Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och chefens arbetsmiljöuppgifter

Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och chefens arbetsmiljöuppgifter Ett pussel med 7 lika viktiga bitar SKTF är ett fackförbund för offentligt och privat anställda med anknytning till kommun, landsting eller kyrka. Idag är vi drygt 170 000 medlemmar. SKTF Box 7825, 103 97 Stockholm. SKTF Direkt 0200 778 778, fax 08 789 64 74, e-post sktf@sktf.se, sktf.se

Innehåll Förord...1 Så kan det gå ett exempel ur verkligheten...1 Chefen i centrum...1 Olika typer av ansvar...3 Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar... 3 Arbetstagaransvar...4 Skadeståndsrättsligt ansvar...4 Arbetsrättsligt ansvar... 5 Straffrättsligt ansvar... 5 Kan ansvar verkligen delegeras?... 6 Delegering ett pussel med sju lika viktiga bitar... 8 1. Risker... 8 2. Paragrafer och föreskrifter...9 3. Personvalet...9 4. Verkställ delegeringen...9 5. Checklistan... 10 6. Håll delegeringen aktuell...11 7. Oaktsamhet...12 Ytterligare information... 13 Bilaga: Returnering av delegation gällande ansvar att utföra arbetsmiljöuppgifter

Förord Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar har många gånger sammanblandats både med chefens ansvar att utföra de arbetsmiljöuppgifter som krävs för att uppfylla arbetsmiljöansvaret, samt att arbetsmiljöansvar felaktigt likställs med straffansvar. Det här skapar förvirring och okunskapen om hur det förhåller sig leder i värsta fall till felaktiga beslut som kan vara förödande både för chefen, underställd personal och verksamhet. Under de senaste åren har ett större fokus lagts på det personliga straffansvaret som kan tillskrivas en chef. Vem som har straffansvaret bedöms i efterhand av domstol om en olycka bedöms vara ett arbetsmiljöbrott. Åklagaren, polisen och arbetsmiljöverket samarbetar vid utredning av arbetsmiljöbrott och om vem som är bärare av ett eventuellt straffansvar. Som grund för utredningen ligger rådande sakförhållanden, verksamhetens policys och handlingsplaner, vittnesmål med mera, och givetvis både arbetsmiljölagen med dess förordning och föreskrifter. Arbetsmiljölagen, tillsammans med brottsbalkens del om arbetsmiljöbrott, är avgörande för vad som klassas som arbetsmiljöbrott och vem som bär straffansvaret. Hur fungerar det och hur kan man förebygga det? Svaren på det och andra frågor hoppas vi att du fått när du läst denna skrift. I den här skriften försöker vi reda ut begreppen och hoppas att den ska utgöra ett stöd i chefens uppdrag att få till ett robust arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen med en hållbar verksamhet som följd. Vi vill minska risken för dig som chef att hamna i en situation där du inte har den uppbackning du behöver för att kunna utföra ditt uppdrag. Så kan det gå ett exempel ur verkligheten I augusti 1997 installerades en gemensam telefonväxel för hela polismyndigheten i Östergötland. Tidigare hade polisområdena i Linköping, Norrköping och Motala haft var sin växel. Den nya växeln var datoriserad och arbetet bedrevs i Windows-miljö. Dock saknades en stor mängd uppgifter i systemet, vilket gjorde det svårt att koppla samtalen rätt. Arbetsförhållandena blev stressande och situationen till sist kaotisk. Två av telefonisterna bröt ihop av orsaker som var direkt relaterade till arbetssituationen. Mot bakgrund av det inträffade inledde åklagaren en förundersökning och bedömde därefter att arbetsmiljölagens krav inte hade uppfyllts vid införandet av länsväxeln. Dessutom hade, enligt åklagaren, hänsyn varken tagits till utbildningsbehovet eller till arbetstagarnas särskilda förutsättningar för arbetet. Enligt åklagarens bedömning låg ansvaret på de två högsta cheferna för polismyndigheten, dvs. länspolismästaren och biträdande länspolismästaren. Dessa personer åtalades därför vid Linköpings tingsrätt för grovt arbetsmiljöbrott. Tingsrätten fann i sin dom att polisledningen i flera avseenden inte hade levt upp till arbetsmiljölagens krav på åtgärder för att förebygga ohälsa. Domstolen ansåg dock inte att det var just dessa brister som ledde till att de bägge telefonisternas sjukdom. I stället ansåg tingsrätten att den huvudsakliga orsaken till de bägge telefonisternas outhärdliga arbetssituation var att programmeringen av telefonväxeln varit bristfällig. Och för detta kunde ingen av de två åtalade cheferna lastas. De blev därmed frikända. Chefen i centrum Vi är sedan länge vana vid att chefer kan åtalas efter det att någon skadats eller avlidit till följd av en olycka på arbetsplatsen. Men fallet från Linköpings tingsrätt visar att det kan bli fråga om åtal även när det handlar om att någon har blivit sjuk på grund av dålig arbetsmiljö. Linköpingsfallet är inte unikt, och det finns skäl att tro att antalet åtal av detta slag kommer att öka i framtiden. Arbetsmil- 1

jölagens regelsystem finns till för att förebygga risker för olycksfall och ohälsa. Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger på arbetsgivaren, dvs. den juridiska personen som sådan. Om en allvarligare olycka inträffar kommer arbetsmiljöinspektionen tillsammans med polis och åklagare att undersöka om någon eller några personer inom organisationen kan göras ansvarig för det som hänt. Intresset inriktas då på chefer på olika nivåer. Nyckeln till att förebygga arbetsplatsrelaterade olyckor och sjukdomar är att arbetsgivaren tar sitt arbetsmiljöansvar genom att göra en genomtänkt delegationsordning till cheferna gällande utförandet av arbetsmiljöuppgifterna som motsvarar de krav på arbetsmiljöarbetet som arbetsmiljölagen ställer. Om du undrar något över innehållet i skriften eller vill ha ytterligare information om hur SKTF arbetar för en bättre arbetsmiljö, kan du ta kontakt med SKTF. Antingen vänder du dig till Carola Löfstrand (tel. 08-789 63 99, carola.lofstrand@sktf.se eller till förbundsjuristerna, tel. 08-789 63 00, växel. 2

Olika typer av ansvar I diskussioner kring ansvarsfrågor förekommer många olika typer av ansvar. Här är några av de termer som används: o o o o o Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar - samordningsansvar Arbetstagaransvar Skadeståndsrättsligt ansvar Arbetsrättsligt ansvar Straffrättsligt ansvar Här följer en förklaring till hur dessa olika begrepp hänger ihop. Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar Arbetsmiljöansvaret ligger enligt arbetsmiljölagen på arbetsgivaren som juridisk person, dvs ett bolag, en förening eller en kommun i form av dess styrelse eller nämnd. Arbetsgivaren ansvarar för att formulera den arbetsmiljöpolicy som ska genomsyra verksamheten och ska visa riktningen för arbetsmiljöarbetet. För att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar måste arbetsgivaren följa de grundläggande reglerna om hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas enligt föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:01. En eller flera representanter för den juridiska personen utses och det är den eller de personerna som har ansvar för att arbetsmiljöansvaret verkställs i organisationen. Arbetsmiljöansvar Styrelse / Nämnd VD / Förvaltningschef 3 kap AML Delegering av arbetsmiljöuppgifter mellan chefsnivåer Mellanchef A Mellanchef B Vid olycka / ohälsa Ev. straffansvar Linjechef Bild 1. Arbetsmiljöansvar och delegering av arbetsmiljöuppgifter 3

Oftast utses den person som har det yttersta ansvaret för verksamheten. Men den högste chefen kan sällan leda och övervaka verksamheten i detalj. Han eller hon bör dessutom syssla med mer övergripande frågor. Därför är det nödvändigt att ansvaret för utförandet av arbetsmiljöarbetet i olika avseenden delegeras till chefer på lägre nivåer i organisationen. Eftersom syftet med arbetsmiljöansvaret och delegeringen av arbetsmiljöuppgifterna är att förhindra ohälsa och olyckor ska arbetsuppgifterna för arbetsmiljön delegeras till de chefer inom organisationen som har de största möjligheterna att förebygga ohälsa och olycksfall. Av det skälet ska det övergripande arbetsmiljöansvaret stanna högre upp i organisationen, och ansvaret för det mer detaljerade utförandet av arbetsmiljöuppgifterna föras längre ner. Inom ramen för arbetsgivarens arbetsmiljöansvar ingår alla som utför arbete på arbetsstället. Som chef och utförare av arbetsmiljöuppgifterna är det viktigt att vara medveten om att det inte bara omfattar de anställda som vid det arbetsrättsliga ansvaret (se nedan), utan även andra som vistas på arbetsstället som volontärarbetare samt inom skolans verksamhet eleverna. Samordningsansvar Vid ett gemensamt arbetsställe där flera olika arbetsgivare bedriver arbete samtidigt ska arbetsgivarna utse någon som samordningsansvarig av de olika arbeten som utförs på arbetsstället. Detta för att förhindra att olyckor inträffar. Ett sådant gemensamt arbetsställe kan vara en byggarbetsplats eller en hamn. Även om det finns en samordningsansvarig för arbetsstället, vars anvisningar ska följas av de olika arbetsgivarna, så har de olika arbetsgivarna som bedriver arbete där ändå sitt fulla arbetsmiljöansvar. Se AmL 3 kap.6-7. Arbetstagaransvar Alla arbetsrelaterade olycksfall och sjukdomar beror inte på att en chef åsidosatt vad som åligger honom eller henne enligt arbetsmiljölagen. Givetvis finns det fall där en olycka eller sjukdom vållas en arbetstagare, utan att någon chef kan anklagas för att ha medverkat till det inträffade. Man kan då inte tala om ett arbetsgivaransvar. I stället brukar man använda termen arbetstagaransvar, ett arbetsmiljöansvar även för arbetstagare. Det ansvaret innebär att arbetstagarna ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i åtgärder för en bättre arbetsmiljö, följa föreskrifter och rutiner samt använda skyddsanordningar. Påpekas bör att det ändå åligger arbetsgivaren att se till att det bedrivs en tillsyn så att alla arbetstagare vet om vilka skydd och rutiner som gäller så att de kan ta sitt arbetstagaransvar samt om arbetsgivaren upptäcker underlåtenhet från någon arbetstagare så ska det påtalas och ställas krav på efterlevnad av skyddsutrustning och rutiner. En annan del av arbetstagarnas ansvar när det gäller arbetsmiljön är skyldigheten att framföra akuta problem och brister i arbetsmiljön till chefen så den uppmärksammas på problemet och kan åtgärda det. Arbetstagaren meddelar chefen direkt eller genom skyddsombudet. I denna information, som handlar om chefens roll i arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön, kommer inte arbetstagaransvaret att beröras ytterligare. Skadeståndsrättsligt ansvar Avsikten är inte att den anställde ska behöva riskera sin ekonomi om han eller hon gör något felaktigt i tjänsten. Det skadeståndsrättsliga regelsystemet bygger i stället på tanken att det är arbetsgivaren (dvs. normalt den juridiska personen) som ska bära kostnaderna för olika typer av felaktigheter. Detta återspeglas i skadeståndslagen där det sägs att det krävs synnerliga skäl för att en arbetstagare 4

ska vara ansvarig för en skada som vållats genom fel eller försummelse i tjänsten. Sådana skäl kan exempelvis finnas om en arbetstagare avsiktligt vållar en skada i tjänsten. En arbetsrelaterad olycka eller sjukdom är dessutom normalt att betrakta som en arbetsskada. Den som drabbas ska få full ersättning genom lagen om arbetsskadeförsäkring och de kollektivavtal som är kopplade till den försäkringen. I denna information, som handlar om chefens roll i arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön, kommer inte det skadeståndsrättsliga ansvaret att beröras ytterligare. Arbetsrättsligt ansvar Med arbetsrättsligt ansvar menas sådana åtgärder som arbetsgivaren kan vidta mot en anställd, chef eller annan underställd, enligt lag eller kollektivavtal. I praktiken kan det handla om avsked, uppsägning, omplacering, varning, avstängning eller disciplinärt ansvar. I denna information, som handlar om chefens roll i arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön, kommer inte det arbetsrättsliga ansvaret att beröras ytterligare. Straffrättsligt ansvar Om någon får en sjukdom eller kroppsskada till följd av att arbetsgivaren åsidosatt vad som krävs enligt arbetsmiljölagen, kan den eller de chefer som bär ansvaret för att arbetsmiljöuppgifterna inte utförts tillräckligt bra för att förebygga olycka eller ohälsa, straffas för arbetsmiljöbrott. Den vanliga påföljden är dagsböter, i allvarligare fall i kombination med villkorlig dom, eller fängelse. Bestämmelserna om straff för den som inte har följt arbetsmiljölagen och dess förordning och föreskrifter när det lett till att någon skadats, blivit sjuk, utsatts för fara eller i värsta fall avlidit, finns i 3 kap. 10 brottsbalken (BrB). Det finns också en mängd föreskrifter och förordningar som innehåller straffbestämmelser även för det fall att någon olycka eller sjukdom inte inträffar. Sådana regler finns exempelvis i arbetsmiljölagens föreskrifter, arbetsmiljöförordningen, förordningen om explosiva och brandfarliga varor, lagstiftningen om hälso- och miljöfarliga produkter, och annan speciallagstiftning beroende på verksamhet. Arbetsmiljöverket kan också utfärda mer detaljerade föreskrifter om till exempel arbetsmetoder och maskiner. Föreskrifterna kan vara förenade med straffpåföljder. Även om så inte är fallet måste föreskrifterna givetvis följas. Ett brott mot en föreskrift som leder till en olycka fungerar i praktiken som en direkt uppmaning till en åklagare att väcka åtal. I samtliga fall gäller att åtalet riktas mot den eller de personer som åklagaren anser bär skulden för det inträffade. Arbetsmiljöverket kan även i ett föreläggande kräva som en åtgärd att arbetsgivaren ska följa en föreskrift och efterlevs inte det föreläggandet inom av arbetsmiljöverket föreskriven tid blir påföljden vite eller straff, även om föreskriften i sig inte innehåller straffbestämmelser och oavsett om det är underlåtenheten som är orsakad av oaktsamhet. En juridisk person, som ett bolag eller kommun, kan inte dömas till straff, enligt Arbetsmiljölagen (AmL) 1, kap 8. Istället är det någon eller några representanter för den juridiska personen som åtalas och döms till dagsböter eller fängelse. Om däremot Arbetsmiljöverket har lagt ett vitesföreläggande på den juridiska personen kan det ändå dömas ut av domstol (länsrätten) som vite för den juridiska personen, exempelvis bolaget, eller kommunen, istället för straff i form av böter eller fängelse på den fysiska person som representerar den juridiska personen. När det gäller näringsidkande verksamhet är det företagsbot som utdömes. 5

Kan ansvar verkligen delegeras? Det är en fråga som många ställer sig undrande inför och där det under årens lopp funnits olika meningar beroende på vilket ansvar man diskuterar. Inte sällan blandas de olika typerna av ansvar ihop. Vi ska här försöka reda ut begreppen. Arbetsmiljöverket har de senaste åren gått ut med entydig information att arbetsmiljöansvaret alltid ligger orubbligt kvar på den juridiska eller fysiska person som är arbetsgivare i juridisk mening, eller som har någon annan form av arbetsmiljöansvar enligt 3 kap AmL, rubricerat Allmänna skyldigheter. Däremot gör arbetsgivaren en uppgiftsfördelning bland chefer genom delegering av arbetsmiljöuppgifter för att få arbetsmiljöarbetet utfört och på det viset uppfylla sitt arbetsmiljöansvar inom hela verksamheten. I arbetsgivarens arbetsmiljöansvar ligger även att rusta cheferna väl för arbetsmiljöuppgifterna så det kan utföras på ett fullgott sätt. Styrelse / Nämnd VD / Förvaltningschef = Delegering av arbetsmiljöuppgifter till chefer, från de/den som har arbetsmiljöansvaret, enligt 3 kap AmL. Mellanchef A Mellanchef B = STRAFFANSVARET bedöms av domstol och flyttas uppåt om det bedöms råda bristande förutsättningar, vid tillräckliga förutsättningar ligger straffansvaret kvar hos aktuell chef. Linjechefer Arbetsplatser Bild 2: Arbetsmiljöansvar och straffansvar två olika system Chefens ansvar är att utföra sitt uppdrag, dvs utföra de delegerade arbetsmiljöuppgifterna, integrerat i vardagsarbetet bland de övriga delegerade verksamhetsuppdragen man har fått som chef. Det betyder att arbetsgivaren genom delegering har gett en linjechef ett arbetsrättsligt ansvar att se till att vissa arbetsuppgifter utförs i enlighet med de krav som följer av arbetsmiljölagen och dess föreskrifter. Detta i likhet med uppdraget man som chef har att utföra annan verksamhet utifrån andra lagar som styr verksamheten, som exv. socialtjänstlagen, miljöbalken, plan- och bygglagen. Själva straffansvaret kan dock aldrig delegeras. Man kan med andra ord aldrig avtala om, eller på annat sätt i förväg bestämma, vem som ska straffas om det till exempel inträffar en olycka. Det är domstolen som beslutar om straff och vem som i det unika fallet har straffansvaret. Vem som har straffansvar bestäms alltså i efterhand. Ändå finns det ett samband mellan det arbetsrättsliga och det straffrättsliga ansvaret. Detta samband är dessutom enkelt: om det arbetsrättsliga ansvaret för arbetsmiljöuppgifterna delegeras på ett korrekt sätt (se ovan) följer det straffrättsliga ansvaret med. För att ta ett exempel: Arbetsgivaren ger 6

chefen A en skriftlig delegation som arbetsgivaren förklarar vad den innebär och att det i chefen A:s arbetsuppgifter ingår att ansvara för att arbetet som utförs i en viss lokal bedrivs i enlighet med arbetsmiljölagens krav på systematiskt arbetsmiljöarbete enligt föreskriften (AFS 2000:01), samt övrig arbetsmiljölagstiftning som är aktuell för lokalen och det arbete som där bedrivs. Delegeringen sker på ett sådant sätt att alla s.k. delegeringsförutsättningar (se nedan) är uppfyllda. En olycka inträffar, som en direkt följd av att chefen A brister i sitt ansvarsåtagande. Det blir då chefen A som åklagaren kommer att åtala, om det blir aktuellt med ett åtal. Man kan alltså delegera arbetsrättsligt ansvar, men inte arbetsmiljöansvar. Om det sker på ett korrekt sätt kan det få straffrättsliga konsekvenser för den chef som ansvarar för de förebyggande arbetsmiljöuppgifterna där en olycka eller sjukdom drabbar en anställd. Om delegeringen däremot inte sker på ett korrekt sätt riskerar den att underkännas av en domstol. Den som var tänkt att bära ansvaret för utförandet av arbetsmiljöuppgifterna kan då inte straffas. Och ansvaret faller i stället på den som bär skuld till att förutsättningarna för delegeringen var bristfällig. En sådan delegering är naturligtvis oacceptabel. Den går dessutom stick i stäv mot själva syftet med delegeringen, som är att minska risken för ohälsa och olycksfall. 7

Delegering ett pussel med sju lika viktiga bitar Man kan beskriva arbetet med att utforma en korrekt delegering av arbetsmiljöuppgifterna som att lägga ett pussel med sju pusselbitar som ovillkorligen måste sitta på rätt plats för att delegeringen ska fungera. Dessa pusselbitar motsvarar förutsättningarna, vilket är: 1. Risker. 2. Paragrafer och föreskrifter. 3. Personvalet. 4. Verkställ delegeringen. 5. Checklistan. 6. Håll delegeringen aktuell. 7. Oaktsamhet. 1. Risker Det första man bör göra i det systematiska arbetsmiljöarbetet som arbetsgivaren måste utföra, är att fastställa vilka arbetsmiljörisker som är typiska för organisationen med hänsyn till verksamhetens art och arbetets uppläggning. Det gör man genom att upprätta den riskbedömning med åtföljande åtgärdsplan som beskrivs i föreskriften om systematisk arbetsmiljöarbete. Det arbetet ska ske i samverkan, dvs samarbete med arbetstagare och skyddsombud. Risker ska löpande inventeras och åtgärdas som en del i det övriga arbetet som bedrivs i verksamheten. För att som chef kunna åtgärda riskerna så att de inte orsakar olyckor eller ohälsa, kan det behövas kunskap, befogenheter och ekonomiska resurser. Även när det planeras förändringar i verksamheten ska en riskbedömning av förändringarna och de konsekvenser de kan medföra göras. Den utgör då beslutsunderlag inför kommande MBL 8

förhandling om förslaget om förändring. Orsaken att det krävs en särskild riskbedömning inför en eventuell förändring är att vid förändringar ökar risken för olyckor och ohälsa genom ändringen i sig, genom ovana kan olyckor lättare inträffa samt olika typer av överbelastning förekommer oftare. Att göra en riskbedömning och väga in åtgärderna i förslaget är en kvalitetssäkring för förändringen som minskar risken för olyckor och ohälsa. Observera dock att ansvaret att utföra riskbedömningsarbetet inte går att lägga över på skyddsombud eller skyddskommitté, utan det åligger alltid arbetsgivarföreträdaren att se till att detta genomförs. Skyddsombudets roll är att vara pådrivare och bevakande målvakt i arbetsmiljöarbetet, utifrån arbetsmiljölagen, dess föreskrifter och arbetstagarnas situation. 2. Paragrafer och föreskrifter När man fastställt arbetsmiljöriskerna bör man i nästa steg införskaffa och förteckna alla regler för arbetsmiljön som är tillämpliga. Ta gärna hjälp av SKTF:s mall Riskbedömning med friskfaktorer i arbetet med de två första pusselbitarna. Där finns en förteckning på föreskrifter och vetenskapligt fastställda friskfaktorer att utgå ifrån som stöd i ert eget riskbedömningsarbete. 3. Personvalet Sedan är det dags att bestämma och definiera vilket ansvar för utförande av arbetsmiljöuppgifterna var och en av linjecheferna i organisationen ska ha. Detta bestäms efter principen att ansvaret för en viss uppgift ska hamna hos den person som har den största möjligheten att förebygga och förhindra att en olycka inträffar eller att någon arbetstagare utsätts för ohälsa. Här måste man vara vaksam på det organisatoriska och det mera övergripande ansvaret. De chefer som befinner sig längst ut i verksamheten, som första linjens chefer, är det lättast att definiera arbetsmiljöuppgifternas fördelning för, det blir mer konkret. Men man får inte vid delegering av uppgiftsfördelningen glömma bort det mera övergripande ansvaret i mellanleden, olika nivåer av mellanchefer. I praktiken händer det ofta att åtal väcks mot chefer på höga nivåer pga. att en olycka anses ha sin förklaring i en organisatorisk brist. (Så var det ju exempelvis i det fall från Linköpings tingsrätt som vi redogjorde för i början av denna skrift.) Man bör också tänka på ersättarfrågan vid semester och annan frånvaro. Om den som har ett visst ansvar för arbetsmiljöuppgifter inte kan utföra de uppgifterna under en viss tid måste givetvis en annan person träda in under tiden. Vidare bör man bestämma om en chef ska ha rätt att vidaredelegera sitt arbetsrättsliga ansvar gällande arbetsmiljöuppgifterna, helt eller delvis, konstant eller för viss tid. Så här långt i arbetet har man kommit fram till vilket arbetsrättsligt ansvar varje chef bör ha för att utföra arbetsmiljöuppgifterna. 4. Verkställ delegeringen Nu handlar det om att se till att var och en av dessa chefer också får förutsättningar att ta detta ansvar i realiteten så de kan utföra arbetsmiljöuppgifterna på ett fullgott sätt. Det sker genom att delegeringen sker i överensstämmelse med den checklista som utgör den femte pusselbiten. 9

5. Checklistan En delegering måste ske i enlighet med vad som framgår av följande checklista (punkterna A-F). Annars riskerar den att bli ett slag i luften. Det leder till att risken ökar för att någon drabbas av en olycka eller utsätts för ohälsa. Observera att samtliga av dessa s.k. delegeringsförutsättningar måste vara uppfyllda för att delegeringen ska få effekt. Om förutsättningarna enligt checklistan för delegering av arbetsmiljöuppgifter är bristfällig och arbetsmiljöuppgifterna därmed inte kan utföras på ett ansvarsfullt sätt av chefen, så innebär det i förlängningen att arbetsgivaren inte har tagit sitt arbetsmiljöansvar. Om det skulle uppstå en olyckssituation som får till följd att en domstol söker finna rätt på vem som är straffansvarig, kommer följande förutsättningar för delegering nagelfaras. A. Behov eller annat berättigat intresse Det ska finnas ett klart behov eller annat berättigat intresse av att delegera ett visst ansvar för utförandet av vissa arbetsmiljöuppgifter till en viss chef. Behov kan exempelvis finnas pga. Verksamhetens omfattning eller geografiska spridning. Berättigat intresse kan exempelvis vara arbetstagarnas vilja att öka arbetstagarinflytande i arbetsmiljöfrågor. Det övergripande ansvaret ska ligga kvar hos ledningen. (Det bör finnas en ömsesidig samstämmighet mellan delegationsordningens uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifterna och ett eventuellt samverkanssystem för att uppnå ändamålsenlighet). Ju mer detaljbetonad en arbetsmiljöuppgift är, desto längre ner i linjen bör ansvaret för att utföra den vara. Till exempel är det naturligt att ansvaret för att nödvändiga byggnadslov inhämtas ligger högt upp i organisationen, medan frågan om exempelvis ett skyddsräcke bör ligga längre ner. B. Tydlighet Ansvaret för utförandet av arbetsmiljöuppgifterna måste klargöras för varje linjechef i så tydliga former att det inte råder någon tvekan om dels vem som är ansvarig för utförandet av arbetsmiljöuppgifterna inom ett visst produktionsavsnitt, dels vilken omfattning ansvaret för uppgifterna har i det enskilda fallet. Delegerade uppgiftsfördelningen ska vara skriftlig. Det ska den vara för att det varken ska gå att missförstå att mått har fått, eller givit, ansvaret att utföra arbetsmiljöuppgifter, eller vilka dessa uppgifter är. Så snart man börjar laborera med mer eller mindre underförstådda ansvars- och uppgiftsdelegeringar uppstår dock risk för otydligheter och missuppfattningar som kan leda till att en olycka inträffar. Om oklarhet råder på denna punkt faller straffansvaret tillbaka på den som gjort den oklara delegeringen. Det blir då denne som riskerar åtal om en olycka inträffar eller en underställd drabbas av en arbetsplatsrelaterad sjukdom. C. Självständig ställning Den som utses att bära ett visst ansvar att utföra arbetsmiljöuppgifter måste ha en tillräckligt självständig ställning för att kunna utöva detta arbetsrättsliga ansvar. Det är den faktiska självständigheten i chefskapet som är avgörande. Den som tar emot ansvaret att utföra arbetsmiljöuppgifter, som att åtgärda risker, måste även med auktoritet kunna hävda skyddsintressena gentemot andra och / eller högre chefer. 10

D. Befogenheter och resurser Den som är ansvarig att utföra arbetsmiljöuppgifterna måste ha tillräckliga beslutsbefogenheter inom sitt ansvarsområde / chefsområde. Han eller hon måste också ha de ekonomiska resurser som krävs för att kunna vidta erforderliga skyddsåtgärder. Det viktiga är inte att kostnaden för en viss åtgärd ryms inom chefens egen budget. Avgörande är i stället att han eller hon på ett snabbt och smidigt sätt kan få fram de medel som behövs vid varje tillfälle. E. Kompetens Den som utses att bära ett visst ansvar för utförandet av arbetsmiljöuppgifterna måste ha de yrkeskvalifikationer och den kunskap i övrigt som krävs. Han eller hon måste också vara tillräckligt erfaren och kunnig för uppgiften. Arbetsmiljöverket trycker särskilt på att arbetsgivaren ska se till att chefer som arbetsmiljöuppgifterna delegerats till ska ha tillräckliga kunskaper om: - regler med betydelse för arbetsmiljön, - fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som innebär risk för ohälsa eller olycksfall, - åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall, - arbetsförhållanden som främjar en tillfredsställande arbetsmiljö, s.k. friskfaktorer. F. Reella möjligheter Den chef som får ansvaret att utföra arbetsmiljöuppgifterna måste också ha reella möjligheter att praktiskt utöva den tillsyn som krävs. Det får inte vara så att han eller hon har ett för stort geografiskt område att övervaka, ett för stort antal underställda, att tidsaspekter medför att arbetarskyddet eftersätts, eller att mängden problem är för stor. Observera följande Ingen ska delegera ett ansvar för utförandet av arbetsmiljöuppgifterna till någon utan att samtliga dessa förutsättningar är uppfyllda! Ingen ska ta emot ett ansvar utan att samtliga dessa förutsättningar är uppfyllda! 6. Håll delegeringen aktuell När delegering skett är det dags att tillfoga denna sjätte pusselbit. Det räcker inte med att alla förutsättningar enligt checklistan är uppfyllda vid den tidpunkt då delegeringen sker. De måste ständigt vara uppfyllda. Gå därför igenom checklistan med regelbundna mellanrum. Det gäller både dig som delegerat ett visst ansvar för arbetsmiljöuppgifterna till någon, och dig som fått ett visst ansvar delegerat från någon. I arbetsgivarens arbetsmiljöansvar ingår att hela tiden ha en fungerande uppgiftsfördelning och göra ändringar i delegeringen när det behövs. Det förutsätter en årlig översyn, samt genomgång vid förändringar samt vid chefstillsättningar. 11

7. Oaktsamhet Vi är nu framme vid den sista pusselbiten, som vi kallar Oaktsamhet. Straffansvar med anledning av att någon skadas eller blir sjuk på en arbetsplats kan bara drabba den som förfarit uppsåtligen, dvs. med avsikt eller oaktsamt. Den som inte har varit oaktsam i förhållande till det som inträffat kan således inte straffas. Men domstolarna ställer höga krav på aktsamhet när det gäller chefers ansvar för utförandet av arbetsmiljöuppgifterna. Oaktsamheten kan till exempel bestå i att man inte är tillräckligt vaksam på arbetsmiljöriskerna då ett visst arbete ska utföras. Oaktsamheten kan också bestå i att man delegerar ett ansvar till någon på ett felaktigt sätt. Den som tittar på figuren finner att den sjunde pusselbiten sitter i mitten och griper in i alla övriga bitar. Det är för att symbolisera just detta, nämligen att varje pusselbit måste läggas med största möjliga noggrannhet och att inget i detta förfarande får ske på ett oaktsamt sätt. Men det är inte bara den som delegerar ett visst ansvar att utföra arbetsmiljöuppgifterna till någon som kan göra sig skyldig till oaktsamhet. Även den som får ett visst ansvar delegerat till sig, och inser att det brister på någon punkt i checklistan, är oaktsam om han eller hon inte uppmärksammar den som delegerat ansvaret om detta. Denne är i sin tur oaktsam om han eller hon då inte reagerar. När det gäller den sista pusselbiten bör man alltså tänka på följande: o Granska checklistan kontinuerligt! Det gäller både dig som delegerat visst ansvar för att utföra arbetsmiljöuppgifter till någon, och dig som fått visst ansvar delegerat till dig. Agera om du upptäcker att någon av förutsättningarna inte är uppfyllda! Det gör du genom att kräva att arbetsgivaren ska ge dig de förutsättningar som behövs och får du ändå inte det returnerar du delegationen av uppgifterna åter till den chef som delegerade till dig. (Se bilaga) o o Var uppmärksam och reagera på brister i arbetsmiljön! Gör riskbedömningar, både kontinuerligt i verksamheten och särskild riskbedömning vid förestående förändringar. Ingrip så snart det finns anledning att anta att någonting inte är som det ska! 12

Ytterligare information Om du önskar ytterligare information om hur arbetet för en god arbetsmiljö bedrivs och regleras kan Arbetsmiljöverkets hemsida (www.av.se) vara en ingång. Arbetsmiljöverket bildades 1 januari 2001 genom att Yrkesinspektionens tio distrikt och Arbetarskyddsstyrelsen gick samman och bildade en enda myndighet. Verkets övergripande mål är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv, dvs. från såväl fysisk, psykisk, social och arbetsorganisatorisk synvinkel. En annan ingång är Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress (www.ceos.nu) som är ett forsknings- och utvecklingscentrum med inriktning mot den nya tidens samhällsproblem. Verksamheten drivs i samarbete mellan Uppsala universitet och Uppsala akademiska sjukhus, med stöd från bland andra Landstinget i Uppsala län. För dig som vill läsa mer föreslås nedanstående länkar för mer information inom området arbetsmiljöansvar, arbetsmiljöarbete och straffansvar: Arbetsmiljöverket: www.av.se Prevent: www.prevent.se Arbetsmiljöupplysningen: www.arbetsmiljoupplysningen.nu Tidningen för Skyddsombud och chefer, Du & Jobbet : www.duochjobbet.se Lag & Avtal:Sveriges största tidning om arbetsrätt, senaste nytt om nya lagar, viktiga avtal, domar, rättspraxis och debatt. www.lag-avtal.se 13

Bilaga Returnering av delegation gällande ansvar att utföra arbetsmiljöuppgifter Jag, som genom delegering har arbetsgivaransvar för arbetsmiljöuppgifterna inom... (förvaltning/avdelning/enhet) returnerar härmed mitt arbetsgivaransvar för nedanstående arbetsmiljöuppgift till min närmaste chef... (chefens namn) som i sin befattning som... har det övergripande arbetsgivaransvaret för beslut som påverkar arbetet och arbetsmiljön. Returneringen avser......... Med anledning av......... anser jag att de befogenheter/resurser/ kunskaper jag har inte räcker till för att förebygga ohälsa och olycksfall samt lösa uppkomna arbetsmiljöproblem i enlighet med 3 kap AML, samt 6-7, AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. Ort och Datum Namn (den som fått delegation) Namn (den som delegerat)