Stockholm 30 september 2011 Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3) Bakgrunden till förslaget är utredningens uppdrag att överväga om det finns behov av och är lämpligt att införa ett administrativt sanktionssystem i syfte att motverka att bidrag och ersättningar utbetalas på felaktiga grunder eller med för högt belopp. Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) och deras familjer. Vi företräder personer med egna funktionsnedsättningar, anhöriga och personal som möter våra grupper inom t.ex. skola, vård, socialtjänst, arbetsförmedling och försäkringskassa. Bland våra medlemmar finns personer med ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och Tvångssyndrom (OCD), Språkstörning samt personer med nedsatt förmåga att läsa, skriva och räkna. 1. Sammanfattning Våra medlemmar är ofta användare av välfärdssystemen på grund av ohälsa och nedsatt arbetsförmåga. Vi är beroende av att systemen fungerar och har därmed ett stort intresse av att de inte missbrukas eller överutnyttjas. Vi känner inte igen bilden av ett medvetet överutnyttjande bland våra medlemmar. Vi befarar tvärtom att det finns ett underutnyttjande av systemen, där många människor inte får det stöd de har behov av, på grund av att regelverken stramas åt. Som motiv för ett införande av en sanktionsavgift lyfts främst fusket inom olika bidrags- och ersättningssystem. Under kapitel 4.1 går utredningen igenom de skattningar och utredningar som gjorts inom området, bl. a tillmäts FUT-delegationens rapport stor betydelse. Rapporten, som kom 2007, har blivit mycket kritiserad för att inte vara tillräckligt grundlig för att man ska kunna dra några slutsatser av den. Förutom kritiska röster från forskarhåll har även Riksrevisionen kritiserat slutsatserna i FUT-delegationens rapport. Man menar från revisionens sida att det saknas belägg för att fusket är så omfattande som regeringen och myndigheterna påstår och varnar för felaktiga prioriteringar och en alltför hög ambitionsnivå på arbetet med bidragsbrott. Attention menar att utredningen borde ha klargjort skillnaden mellan felaktigheter och fusk, där det senare är en medveten och aktiv handling. Genom att utredningen blandar samman felaktiga utbetalningar med fusk får man visserligen siffror som väcker uppmärksamhet, men det är knappast hur gemene man uppfattar fusk. Riksförbundet är också genomgående kritiskt till att underlagen i utredningen är så svaga och att utredningen därför hänvisar till sin egen mening eller andra osäkra antaganden. Våra medlemmar kan ha svårt att uttrycka sina behov på ett sätt som myndigheterna förstår. Bristande kunskap och kompetens inom myndigheterna bidrar också till ett dåligt bemötande av Riksförbundet Attention Tel: 08-709 22 60 Förmansvägen 2 E-post: kansliet@attention-riks.se 117 43 Stockholm Hemsida: www.attention-riks.se
människor med funktionsnedsättningar som inte syns utanpå. Vi efterfrågar därför ett preventivt och stödjande arbete inom myndigheterna, istället för ett defensivt och straffande. Ena dagen bedyras vikten av mänskliga rättigheter för människor med funktionsnedsättningar, nästa dag införs sanktioner som drabbar precis samma grupper. Attention vill understryka vikten av att myndigheternas får i uppgift att skapa robusta och rättssäkra ersättningssystem för de människor som behöver samhällets stöd. Utredningen menar att trots att allmänheten lämnat oavsiktligt felaktiga uppgifter så måste de bedömas som oaktsamma. Attention delar inte denna uppfattning utan menar att oavsiktliga fel är just det oavsiktliga. Från Attentions sida är vi också mycket tveksamma till om rädslan för en sanktionsavgift kommer att rätta till dessa oavsiktliga fel och vi finner det stötande att felen ska generera sanktionsavgifter. Vi beskriver svårigheterna bland våra medlemmar i yttrandet och kan tyvärr konstatera att de föreslagna sanktionsavgifterna lika gärna kan betecknas NPF-avgift. Ifall regeringen väljer att införa sanktionsavgifter, hoppas vi att man utvidgar rimlighetsbedömningen till att även inkludera funktionsnedsättningar. Attention menar att det vore rimligt med något slags rimlighetsbedömning för personer som pga. funktionsnedsättning eller andra problem inte kan uppfylla myndigheternas krav på korrekta uppgifter. Ett stort problem med utredningens förslag är själva intentionen med utredningen. Regeringens förhoppning är att bidragsfusk, och även felaktigheter, ska stävjas med sanktionsavgifter som utdöms när myndigheternas genomför efterkontroller. Attention menar att detta sätt att stävja fusk och felaktigheter är onödigt både för de individer de berör, men också för myndigheterna själva. Ur Attentions synvinkel ska eventuella sanktioner vara väl motiverade och nödvändiga. Vi kan inte se att utredningen har lyckats motivera varför sanktionsavgifterna behövs varför vi avvisar utredningens förslag i sin helhet. 2. Generella synpunkter Ur Riksförbundet Attentions synvinkel har utredningen tagit sig an väldigt viktiga frågor. Många av våra medlemmar är delar av livet beroende av de olika bidrags- och ersättningssystem som samhället upprättat för att kompensera den enskilda individen med funktionsnedsättningar. Våra medlemmar är ofta användare av välfärdssystemen på grund av ohälsa och nedsatt arbetsförmåga. Vi är beroende av att systemen fungerar och därmed ett stort intresse av att de inte missbrukas eller överutnyttjas. Vi känner inte igen bilden av ett medvetet överutnyttjande bland våra medlemmar. Vi befarar tvärtom att det finns ett underutnyttjande av systemen, där många människor inte får det stöd de har behov av, på grund av att regelverken stramas åt. Vi ser hur pressade och stressade tjänstemän med sparbeting prioriterar att hålla budget snarare än att låta hjälpbehovet styra. Människor som söker ersättning är pressade och möter en nedbantad och slimmad organisation som ofta inte hinner skapa relationer med den stödsökande och heller inte tar sig tid att kontrollera dennes uppgifter. Detta gäller oavsett om organisationen heter försäkringskassan, arbetsförmedlingen eller kommunens försörjningsstöd. Våra medlemmar kan ha stora problem med sin ekonomi, dels på grund av ekonomiskt risktagande och dels för att man inte lyckas organisera sitt liv så att man hittar det där kvittot man behöver, eller kan redogöra för vilken inkomst man hade förra året. 2.1. Tillräckliga motiv för införandet sanktionsavgifter? Som motiv för ett införande av en sanktionsavgift lyfts främst fusket inom olika bidrags- och ersättningssystem. Visserligen är antalet polisanmälningar för bidragsbrott mycket litet, men Sida 2 av 5
utredningen menar att detta beror på att det är så svårt att bevisa att människor gör detta med uppsåt eller oaktsamhet. Utredning menar ändå att det går att fastställa att människor fuskar i betydande omfattning, bland annat hänvisar man till de undersökningar som gjorts av de inblandade myndigheterna. Under kapitel 4.1 går utredningen igenom de skattningar och utredningar som gjorts inom området, bl. a tillmäts FUT-delegationens rapport stor betydelse 1. Rapporten, som kom 2007, har blivit mycket kritiserad för att inte vara tillräckligt grundlig för att man ska kunna dra några slutsatser av den. Eftersom det vid tillfället fanns mycket få statistiska underlag inom de berörda myndigheterna användes myndigheternas egna expertuppskattningar istället. Experterna gjorde antaganden om hur stort fusket var inom den egna myndigheten, och dessa antaganden användes sedan för att räkna fram ett genomsnitt. Detta genomsnitt blev FUT-delegationens svar på hur stort fusket var - 20 miljarder. Samma metod har använts i flera andra rapporter, bl. a en rapport från Försäkringskassan om felaktiga brott och utbetalningar inom socialförsäkringen. Förutom kritiska röster från forskarhåll har även Riksrevisionen kritiserat slutsatserna i FUTdelegationens rapport. Man menar från revisionens sida att det saknas belägg för att fusket är så omfattande som regeringen och myndigheterna påstår. Revisionen går t o m så långt att man säger att det finns en risk för att regeringens styrning baseras på en föreställning om att bidragsbrottens omfattning är större än vad den faktiskt är, vilket kan leda till att felaktiga prioriteringar och en alltför hög ambitionsnivå på arbetet med bidragsbrott. 2 Bland de 20 000 kontrollutredningar som Försäkringskassan gjorde under 2010 ledde 5 % till polisanmälningar, och av dessa ledde dryga 1 % till en fällande dom. Anledningen till de stora skillnaderna mellan misstanke och bevisat brott är oklar men utredningen redogör själv för att det som från början misstänkts vara oaktsamt eller medvetet handlande kan visa sig vara felaktigheter i myndigheternas hantering eller att människor använt fel blankett m.m. Attention menar att utredningen borde ha klargjort skillnaden mellan felaktigheter och fusk, där det senare är en medveten och aktiv handling. Genom att blanda samman felaktiga utbetalningar med fusk får man visserligen siffror som väcker uppmärksamhet, men det är knappast hur gemene man uppfattar fusk. Vi ifrågasätter också utredningens slutsats att antalet polisanmälningar är lågt för att bidragsbrott förutsätter uppsåt eller grov oaktsamhet. Alla brott förutsätter uppsåt eller grov oaktsamhet, orsaken till det låga antalet polisanmälningar borde sökas i en annan förklaring. Trots att statistiken kring bidragsfusket är bristfällig och att metoderna som använts mött hård kritik, väljer utredningen att ändå använda denna statistik som motiv till att sanktionsavgifter ska införas. Utredningen redovisar själv den anmärkningsvärda skillnaden mellan FUT-delegationens uppskattningar om hur utbrett fusket är, och antalet anmälningar som faktiskt leder till lagföring. Istället för att ta detta som ett tecken på att uppskattningarna kan vara felaktiga, och i värsta fall grovt överdrivna, använder utredningen det som ett skäl för att införa sanktionsavgifter. Sällan har väl en utredning innehållit så många utredningen har erfarit, i vissa fall och enligt utredningens mening. Från att ha använt det utbredda fusket som motiv övergår utredningen till att mena att oavsett hur stort fusket är så ska sanktionsavgifter införas, eftersom fusket måste stävjas. Attention menar att utredningen genom detta ställningstagande frångått det verkliga syftet med utredningen.. Utredningen har inte kunnat visa att fusket verkligen är så stort som befarats, eller om det är motiverat att införa sanktionsavgifter i preventivt syfte, och därmed faller själva syftet. 1 Vad kostar felen, FUT-delegationens rapport från 2007 2 Vad blev det av de misstänkta bidragsbrotten?, Riksrevisionen RiR 2011:20 Sida 3 av 5
Ur Attentions synvinkel ska eventuella sanktioner vara väl motiverade och nödvändiga. Vi kan inte se att utredningen har lyckats motivera varför sanktionsavgifterna behövs varför vi avvisar utredningens förslag i sin helhet. 2.2. Förutsägbarhet eller efterhandskontroll Ett stort problem med utredningens förslag är själva intentionen med utredningen. Regeringens förhoppning är att bidragsfusk, och även felaktigheter, ska stävjas med sanktionsavgifter som utdöms när myndigheternas genomför efterkontroller. Attention menar att detta sätt att stävja fusk och felaktigheter är onödigt både för de individer de berör, men också för myndigheterna själva. De funktionsnedsättningar som Attentions medlemmar har innebär ofta problem i kontakterna med myndigheter. Vårt samhälle är uppbyggt kring att du ska kunna fylla i blanketter rätt och att du vet vilka rättigheter du har, och vem du ska kontakta för att få hjälp. För den som har svårigheter att ens förstå vilken information som efterfrågas, och inte heller kan ta till sig informationen ur en broschyr, blir kontakterna en stor utmaning. Det är också mer regel än undantag att man har svårt att uttrycka sina behov på ett sätt som myndigheterna förstår. Bristande kunskap och kompetens inom myndigheterna bidrar till ett dåligt bemötande av människor med osynliga funktionsnedsättningar, dvs. funktionsnedsättningar som inte syns utanpå. Bristen på koncentrationsförmåga och brist på impulskontroll innebär också stora risker för felaktiga beslut. Eftersom det tillhör funktionsnedsättningen att vara närvarande i nuet och inte kunna förutse vad som blir följden av sitt agerande längre fram, fattar många beslut som får negativa konsekvenser längre fram. Vi efterfrågar därför ett preventivt och stödjande arbete inom myndigheterna, istället för ett defensivt och straffande. Attention vill betona att vi inte alls motsätter oss att kontroll att utbetalningar sker, det är metoden vi ifrågasätter. 2.3. Myndigheternas skyldigheter? Våra medlemmar vittnar om utdragna processer, myndigheter som överklagar trots att prejudikat finns och sena utbetalning i de fall man får rätt. Ett hårdnande klimat är en kliché som vi inte gärna vill använda som beskrivning i ett remissyttrande, men likväl är det detta samhälle som medlemmarna beskriver. Ena dagen bedyras vikten av mänskliga rättigheter för människor med funktionsnedsättningar, nästa dag införs sanktioner som drabbar precis samma grupper. Vi vill understryka vikten av att myndigheternas får i uppgift att skapa robusta och rättssäkra ersättningssystem för de människor som behöver samhällets stöd. 3. Utredningens förslag 3.1. Avgift trots brist på uppsåt eller oaktsamhet Utredningens förslag att införa sanktionsavgifter för alla som utan uppsåt eller oaktsamhet gör fel i kontakterna med myndigheterna är ett dråpslag för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Inte nog med att man gjort fel, och troligen kommer att få betala tillbaka stora belopp, man kommer dessutom att tvingas betala en avgift som i värsta fall blir 20 % av beloppet. Ett sanktionssystem som bygger på att alla som redovisat fel siffror ska straffas, oavsett om man gjort det med flit eller inte, är förödande. De ersättningssystem som här är aktuella för sanktionsavgiftssystem är riktat mot människor som har särskilda behov. Av denna anledning bör ett sanktionssystem ha kontrollfunktioner som säkerställer att de utsatta behandlas med respekt och med stor hänsyn. Personer med en allvarlig sjukdom eller kanske en medfödd funktionsnedsättning bör få hjälp, snarare än böter, om man gör fel. Principen om att människor är oskyldiga tills motsatsen bevisas får här särskild betydelse. De utredningar som idag görs för att bestämma en sjuk- eller aktivitetsersättning är i vissa fall mycket integritetskränkande och omfattande. Den enskilde individens utmaningar och Sida 4 av 5
problemområden bedöms av människor som ofta inte ens har träffat personen i fråga, och resultatet är att individen känner en stor osäkerhet. Det är ingen lätt sak att lyckas formulera sina problem så att både läkare, handläggare och andra förstår dem, särskilt inte om du ska göra det på den särskilt avsedda blanketten. 3.2. Sanktionsavgift pga. oavsiktligt fel En avgörande faktor vid bedömningen om sanktionsavgifter kan vara aktuella är om felen är avsiktliga eller oavsiktliga. Utredningen stödjer sig vid bedömningen på Försäkringskassans rapport Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen där man gjort uppskattningen att felaktigheter vid utbetalningar fördelar sig i en tredjedel oavsiktliga fel från allmänheten, en tredjedel avsiktliga fel från allmänheten och en tredjedel oavsiktliga fel från myndigheten. Som tidigare påpekats under punkt 2.1 bygger dock även denna rapport på expertmetoden, vilket innebär uppskattningar av myndighetens egna experter, inte mätningar bland aktuella ärenden. Attention vill återigen ifrågasätta utredningens svaga grund när man gör sin bedömning. FUT-delegationen definierar oavsiktliga fel som stress, tidsbrist, missförstånd, skrivfel, räknefel eller slarv. I gråzonen mellan avsiktliga och oavsiktliga fel återfinns medvetna chanstagningar - inte i syfte att det ska bli fel utan i avsikt att det ska bli rätt, samt underlåtenhet att meddela uppgifter pga. glömska eller annat. Utredningen menar att trots att allmänheten lämnat oavsiktligt felaktiga uppgifter så måste de bedömas som oaktsamma. Attention delar inte denna uppfattning utan menar att oavsiktliga fel är just det oavsiktliga. Från Attentions sida är vi också mycket tveksamma till om rädslan för en sanktionsavgift kommer att rätta till dessa oavsiktliga fel och vi finner det stötande att felen ska generera sanktionsavgifter. Vi har tidigare beskrivit svårigheterna bland våra medlemmar och kan tyvärr konstatera att de föreslagna sanktionsavgifterna lika gärna kan betecknas NPF-avgift. 3.3. Undantag för vissa grupper Tyvärr finns det i utredningens förslag inga undantag för personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Attention menar att det vore rimligt med något slags rimlighetsbedömning för personer som pga. funktionsnedsättning eller andra problem inte kan uppfylla myndigheternas krav på korrekta uppgifter. Riksförbundet Attention ser en allvarlig utveckling i regeringens arbete med att stävja bidragsfusk och andra felaktiga utbetalningar. Den grupp vi representerar är redan hårt ansatta genom de förändringar som införts i trygghetssystemen. Trots att Sverige ratificerat konventionen för personer med funktionsnedsättningar verkar kunskapen kring vad det verkligen innebär att ha en funktionsnedsättning vara obefintlig. Ett humanare och mer konstruktivt sätt att minska felaktigheterna vore att se över och rätta till de systemfel som uppenbarligen finns. I stället för klappjakt på enskilda behövs bättre bemötande och kontakt mellan klient och handläggare, tydligare information och effektivare rutiner. Det skulle höja kvaliteten på myndigheternas arbete och därmed också öka trovärdigheten för de offentligt finansierade välfärdssystemen. Ann-Kristin Sandberg Förbundsordförande Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för människor med neuropsykiatriska funktionshinder. Vi arbetar för att de barn, ungdomar och vuxna som finns bakom diagnoserna ska få det stöd som de behöver och bli bemötta med respekt. Sida 5 av 5