kortversion
Ett rikt växt- och djurliv
Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet
Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön
BILAGA 11 2004-09-06 Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön Olofströms Kommun ansöker om bidrag med 68 302 kronor för delprojektet Agrasjön enligt beskrivning nedan. Projektets namn: Agrasjön Sökande
Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora
BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets
NATURVÅRDSPROGRAM. Härnösands kommun
NATURVÅRDSPROGRAM Härnösands kommun Innehåll 1. Inledning... 2 2. Syfte... 3 3. Mål... 4 3.1 Nationella miljökvalitetsmål... 4 3.2 Regionala miljömål... 4 3.3 Övergripande lokala mål... 5 4. Strategier...
Åtgärdsplan. Förklaring till förkortningar
4. Åtgärdsplan Åtgärdsplan De föreslagna åtgärderna som presenteras i programdelen är här sammanställda i tabeller som visar åtgärdsförslag fördelade efter ansvarsområde. Åtgärdsplanen fungerar som en
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-05-08 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram
SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:
PU 55/18. Avtal , Överenskommelse om intrångsersättning avs. upplåtelse av mark för bildande av naturreservatet Hårssjön-Rambo mosse
Avtal 41-2018, Överenskommelse om intrångsersättning avs. upplåtelse av mark för bildande av naturreservatet Hårssjön-Rambo mosse PU 55/18 Handläggare: Johan Gerremo Beskrivning Karta 1 Karta 2 Länsstyrelsen
Ansökan om bidrag för delprojekt 7 - Mossadammarna
BILAGA 7 2004-09-06 Ansökan om bidrag för delprojekt 7 - Mossadammarna Olofströms Kommun ansöker om bidrag med 24 962 kronor för delprojektet Mossadammarna Projektets namn: Mossadammarna Sökande kommun:
Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet
Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet Workshop 18 oktober 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-30 1 Punkterna 10-15 Punkt 9 Verktygslåda
1 Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Bilaga 1 Åtgärdsplan Förslag: Antaget av Kommunstyrelsen 2009-12-02, xx Nedan följer ett 40-tal åtgärder som är ett led i att försöka uppfylla kommunens miljömål
Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad
BESLUT 1(3) Naturvårdsenheten Jennie Niesel Borås Stad Miljöskyddskontoret Att. Jenny Pleym 501 80 BORÅS Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad BESLUT Beviljade projekt Länsstyrelsen
Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvård på Åstön
SLUTRAPPORT 2007-12-21 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvård på Åstön Projektets namn: Naturvård på Åstön Kontaktperson på kommunen:
NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR
NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR Stockholm 14 mars 2019 Mikael Lindberg Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-03-25 1 Bakgrund och motiv till områdesskydd Internationella konventioner
Naturreservatet Hällsö
Naturreservatet Hällsö Kaisa Malmqvist - Länsstyrelsens naturavdelning Jennifer Hood - Länsstyrelsens naturavdelning Maria Kilnäs - Länsstyrelsens naturavdelning Bengt Larsson - Västkuststiftelsen Varför
Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för
1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i
FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun
1 FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Version 2016-11-28 Bilaga 1. Nationella och kommunala miljömål I Ramslökedalens kommunala naturreservat syns trevliga mål Foto: Renée OlsåkerTillfällig
Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark
Landsbygdsprogrammet Flera förändringar för Ett rikt odlingslandskap Miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer försvinner Utvald miljö försvinner Men vissa delar blir nationella Andra tas bort: Restaurering
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Länsstyrelsens arbete med områdesskydd LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN
Länsstyrelsens arbete med områdesskydd Länsstyrelsen områdesskydd Djur- och växtskyddsområden Biotopskyddsområden Naturreservat Naturvårdsavtal Natura 2000 Naturminne Landskapsbildsskydd Naturreservat
Kommunal Författningssamling
Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE
Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder
Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra
Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1
Naturinformation Rapport 2015:1 Naturvårdsarter, Park och naturförvaltningen, januari 2015 Rapport, sammanställning och kartproduktion: Ola Hammarström Foton: och Uno Unger Layout: Ola Hammarström Denna
Därför har vi fått utmärkelsen Sveriges Friluftskommun 2010
SUNDSVALL Sveriges Friluftskommun 2010 Därför har vi fått utmärkelsen Sveriges Friluftskommun 2010 Sundsvalls kommun är sverigebäst på friluftsliv genom en medveten satsning på att öka sundsvallsbornas
Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening
www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande
Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF
TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering, prövning och lovgivning Antaget av Kommunfullmäktige 04-05-4, 85 Flygbild över Färgelanda
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-04-05 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden
1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten
BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige
1 (5) Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av naturreservatet Hult BESLUT Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige del av Kumla Hult 1:4 som naturreservat.
Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).
Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.
Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Fågelsångens naturreservat
SLUTRAPPORT 2006-10-26 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Fågelsångens naturreservat Projektets namn: Kontaktperson på kommunen: Stefan
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Dalarnas län
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Dalarnas län Förord Regeringens miljö- och klimatpolitik grundar sig i principen att det ska vara lätt att göra rätt. Politiken formas för att göra
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun
SLUTRAPPORT Datum 2010-05-10 Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun Ur förordningen
Bevara barnens skogar
Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en
Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet
ENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE
ENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2018-11-05 1 Innehåll Kommunens skogspolicy... 3 Inledning varför en skogspolicy?... 4 Vem ansvarar för kommunens skogar?...
16 Natur- och kulturmiljövård
16 Natur- och kulturmiljövård Natur- och kulturmiljövård är i många fall nära förbundna med och beroende av varandra. Människans bruk av de nyttor som naturen förmedlar ska ske på ett sådant sätt att arters
Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet
PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet Maria Hoflin, Upplandsstiftelsen Tommy Lennartsson, Upplandsstiftelsen, Centrum för Biologisk Mångfald Avgörande för miljömål i odlingslandskapet:
Untra naturvårdsplan Naturvårdsåtgärder och inventeringar gjorda på Fortums mark vid nedre Dalälven 2018
Untra naturvårdsplan Naturvårdsåtgärder och inventeringar gjorda på Fortums mark vid nedre Dalälven 2018 Ringbarkning av björk samt gransanering som pågår i svämskog på Rämsön 2018. Foto Pär Eriksson Pär
Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala
På Idön har kalkbarrskogen fått växa och falla lite som den vill. På marken ser man förra generationen av gran som nu är helt täckt av mossa. Betande djur gör att skogen blir lite mer öppen, men ändå behåller
Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog
Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11
Åtgärdsprogram för levande skogar
sprogram för levande skogar Hyggesfritt skogsbruk i Spikbodarna Östersunds kommun Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt
Mål och åtgärder. Foto: Simon Jonegård. Jönköpings kommuns Naturvårdsprogram
Foto: Simon Jonegård 81 Naturvårdsprogrammets mål och åtgärder berör huvudsakligen kommunägd mark och ska genomföras under programperioden 2009-2013. Tekniska utskottet är huvudansvarigt för att målen
Rädda Våneviks gammelskog!
Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Ljusnarsbergs kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Ljusnarsbergs kommun togs i fullmäktige 2009-12-17. I denna kortversion
FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun
FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Version 2016-12-16 Bilaga 1. Nationella miljömål och kommunala naturvårdsmål I Ramslökedalens kommunala naturreservat syns trevliga mål Foto:
Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering
Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering Vattendagarna 14/11 2017 Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental
Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner
2006-02-27 Bilaga 3 Diarienummer 511-24159-2003 Sida 1(6) Naturvårdsenheten Jörel Holmberg 0501-60 53 95 Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.
Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153
Information till prospekteringsföretag i Västerbotten
Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.
Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också.
Karl-Olof Bergman juli 2014 Linköpings universitet, avd för biologi Praktisk naturvård 15hp 140901-141031 Mål och syfte Kursens mål är att ge färdigheter i att kunna värdera natur med hög tillförlitlighet
Ansökan om bidrag för lokala naturvårdsprojekt sammanställning
1 ANSÖKAN 2012 Datum 2012-02-07 Länsstyrelsen i Västra Götalands län Naturvårdsenheten 542 85 Mariestad Ansökan om bidrag för lokala naturvårdsprojekt sammanställning Samtliga ansökningsblanketter skickas
Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun
1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning
Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete
Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika
SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG
SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård
Att anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Miljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera - och klimatutmaningar! Nu skrivs överenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt och synliggöra kommunernas och Landstinget
Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Mölndals Stad
BESLUT 1(3) Naturvårdsenheten 0501-60 53 32 Mölndals Stad Miljö- och hälskoskyddskontoret Lars-Erik Jevås 431 82 MÖLNDAL Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Mölndals Stad BESLUT Beviljade projekt
Ledningsdragningar Kommunerna markerar vandringsleder på olika sätt. Färgmarkering, höjd på markeringar och lösningar diskuterades.
Minnesanteckningar Naturvårdsgruppsmöte 2011-09-16 i Mark Deltagare: Svante Brandin Marks kommun Marie Nyberg Marks kommun Kerstin Furst Marks kommun Karl Edlund Uddevalla kommun David Alfredsson Uddevalla
En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson
En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk
Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län
Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs
Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2
2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...
NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER
NATUR Tomelilla kommun rymmer många olika landskapstyper. Den sydöstra kommundelen präglas av det låglänta landskapet vid Österlenslätten. Kommunens mellersta del, vid det som kallas Södra mellanbygden,
BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun
BILAGA 1 1(6) Datum 2014-12-16 Samhällsbyggnad Naturvård Arvika kommun Glafsfjorden Karta 11-20 Glafsfjorden är en stor och långsträckt sjö som omfattar flera större vikar och ett antal öar. Sjön är relativt
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
LANDSBYGDSUTVECKLING
Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer
Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.
Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet
Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16
Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt
Figur 7 Ekhage i Brannebol, ängs- och hagmarksmiljö MKB för Detaljplan 24 (46) Bostäder i Brannebol
I det öppna kulturlandskapet återfinns även flera stora fristående ekar, vilka utgör ekologiskt värdefulla strukturer för den biologiska mångfalden. Eken kan, om den får växa öppet och solbelyst, bli mycket