Naturvårdsprogram för Melleruds kommun
|
|
- Ebba Lindström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 aturvårdsprogram för Melleruds kommun Bilaga 3. Åtgärdsplan Ökade kunskaper om fågelarter enligt åtgärdspunkt 9, här storlom. Foto: ndreas ersson ntagen av Kommunfullmäktige
2 Bilaga 3. Åtgärdsplan enna åtgärdsplan är ett led i att försöka uppfylla de kommunala och statliga naturvårdsmålen, se nedan. Åtgärderna kopplas till kommunala respektive nationella miljömål, se respektive kolumn i nedanstående tabell. Åtgärderna involverar inte andra aktörer än Melleruds kommun och alslands miljö- och. aturvårdsmål för Melleruds kommun (G och H är nya mål fr.o.m. 2017). aturmiljöer och strövområden ska utvecklas för att främja en aktiv och meningsfull fritid. B. Kunskapen om Melleruds natur och dess värden ska öka. C. Melleruds kommun ska vara ett föredöme ur naturvårdshänseende vid skötseln av kommunens mark. aturvård, friluftsliv och rekreation ska vara prioriterat.. e av kommunen utsedda ansvarsarterna (flodkräfta, vitryggig hackspett, hällebräcka och uddbräken) ska stärkas i sina bestånd. E. aturmiljöer med höga natur- och kulturmiljövärden bör bevaras. F. Våra sista orörda kvartsitknattar bör bevaras, bl.a. Skalåsknatten som är störst. G. et rena vattnet i sjöar och vattendrag har stora värden för friluftslivet, som livsmiljö samt som dricksvatten och ska säkerställas för framtiden. H. Odlingsmarkerna bör brukas på ett sådant sätt att landskapsbild, biologisk mångfald samt jordbrukets kulturarv bevaras för kommande generationer. Åkermark ska hushållas med för nuvarande och framtida produktion. e åtta nationella miljökvalitetsmålen som berör naturvården är följande: 3. Bara naturlig försurning 7. ngen övergödning 8. evande sjöar och vattendrag 11. Myllrande våtmarker 12. evande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv. essa nationella miljömål beskrivs utförligt i Bilaga 1. 2
3 KY G till MU UR- VÅRS- MÅ KY- G O- E MÅE Kunskap och information B 1 nformation om naturvård på kommunens hemsida. etta har betydelse både för invånare och naturturismen. alslands miljö- och lägger materialet på ngår i befintlig budget B, och E 3, 7, 8, 11, 12, 13, 15 och 16 Boken atur i alsland ges ut första gången sommaren 2017 och beskriver fina naturområden och hur man hittar dit, allt material i boken kan nås via bl.a. Melleruds kommuns hemsida Kommunen länkar dit - aturinformation till allmänheten om utflyktsmål, naturreservat, vandringsleder m.m. Foldrarna Vackra Byars väg och Upplevelsenatur i Mellerud samt Våtmarkarker i Mellerud finns på Melleruds hemsida - aturkalender över naturhändelser (material från bl.a. Västkuststiftelsen, privata naturguider och atur på al som utges av ideella naturvården) etta har gjorts varje vår sedan
4 KY G till MU UR- VÅRS- MÅ KY- G O- E MÅE Kunskap forts. B - nformation om de utsedda ansvarsarterna (uddbräken, hällebräcka, flodkräftan och vitryggig hackspett) och utsedd ansvarsmiljö Kalkrika hällmarker - nformation om kommunens naturvårdsarbete med länk till naturvårdsprogrammet i pdf - Vårtecken där man kan rapportera in alslands miljö- och lägger materialet på ngår i befintlig budget Kommunen länkar dit Varje vår B, och E 3, 7, 8, 11, 12, 13, 15 och 16 nformation med länkar till änsstyrelsen och Skogsstyrelsen om bidrag till naturvårdsåtgärder. alslands miljö- och lägger materialet på Kommunen länkar dit. Förmedla information från änsstyrelsen om invasiva främmande arter, info läggs på hemsidan och ges vid behov till handelsträdgårdar m fl alslands miljö- och Kommunen länkar till Skapa en interaktiv karttjänst som kopplar texter i aturdatabanken till kartorna och tvärsom. lan- och byggenheten 2 Hjortens udde, en informationstavla tas fram över den geologiska formationen Bekostas av Melleruds kommun och arbete sker i samarbete med alslands- miljö- och B 15 och 16 4
5 KY G till MU UR- VÅRS- MÅ KY- G O- E MÅE Kunskap forts. B 3 Kompetenshöjning i naturvård säkerställs för personal som arbetar med skötsel av kommunal mark. Förråd/atur och ngår i befintlig budget. B och C 12, 15 och 16 Kommunens personal som sköter särskilt skyddsvärda träd erbjuds utbildning via änsstyrelsen. Förråd/atur och 4 Genom Skogen i skolan nationellt samarbetsprojekt ges information om skog och naturvård för elever i kommunens befintliga 5 skolskogar som finns i Mellerud (två st) Åsensbruk, als Rostock och Åsebro. essa skolskogar registreras hos Skogsstyrelsen. ya lärare/förskollärare informeras om att klasser/ förskoleklasser kan använda dessa skolskogar Samverkan med Skogsstyrelsen Skolskogarna sköts av Förråd/atur och enligt skogsbruksplanen Skolskogen i Sjöskogen sköter en privatperson Utbildningschefen ande ande, B och C 12, 15 och 16 5 Öka artkunskapen hos barn och ungdomar. Fältstudier pågår i geografi. Skolan ande och B 15 och 16 Hållbart skogsbruk utan kalhuggning finns med i kunskapsinlärningen. Mulleskola kan ingå för intresserade förskolor. 5
6 KY G till MU UR- VÅRS- MÅ KY- G O- E MÅE Kunskap och information fortsättning B 6 Skridskobana på våtmark/plan yta på vintern då det är kallt en längre period. Skolorna i samverkan med intresserade föräldrar. Vid lämplig väderlek 15 7 aturvandring för personer med funktionsnedsättning. ysvenskar erbjuds naturguidning samtidigt alslands miljö- och i samverkan med Kommunala Funktionshinderrådet En gång per år Start 2017 och ntegrationshandläggningen Ordinarie budget inom SS/ntegrationen som arr. resa och vid behov personal, B och C 15 och 16 8 Grusning av stigen söder och norr om Mörttjärn Förråd/atur och Fortlöpa nde C 15 9 Öka kunskaperna om fågelarter i Mellerud Ett häfte som trycks upp och finns att få för allmänheten och skolor Melleruds kommun i samverkan med alslands Ornitologiska förening 2017 lansering ev. januari B 8, 11, 12, 13, 15 och 16 6
7 KY G till MU UR- VÅRS- MÅ KY- G O- E MÅE Hållbar planering, underhåll och inköp, B, C,, E och G 10 Riktlinjer för hänsyn till naturvärden i planer och beslut följs enligt en ny bilaga 2 lan- och byggenheten respektive alslands miljö- och Fr o m 2017 C och E 11, 12, och Skogen sköts enligt Grön skogsbruksplan. enna ska uppgraderas 2017 och då bör kommunal skogsmark certifieras med FSC och/eller EFC. Förråd/atur och ngår i befintlig budget., C, och E 11, 12, 15 och e tre kommunala naturreservaten sköts enligt skötselplan. Skötselplanerna uppdateras vid behov. Förråd/atur och ngår i befintlig budget., B, C,, E och G 12,15 och rädplan för tätorterna tas fram för skötseln av träd och buskar på kommunal park- och naturmark, för de större tätorterna. Förråd/atur och Budgeteras särskilt, ca kr., B och C 15 och 16 Efter antagande sker skötseln enligt denna plan. Förråd/atur och Förbättra undgrens park med perenna växter och buskar så parken blir inbjudande för besökare. Förråd/atur och
8 KY G till MU UR- VÅRS- MÅ KY- G O- E MÅE 14 En träddepå finns för Melleruds organisation nära Mellerud, dit nedtagna äldre lövträd och träddelar förs i de fall de inte kan ligga kvar på växtplatsen, detta för att gynna biologisk mångfald. Förråd/atur och C 12, 15 och alslands miljökontor ska vara aktiva i arbetet i Upperudsälvens och albergså/ Holmsåns vattenråd. Vattenråden bör vara drivande i att föreslå biotopförbättringar och konkreta åtgärder (utöver kommunens redan beslutade och självklara åtaganden som V-plan och avloppsåtgärder). alslands miljö- och, B,, E, och G 7, 8, 11, 15 och Kalkningen fortsätter enligt den regionala kalkningsplanen. alslands miljö- och med statligt stöd från änsstyrelsen. Årligen G och 3, 8, 11, 12 och Vassröjning i Sunnanå naturreservat enligt skötselföreskrifterna (gjordes första gången 2008 och andra gången 2010) Förråd/atur och 2017 respektive 2022 C och E 8, 11 och 16 8
9 KY G till MU UR- VÅRS- MÅ KY- G O- E MÅE 18 rbeta för långsiktig lösning av underhåll och skötsel av befintliga vandringsleder, eller nya som binder samman lederna, vilket innebär följande leder: a) ilgrimsleden Förråd/atur och i samråd med alsland urist B, ideella föreningar, eader, Föreningen Kroppefjälls Vandrare, änsstyrelsen, Skogsstyrelsen m fl, B och C 12 och 15 b) Karl X:s väg c) Strövstigar söder och norr om Vita Sannar Skifferleden och Rymdpromenaden underhålls inte. Förråd/atur och arbetar med c) samt även med informationstavlor 19 Samråd om åtgärder för att minska nedskräpning (i första hand på kommunägd mark). Förråd/atur och och alslands miljöoch nom befintlig budget C Vid inköp av pellets/flis ställs krav (om möjligt) på att det inte kommer från naturvärdesträd, inte heller från gamla, grova, ihåliga, murkna träd eller träd som står döda. nom befintlig budget E 12 och 16 9
10 KY G till MU UR- VÅRS- MÅ KY- G O- E MÅE 21 Se över alla grillplatser och rusta upp vissa grillplatser. En karta tas fram som visar grillplatser och läggs på kommunens hemsida. ya naturvårdsprojekt 22 Skapande av fler våtmarker/fördröjningsmagasin på kommunal mark, utreds inom det påbörjade Vplanarbetet. 23 Genomgång med länsstyrelsen av nationella åtgärdsprogram för rikt växt- och djurliv som berör alsland. 24 Medverka i åtgärder som i huvudsak finansieras med statliga eller EUmedel för återställning och förbättring av biotoper t. ex. lägga ut sten, utsättning av djur och växter, ta bort vandringshinder och anlägga fiskvägar. Förråd/atur och Föreningar tillfrågas om de kan hjälpa till med skötseln och underhåll av grillplatserna. V-enheten i samråd med alslands miljöoch Utredning sker inom befintlig budget, fortsatt detaljplanering och anläggande kräver särskilt beslut och budget ärefter vid tillkommande åtgärdsprogram alslands miljö- och medverkar/ansöker om stöd under förutsättning att berörda fiskevårdsområden tar initiativ eller änsstyrelsens vattenvårdsenhet. oc C 15, C,, E, F och G 2017 C, E, F och G alslands miljö- och. Gemensamt för alla alslandskommunerna Fortlöpa nde 7, 8, 11 och 16 E 12 och 16,, E och G 8 och 16 10
11 KY G till MU UR- VÅRS- MÅ KY- G O- E MÅE aturinventeringar B och 25 Samråd om behov av inventeringar av kärlväxter/fåglar/mossor /lavar/svampar eller vissa insekter i utvalda områden, bl.a.i de tre kommunala naturreservaten. nventeringar avser även vattenlevande organismer. alslands miljö- och samråd med Skogsstyrelsen, änsstyrelsen, ordals aturskyddsförening, alslands Ornitologiska förening och alslands Botaniska förening. B 11, 12, 13, 15 och 16 Gotlandsag bör också inventeras. Kolungen, tätortsnära med fin flora, bör också inventeras. Sker gemensamt för alla alslandskommunerna. Samordnas med punkt Samråd om eventuell inventering av lokalerna för ansvarsarterna (uddbräken, hällebräcka, flodkräftan och vitryggig hackspett) nventeringarna ska leda till relevanta naturvårdsåtgärder. alslands miljö- och i samråd med Skogsstyrelsen, änsstyrelsen, ordals aturskyddsförening, alslands Ornitologiska förening och alslands Botaniska förening. B och 8, 12, 13, 15 och 16 Sker gemensamt för alla alslandskommunerna. Samordnas med punkt
12 27 Uppdatering av Ängsoch betesmarksinventeringen. Miljökontoret och lanoch byggenheten ska träffa andsbygsenheten för att diskutera om Ängs- och betesmarksinventeringen från kan sammanföras med uppgifter om senare utbetalade miljöersättningar för ängs- och betesmarker, till ett nytt skikt, varefter kommunen kan utföra klassning i klasserna 1-3, enligt ny metodik som tagits fram i arbetet med Färgelanda naturvårdsprogram. alslands miljö- och och lanoch byggenheten i samråd med andsbygsenheten Efter mötet utförs klassning om möjligt av alslands miljöoch och lan- och byggenheten 2016 B och H 13 och 16 ya områden med naturskydd 28 Samråd om behovet av långsiktigt skydd för de värdefulla våtmarksområdena unnebomossen respektive Smörkullemossarna m fl (del av objektet Kroppefjäll och de finns nordost om Åsmuletjärn). essa finns med i aturvårdsverkets rapport 5670 april 2007 Myrskyddsplan för Sverige. Myrskyddsplanen ska genomföras enligt regionalt delmål. alslands miljö- och i samråd med änsstyrelsen E 11, 12 och 16, särskilt delmål Undersöka om det finns ytterligare något område som bör skyddas på kommunal mark. alslands miljö- och tillsammans med Förråd/atur och, C, och E 12, 15 och 16 12
Naturvårdsprogram för Melleruds kommun
Naturvårdsprogram för Melleruds kommun FÖRSLAG Version 04-05 Bilaga 3. Åtgärdsplan Mörttjärns naturreservat, Valas storharpa spelas Foto: Renée Olsåker Tillfällig bild Antagen av Kommunfullmäktige xx-xx
Bilaga 3. Åtgärdsplan
FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Version 2016-12-16 Bilaga 3. Åtgärdsplan Antagen av Kommunstyrelsen xx-xx, xx sköter Mörttjärns naturreservat så att besökare kan njuta av
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 3. Åtgärdsplan Antaget av Kommunfullmäktige -05-14, 85 Ett av flera tänkbara ställen för kommunalt naturreservat är delar av Ellenö/ Sundsbroområdet, se punkt
Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Bilaga 1 Åtgärdsplan Antagen av Kommunstyrelsen , 159
Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Bilaga 1 Åtgärdsplan Antagen av Kommunstyrelsen 2009-12-02, 159 Nedan följer ett 40-tal åtgärder som är ett led i att försöka uppfylla kommunens miljömål och de statliga
FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Version
FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Version 2016-11-28 Vänerkusten Foto: Jenny Pettersson Tillfällig bild Antagen av Kommunstyrelsen 2017-xx-xx xx Naturvårdsprogram för Melleruds
Naturvårdsprogram för Melleruds kommun
Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Vänerkusten Foto: Heléne Jonsson Antagen av Kommunfullmäktige 2017-04-19 46 Detta kan användas som insticksblad i det gamla huvudprogrammet från 2009 som i övriga
FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Version
FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Version 2016-12-16 Vänerkusten Foto: Jenny Pettersson Tillfällig bild Antagen av Kommunfullmäktige 2017-xx-xx xx 1 Naturvårdsprogram för Melleruds
FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun
1 FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Version 2016-11-28 Bilaga 1. Nationella och kommunala miljömål I Ramslökedalens kommunala naturreservat syns trevliga mål Foto: Renée OlsåkerTillfällig
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Nora kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Nora kommun antogs i kommunfullmäktige 28 april 2010. I denna kortversion
FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun
FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Version 2016-12-16 Bilaga 1. Nationella miljömål och kommunala naturvårdsmål I Ramslökedalens kommunala naturreservat syns trevliga mål Foto:
NATURVÅRDSPROGRAM. Härnösands kommun
NATURVÅRDSPROGRAM Härnösands kommun Innehåll 1. Inledning... 2 2. Syfte... 3 3. Mål... 4 3.1 Nationella miljökvalitetsmål... 4 3.2 Regionala miljömål... 4 3.3 Övergripande lokala mål... 5 4. Strategier...
Åtgärdsplan. Förklaring till förkortningar
4. Åtgärdsplan Åtgärdsplan De föreslagna åtgärderna som presenteras i programdelen är här sammanställda i tabeller som visar åtgärdsförslag fördelade efter ansvarsområde. Åtgärdsplanen fungerar som en
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015
1 (5) Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-10-27 Dnr SBN 2014-487 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Gunnar Ölfvingsson Samhällsbyggnadsnämnden Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt
Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram
SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion
NATURVÅRDSPROGRAM. Karta 1. Skyddade naturområden. för Melleruds kommun, antaget KF Naturminnen. Statliga naturreservat
Karta 1 Skyddade naturområden Naturminnen Statliga naturreservat Kommunala naturreservat Statliga kulturreservat Biotopskydd Naturvårdsavtal Djur- växtskyddsområde Natura 2000 - Art- och habitatdirektivet
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Ljusnarsbergs kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Ljusnarsbergs kommun togs i fullmäktige 2009-12-17. I denna kortversion
Naturvårdsprogram för Bengtsfors kommun
aturvårdsprogram för Bengtsfors kommun Bilaga 3. Åtgärdsplan ntaget av Kommunfullmäktige 2013-09-04 94 Skogsklocka, en ansvarsart för Bengtsfors kommun. Foto: Claes Kannesten alslandskommunernas Kommunalförbund
Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Naturvårdsarbetet i Mark. Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg
Naturvårdsarbetet i Mark Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg Arbetsuppgifter Naturvården i Mark Habitatdirektivet Aktuella Naturvårdsprojekt Invasiva arter Reservat Guide till naturen Frågor Arbetsuppgifter
Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder
Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra
Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013
PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS
Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete
Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för
1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:
Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora
BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Olika skydd för naturen
NATURMILJÖ Förutom de naturmiljöer som har statusen riksintresse så har Emmaboda kommun många andra olika skyddsvärda naturområden. Skälen till att bevara sådana områden är många. Sveriges nationella miljömål
Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström
Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön
Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF
TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser
Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Fågelsångens naturreservat
SLUTRAPPORT 2006-10-26 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Fågelsångens naturreservat Projektets namn: Kontaktperson på kommunen: Stefan
Ett rikt växt- och djurliv
Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet
Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvård på Åstön
SLUTRAPPORT 2007-12-21 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvård på Åstön Projektets namn: Naturvård på Åstön Kontaktperson på kommunen:
Skogspolicy Finspångs kommun
Skogspolicy Finspångs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-10-05 F I N S P Å N G S K O M M U N Skogspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se
Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).
Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.
ENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE
ENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2018-11-05 1 Innehåll Kommunens skogspolicy... 3 Inledning varför en skogspolicy?... 4 Vem ansvarar för kommunens skogar?...
Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer
Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Dansk Byplanmøde 2 oktober 2008, Helsingør, Delmøde K Målbare miljøindsatser Tommy Persson, miljöstrateg, Miljökontoret, Helsingborgs stad & Länsstyrelsen i Skåne
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Lindesbergs kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Lindesbergs kommun togs i fullmäktige 2009-12-14. I denna kortversion
MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?
Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2
miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
Ändring genom tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Assmundtorp 9:1 (LB33), i Lerums kommun Tillägg 1 Behovsbedömning
KS15.508 Ändring genom tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Assmundtorp 9:1 (LB33), i Lerums kommun Tillägg 1 Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-04-14
Naturreservatet Hällsö
Naturreservatet Hällsö Kaisa Malmqvist - Länsstyrelsens naturavdelning Jennifer Hood - Länsstyrelsens naturavdelning Maria Kilnäs - Länsstyrelsens naturavdelning Bengt Larsson - Västkuststiftelsen Varför
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Därför har vi fått utmärkelsen Sveriges Friluftskommun 2010
SUNDSVALL Sveriges Friluftskommun 2010 Därför har vi fått utmärkelsen Sveriges Friluftskommun 2010 Sundsvalls kommun är sverigebäst på friluftsliv genom en medveten satsning på att öka sundsvallsbornas
Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering
Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering karin.tera@lansstyrelsen.se Grön infrastruktur definieras som ett ekologiskt funktionellt nätverk
LIFE Reclaim, vad är det?
LIFE Reclaim, vad är det? Hur påverkas boende och entreprenörer kring Venakärret och Tysslingen en socio-ekonomisk uppföljning av LIFE-projektet Reclaim Länsstyrelsen i Örebro län har genomfört en undersökning
NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER
NATUR Tomelilla kommun rymmer många olika landskapstyper. Den sydöstra kommundelen präglas av det låglänta landskapet vid Österlenslätten. Kommunens mellersta del, vid det som kallas Södra mellanbygden,
Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område
2015-06-12 v3 Sida 1(5) Lickershamns Styrelsen BEWA, PA Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 1 Styrelsens förslag till beslut att antas av stämman
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet
Ansökan om bidrag för lokala naturvårdsprojekt sammanställning
1 ANSÖKAN 2012 Datum 2012-02-07 Länsstyrelsen i Västra Götalands län Naturvårdsenheten 542 85 Mariestad Ansökan om bidrag för lokala naturvårdsprojekt sammanställning Samtliga ansökningsblanketter skickas
JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP
BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
Naturvårdsprogram för Boxholms kommun
Naturvårdsprogram för Boxholms kommun Del 2: Åtgärder 2015-2019 Antaget av Kommunfullmäktige 2015-03-16 Titel: Naturvårdsprogram för Boxholms kommun, Del 2: Åtgärder 2015-2019 Utgiven av: Miljökontoret,
Miljömålen i Västerbottens län
Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild
Biotopskydd och skötselplaner. Viveca Jansson, kommunekolog
Biotopskydd och skötselplaner Viveca Jansson, kommunekolog 2016-10-25 Värmdö kommun Drygt 1100 ha skogsmark Mycket ligger tätortsnära 4 biotopskyddsområden 1 naturreservat (Ösbyträsk) 2 naturreservat på
SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG
SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård
Åtgärdsplan
4. Åtgärdsplan Åtgärdsplan 07-09-5 De föreslagna åtgärderna som presenteras i programdelen är här sammanställda i tabeller som visar åtgärdsförslag fördelade på de olika förvaltningarna. Under ansvar visas
Kommunal Författningssamling
Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Bevara barnens skogar
Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en
Fiske och vattenvård 1, 100 poäng
SKOG, MARK OCH VATTEN Ämnet skog, mark och vatten behandlar mångbruk av skog. Med mångbruk menas att skogen används för olika syften. Skogen omfattas av stora ekonomiska och miljömässiga värden och är
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Slutrapport för Hållbart nyttjande av Åre kommuns natur- och kulturvärden 2, beslut 2005
SLUTRAPPORT 2009-0-30 Länsstyrelsen i Jämtlands län 83 86 Östersund Slutrapport för Hållbart nyttjande av Åre kommuns natur- och kulturvärden 2, beslut 2005 Projektets namn: Inventering av fjällfåglar
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet
Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden
1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Fördjupad bristanalys
Fördjupad bristanalys Ett av de viktigaste syftena med den regionala miljöövervakningen är att bidra med information om regionala miljöförhållanden till uppföljningen av de regionala miljömålen. Länsstyrelsen
Ansökan om bidrag för Lyckåleden
BILAGA 1 050214 Ansökan om bidrag för Lyckåleden Karlskrona kommun ansöker om bidrag med 345.100 kronor för projekt Lyckåleden enligt beskrivning nedan. Projektets namn: Sökande kommun/er: Karlskrona Organisationsnummer:
SKÖTSELPLAN Dnr
1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad
Regeringsuppdrag att koordinera arbetet med att utveckla en fungerande grön infrastruktur i svenska land, vatten- och havsområden.
Regeringsuppdrag att koordinera arbetet med att utveckla en fungerande grön i svenska land, vatten- och havsområden. (M2015/684/Nm)- Bakgrund och motiv Propositionen: En svensk strategi för biologisk mångfald
Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2
Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2006-12-18 124 2007-01-01 2004/396-403 Kf 2012-10-29 170 2012-10-30 2011/120 LOKALA MILJÖMÅL FÖR BROMÖLLA
ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021
ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun
Åtgärdsprogram för levande skogar
sprogram för levande skogar Hyggesfritt skogsbruk i Spikbodarna Östersunds kommun Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt
Trollhättan & miljön
Trollhättan & miljön Prognosen för att nå miljömålen i Västra Götalands län till år 2020 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen
Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2017-2020 Anna Ek, vik. miljömålssamordnare, 3 december 2015 Varför ett nytt åtgärdsprogram? Länsstyrelsens instruktion 5a: Länsstyrelsen ska
Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet
BILAGA 1 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Fågelholkstillverkning Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 37 078 kronor för Fågelholkstillverkning enligt beskrivning
Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen
Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:
BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun
BILAGA 1 1(6) Datum 2014-12-16 Samhällsbyggnad Naturvård Arvika kommun Glafsfjorden Karta 11-20 Glafsfjorden är en stor och långsträckt sjö som omfattar flera större vikar och ett antal öar. Sjön är relativt
Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd
Kommunikationsplan för Södermanlands miljö- och klimatråd Bakgrund Miljö- och klimatrådets syfte är att vara en arena för en bred diskussion kring de viktigaste miljöutmaningarna och de prioriteringar
Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie
Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald
Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet
Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,
Program för miljöövervakning av biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster
Skarpnäck stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-04-20 Handläggare Åsa Örnevik Telefon: 08-50815000 Inger Bogne Telefon: 08 50815450 Till Skarpnäck stadsdelsnämnd
Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.
Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som
Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark
Landsbygdsprogrammet Flera förändringar för Ett rikt odlingslandskap Miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer försvinner Utvald miljö försvinner Men vissa delar blir nationella Andra tas bort: Restaurering
GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE
GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE Erik Sjödin Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 6--9 Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Länsstyrelsen
Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/278 Ekosystemtjänster i en expansiv region, strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- svar på remiss Förslag till
Stäkets verksamhetsområde. från hällmarksterräng..
Stäkets verksamhetsområde från hällmarksterräng.. Stäkets verksamhetsområde.till bergtäkt Utdrag ur länsstyrelsens planavdelnings beslut Utdrag ur länsstyrelsens beslut Av Calluna föreslagna åtgärder är
NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR
NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR Stockholm 14 mars 2019 Mikael Lindberg Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-03-25 1 Bakgrund och motiv till områdesskydd Internationella konventioner