Oslo 25 mars 2010 Svensk spannmålssektor 15 år med EU
Vad har hänt i Sverige sedan 1995? Politik Produktion ki Konsumtion Handel Industri
Politiska spelregler Beslut i Sverige 1990 om avreglering Slopat exportbidrag Sänkta tullar i takt med WTO-förhandlingarna Bidrag för att att mark ur produktion
Politiska spelregler EU-medlemskap 1995 Ökat stöd i form av arealstöd, djurbidrag, exportbidrag, intervention i Öppen marknad mot övriga EU-länder
Politiska spelregler EU:s reformer sedan mitten av 1990-talet Minskad betydelse av marknadsregleringar Frikopplat stöd Ökad betydelse av miljö- och regionalstöd
Produktion Produktionens omfattning har påverkats både av politiken och marknaden 2005 års reform och oron på världsmarkanden 2007-2008 visar att marknaden får allt större betydelse
Arealutveckling i Sverige 1990-2009, 1000 ha 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Spannmål Åkerareal 2009 09 07 1989 1991 91 1993 93 1995 95 1997 97 1999 2001 01 2003 03 2005 05 2007
Arealutveckling de senaste åren, 1 000 ha 1200 1000 800 1 000 ha 600 Snitt 2001-2005 2007 2008 2009 400 200 0 Spannmål Oljeväxter Vall Träda
2008 2006 Spannmålsproduktionens storlek, 1 000 ton 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2004 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002
Konsumtion Konsumtionen i traditionella sektorer (livsmedel och foder) är stabil Förbrukningen för livsmedel l uppgår till ca 0,8 milj ton Förbrukningen till foder uppgår till ca 2,5 milj ton, korn och vete dominerar Animalieproduktionen har minskat för mjölk och svin, ökat för fjäderfä
Animalieproduktionens utveckling 1995-2009, 1995=100 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Nötkött Svin Får Mjölk Kyckling
Användning för industriändamål Sprittillverkning för human konsumtion, ca 0,15 milj ton (vete) Sprittillverkning ill i för drivmedel, d ca 05 0,5 milj ton (vete, rågvete, korn) Etanolproduktionen har ökat kraftigt de senaste åren Tillverkning av vetestärkelse, ca 40 000 ton
Export Exportöverskott vid normal skörd på 0,4-0,6 milj ton Export av: - brödvete till Sydeuropa och Nordafrika - foderkorn till Sydeuropa och Mellan Östern - maltkorn till Ryssland och Sydamerika - havre till Danmark, Sydeuropa, Norge och USA
Import Importens storlek varierar kraftigt beroende på skördens kvalitet, normalt 0,1 milj ton, har ökat p.g.a etanoltillverkningen Import främst av produkter med särskilda kvaliteter Durumvete Högproteinvete Fodervete för etanolproduktion
Intervention Interventionsuppköp nästan varje år sedan 1995 Ofta foderkorn, någon gång vete Genomsnitt ca 100 000 ton per år Måste uppfylla kvalitets- och kvantitetsregler Mykotoxiner inget problem i Sverige (under normala förhållanden)
Fodertillverkning Baseras nästan uteslutande på inhemsk foderspannmål Viss import kan förekomma då stor andel av skörden har hög kvalitet Import av proteinfoder, soja från Brasilien och rapsmjöl från EU Produktionen i foderfabrik f uppgår till drygt 2 milj ton Drygt hälften till nötkreatur Mycket liten import av foderblandningar d
Aktörer på marknaden Lantmännen, producentkooperativ, som finns nästan i hela landet Säljer förnödenheteröd Spannmålshandel Foderproduktion Kvarnindustri, bageri, fjäderfäslakterier Bioenergiproduktion (delägare etanolindustri, biodiesel, salix) Maskin- och byggvaruhandel
Lantmännen foder Ca 60-70 procent av marknaden Fbik Fabriker från få Skåne i söder till illumeå åi norr På väg att stänga två fabriker
Aktörer på marknaden Svenska Foder, danskägt företag (DLG) Finns i södra och mellersta Sverige Säljer förnödenheter Spannmålshandel Foderindustri, 4 fabriker i södra Sverige (20 %)
Aktörer på marknaden Spannex-gruppen, privata företag + producentkooperativ, samarbete med danska DLA Säljer förnödenheter Spannmålshandel l Foderindustri, 2 fabriker (5-10 %)
Aktörer på marknaden Kalmar Lantmän Förnödenhetshandel Spannmålshandel Fodertillverkning, 1 fabrik Vallberga Lantmän Förnödenhetshandel Spannmålshandel Fodertillverkning, 1 fabrik
Erfarenheter av EU-medlemskap Ökad handel, både export och import Vissa produktionsgrenar har ökat, andra har minskat Insatsvaruindustrin och förädlingsindustrin har påverkats Svenska producenter hade erfarenhet av politiska förändringar före EUmedlemskapet Olika stödsystem i EU (gårdsstödet och miljö/regionalstöd) har mildrat effekterna
EU:s politik i framtiden Marknadsregleringarna får allt mindre betydelse Förändring av gårdsstödet mot att all areal ska samma stöd Ökad tyngd på miljö/regionalstöd Liberalisering av handel med tredje land (?)
Tack för uppmärksamheten