Flytande bestånd i Helge en utvärdering Version 3 Viveca Nyström VN arkiv & bibliotek AB, 2015
Innehåll 1. Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Frågeställningar 4 1.3 Metod och avgränsningar 5 2. Sammanfattning 6 3. Utredning & analys 9 3.1 Hur har flytande bestånd påverkat låntagarna? Olika låntagargrupper? 9 3.2 Hamnar böckerna där de efterfrågas? Hur ser det faktiskt ut? Var stannar böckerna? 11 3.3 Har nya arbetsuppgifter tillkommit, eller några arbetsmoment ökat? 14 3.4 Har några arbetsuppgifter minskat, försvunnit? 15 3.5 Hur har det påverkat inköpsarbetet? 17 3.6 Hur har det påverkat katalogarbete/gallring? 18 3.7 Hur har det påverkat transportkostnaderna? 20 3.8 Har farhågorna besannats? 21 3.9 Statistik, utlån och reservationer m m? 22 3.10 Kan man se någon skillnad mellan hur större respektive mindre enheter påverkats? 23 3.11 Har beslutet att lokalisera vissa medier flytande följts på alla enheter som skulle omfattas av det flytande beståndet? Om inte, varför? 25 3.12 Olika etiketter och stämplar, olika genrer. I vilken utsträckning har det betydelse för dels personal som ska sätta upp materialet på hyllorna dels låntagarna? 26 3.13 Hur har det flytande beståndet cirkulerat sett till vilken typ av media det är? 27 3.14 Utöka med ytterligare medier? 30 3.15 Övriga erfarenheter? 30 4. Rekommendationer 32 VN arkiv & bibliotek AB Fack 5044 448 51 Tollered 070 145 92 00 viveca@vnab.se www.vnab.se
1. Inledning Flytande bestånd innebär att medier får stå kvar där de återlämnas, oavsett vilket bibliotek som köpt in dem. Flytande bestånd infördes sommaren 2010 på Helge-biblioteken (biblioteken i Hälsingland och Gästrikland) på initiativ av länsbiblioteket i Gävleborg. Länsbiblioteket lämnade ett bidrag på 50 000 kronor för inköp av medier på andra språk än svenska, vilket utgjorde grunden för ett flytande bestånd av utländsk litteratur. År 2012 utvidgades det flytande beståndet till att även omfatta deckare och ljudböcker. Dessa kategorier valdes då de lånas ut och reserveras mycket. 1 Målsättningarna med flytande bestånd var att: Öka användarnas tillgång till det samlade mediebeståndet, att man i större utsträckning ser sig som ett bibliotek Skapa en naturlig variation i det lokala bibliotekets utbud av medier Minska transporterna mellan biblioteken Minska den manuella hanteringen av medier Våren 2014 togs beslut i Helges styrgrupp att utvärdera konsekvenserna av flytande bestånd. Syftet var att undersöka om de förväntade målen hade uppnåtts och belysa övriga följder av flytande bestånd, samt lämna rekommendationer för det fortsatta arbetet. Ann Östman, bibliotekskonsulent på Landstinget Gävleborg, kontaktade Viveca Nyström, VN arkiv & bibliotek AB (VNAB) med en förfrågan om att genomföra utredningen. 1.1 Bakgrund Inför läsningen av denna rapport är det bra att vet hur Helge-konstellationen vuxit fram genom åren. Katalogsamarbete inleddes 2007 mellan kommunbiblioteken i Bollnäs, Hofors, Nordanstig, Ockelbo, Sandviken och Söderhamn. 2009 går Hudiksvall och Ljusdal med. 2010 går Ovanåker med. 2012 går Gävle med. 1 Carlsson, T. När det flyter fritt hur funkar det? // Biblioteksbladet 2014:1, s. 4-7 3
Medier mellan huvudbiblioteken i Gävleborgs län har transporterats två gånger i veckan. Vid varje bibliotek har leverans och hämtning skett vid samma tillfälle. Frekvensen på transporter mellan filialer och huvudbibliotek varierar från kommun till kommun. Medierna läggs osorterade i backar. Leverantören av transporttjänsten sorterar medierna till rätt bibliotek. De kategorier av medier som flyter är: All utländsk skönlitteratur som är böcker (inte daisy, bok&cd etc) Facklitteratur på utländska språk, utom engelska (inte daisy, bok & cd etc). Ett undantag: alla utländska körkortsböcker är flytande, även engelska. Deckare (vuxna) CD-bok (vuxna) Mp3 (vuxna) CD-böcker och Mp3 får på sina ställen i denna rapport heta ljudböcker, då de för det mesta står tillsammans på hyllorna i biblioteket, och ibland kan samma volym vara både en CD-bok och en mp3-bok. 1.2 Frågeställningar Uppdragsbeskrivningen från styrgruppen innehöll en lista på frågeställningar: - Hur har flytande bestånd påverkat låntagarna? Olika låntagargrupper? - Hamnar böckerna där de efterfrågas? Hur ser det faktiskt ut? Var stannar böckerna? - Har nya arbetsuppgifter tillkommit, eller några arbetsmoment ökat? - Har några arbetsuppgifter minskat, försvunnit? - Hur har det påverkat inköpsarbetet? - Hur har det påverkat katalogarbetet? - Hur har det påverkat transportkostnaderna? - Har farhågorna besannats? - Statistik, utlån och reservationer m m? - Kan man se någon skillnad mellan hur större respektive mindre enheter påverkats? - Har beslutet att lokalisera vissa medier flytande följts på alla enheter som skulle omfattas av det flytande beståndet? Om inte, varför? 4
- Biblioteken i Helge använder olika former av etiketter och stämplar för att märka sitt material. I vilken utsträckning har det betydelse för dels personal som ska sätta upp materialet på hyllorna dels låntagarna? - Hur har det flytande beståndet cirkulerat sett till vilken typ av media det är: Har deckare, ljudböcker, utländsk skönlitteratur, utländsk facklitteratur (undantaget engelska) haft olika "rörelsemönster"? - Utöka med ytterligare medier? - Övriga erfarenheter? För enkelhetens skull får varje frågeställning ett avsnitt i denna rapport. 1.3 Metod och avgränsningar Tillvägagångssättet för att besvara frågeställningarna har i huvudsak varit kvalitativt. Samtal och intervjuer med bibliotekspersonal har genomförts på biblioteken i Arbrå, Bergsjö, Björksätra, Gävle, Hofors, Hudiksvall, Los, Ockelbo, Sandviken och Sätra. Antalet anställda som lämnat synpunkter uppgår till ca 20 stycken, i de flesta fall i förberedda intervjusituationer men även spontant ute i biblioteken. 22 stycken användare har också intervjuats. De har fångats upp när de sökt böcker på de hyllor som har flytande bestånd. Syftet var att få en indikation på om låntagare upplever en höjning eller sänkning av kvalitén på utbudet som en följd av flytande bestånd. Intervjuerna varade 2-5 minuter. Nedslag i statistik har gjorts för att på olika sätt belysa resonemang och slutsatser. Behovet av avgränsning har varit tydligast när det gäller hur mycket siffror man ska plocka fram. Antal frågor som kan ställas är obegränsat, och varje statistikuttag erbjuder flera varianter på sammanställningar. Frågan om hur de olika kategorierna cirkulerat (avsnitt 3.13) har inte genomgripande analyserats med hjälp av statistik. Här krävs dels goda kunskaper om statistiska metoder, goda kunskaper om bibliotekssystemet och kännedom om alla parametrar som kan ha påverkat cirkulationen. Några bilder av cirkulationen presenteras och diskuteras i avsnitt 3.13. 5
2. Sammanfattning Denna utvärdering skulle med hjälp av ett antal frågeställningar svara på om de ursprungliga målen med att införa flytande bestånd i Helge har uppfyllts. Därför sammanfattas här resultatet i relation till målformuleringarna. Öka användarnas tillgång till det samlade mediebeståndet, att man i större utsträckning ser sig som ett bibliotek Flytande bestånd kan öka tillgången för de som besöker ett bibliotek, för de som reserverar är utbudet och sökbarheten i katalogen tillsammans med hämtställets öppettider de viktigaste faktorerna för att öka tillgången till mediebeståndet. Hur många exemplar som finns av populära böcker är också relevant för kötider och därmed tillgång. 22 besökare i bibliotek som sökte självständigt på hyllor med flytande medier intervjuades i denna utvärdering. 2 av dessa kände till det flytande beståndet. 4 stycken tyckte att utbudet förbättrats på senare år, men de var inte medvetna om att flytande bestånd införts. Utlånen av medier på andra språk än svenska har sett till hela Helge ökat sedan 2012. Men här finns flera parametrar att ta ställning till: Länsbiblioteket tillför 50 000 kronor för inköp av medier på andra språk än svenska 2010 Gävle går med i Helge 2012 Bibliotekens egen påverkan på cirkulationen som inlån av depositioner och lån på det personliga arbetskortet (ett lånekort som bibliotekens personal använder när man inte har en låntagarreservation som styr behovet, utan vill reservera böcker av andra orsaker.) Transportvolymerna har ökat med 43 % i Helge sedan 2011, vilket delvis är en följd av att Helge utvidgats och att andelen reservationer kontinuerligt ökar. Det är också en indikation på att låntagarna inte är trogna sitt eget bibliotek när de söker litteratur. Eftersom få användare kan skilja Helge-samarbetet från flytande bestånd och förändringen redan ligger några år tillbaka i tiden, kan man inte klarlägga användarperspektivet i den del av målformuleringen som handlar om synen på Helge-biblioteket. Målet att se sig som ett bibliotek måste därmed avse personalens syn på flytande bestånd och Helge. Bland personalen fanns farhågor inför införandet som bottnar i kampen om det nya. Det är en rivalitet som bygger på att de egna kommuninvånarna, stora som små, skulle missgynnas. 6
Flytande bestånd infördes 2010 och 2012, och oron tycks ha lagt sig. Men det flytande beståndet hanteras inte som ett gemensamt bestånd, medierna har olika märkning och etiketter, varje bibliotek ansvarar för inköp och gallring av enskilda exemplar. Helge har inte en övergripande medieplan, så hur man förhåller sig till att stödköpa vid köer eller se till hela Helges behov före det egna bibliotekets behov varierar. Medieplanering är inte heller vanligt förekommande på enskilda bibliotek. Någon mätbar effekt av hur flytande bestånd bidrar till målet att öka användarnas tillgång till det samlade mediebeståndet och att man i större utsträckning ser sig som ett bibliotek har inte kunnat påvisas. Skapa en naturlig variation i det lokala bibliotekets utbud av medier Utbudet av ljudböcker tycks ha ökat på alla bibliotek. Statistiken visar att beståndet i Helge ökat med ca 2000 stycken sedan 2012. Bibliotek som inte tidigare haft ljudböcker på hyllorna har fått det som en följd av flytande. Biblioteken har också ett inflöde av litteratur på språk som de inte tidigare haft, men här väljer några att skicka tillbaka de böckerna till det ägande biblioteket istället för att skapa hyllutrymme och nya knubbar. Jämvikten i flödena ut och in i biblioteken är stor. Ändå upplever flera bibliotek att de har en ansamling av deckare. Detta är troligtvis en följd av att nya deckare snabbt får långa köer, samtidigt som Helge-biblioteken gemensamt minskar kötiderna genom kompletteringsköp. När kön är slut vill man inte gallra andra biblioteks exemplar, och de egna exemplaren finns i något annat bibliotek. Gallringen minskar. Det stora antalet dubbletter av deckare på hyllorna i biblioteken är en negativ konsekvens av flytande bestånd och inte ett förbättrat utbud. Viljan att avverka kön till populära titlar kan också påverka målet att skapa en naturlig variation i ett utbud. Deckare riktar sig inte till någon av de prioriterade grupperna i bibliotekslagen, men det finns en konstant hög efterfrågan. Om man möter efterfrågan ökar utlåningen, men det kan också ske på bekostnad av utbud och aktiviteter riktade till prioriterade målgrupper. Den naturliga variationen är en följd av reservationer. Ett problem för bibliotek idag är att man blandar ihop efterfrågan och behov. Vilka behov som faktiskt finns i den egna kommunen eller regionen måste man kartlägga för att kunna identifiera. När medier som inte har funnits på alla bibliotek blir flytande hittar de ut till biblioteken, oavsett storlek. Denna naturliga variation kan dock styras av biblioteken genom att de skickar tillbaka böcker med det så kallade Flytkortet. 7
Minska transporterna mellan biblioteken En nedgång i transportvolymer syntes i mätningar 2013. En liten ökning syntes igen 2014. Helge har valt att 2015 öka turtätheten mellan huvudbiblioteken. Målet att minska transporterna mellan biblioteken är kontraproduktivt, transporterna är en del av det värde som biblioteken erbjuder användarna. De filialer som har få transporter per vecka från kommunens huvudbibliotek kan inte ge samma service till låntagarna som de bibliotek som har täta transporter. De blir också mer beroende av vad som faktiskt finns i biblioteket vid en given tidpunkt, eftersom det handlar om veckor istället för dagar att få in reserverade böcker. Transporterna är också en följd av att användarna ser Helge som ett bibliotek, och vet att det enklaste sättet att dra nytta av det omfattande utbudet är att reservera i katalogen. Det finns inget som pekar på att reservationerna avtar. Konsekvensen är att flytande bestånd i kategorier som har hög efterfrågan borde påverka transportvolymen på längre sikt. För att förstärka den effekten kan ett flytande bestånd utökas med till exempel vissa signum (E och V) som ofta är kurslitteratur, eller någon populär genre. Minska den manuella hanteringen av medier Någon tydlig minskning av den manuella hanteringen har inte kunnat påvisas. Om man inte vid återlämning skickar tillbaka en bok till det ägande biblioteket skapar man ibland nya knubbar och hyllor. Många bibliotek väljer att skicka tillbaka dubbletter och böcker på språk som inte är aktuella för de egna låntagarna. Om man vill uppnå effektivitetsvinster i hantering av medier är det värt att prova mer samordning av inköp, märkning och gallring av deckare. För att hitta rutiner som minskar den manuella hanteringen av medier bör man försöka mäta på detaljnivå hur mycket tid som läggs på att hantera deckare både före och efter införande av till exempel gemensamma inköp, profilköp eller fri gallring i hela beståndet oavsett vem som äger boken. Paradoxalt nog sitter personalens kunskap om böcker till viss del i händerna. Det är lättare att komma ihåg och ha en känsla för en bok som man hanterat. Det enklaste sättet att minska den manuella hanteringen av medier är att satsa betydligt mer på e-böcker. 8
3. Utredning & analys 3.1 Hur har flytande bestånd påverkat låntagarna? Olika låntagargrupper? Uppgifter om påverkan på låntagarna har dels hämtats från drygt 20 låntagare, dels från personalen på biblioteken. Tabellen nedan är en sammanställning av användarundersökningen och får utgöra startpunkt för vidare resonemang. Ort Kön Ålder Kategori Känner till flytande bestånd Positiv, negativ, neutral Kommentar Arbrå Kvinna 62 Deckare Nej Positiv De böcker jag vill ha kommer fort (kan vara en konsekvens av förbättrade transporter) Björksätra Kvinna Barn Nej Neutral Pedagog med förskoleklass Gävle Kvinna 37 Deckare Nej Neutral Gävle Kvinna 49 Deckare Nej Neutral Gävle Kvinna 50 Ljudbok Nej Positiv Bättre utbud på ljudböcker i Gävle än i Uppsala Gävle Kvinna 57 Ljudbok Nej Neutral Jag lånar så mycket så jag har ofta läst allt Gävle Kvinna 72 Deckare Nej Neutral Gävle Kvinna 78 Deckare Nej Positiv Bor i Hudiksvall, och tycker att utbudet ökat på båda biblioteken Hofors Kvinna 21 Utl.vux Nej Neutral Bra med Helge-samarbetet, har inte märkt förändring med flytande Hofors Kvinna - Ljudbok - - Har inte tid att svara på frågor, får hjälp av bibliotekarie Hudiksvall Kvinna 14 Utl.vux Nej Neutral Föredrar att läsa på svenska och engelska, men har beställt ordbok och lexikon på tigrinja Hudiksvall Kvinna 15 Utl.vux Nej Neutral Reserverar vid behov med hjälp av personalen Hudiksvall Kvinna 59 Ljudbok Nej Positiv Har noterat att medier kommer från andra bibliotek, tycker att det numera finns mer att välja på Ockelbo Man 69 Utl.vux Nej Neutral Sällan man hittar nåt nytt på engelska. Bra utbud av deckare på svenska. Sandviken Kvinna 74 Ljudbok Nej Neutral Tycker att det man vill ha finns, reserverar ibland Sandviken Man 78 Deckare Nej Neutral Inte reflekterat över böckernas märkning/ursprung ö h t Sandviken Kvinna 70+ Deckare Nej Neutral Lånar även ljudböcker och engelsk litteratur, men har inte märkt någon skillnad någonstans Sätra Kvinna 9 Barn Nej Neutral Ibland hittar vi inget, då beställer vi med hjälp av bibliotekarie 9
Ort Kön Ålder Kategori Känner till flytande bestånd Positiv, negativ, neutral Kommentar Sätra Kvinna 9 Barn Nej Neutral Ibland hittar vi inget, då beställer vi med hjälp av bibliotekarie Sätra Kvinna 68 Ljudbok Ja Neutral Bättre utbud på Stadsbiblioteket i Gävle Sätra Man 70 Deckare Nej Neutral Sätra Man 77 Ljudbok Nej Neutral Sätra Man 83 Deckare Ja Neutral Bättre utbud men lång väntetid Figur 3.1:1 Sammanställning av biblioteksbesökares svar Bortfallet är lågt, endast en äldre kvinna i Hofors hade inte tid att svara på frågor. Det är utredarens subjektiva bedömning huruvida respondenten är negativ, neutral eller positiv till flytande bestånd, baserad på några frågor i intervjun. Vissa kommentarer har dock citerats. Av 22 tillfrågade användare känner 2 stycken till det flytande beståndet. Av de 22 personer som svarade på hur de upplevde utbudet på hyllor med flytande bestånd använde ingen ord som utarmat, dåligt eller magert. Däremot kan man inte be respondenterna erinra sig vad de tyckte innan flytande infördes 2010 eller 2012, eftersom man inte kan begära att de utan vidare ska kunna relatera till en upplevelse som ligger flera år tillbaka i tiden. Intervjuundersökningen visade sig också bli en observationsstudie, då det utan större svårighet gick att räkna alla som besökte de utvalda hyllorna. Det tog 8 timmar att på 9 bibliotek fånga upp 23 låntagare. I tabellen ovan finns endast 8 bibliotek. I ett besökt bibliotek kom ingen låntagare till de utvalda hyllorna under en timme. I Sandviken kunde studien av praktiska orsaker inte pågå i mer än 40 minuter, och då lades 20 minuter istället i Ockelbo. Sandvikens bibliotek var också det enda bibliotek där det var omöjligt att samtidigt hålla koll på besökare vid alla hyllor med flytande bestånd, så där kan en eller ett par möjliga respondenter ha undgått intervjuundersökningen. Sammanfattningsvis kan man säga att besöksfrekvensen vid dessa hyllor var låg, men hyllor med ljudböcker och deckare är mest attraktiva. Intervjuer med personalen bekräftar intervjuundersökningens resultat. Några kommentarer: De egna låntagarna reflekterar inte så mycket kring flytande, de har synpunkter på långa köer och väntetider. Filialernas låntagare har inte sämre kunskap om hur man reserverar, men kanske äldre HelGebibliotek har kunnigare låntagare. 10
Tror inte att flytande uppfattas av besökare, det är inte begripligt för allmänheten. Låntagarna tycker generellt att flytande bestånd är bra. Haken är väntetiderna. Låntagarna uppskattar att det finns deckarhyllor, det hade vi inte tidigare. Vi pratar inte om flytande bestånd med låntagarna, om någon frågar säger vi att biblioteken har gemensamma böcker. I Los bibliotek (Ljusdals kommun) tycker Eli Hynne att låntagarna signalerar ett visst missnöje när det gäller tillgången på deckare. Frustrationen gäller huvudsakligen långa väntetider och svårigheter att hålla ihop serier. Los har flera parametrar som påverkar situationen, som transporter mellan huvudbiblioteket och filialen, anslag för inköp och det faktum att man är ett bibliotek i glesbygden där vissa låntagare bor 4 mil från Los. Eli Hynne tycker inte att korttidslån är en bra lösning, då personer med lång resväg inte har vägarna förbi biblioteket med regelbundna intervaller. När det gäller utbudet i de andra kategorierna som flyter tycker låntagarna att utbudet av ljudböcker har blivit bättre, enligt Eli Hynne. Summering Den låntagargrupp som rimligen borde påverkas av flytande bestånd är de som faktiskt botaniserar i hyllorna, oavsett om de är barn, vuxna, personer med svenska som modersmål eller utrikes födda. I användarundersökningen var få medvetna om flytande bestånd, och ingen uttryckte missnöje. Inte heller personalen har uppfattat signaler om att låntagare påverkas negativt av flytande bestånd. 3.2 Hamnar böckerna där de efterfrågas? Hur ser det faktiskt ut? Var stannar böckerna? Vissa farhågor framfördes inför beslutet att införa flytande bestånd, som t ex att de större bibliotekens böcker skulle stanna hos de mindre biblioteken. Även motsatta farhågor framfördes, att de mindre biblioteken skulle utarma de större biblioteken. I den här studien har 9 bibliotek besökts, både större huvudbibliotek och mindre filialer. Alla har välfyllda hyllor med deckare och ljudböcker. Personalens synpunkter berör ofta problematiken med att ha dubbletter och ännu fler exemplar av samma titel på deckarhyllorna. Ingen tycker att utbudet försämrats. 11
När det gäller böcker på andra språk än svenska är förflyttningarna mellan biblioteken inte lika stora som förflyttningarna av deckare och ljudböcker. Om böckerna skickas till ett bibliotek där språket tidigare inte fanns är det inte heller säkert att de står kvar där. Några bibliotek väljer att skicka tillbaka böcker på andra språk än svenska när de låntagare som efterfrågat dem läst dem. Den motsatta situationen kan också uppstå: böcker på språk som man inte trodde lästes i kommunen dyker upp i biblioteket eftersom det faktiskt finns låntagare som reserverat dem. Statistik från några bibliotek 2014 får illustrera hur det flytande beståndet rör sig, se tabeller nedan. Det största biblioteket, Gävle, har ett visst underskott, medan det minsta biblioteket, Los, har ett överskott. Böckerna tycks inte bli stående hos de stora biblioteken. I Gävles fall har man haft det bästa utbudet av litteratur på andra språk än svenska, och det sugs nu ut till övriga bibliotek. Gävle stadsbibliotek 2014 Placeringstyp In Ut Flytande barn, Bilderbok 112 243 Flytande barn, Pekbok 3 1 Flytande vux 16 24 Flytande vux, CD-bok 1 3 Flytande vux, Fantasy 2 5 Flytande vux, Science F. 1 3 Flytande barn 19 19 Flytande vux 799 1097 Flytande vux, CD-bok 2509 2505 Flytande vux, Deckare 4952 4786 Flytande vux, Fantasy 57 85 Flytande vux, Magasin 0 1 Flytande vux, mp3 913 995 Flytande vux, Science F. 5 8 Flytande vux, Utlåningsdisk 5 6 Summa: 9878 10509 Figur 3.2:1 Flytande lokalisering Gävle 2014 12
Hofors folkbibliotek 2014 Placeringstyp In Ut Flytande barn 105 75 Flytande barn, Bilderbok 53 38 Flytande barn, Pekbok 1 2 Flytande barn, Ungdom 6 5 Flytande vux 2 1 Flytande vux, Science F. 2 1 Flytande barn 5 3 Flytande barn, Fantasy 0 1 Flytande barn, Ungdom 1 0 Flytande vux 97 101 Flytande vux, CD-bok 841 800 Flytande vux, Deckare 786 824 Flytande vux, Fantasy 8 8 Flytande vux, Magasin 2 1 Flytande vux, mp3 166 125 Flytande vux, Tecknade serier 0 1 Flytande vux, Utlåningsdisk 2 3 Summa: 2077 1989 Figur 3.2:2 Flytande lokalisering Hofors 2014 Los bibliotek 2014 Placeringstyp In Ut Flytande barn 93 50 Flytande barn, Bilderbok 3 2 Flytande vux 11 9 Flytande vux, CD-bok 322 283 Flytande vux, Deckare 414 400 Flytande vux, mp3 54 46 Summa 897 790 Figur 3.2:3 Flytande lokalisering Los 2014 När det gäller barnböcker på andra språk än svenska styrs efterfrågan inte i huvudsak av barnen själva, om man ser till antal reservationer. Personal kan reservera böcker till förskolor, läsprojekt och andra aktiviteter. Några kommentarer från personalen: 13
Biblioteken har mer blivit hämtställen, storläsaren reserverar. Tyvärr ökar också icke avhämtade beställningar. Många barn hämtar inte ut böckerna, de kanske bara kommer till biblioteket med skolan. Deckarhyllan växer. Allt nytt försvinner, men det gjorde det redan när man införde globala lån. Ljudböcker och deckare har aktiva låntagare, andra språk har lägre efterfrågan. Vi har ännu inte skickat tillbaka böcker, utan försökt hålla fast vid grundtanken att böckerna ska stå kvar när kön är slut. Vi har fått skapa mer utrymme till deckare och ljudböcker. Inte riktigt sant att boken stannar där det finns efterfrågan. Det har blivit ansamling av deckare, våra låntagare har lärt sig att reservera och då får vi för mycket deckare i hyllorna. Det är positivt att böcker kan fortsätta att cirkulera när ett bibliotek stänger tillfälligt, till exempel på sommaren. Det blir ganska trångt på deckar- och ljudbokshyllan, där skickar vi tillbaka till ägande bibliotek. Utländsk litteratur utom engelska står bakom disken. Biblioteket skickar tillbaka när de lånats i stället för att göra knubbar och sätta upp på hyllan. Summering Böckerna som ingår i flytande bestånd tycks sprida sig ganska väl mellan biblioteken. Den ansamling av deckare och ljudböcker som de flesta bibliotek upplever måste vara ett resultat av antal inköpta exemplar i hela Helge, och inte att vissa bibliotek utgör slutdestination. 3.3 Har nya arbetsuppgifter tillkommit, eller några arbetsmoment ökat? En arbetsuppgift som kan bli en konsekvens av flytande bestånd är att biblioteket måste expandera utrymme för någon av de flytande kategorierna. Så är situationen för många bibliotek som satt upp snurror när deckar- och ljudbokshyllorna är fulla. När man får böcker på språk som man inte tidigare har kan man välja att sortera in dem med nya knubbar och skyltar, eller skicka tillbaka dem. 14
När man gallrar i sitt eget bestånd kan man skicka tillbaka titlar och exemplar som man inte äger. De registreras på Flyt-kortet. En viss framförhållning behövs när biblioteket har aktiviteter som bokcirklar, sagostunder etc. Man kan inte ha samma kontroll på det egna beståndet, utan får reservera de böcker man behöver. Så var fallet även innan flytande infördes, men nu har man i princip ingen aning om vad som finns på den egna hyllan om beståndet är flytande. Summering Några nya regelbundna arbetsuppgifter eller arbetsmoment kan inte sägas ha uppstått som en följd av flytande bestånd. Biblioteken har lite olika rutiner och det arbete som utförs är sedvanliga göromål i ett bibliotek. 3.4 Har några arbetsuppgifter minskat, försvunnit? En förhoppning vid införandet av flytande bestånd var att den manuella hanteringen av böcker skulle minska. I första hand såg man en koppling mellan fysisk hantering och transportvolymer. Det är utmärkt att det finns mätningar av transportvolymer ända sedan 2007, och för alla Helge-bibliotek. Volymen har ökat ända fram till 2012. Därefter har den minskat något. 12000 10000 Söderhamn 8000 6000 Sandviken Ockelbo Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 4000 Hofors Gävle 2000 Edsbyn (Ovanåker) Bollnäs 0 Figur 3.4:1 Antal transporterade böcker mellan huvudbibliotek i Helge vid mätningar under tvåveckorsperioder 2007-2014 15
Mellan 2008 och 2012 kommer nya bibliotek in i Helge, vilket delvis förklarar den tidigare ökningen. Men det är ändå anmärkningsvärt att staplarna inte växer. 2011 kartlade konsulterna Annette Johansson och Nils G Storhagen medieflöden och transporter inom Stockholms stadsbibliotek 2. Syftet var att finna förklaringar till varför transporterna ökar samtidigt som Stockholms stadsbibliotek infört flytande bestånd: En allmän reflektion är att medietransporterna påverkas av många olika faktorer, där sambanden mellan bibliotek, transportörer och användare är starka. Om förutsättningar hos en aktör förändras, påverkas de övriga. (s. 3) Avsikterna med det flytande beståndet var att öka användarnas tillgång till det samlade mediebeståndet, skapa en naturlig variation i det lokala bibliotekets utbud av medier, minska transportvolymer och kostnader samt minska den manuella hanteringen av återlämnade medier. Utifrån det logistiska perspektivet går det inte att avgöra om det flytande beståndet i sig bidragit till ökade transportvolymer. Jämförelser före och efter införandet av flytande medier visar enbart marginella förändringar.(s. 3) I en studie från Göteborg 3 av flytande bestånd har samma konsulter granskat transportkostnaderna och skriver: Att volymerna ökar förklaras sannolikt främst av det ökande antalet reservationer. Det flytande beståndet i sig minskar de transporterade volymerna eftersom berörda exemplar stannar kvar där de återlämnas. Detta urholkas till viss del av behovet att jämna ut obalanser genom att skicka överskott till andra bibliotek (s. 24) I Helge är personalens bedömning är att den manuella hanteringen inte direkt minskat. Några mätningar av hur mycket tid som läggs på respektive mediekategori (tidsstudie) har inte genomförts. Att biblioteken inte upplever någon minskad bokhantering som en följd av flytande i samband med transporter kan förklaras av att minskningen är för liten och äts upp av att reservationsviljan hos låntagarna kontinuerligt ökar avseende all litteratur. När man letar efter möjligheter till rationaliseringar i verksamheter så undersöker man vilka aktiviteter som utförs och vilka som kan samordnas, tas 2 Johansson, A. Effekter på bibliotekens interna logistik : en kartläggning av medieflöden och transporter inom Stockholms stadsbibliotek 2007-2010, 2011 3 Johansson, A. Effekter och affekter av flytande bestånd : en analys och utvärdering av flytande bestånd på Folkbiblioteken i Göteborg, 2014 16
bort eller utföras på annat sätt. För att begränsa den manuella hanteringen av medier borde försök göras att samordna hela processen från inköp till gallring av deckare. Då slipper man också funderingar på genrer och märkning. Summering I den här undersökningen har det inte gått att hitta belägg för att några arbetsuppgifter försvunnit eller att man kan lägga mindre tid på vissa moment till följd av flytande bestånd. Den minskning i transportvolym som syns i statistiken kan vara en följd av flytande, men det betyder inte att arbetsuppgifter försvinner eller att hanteringen av fysiska medier minskar. 3.5 Hur har det påverkat inköpsarbetet? Inköpsarbetet är påverkat av flytande, och där finns mycket stort utrymme för medieplanering. Att utgå från hela länets bestånd leder till nya ställningstaganden. Listan på inköpsstrategier varierar, några exempel: de flesta köper från BTJ-häftet (periodisk sammanställning av titlar som kan köpas från Bibliotekstjänst, BTJ) bibliotek som är snabba att göra inköp när BTJ-häftet kommer vet inte hur beståndet i Helge ser ut de som beställer böcker ur BTJ-häftet med några veckors fördröjning har en bra uppfattning om vad som redan finns i Helge vid köp av utländsk litteratur väljer man andra titlar än de som redan finns i Helge facklitteratur på andra språk än svenska är helt efterfrågestyrt det finns ingen uppdelning av språk mellan biblioteken, men när man köper på skolspråken kollar man först vad de andra biblioteken har man kompletteringsköper om kön i Helge är lång prio 1: vad funkar i mitt bibliotek?, prio 2: hur ser kön ut? hela BTJ:s utbud köps i kategorierna CD-böcker och mp3 färre deckare köps in vi stödköper om kön är lång större medvetenhet om köer leder till mer köp av deckare och cd-böcker i mediegruppen har man sagt att små bibliotek kan lämna förslag på inköp av dyra böcker till stora bibliotek stora bibliotek köper in böcker på främmande språk, mindre bibliotek gör det inte. 17
Flytande bestånd kan styra inköpsstrategierna i hög grad, beroende på hur man förhåller sig till det faktum att man kanske aldrig kommer att ha boken i sitt eget bibliotek! Några kommentarer: Inköparna förlorar sin identitet (och bokmötena sin betydelse) när de inte kan ha kontroll över ett fräscht bestånd. Nu kan man tycka sig ha en oattraktiv hylla. Generellt så skapar ett starkt efterfrågestyrt utbud ett ur bibliotekariesynpunkt urvattnat bestånd. Bredden försvinner. Visst tillskott sker via Kulturrådets böcker. Vi har slutat köpa biblioteksband! Det var snyggt i hyllan, men nu har vi ändå inte kontroll på det. Biblioteken i Helge har stora variationer i resurstilldelning för inköp av medier. Så har det varit under Helges livstid. Det har tillkommit ett litet tekniskt problem kopplat till flytande bestånd och inköp. Det är mer komplicerat att belägga sina egna exemplar i katalogen. Man måste kontrollera sitt bestånd via två sökingångar (katalogen och mängd exemplar ). Någon tycker att det enklaste sättet att se sina inköp är att gå via BTJ. Summering Flytande bestånd har påverkat inköpsarbetet. Vilka ställningstaganden man gör i samband med förvärv till ett gemensamt bestånd är en värderingsfråga som inte styrs av en övergripande medieplanering. Detta kan få konsekvenser som inte är önskade. En stark känsla av att vilja och kunna hjälpa till i långa köer av deckare kan öka den totala summan som spenderas på den kategorin i Helge. Den andra ytterligheten är att starkt begränsa sina inköp med motiveringen att det är att kasta pengarna i sjön. 3.6 Hur har det påverkat katalogarbete/gallring? Vissa detaljer avseende katalogarbetet har påtalats av bibliotekspersonalen. Om man till exempel ställer böcker i ett närmagasin så kan inte den placeringen kombineras med flytande. Serier har som tidigare nämnts blivit svårare att hålla reda på. 18
När det gäller gallring har personalen olika uppfattningar: Svårare att gallra och få överblick Gallring blir krångligare eftersom det inte är ens egna böcker. Vi plockade bort överex fortare när de ingick i vårt eget bestånd (och vi köpte fler ex av samma bok) Gallringen är ett problem. Man gallrar inte andras böcker, man skickar tillbaka fast det är emot grundidén. Svårt att ta ansvar för gallring, det är ju allas böcker, även om varje bibliotek köper in Gallringen har blivit enklare, inköpen svårare. Det är lättare att gallra när man ser att boken finns på andra ställen. Också lite svårare att hålla reda på serier, men det kanske inte påverkar låntagarna På biblioteken kunde man konstatera att deckarhyllorna och ljudbokshyllorna är mer än välfyllda på alla bibliotek som besöktes. Ett nedslag i statistik över återsända på Flyt-kortet visar att orsaken till att man skickar tillbaka böcker till det ägande biblioteket vanligtvis är att man vill få ner antalet volymer på dessa hyllor (dubbelex eller fullt i hyllan), se tabell. Bibliotek, period Antal återsända (ej till filial från Hb) Orsak Annan orsak Alfta 20130321-20141029 123 deckare 95 % dubbelex 5 % ej behov Alfta 20130321-20141029 22 utländsk litteratur 77 % dubbelex eller fullt i hyllan 23 % ej behov Alfta 20130321-20141029 98 ljudböcker 96 % dubbelex eller fullt i hyllan 4 % ej behov Ljusdal 20130130-20141028 370 deckare 85 % dubbelex eller fullt i hyllan 15 % lagning/gallra Ljusdal 20130130-20141028 161 ljudböcker 93 % dubbelex eller fullt i hyllan 7 % ej behov/lagning Figur 3.6:1 Statistik över återsända på Flyt-kort från Alfta och Ljusdal (manuellt förd) Enligt uppgift skickas ca 8 000 volymer med Flyt-kortet varje år. Frågan man som utredare ställer sig är ä varför inte alla bibliotek borde kunna tillåtas gallra i det gemensamma beståndet. Den första invändningen är naturligtvis att flytande bestånd ännu så länge är en försöksverksamhet. Om försöket avbryts så måste varje bibliotek vara garanterade att få tillbaka sina böcker. I de fall frågan om gemensam gallring tagits upp i intervjuer har svaren varierat från att det vore fullt möjligt till att det är otänkbart. Flera bibliotek för statistik över vilka böcker i biblioteksystemet och på hyllan som de äger, och vilka som är boende. Ett exemplar som är boende står på den egna hyllan eller är utlånat till låntagare i den egna kommunen. 19
Här kan man plocka fram siffror på tillväxt av deckare. I januari 2014 ägde Bergsjö bibliotek 992 exemplar i kategorin deckare. I oktober 2014 var man uppe i 1050, en ökning med 6 % på 10 månader. I Ljusdal ägde biblioteket 1233 deckare den 7 maj 2013. Den 6 februari 2014 hade det egna beståndet ökat till 1280 exemplar, med ca 4 % på 11 månader. Det är en tillväxt på drygt 100 volymer som behöver hyllutrymme. Ljudböcker har ökat med 5 % mellan 2013 och 2014 (tabell 3.6:2). Innan flytande bestånd infördes fanns inte ljudböcker på hyllan i alla bibliotek, så där kan det finnas mer utrymme för tillväxt. Antal ljudböcker i HelGe 2012 2013 2014 26891 27574 28950 Figur 3.6:2 Totalt bestånd av ljudböcker i Helge 2012-2014 Summering Att ha flytande bestånd har genererat vissa tekniska problem i katalogarbetet, som borde gå att lösa i samarbete med systemleverantören. Ansamlingen av deckare och ljudböcker på biblioteken är inte en följd av en ojämn fördelning mellan Helges bibliotek, utan resultat av ett försiktigt förhållningssätt till gallring. 3.7 Hur har det påverkat transportkostnaderna? Mellan 2011 och 2014 har volymen som transporterats inte någon koppling till transportkostnaderna. Följande kostnader är bokförda: 2011 2012 2013 2014 Budget 2015 332 496 kr 336 005 kr 332 941 kr 353 166 kr 395 000 kr Figur 3.7:1 Bokförda kostnader för transporter enligt avtal mellan huvudbiblioteken i Helge Enligt avtalet som gällde till och med 2014 är prisändringarna indexreglerade 4. Det har inneburit en prisökning på 6 % mellan 2011 och 2014. Volymökningen under samma period enligt bibliotekets egen statistik som tas ut under 14 dagar per år är 43 %. 2015 kommer transporterna att öka till 3 dagar i veckan, till ett fast pris som räknas upp varje år. I avtalet regleras körschema, leveransadresser, transportkärl (backar), märkning av böcker och sortering Volymen som transporteras är inte en parameter i klartext, det är i så fall upp till leverantören att göra mätningar och påkalla omförhandling. 4 Ramavtal Bibliotekstransporter inom Gävleborgs län, avtalsnummer 4998 20
Vad som kunde ha påverkat transportkostnaderna är hur ofta leveranser sker, till hur många adresser och vem som utför märkning och sortering. Helge-biblioteken gör ingen sortering av de böcker som ska till olika bibliotek, det får speditören sköta. Man kan tänka sig fler uppgifter som överlåts åt speditören, vilket skulle öka kostnaden men minska arbetsmomenten för bibliotekets anställda. Summering Flytande bestånd har inte påverkat transportkostnaderna. 3.8 Har farhågorna besannats? Farhågor som tas upp i de tidigare nämnda rapporterna om flytande bestånd och som också vid några tillfällen lyftes fram i samtal med personalen är att vissa låntagargrupper skulle drabbas av flytande bestånd. Den mest utsatta gruppen skulle vara de som inte reserverar, som helt enkelt passivt väntar på att den bok de vill ha dyker upp i det egna biblioteket, eller som bara tar vad som råkar finnas på hyllan när de besöker biblioteket. Att intervjua låntagare som söker på hyllor med flytande bestånd var den enklaste vägen att nå den grupp som skulle kunna förfördelas av den nya ordningen. Ingen av dem tyckte att beståndet utarmats. De svarade också att de vände sig till bibliotekarie eller sökte i katalogen vid behov. På biblioteken hjälper man rutinmässig låntagarna att reservera böcker. Som personal kan man känna sig mer osäker när man ska rekommendera böcker som man kanske inte ens har sett. I till exempel Hudiksvall görs böckerna i ordning på huvudbiblioteket, filialernas personal har inte hunnit ta i böcker som deras låntagare söker. Paradoxalt nog blir alltså en konsekvens av minskad manuell hantering att bibliotekspersonalen kan uppleva att de går miste om kunskap om de böcker de lånar ut. Bibliotekskataloger på svenska bibliotek är dåligt anpassade till barn och personer med annat modersmål än svenska, därför är deras möjligheter att själva reservera böcker begränsad. I Hofors berättade personalen att samordnaren för arbete med finskt förvaltningsområde i kommunen, Eija Viitala Larsson, tillfrågats om hon hade några invändningar mot att det finska beståndet skulle flyta. Hon såg inga risker med detta. Två barnbibliotekarier på ett större bibliotek har startat ett läsprojekt i förskolan, och då har det blivit ett problem att beståndet flyter. Man kan inte 21
planera att jobba med specifika titlar om de inte finns på plats (t ex tvillingböcker). Detta kan hända med barnlitteratur på andra språk än svenska. De menar att inledningsvis var skepticismen så stor bland barnbibliotekarierna att det gjordes färre inköp: Böckerna skulle ändå försvinna. Böckerna är dyra, och ett inköp var att kasta pengarna i sjön. På frågan hur målgruppen upplever det flytande beståndet är barnbibliotekariernas svar att läsprojektet sannolikt gjort att förskollärarana blivit nöjdare, bättre service skulle inte gå att koppla till flytande bestånd. Det är den ökade medvetenheten i arbetet med barnböcker som skapar kvalitet. I en kandidatuppsats i biblioteks- och informationsvetenskap 5 intervjuas fem barnbibliotekarier om sin syn på flytande bestånd. I studien framträder enligt författaren en stark uppfattning att flytande bestånd inte gynnar barn, och att arbetet med beståndsutveckling och litteraturförmedling har försvårats för bibliotekarierna. Utan att gå i polemik mot detta, tycks grundproblemet vara att de böcker bibliotekarierna valt att köpa in inte finns på hyllan när personalen behöver dem. Vid en intervju användes uttrycket Kampen om det nya som ger en bra bild av vad farhågorna kan bottna i. Enskilda bibliotek kan uppleva sig som förlorare i denna kamp. Men den här kampen förs inte mot andra bibliotek, motståndaren är i så fall låntagare som reserverar. Farhågor är ett värdeladdat ord som är svårt att mäta. Bedömningen är dock att den stora omställningen för bibliotekens personal inträffade när man gick med i katalogsamarbetet, och luttrade av den erfarenheten är flytande bestånd en relativt odramatisk nyordning. Summering För personalen kan nya situationer och osäkerhet uppstå i flera moment i biblioteksarbetet, som en följd av att man inte har kontroll över sitt bestånd. Men det finns inga indikationer på att flytande bestånd skulle drabba låntagarna. 3.9 Statistik, utlån och reservationer m m? I intervjuerna med bibliotekens personal framhåller alla att reservationerna ökar för varje år, eftersom låntagarna förstår att det är så det fungerar i Helge, och personalen gärna förklarar att det är enkelt att reservera. En reservation innebär att en låntagare inte hämtar sin bok direkt på hyllan, utan den 5 Åslund Jerkvall, L. Flytande bestånd och barnbibliotek : en intervjustudie med sex barnbibliotekarier, 2014 22
reserveras först i systemet. Många låntagare får hjälp av personalen i biblioteket att reservera böcker. Ökningen av reservationer mellan 2013 och 2014 var 11 %. Antal reservationer i HelGe 2012 2013 2014 192486 223133 246745 Figur 3.9:1 Antal reservationer i Helge 2012-2013 Det flytande beståndets rörlighet styrs av reservationer. Enstaka volymer kan lämna ett bibliotek när en låntagare lånar boken direkt från hyllan och återlämnar den vid ett annat bibliotek. 2013 bytte 62805 böcker bibliotek, 2014 70425 stycken. Ökningen var 12 %. Om man antar att gjorda reservationer är orsaken till att böcker flyter in eller ut ur ett bibliotek har 28 % av reservationerna både 2013 och 2014 riktats mot en bok i det flytande beståndet. Utlånen i Helge ökar inte. De officiella siffrorna för utlån i länet enligt Statistiska centralbyrån: Antal utlån i Gävleborg 2011 2012 2013 2240676 2167901 2099322 Figur 3.9:2 SCB:s statistik över antal utlån i Gävleborg 2011-2013 Summering Reservationerna ökar. Även rörligheten i det flytande beståndet ökar, och det finns ett samband mellan ökade reservationer och ökad rörlighet i det flytande beståndet. En stor del (28 %) av reservationerna riktas mot det flytande beståndet. För hela Helge ser man ingen ökning av antalet utlån. Hur cirkulationen ser ut för det flytande beståndet tas upp i avsnitt 3.13. 3.10 Kan man se någon skillnad mellan hur större respektive mindre enheter påverkats? Intervjuer gjordes med personal på 4 filialer: Arbrå, Björksätra, Los och Sätra. Problematiken som i avsnitt 3.1 lyftes fram för Los bibliotek togs inte upp av personal på de övriga filialerna som besöktes, men då inte alla filialer har fått komma till tals är det viktigt att synpunkterna från Los bibliotek ges utrymme. En tydlig skillnad mellan till exempel Björksätra och Los är att Björksätra har dagliga transporter till huvudbiblioteket i Sandviken. Det kan vara en orsak till att man i Björksätra tycker att man numera kan lägga mindre tid på att göra urval som ska passa i det egna beståndet, eftersom man snabbt kan låna in böcker från närliggande bibliotek. 23
I transportstatistiken kan man se att Gävle, Hudiksvall och Sandviken spelar i en egen division när det gäller antal böcker i transporterna. Söderhamn närmar sig de tre i toppen. Gävle har hanterat 40 50 lådor två gånger i veckan, och med den volymen är den manuella hanteringen verkligen en utmaning. Nu har man en heltidsanställd för denna arbetsuppgift och en sorteringsanläggning står på önskelistan. För ett stort bibliotek kan minskade transportvolymer betyda mycket, för ett mindre bibliotek är en låda mer eller mindre inte hela världen. De mindre biblioteken har fått möjligheter att erbjuda ett bestånd av medietyper som de inte alltid haft tidigare. Statistiken över vilka böcker som befinner sig på vilket bibliotek (ägande/boende) visar till exempel att i Nordanstigs kommun har alla filialer ett bestånd av ljudböcker som enbart är boende, det vill säga biblioteken har inte själva köpt in dem. För Ljusdals bibliotek har Lena Strömberg gjort en detaljerad kartläggning av hur många böcker biblioteken äger och hur många som finns på hyllorna vid ett antal tillfällen 2014. För huvudbiblioteket understiger det antal ljudböcker och deckare som finns i biblioteket det antal man äger, vilket ju är självklart med tanke på att de faktiskt är utlånade. Mer intressant är att antalet ljudböcker på hyllan på filialerna är fler än filialerna köpt in själva. I tabellerna nedan visas hur många ljudböcker som finns på hyllan och hur många man äger (inom parentes). Datum Färila Järvsö Los Ramsjö 2014-02-06 254 (135) 91 (4) 207 (35) 46 (3) 2014-07-02 302 (134) 75 (4) 122 (35) 34 (3) 2014-07-28 303 (134) 86 (4) 141 (35) 36 (3) 2014-10-08 326 (133) 70 (4) 147 (36) 33 (3) Figur 3.10:1 Antal böcker på hyllan och antal böcker som filialerna äger inom parentes vid 4 tillfällen 2014 (manuellt förd statistik) Ljudböcker har definitivt hittat ut till filialerna. I både Ockelbo och Los ser man efterfrågan hos personer som arbetar i fordon och gärna lyssnar på böcker i skogen och på vägarna. Summering Att ha ett utbud på den egna hyllan av medietyper man inte tidigare haft är positiv effekt som blir tydlig hos filialer. Det är osäkert om minskad hantering skulle kunna bli en följd av minskade transportvolymer, och i så fall är det bara de största biblioteken i Helge som skulle kunna räkna hem positiva effekter. 24
3.11 Har beslutet att lokalisera vissa medier flytande följts på alla enheter som skulle omfattas av det flytande beståndet? Om inte, varför? Den här frågeställningen hänger tätt samman med 3.8 Har farhågorna besannats? Om personalen på ett bibliotek tycker att de egna låntagarna förlorar på flytande bestånd går det att undvika att vissa titlar införlivas i det flytande beståndet, trots att de tillhör de kategorier som Helge har beslutat ska ingå i ett gemensamt bestånd. Alla bibliotek har också möjlighet att lokalisera böcker på korttidslån om de vill att de inte ska flyta, men detta ska inte utnyttjas permanent. Språkpåsar kan också undantas från flytande bestånd. De bibliotek som besöktes följde beslutet, men kunde återge skäl som anförs i argumentation mot flytande bestånd. Ett av dem är att de egna låntagarna är dåliga på att reservera, och därför går miste om allt som är nytt. På mindre bibliotek är servicen till låntagarna mer personlig, och man vill kunna sätta nya böcker i händerna på rätt låntagare. En av orsakerna till att biblioteken i Värmland upphörde med flytande bestånd var att beståndet blev oförutsägbart för personalen, berättar Inger Sundström i Biblioteksbladet nr 1, 2014. 6 En intervjuad bibliotekschef erinrar sig att filialerna var oroade redan när Helge-samarbetet inleddes. Bibliotekschefen upptäckte att en filial medvetet lät bli att lägga nya deckare som flytande, för att få tillbaka dem efter utlån. Det kan finnas fler i Helge som gör detta. Ibland sker misstag när böckerna läggs in i systemet av t ex assistenter, så att de inte blir flytande. Filialerna har blivit mer nöjda med åren. Egentligen är flytande en möjlighet för filialerna att lägga pengar på annat än deckare, tycker bibliotekschefen. Ibland uppfattas också regelverket som flexibelt. Biblioteken väljer själva om de vill skicka tillbaka eller reservera böcker på Flyt-kortet av olika anledningar. Summering Bibliotekscheferna är medvetna om vilka bibliotek som inte följer beslutet att lokalisera överenskomna medier som flytande bestånd. Orsakerna är flera. 6 Carlsson, T. När det flyter fritt hur funkar det? // Biblioteksbladet 2014:1, s. 4-7 25
3.12 Olika etiketter och stämplar, olika genrer. I vilken utsträckning har det betydelse för dels personal som ska sätta upp materialet på hyllorna dels låntagarna? I den tidigare refererade artikeln i Biblioteksbladet 7 beskrivs problemen med hyllsignum och genrer när Värmland testade flytande bestånd: Att man beslutade att inte fortsätta med flytande bestånd bottnade i en rad olika problem. Bland annat att biblioteken hade olika nivåer på hyllsignum men också att biblioteken hade olika märkning eller använde sig av olika hyllavdelningar för böcker med samma signum som exempelvis tema- eller genreindelning. I användarunderökningen som gjorts som en del av denna utvärdering reflekterar enstaka låntagare över att böckerna har stämplar och etiketter som talar om att de ägs av ett annat bibliotek. Men det upplevs inte som ett problem. En låntagare i Gävle tyckte att det var enklare att låna deckare tack vare genre-indelningen för att låna övrig skönlitteratur måste man ju veta vad man vill ha Inte heller personalen har påtalat att det är ett svårhanterligt problem. I Gävle har man inte ens samma genrer i alla kommunens bibliotek, berättar man i Sätra. Fantasy är en stor avdelning i Gävle, men svår att hålla reda på i det flytande beståndet. Åsa Jonsson i Sandviken menar att trenden går mot mer genre-uppdelat. Vid införandet av flytande bestånd kom biblioteken överens om att avgränsa deckare som genre, men det är oklart om fantasy och thrillers ingår. Bergsjö och Söderhamn inkluderar inte thrillers, men i övrigt har ingen analys gjorts. Tema-, genre- och språkindelning kan säkert bli ett problem om allt skulle flyta. Summering De 22 intervjuade låntagarna hade inga problem med att böckerna hade etiketter och stämplar från andra bibliotek. Bibliotekspersonalen har skapat hyllor och snurror för deckare och ljudböcker, och ibland gör de nya knubbar för nya språk, men ingen klagade på hanteringen. 7 Carlsson, T. När det flyter fritt hur funkar det? // Biblioteksbladet 2014:1, s. 4-7 26
3.13 Hur har det flytande beståndet cirkulerat sett till vilken typ av media det är? Om man tar fram statistik över utlån av medier på andra språk än svenska för hela Helge har utlånen ökat sedan 2010. I tabell 3.13:1 är avdelningen Musik/film i Gävle, musikalier och okända språk är exkluderade. Depositioner och skolor är inkluderade. 120000 100000 80000 60000 40000 Engelska Övriga språk 20000 0 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 3.13:1 Utlån av utländsk litteratur som är böcker, utom engelsk facklitteratur Gävle är från och med 2012 det största biblioteket i Helge-samarbetet, och står för mer än 25 % av alla utlån i länet. Lisbeth Forslund (bibliotekschef i Gävle t o m 2014) har kommenterat utlåningsstatistiken för biblioteket (vilket alltså påverkar helheten): År 2012 gick vi med i HelGe-samarbetet vilket påverkade statistiken eftersom omlånen inte kom med. År 2013 var Stadsbiblioteket stängt 3 månader för omflyttningar när Musikbiblioteket flyttade in. För inköp av medier på andra språk än svenska bidrog länsbiblioteket med 50 000 kronor 2010. Om man detaljgranskar till exempel Ockelbo och Söderhamn ser man inte riktigt samma mönster (observera att kurvan startar 2007). 27
Ockelbo utlån främmande språk 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2007 2008 209 2010 2011 2012 2013 2014 Ockelbo utlån främmande språk Figur 3.13:2 Totala utlån främmande språk Ockelbo 2007-2014 25000 Söderhamn utlån främmande språk 20000 15000 10000 Söderhamn utlån främmande språk 5000 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 3.13:3 Totala utlån främmande språk Söderhamn 2007-2014 För att säkert uttala sig om hur förhållandet är mellan aktiva låntagare och bibliotekens egna reservationer skulle man behöva göra en mer detaljerad analys, vilket inte har gjorts i denna utvärdering. I till exempel Hudiksvall går alla depositioner för barn till förskolorna. I Bergsjö efterfrågas barnböcker på andra språk än svenska av lärare/pedagoger i så kallade introduktionsklasser på låg- och mellanstadiet. Personalen tycker att flytande fungerar bäst för engelska, men att övrig litteratur på andra språk än svenska inte rör sig så mycket mellan biblioteken till följd av låntagarnas reservationer. 28
2014 var antalet flytande barn in/ut ur alla Helge-bibliotek 4134 och flytande vuxna (utländska språk) 4302, inklusive engelska. Men här finns en stor osäkerhet hos utredaren hur definitionerna är gjorda i statistiken. Deckare och ljudböcker har konstant hög efterfrågan. För deckare har följande siffror tagits fram för hela Helge: 2012 2013 2014 113272 124848 126798 Figur 3.13:4 Utlån deckare hela Helge 2012-2014 Går man ner på enskilda bibliotek kan kurvorna för utlånade medietyper se ut så här (observera att mätperioden börjar 2007): 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 Hofors deckare Hofors CD-bok Ockelbo deckare Ockelbo CD-bok Torsåker deckare Torsåker CD-bok 500 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 3.13:5 Utlån av deckare och CD-böcker i Hofors, Ockelbo och Torsåker 2007-2014 Frågan är vilken statistik som är rättvisande och på vilken detaljnivå. Denna utredning har inte lagt ytterligare kraft på den kvantitativa analysen. I kartläggningen av flytande bestånd på Stockholms stadsbibliotek visade utredarna att utlånen av flytande medier ökade i förhållande till övriga utlån. 8 Men där påpekas också att utlåningsstatistiken borde relateras till inköpen, och hur snabbt man kompletteringsköper vid köer. Summering Statistiken över utlån av böcker på andra språk än svenska är svårtolkad. Cirkulation av barnböcker på andra språk än svenska är inte enbart styrd av låntagarna, statistiken påverkas av reservationer som görs för skolor och bibliotek. Gävle är det största biblioteket och flaggar själva för att deras 8 Johansson, A. Effekter på bibliotekens interna logistik : en kartläggning av medieflöden och transporter inom Stockholms stadsbibliotek 2007-2010, 2011 29
statistik inte är rättvisande 2012 och 2013. Detta drabbar även statistiken för deckare. 3.14 Utöka med ytterligare medier? Medietyper som inte tidigare funnits i vissa bibliotek hittar dit om man inför flytande. Men om det ökar efterfrågan, utlån eller upplevd kvalitet är osäkert. Reservationerna kommer att fortsätta öka, vilket betyder att transportvolymerna också ökar. Det borde ha en viss påverkan på transportvolymerna att biblioteken inte behöver skicka tillbaka böcker till det ägande biblioteket, även om effekten är svår att mäta. Facklitteratur generellt utgör den största volymen i transporterna, men där har flera bibliotek specialsamlingar som de helst inte vill se som ett gemensamt Helge-bestånd. Samlingarna riktar sig till specifika låntagare eller en målgrupp. Genre-indelning av skönlitteratur kan krångla till det vid flytande, men om man i Helge kommer överens om att vissa genrer är ett bra sätt att vägleda och inspirera låntagare, så kan nya kategorier ingå i det flytande beståndet. Vid intervjuer med personalen lyfts film, storstilsböcker, lättläst, viss kurslitteratur (signum E och V) fram som nya kategorier som skulle kunna flyta. Gävle har filmbibliotek och musikbibliotek, det vill säga av-medier. Med undantag för tv-spel skulle dessa kunna flyta fritt. Summering Att införa flytande bestånd för stora kategorier som vissa fackområden eller ytterligare genrer av skönlitteratur kan påverka transportvolymerna eftersom låntagarreservationerna ökar. Låntagarreservationerna går kors och tvärs över kommungränserna, och driver upp volymen som ska transporteras mellan biblioteken. Att införa flytande för mediekategorier där utbudet varierar stort mellan biblioteken (t ex film) ger inte tydligt utslag i transportvolymer eller statistik över utlån, men samlingarna sprids till fler bibliotek. 3.15 Övriga erfarenheter? En faktor som måste vägas in i diskussion om flytande bestånd är pappersbokens utveckling kontra e-boken. Hur stor kommer betydelsen vara av ett varierat utbud på hyllan i relation till ett varierat utbud av e-böcker? E-böckerna flyter och ingår per automatik i ett gemensamt bestånd i Helge. E- boken minskar den manuella hanteringen och transportvolymen, de mål som 30
Helge vill uppnå. Det är oerhört viktigt att Helge kan frigöra mer resurser för att öka tillgängligheten till e-böcker. Romanen En man som heter Ove kostade enligt Gävle stadsbibliotek 26 000 att tillhandahålla som e-bok. Nu har Helge bara e-böcker som kostar 20 kronor per lån. E-böcker köps i paket från e-lib. Helge köper e-böcker för 1 miljon kronor, fördelat mellan kommunerna utifrån invånarantal. I dagsläget är det uppenbart billigare med svartskrift, men å andra sidan har man sjunkande efterfrågan på fysiska medier. Här är det viktigt att kartlägga var läsaren befinner sig, om e-boken bidar mer till att biblioteken når mål för prioriterade grupper och läsfrämjande. I Sätra berättar Sara Hagström- Andersson och Klas Wallgren att skolan köper in surfplattor till sina elever och vill jobba mer med e-böcker. I statistiken hålls e-böcker åtskild från övriga medier, och på biblioteken finns åsikten att läsaren ännu inte är mogen för e-böcker. Det stämmer säkert för den traditionella biblioteksbesökaren, men hur ser det ut för barn, ungdomar och människor med annat modersmål än svenska? 31
4. Rekommendationer Utred barnperspektivet genom användarna: barn, pedagoger och föräldrar Permanenta det flytande beståndet för de kategorier som ingår idag. Då behöver inte biblioteken köpa titlar för att vara säkra på att de får dem tillbaka om flytande upphör För att uppfylla målet att minska hantering av medier bör hela processen från inköp till gallring ses över. Mätningar av den manuella hanteringen måste ske både före och efter införande av nya rutiner. Testa fri gallring av deckare under ett år och utvärdera konsekvenserna Satsa mer på e-böcker för att minska transporterna mellan biblioteken och den manuella hanteringen Sätt tydliga mål för att öka tillgången till och utnyttjandet av medier på andra språk än svenska Diskutera införandet av flytande bestånd för fler kategorier baserat på slutsatserna i denna rapport och vilka mål som ska uppnås: o o Flytande bestånd kan införas på fler kategorier där bredden i utbudet starkt varierar mellan olika bibliotek (film, lättläst, storstil) om målet är att skapa en naturlig variation i det lokala bibliotekets utbud Om målet är att få en viss effekt på transportvolymerna kan fler breda, populära genrer och ämnesområden flyta 32