PM FJÄLLVÄRLDEN FRÅN TRANSTRANDSFJÄLLEN OCH NORRUT, RIKSINTRESSE MB 4 kap 2

PM FJÄLLVÄRLDEN FRÅN TRANSTRANDSFJÄLLEN OCH NORRUT, RIKSINTRESSE MB 4 kap 2 Fördjupad översiktsplan för Stöten, påverkan på riksintresset Uppdragsnummer 3310929.000 FALUN Sweco Architects AB 1 (24) Sweco Sweco Architects AB Bergmästaregatan 2 Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 61 www.sweco.se Org.nr 556173-0606 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 5 2.1 Bakgrund 5 2.2 Syfte 5 2.3 Avgränsningar 6 3 Beskrivning av nuläget 8 3.1 Riksintressen och naturreservat 8 3.2 Utredningsområdets turistanläggningar och fritidsboende 9 3.3 Turistanläggningar i närområdet 10 3.4 Utredningsområdets fjällterräng 10 3.5 Vinterturismen i nuläget 11 3.6 Barmarksturismen i nuläget 12 3.7 Turismens betydelse för kommunens näringsliv 14 4 Planerade förändringar 15 4.1 Nollalternativet 15 4.2 Planalternativet 15 5 Konsekvenser för riksintresset enligt MB 4:2 18 5.1 Utgångspunkter för konsekvensanalys 18 5.2 Hänsyn som tagits i FÖP Stöten 19 5.3 Konsekvenser 19 5.4 Bedömning av påtaglig skada 22 6 Underlag 23 6.1 Skriftliga källor 23 6.2 Muntliga källor samt mejlkontakter (våren 2012) 24 Uppdragsorganisation Beställare Konsult Stöten Fastighets AB Sweco Architects, Falun genom Åsa Hermansson (handläggare påverkan på riksintresse MB 4:2) Marina Fyhr (handläggare fördjupad översiktsplan) Hans Göran Skogsjö (uppdragsansvarig för fördjupad översiktsplan) Uppdragsnummer Sweco 3310929.000 Allmänt kartmaterial: Copyright Lantmäteriverket 2004-11-09. Ur SeSverige. Omslagsbild: Riksintresse enligt MB 4 kap 2, planområde för fördjupad översiktsplan för Stöten samt utredningsområdet för denna PM. 2 (24)

1 Sammanfattning Denna PM är ett underlag till fördjupad översiktsplan (FÖP) för Stöten, Malung-Sälens kommun. Stöten ligger inom området Fjällvärlden från Transtrandsfjällen och norrut, som enligt miljöbalken (MB) 4 kap 1-2 är av riksintresse för turism och rörligt friluftsliv. Länsstyrelsen Dalarna har i samrådet kring behovsbedömningen för den fördjupade översiktsplanen efterfrågat en översiktlig analys som ska visa hur riksintresset enligt miljöbalken 4 kap 1-2 kan tillgodoses vad avser de samlade natur- och kulturvärdena och det rörliga friluftslivet. Detta har även framförts av Länsstyrelsen i samband med framtagande av den kommuntäckande översiktsplanen. Analysen har, i samråd med Länsstyrelsen, avgränsats till att omfatta den del av riksintresseområdet som berörs av Stötenanläggningen samt den norr därom liggande planerade anläggningen Faxfjället. Detta utredningsområde är betydligt större än planområdet för FÖP Stöten. (Se avsnitt 2.3.2 samt karta på omslaget.) Dagens situation Utredningsområdet används för turism och friluftsliv, med Stötenanläggningen samt leder, spår, raststugor etc. Antalet turister som besöker utredningsområdet är inte kartlagt. Besökarna håller sig i stor utsträckning inom Stötenanläggningen för utförsåkning och därmed förknippade aktiviteter men nyttjar även fjällområdet för skidåkning, skoteråkning m.m. Vinterturismen dominerar stort, men utveckling pågår av sommarturismen med vandring, fiske m.m. Utredningsområdet ligger i direkt anslutning till skidanläggningarna längs Fjällvägen samt Näsfjället. Visst utbyte av dagturister mellan anläggningarna förekommer, liksom även mellan Sälenfjällen och Trysil, ca 4 mil österut, som är Norges största vintersportort. Nollalternativet Nollalternativet utgörs, utöver pågående mark- och vattenanvändning, av vad som kan komma att ske inom utredningsområdet med stöd av gällande planer och tillstånd samt den bebyggelseutveckling som bedöms kunna ske utan stöd av ny översiktsplan eller nya detaljplaner. Fastlagda detaljplaner inom planområdet för FÖP Stöten medger en utbyggnad av bäddkapaciteten med ca 2 940 bäddar, som syftar i första hand till att kunna öka antalet besökare på vintern, då Sälenfjällen har sina besökstoppar. Det finns en stark vilja från både Stötenanläggningen och kommunen att öka sommarturismen, men denna ökning kan ske utan utbyggnad. Med nollalternativet är alltså en betydande ökning av antalet besökare sommartid och en viss ökning vintertid möjlig. Den troliga utvecklingen med nollalternativet är att antalet besökare ökar såväl sommartid som vintertid, men mest på vintern. Planalternativet Planalternativet utgörs av de förändringar som tas upp i FÖP Stöten samt andra större, men icke planlagda, förändringar som kan bli aktuella inom utredningsområdet enligt den kommuntäckande översiktsplanen. 3 (24)

FÖP Stöten medger utbyggnad av nytt fritidsboende, service, handel, pister och liftar etc. inom och i direkt anslutning till den befintliga anläggningen. Nya boendeområden planeras som ski in - ski out, d.v.s. lokaliseras så att gästerna inte behöver använda bil under sin vistelse på anläggningen. När det gäller utvecklingen av pister och liftar eftersträvas stora åkytor per gäst, långa backar samt möjligheter till skidåkning i all typ av terräng. Längdspårssystemen planeras också utvecklas med ytterligare spår. På Faxfjället (norr om Stöten) finns en ny turistanläggning med i den kommuntäckande översiktsplanen. Eftersom översiktsplanen anger att en sådan utveckling ska föregås av fördjupad översiktsplan räknas utbyggnad av Faxfjället inte in i nollalternativet i denna PM, utan i planalternativet. I tabellen nedan framgår bäddantalet inom utredningsområdet i nuläget samt med nollalternativet respektive planalternativet. Antal bäddar NULÄGE NOLL- ALTERNATIVET PLANALTERNATIVET, utökning PLANALTERNATIVET, totalt Planområdet för FÖP Stöten 5 230 8 170 3 480 11 650 Faxfjället 0 0 0-2 000 0-2 000 Totalt inom utredningsområdet 5 230 8 170 3 480-5 480 11 650-13 650 Antal bäddar inom utredningsområdet. Sammanställningen baseras för Stöten på den fördjupade översiktsplanen (koncept juni 2013) respektive för Faxfjället på Översiktsplan för Malung-Sälens kommun, 2009. Konsekvenser för riksintresset Fjällvärlden från Transtrandsfjällen och norrut Det saknas uppgifter om hur många besökare utredningsområdet har idag och det är även svårt att sia om framtida besökarantal. Planalternativet möjliggör fler nya boendeområden och därmed en större ökning av antalet besökare än nollalternativet. De flesta besökare ägnar sig enbart åt utförsåkning och andra aktiviteter inom anläggningarna. Ökat besökarantal inom anläggningarna bedöms inte påverka värdena inom riksintresset Fjällvärlden från Transtrandsfjällen och norrut. Ökat besökarantal i fjällområdet utanför anläggningarna kan medföra: fler besökare som nyttjar vandringslederna sommartid, med därav följande ökat markslitage. Dessa förändringar kan ske även med nollalternativet, eftersom Stötenanläggningen har kapacitet att ta emot betydligt fler besökare sommartid än idag. Dessutom beror markslitaget av flera faktorer; antalet vandrare är inte ensamt avgörande. ökat antal skoteråkare, med därav följande ökade bullerstörningar. Även beträffande detta är skillnaden mellan nollalternativ och planalternativ liten. fler längdskidåkare i fjällterrängen, vilket inte har några negativa miljökonsekvenser. Planalternativet bedöms alltså inte medföra någon stor skillnad jämfört med nollalternativet vad gäller konsekvenser för riksintresset Fjällvärlden från Transtrandsfjällen och norrut. Varken nollalternativet eller planalternativet bedöms medföra påtaglig skada på riksintresset. 4 (24)

2 Inledning 2.1 Bakgrund Fördjupad översiktsplan för Stöten, i Sälenfjällen i Malung-Sälens kommun, är under framtagande. Stötenanläggningen har behov av att kunna fortsätta expandera och utveckla sin anläggning med boende, liftar, service, handel etc. Gällande översiktsplan för området har blivit inaktuell till vissa delar. I den kommuntäckande översiktsplanen, antagen 2009-03-30, anger kommunen att en ny fördjupad översiktsplan behövs om en utveckling utöver smärre förtätningar i den befintliga strukturen ska kunna komma till stånd. Området Fjällvärlden från Transtrandsfjällen och norrut, som enligt miljöbalken 4 kap 2 är av riksintresse för turism och rörligt friluftsliv framgår av karta på omslaget till denna PM samt avsnitt 3.1 Riksintressen och naturreservat. Länsstyrelsen Dalarna har 2010-06-15 i samrådet kring behovsbedömningen av FÖP Stöten hänvisat till sitt granskningsyttrande över den fördjupade översiktsplanen och efterfrågat en översiktlig analys som ska visa hur riksintresset enligt miljöbalken 4 kap 1-2 tillgodoses vad avser de samlade natur- och kulturvärdena och det rörliga friluftslivet. I granskningsyttrandet över den kommuntäckande översiktsplanen 2008-10-27 efterfrågade Länsstyrelsen en mer övergripande diskussion kring kommunens syn på hur man når en balans mellan turismen och bevarande av natur-, kultur- och miljövärden i Sälenfjällen. En sådan analys är enligt Länsstyrelsen ett nödvändigt underlag inför fortsatt fördjupad planering för att kunna göra långsiktiga avvägningar mellan nyexploatering i olika delområden och den samlade påverkan på området av riksintresse enligt 4 kap 2 miljöbalken. Malung-Sälens kommun har i samband med behovsbedömningen av den fördjupade översiktsplanen haft överläggningar med Länsstyrelsen för att få ett förtydligande av hur kraven på en sådan analys ska tolkas. 2.2 Syfte Syften med denna analys är att visa hur riksintresset enligt miljöbalken 4 kap 2 tillgodoses i fördjupningen av översiktsplanen för Stöten, vad gäller de samlade natur- och kulturvärdena och det rörliga friluftslivet. Utgångspunkt för analysen är syftet med riksintresset enligt miljöbalken 4 kap. 1 och 2. 5 (24)

Ett utdrag ur lagtexten återges nedan. 4 kap. Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet 1 De områden som anges i 2-8 är, med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av riksintresse. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om 1. det inte möter något hinder enligt 2-8 och 2. det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Bestämmelserna i första stycket 2 och i 2-6 utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet eller för utförandet av anläggningar som behövs för totalförsvaret. 2 Inom följande områden skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön: [här listas ett antal områden] Fjällvärlden från Transtrandsfjällen i söder till Treriksröset. 2.3 Avgränsningar 2.3.1 Innehållsmässig avgränsning Denna PM omfattar endast påverkan på riksintresset enligt MB 4:2 och endast den del av riksintresset som avgränsats som utredningsområde (se avsnitt 2.3.2). Analysen är inriktad på att beskriva hur de förändringar som kan komma till stånd om FÖP Stöten antas, samt andra förändringar som planeras i utredningsområdet, kan påverka riksintressets värden. Flera av de markanvändningsförändringar som redovisas i FÖP Stöten finns även med i den gällande fördjupade översiktsplanen och kan alltså komma till stånd oavsett om FÖP Stöten antas eller ej. Denna analys tar därför upp tre olika situationer: 1. Nuläget 2. Nollalternativet, d.v.s. en situation där de markanvändningsförändringar som kan genomföras med stöd av gällande detaljplaner vidtas. 3. Planalternativet, d.v.s. en situation där de markanvändningsförändringar som kan komma till stånd med stöd av FÖP Stöten samt andra, icke detaljplanelagda men troliga, kommande förändringar inom utredningsområdet vidtas. Till grund för bedömningarna i denna PM ligger, utöver konsultens egna bedömningar, de muntliga och skriftliga källor som anges i avsnitt 6. Underlag. Miljökonsekvenser som har att göra med bl.a. avloppssituationen samt högt värderade naturmiljöer såsom Natura 2000-objekt beskrivs grundligt i översiktsplanen för Malung- Sälen och FÖP Stöten och tas inte upp i denna analys. 6 (24)

2.3.2 Geografisk avgränsning Planområdet för FÖP Stöten är i princip detsamma som det område som i den kommuntäckande översiktsplanen benämns A18 Granfjällsstöten och omfattar Stötenanläggningen med närområde. För analysen i denna PM avseende den fördjupade översiktsplanens påverkan på riksintresset Fjällvärlden från Transtrandsfjällen och norrut har ett utredningsområde avgränsats, som är betydligt större än enbart planområdet. Utredningsområdet innefattar den del av riksintresseområdet som har bedömts beröras av FÖP Stöten, d.v.s. den del som gästerna på Stötenanläggningen använder sig av för vandringar, skidåkning, skoteråkning etc. Detta utredningsområde har av Länsstyrelsen i samband med behovsbedömning av FÖP Stöten ansetts kunna utgöra utgångspunkt för analysen av riksintresset. Se karta här intill. Följande områden enligt den kommuntäckande översiktsplanen ingår helt eller delvis i utredningsområdet: Avgränsning av utredningsområdet för analys av påverkan på riksintresset enligt MB 4:2 (grön linje), överenskommen vid möte med Länsstyrelsen 2010-02-22. A18 Granfjällsstöten. Befintlig turistanläggning. A19 Faxfjället. Planerad turistanläggning. D2 Västra Randområdet. Skogsbruk och ev. fäboddrift. D3 Östra och Norra Randområdet. Skogsbruk, ev. jordbruk och fäboddrift. E58 Syndalen-Stornärfjället. Rörligt friluftsliv. E63 Görälven. Älven med närområde. E64 Skarsåsfjället. Naturreservat. Turistanläggningarna längs Fjällvägen, söder om utredningsområdet, samt anläggningen Näsfjället, norr om utredningsområdet (A20 på kartan ovan), ingår endast i analysen i denna PM vad gäller hur besökare på dessa anläggningar nyttjar utredningsområdet. Såväl i Länsstyrelsens yttrande över den kommuntäckande översiktsplanen som i kommunens utlåtande över denna har uttryckts att påverkan på riksintresset enligt MB 4 kap 1-2 får studeras separat för översiktsplanens område A18 och A19 respektive för områdena A12 och A14 (Hemfjället Norra respektive Östra Kalven-Högfjällshotellet- Storfjället, söder om utredningsområdet). 7 (24)

2.3.3 Tidsmässig avgränsning Den fördjupade översiktsplanen för Stöten gäller i första hand för de närmaste ca 10 åren, vilket därmed gäller även denna PM. Samma tidsmässiga avgränsning gäller för den kommuntäckande översiktsplanen. 3 Beskrivning av nuläget 3.1 Riksintressen och naturreservat Följande riksintressen med anknytning till naturmiljö och friluftsliv samt naturreservat ligger, helt eller delvis, inom utredningsområdet: Fjällvärlden från Transtrand till Treriksröset är ett mycket stort område som är av riksintresse enligt MB 4:2. I Malung-Sälens översiktsplan anges att Transtrandsfjällen utgör ett värdefullt område för rörligt friluftsliv och rekreation lokalt, nationellt och internationellt. Området ger stora möjligheter till olika aktiviteter som vandring, skidåkning, skoteråkning, jakt och fiske. Görälven-Västerdalälven är Natura 2000-område. Ett bredare stråk utefter älven är även naturmiljö av riksintresse enligt MB 3:6 samt av riksintresse för friluftslivet enligt MB 3:6. Riksintressen med anknytning till naturmiljö och friluftsliv samt naturreservat som berör utredningsområdet och den fördjupade översiktsplanen för Stöten. Stor-Närfjället (söder om Stöten) och Skarsåsfjället (norr om Stöten) är Natura 2000-områden, naturmiljöer av riksintresse enligt MB 3:6 samt naturreservat. 1 1 Objekten på Stor-Närfjället har olika namn och avgränsning. Natura 2000-området benämns Stor - Närfjälllet, riksintresset benämns Stor-Närfjället-Synddalen-Öjskogsfjället och naturreservatet benämns Norra Transtrandsfjällen. 8 (24)

Transtrandsfjällen är av riksintresse för friluftslivet enligt MB 3:6. Transtrandsfjällen är landets sydligaste fjällmassiv och samtidigt landets intensivast besökta vintersportort. Även under sommartid har fjällen många besökare. Utöver vad som redovisas på kartan på föregående sida är väg 66 (tidigare väg 71), som går genom utredningsområdets sydvästra del, av riksintresse för kommunikation enligt MB 3 kap 8. 3.2 Utredningsområdets turistanläggningar och fritidsboende Utredningsområdet ligger mitt i Sälenfjällen, som är norra Europas största alpina skidområde, med turistanläggningar både inom området och i dess omedelbara närhet. Se karta här intill. Stötenanläggningen är den enda befintliga turistanläggningen inom utredningsområdet. På Faxfjället, i utredningsområdets norra del planeras en ny anläggning, som finns med i den kommuntäckande översiktsplanen. Faxfjället är idag obebyggt. Privata fritidshus finns inom utredningsområdet bl.a. i Gräsheden, Ersbo och Skarsåsen samt i Støa i Norge. I Gräsheden finns även ett vandrarhem. Turistanläggningar inom och nära utredningsområdet. (Kartan redovisar även planområdet för fördjupad översiktsplan för Stöten.) Spår och leder finns inom utredningsområdet, främst söder och öster om Stötenanläggningen, se närmare avsnitt 3.4-3.6. Inom Stötenanläggningen finns ett stort utbud av fritidsboende i olika former, såsom hotell, lägenheter, stugor och husvagnscamping. Bebyggelsen är huvudsakligen koncentrerad invid Stöten centrum och Soltorget samt längs Stötenvägen och Kronoparksvägen. Vid Görälven, ca 1,5 km nordväst om Stöten centrum, ligger Stöten camping. Inom Stötenanläggningen finns i nuläget sammanlagt ca 5 200 bäddar för fritidsboende (stugor, hotell och camping). 9 (24)

Inom anläggningen finns skidshop, skidskola, matvaruaffär, kiosk, spa och bad, bio, bowling samt ett tiotal caféer, restauranger och nattklubbar. Strax invid Stöten centrum finns en automatstation för bensin. I Stöten finns 20 liftar och 30 backar med en sammanlagd pistlängd på ca 36 km. För längdskidåkning finns tre preparerade spår inom anläggningen på respektive 3, 5 och 7 km, varav 3 km-spåret är elbelyst. Stötenanläggningen är planerad enligt principen ski in-ski out, vilket innebär att besökarna inte ska behöva bil för att ta sig runt i anläggningen. Ingen statistik finns över hur besökarna på Stötenanläggningen nyttjar utredningsområdet. En majoritet av besökarna vintertid ägnar sig åt alpin skidåkning och håller sig inom anläggningen. En mindre andel av besökarna vintertid tar sig ut i närområdet för längdskidåkning och skoteråkning. 2 Sommartid har Stötenanläggningen väsentligt färre besökare än vintertid. Övrigt fritidsboende inom utredningsområdet (privata fritidshus) är mer spritt över året. 3.3 Turistanläggningar i närområdet Anläggningarna längs Fjällvägen (Hundfjället, Tandådalen, Högfjället och Lindvallen) ligger utanför utredningsområdet, söder om detta. Besökarna på dessa anläggningar nyttjar spår och leder inom utredningsområdets södra del, mellan Fjällvägen och Stötenanläggningen, för vandringar, längdskidåkning, skoteråkning m.m. Direkt norr om utredningsområdet ligger anläggningen Näsfjället, vars besökare på motsvarande vis nyttjar utredningsområdets norra del, mellan Stötenanläggningen och Näsfjället. De flesta besökarna bedöms, i likhet med i Stöten, hålla sig inom respektive anläggning och ägna sig åt alpin skidåkning. Enligt information på anläggningarnas hemsidor finns det totalt 116 nedfarter i Lindvallen, Högfjället, Tandådalen och Hundfjället sammantaget, respektive 11 nedfarter på Näsfjället. Det finns även preparerade längdskidspår i anslutning till samtliga anläggningar (utanför utredningsområdet för denna analys). Viss biltrafik mellan anläggningarna förekommer, i syfte att t.ex. kunna utnyttja faciliteter på andra anläggningar eller komma åt längdåkningsspår i rätt riktning, med solen mot sig. Även med anläggningen i Trysil, ca 4 mil öster i Stöten, som är Norges största vintersportort, förekommer den sortens utbyte av dagturister. Det finns inga uppgifter om i vilken omfattning detta sker, men i likhet med vad som gäller Stötenanläggningen bedöms de flesta besökare hålla sig inom den anläggning där de bor. 3.4 Utredningsområdets fjällterräng Befintliga spår och leder inom utredningsområdet framgår av karta nedan samt på nästa sida. Målpunkter inom utredningsområdet är fyra raststugor (Lilldalsstugan, Granfjällssätern, Närfjällstugan och Saldalskojan) samt tre vindskydd (Skarsåsskjulet samt vindskydd vid Lillbäckstugan och Gräsheden). 2 Enligt uppgifter från Stöten Fastighets AB och Liljefjäll AB. 10 (24)

Vintertid. Skidspår och skoterleder inom utredningsområdet. (Källor: Lantmäteriets Fjällkarta blad W53 Fulufjället och W54 Sälen samt Länsstyrelsens underlag På rätt led i Sälenfjällen och Fjällen i Transtrand och Lima.) 3.5 Vinterturismen i nuläget Vintersäsongen i Stöten sträcker sig från mitten av december till litet drygt mitten av april. Den mest frekventerade leden är den som går från Stöten till Närfjällsstugan och vidare till Tandådalen och Hundfjället (kombinerad skid-/skoterled). 11 (24)

Större delen av utredningsområdet är ett s.k. regleringsområde, där skotertrafik för allmänheten endast är tillåten längs allmän markerad skoterled. Även inom naturreservatet Skarsåsfjällen, inom detaljplanelagda områden samt inom skidanläggningarnas nedfarter och i anslutning till dessa är allmän skotertrafik förbjuden utom på markerade leder. Följaktligen är det endast inom en liten del av utredningsområdet som skotertrafik är tillåten utanför lederna. Se karta på föregående sida. De besökare/turister som nyttjar utredningsområdet för skidturer eller vandringar håller sig i princip på leder och spår. Beträffande skoteråkningen finns problem med åkare som avviker från lederna. 3.6 Barmarksturismen i nuläget Under den snöfria delen av året erbjuder utredningsområdet bl.a. goda möjligheter till vandring, med ett stort antal leder och raststugor. Även fisketurism och kanoting, med Görälven som utgångspunkt, har en stor attraktion. Under denna del av året söker sig besökare/turister ut från anläggningarna i betydligt större utsträckning än vinterturisterna, men besökarantalet går inte att jämföra med vinterturismens. Enligt översiktsplanen för Malung-Sälens kommun svarar vinterturismen för närmare 90 % av turistnäringens omsättning i kommunen. Det är problem med slitage på flera av lederna 3. Slitaget beror inte bara på antalet besökare utan även på den erosion som vattnet ger upphov till där vegetationstäcke saknas. Genom underhåll och förbättringar av lederna kanaliseras vandrarna till lederna, men när dessa blir slitna går besökarna vid sidan av och bred, slitna stråk uppstår. Inom naturreservaten Skarsåfjället och Transtrandsfjällen är aktiviteter som kan slita särskilt mycket på naturen förbjudna, såsom cykling och terrängkörning. Länsstyrelsen åtgärdar slitageproblemen på vandringsleder genom att grusa och spånga vissa sträckor samt genom åtgärder som syftar till att leda vattnet och därmed minska erosionen, för att få vandrarna att hålla sig på lederna. Bl.a. har delar av Södra Kungsleden, utanför utredningsområdet, grusats. Inom utredningsområdet finns idag inga grusade sträckor. Av de leder som finns inom utredningsområdet svarar Länsstyrelsen för underhållet av Kungsleden och Sälenringen. Målsättningen är att styra besökarna till de områden som är minst känsliga för slitage och att minska det direkta slitaget på utsatta platser Länsstyrelsen har, tillsammans med de övriga fjällänen, utrett terrängtrafikens omfattning och tagit fram ett program för barmarkskörning i fjällen. Information om terrängkörning finns bl.a. på Länsstyrelsens webbplats i syfte att öka terrängfordonsförarnas medvetenhet, kunskaper och attityder, så att terrängtrafiken sker med största hänsyn till miljön. För Sälenfjällen ges varje år ut en karta som ger aktuell information om leder och bestämmelser. 3 Enligt uppgift från kommunens tillsynsman samt Länsstyrelsens reservatsförvaltare. 12 (24)

Den snöfria delen av året. Vandringsleder inom utredningsområdet. (Källor: Lantmäteriets Fjällkarta blad W54 Sälen, Länsstyrelsens underlag Fjällen i Transtrand och Lima samt www.visf.com.) 13 (24)

3.7 Turismens betydelse för kommunens näringsliv Säsongsvariation bland gästnätter. Statistikkälla: SCB, bearbetning av ÅF Infraplan. (Ur Malung- Sälen. Övergripande systemanalys. 2012.) Miljöbalken 4 kap 1 anger Bestämmelserna i första stycket 2 och i 2-6 utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet eller för utförandet av anläggningar som behövs för totalförsvaret. Fjällturismen är av avgörande betydelse för näringslivet i Malung- Sälens kommun, vilket bl.a redovisas i den kommuntäckande översiktsplanen, som anger: att turistindustrin i Sälenfjällen och övriga delar av kommunen utgör kommunens största basindustri att kommunen på helårsbasis är landets fjärde största turistkommun att sysselsättningen inom turistnäringen i kommunen under högsäsong beräknas uppgå till ca 2 000-3 000 personer. att vinterturismen uppskattas svara för närmare 90 % av turistnäringens omsättning i Sälenfjällen I en övergripande systemanalys som tagits fram för Malung-Sälens kommun, som faktaunderlag för kommunens fortsatta arbete med strategier för samhällsplanering, redovisas statistik över antalet gästnätter, som är markant högre än i närliggande kommuner och med en dominans under vintersäsongen. Se figur här intill. Av kommunens fem största arbetsgivare (förutom kommunal verksamhet) är fyra skidanläggningar. 4 4 Källa: Malung-Sälen. Övergripande systemanalys. 2012. 14 (24)

4 Planerade förändringar 4.1 Nollalternativet Nollalternativet, d.v.s. en situation där FÖP Stöten inte antas, innebär att utbyggnad kan ske enligt gällande detaljplaner, vilka medger ytterligare 2 940 bäddar inom planområdet för FÖP Stöten. Se tabell nedan. Den gällande fördjupade översiktsplanen innehåller även vissa förslag till utbyggnad inom den befintliga anläggningen samt möjlighet att utöka lift- och pistområdet. Antal bäddar NOLLALTERNATIV Befintliga (utbyggda t.o.m. 2011) Återstående enligt fastställda detaljplaner Totalt antal bäddar Planområdet för FÖP Stöten 5 230 2 940 8 170 Antal bäddar med nollalternativet. Sammanställningen baseras för på den fördjupade översiktsplanen (koncept juni 2013). 4.2 Planalternativet 4.2.1 Utredningsområdets turistanläggningar och fritidsboende Den fördjupade översiktsplanen för Stöten medger utbyggnad av nytt fritidsboende inom och i direkt anslutning till den befintliga anläggningen. Totalt planeras ett tillskott på ca 3 500 bäddar inom planområdet för FÖP Stöten. Det totala bäddantalet blir ca 11 650, om även utbyggnad enligt gällande detaljplaner sker. Se tabell nedan. FÖP Stöten innehåller även förslag till utbyggnad av butiker, restauranger, service, p- platser etc. inom den befintliga anläggningen samt möjlighet att utöka lift- och pistområdet österut, bygga ut nya liftar samt ersätta vissa av de befintliga liftarna. Den möjliga utvecklingen av Faxfjället som tas upp i den kommuntäckande översiktsplanen är ännu i ett tidigt skede. Översiktsplanens rekommendationer anger att om projektet förverkligas ska fördjupad översiktsplan upprättas, med därpå följande detaljplaneläggning. Vid planläggning ska särskilt redovisas att VA-försörjningen kan ges en tillfredsställande lösning och att värden i naturreservat och Natura 2000-områden inte skadas. Under planperioden (de närmaste ca 10 åren) bedöms, enligt översiktsplanen, maximalt 2 000 bäddar tillkomma i området. Faxfjällets framtida utveckling är inget som styrs av den fördjupade översiktsplanen för Stöten Det finns inga uppgifter om att utbyggnad är aktuell i nuläget. Antal bäddar PLANALTERNATIV Nollalternativ (bef. bäddar samt återstående enl. fastställda dpl) Utbyggnad enligt FÖP resp. ÖP Totalt antal bäddar om planalternativet genomförs Planområdet för FÖP Stöten 8 170 3 480 11 650 Faxfjället 0 0-2 000 0-2 000 Totalt inom utredningsområdet 11 650-13 650 Antal bäddar inom utredningsområdet. Sammanställning baserad på FÖP Stöten (koncept juni 2013) samt Översiktsplan för Malung-Sälens kommun (2009). 15 (24)

4.2.2 Turistanläggningar i närområdet I översiktsplanen för Malung-Sälens kommun anges ett antal planerade förändringar för turistanläggningarna i utredningsområdets närhet (Näsfjället, Hundfjället, Tandådalen, Högfjället och Lindvallen), i form av utbyggnad av fritidsboende, service, liftsystem etc. Förändringarna syftar i första hand till att öka besöksantalet på anläggningarna, men bedöms även komma att leda till ökat besökarantal i de delar av fjällområdet som utgör utredningsområde för denna PM, genom att en del av besökarna använder utredningsområdet för t.ex. längdskidåkning, skoteråkning och vandringar. Dessa förändringar är dock oberoende av om den fördjupade översiktsplanen för Stöten tillkommer eller ej. 4.2.3 Utredningsområdets fjällterräng Det finns en vilja både på turistanläggningarna och hos kommunen att utveckla barmarksturismen. Detta kommer att ske oavsett om den utbyggnad som FÖP Stöten medger blir av eller ej. Utbyggnadsbehovet som den fördjupade översiktsplanen beskriver grundas på vinterturismens behov av utökat bäddantal. Sommarturismen kan öka kraftigt utan ytterligare utbyggnad. På Stötenanläggningen har en golfbana nyligen anlagts, vilket kan öka såväl antalet privata besökare som konferenssektorn under den snöfria delen av året. Ett nytt längdåkningsspår på 7,3 km planeras att anläggas från Stöten runt Östra Granfjället till Närfjällsstugan. Se karta tillhörande avsnitt 3.5. Sökande är Stötens samfällighetsförening GA1 och ansökan är inlämnad till Länsstyrelsen. Tillkomsten av nytt skidspår är inte kopplat till den fördjupade översiktsplanen för Stöten. Ett nytt skoterspår diskuteras, både för att avlasta det befintliga skoterspåret från Hundfjället-Tandådalen till Stöten och av säkerhetsskäl det befintliga spåret går i ett område där det ofta är dimmigt och därmed dålig sikt. Tidigare har ytterligare en skoterled funnits, öster om utredningsområdet mellan Gubbmyren och Stöten över Öjskogsfjälltäkten. Denna har relativt nyligen rivits. Kommunen överlägger med Länsstyrelsen om nytt läge för skoterled i detta område. I den kommuntäckande översiktsplanen redovisas inga större förändringar av markoch vattenanvändningen inom utredningsområdet förutom vad gäller delområdena A18 Stöten och A19 Faxfjället, se 4.2.1. Följande rekommendationer anges i översiktsplanen (återges här förkortade och enbart avseende de delar av respektive delområde som ligger inom utredningsområdet). Se karta på nästa sida. D2 Västra randområdet. Pågående markanvändning (skogsbruk och ev. fäboddrift) bör behållas. Ny bostadsbebyggelse bör inte tillåtas. Stor försiktighet med nya exploateringsföretag. Restriktivitet mot nya täkter. D3 Östra och Norra randområdet. Pågående markanvändning (skogsbruk och ev. jordbruk och fäboddrift) bör behållas. Ny bostadsbebyggelse bör inte tillåtas. Enstaka komplettering kan få ske inom Skarsåsens fäbod samt övriga fäbodställen eller äldre 16 (24)

odlingar. Inom detaljplanelagda områden vid Gräsheden gäller detaljplanebestämmelser. Stor försiktighet med nya exploateringsföretag. Restriktivitet mot nya täkter. E58 Syndalen-Stornärfjället. Rörligt friluftsliv. Inga exploateringar för turistanläggningar eller nya bostadshus bör tillkomma i området, utöver möjligen i mindre skala inom äldre fäbodställen eller direkt avsett för det rörliga friluftslivet. Eventuellt slitage på grund av att området frekventeras av besökare bör noga följas upp och åtgärdas. Det bör vara möjligt att pröva en framtida järnvägssträckning mot Norge i områdets yttre delar. E63 Görälven. Komplettering av befintliga husgrupper vid Gräsheden och Ersbo bör tillåtas, men ingen ny bebyggelse därutöver inom utredningsområdet, med undantag för ev. bebyggelse för det rörliga friluftslivets behov. E64 Skarsåsfjället, naturreservat. Markanvändningen regleras i reservatsbestämmelserna. Rekommendationsområden i Översiktsplan för Malung- Sälens kommun, 2009, samt utredningsområdet för denna PM och planområdet för FÖP Stöten. 17 (24)

5 Konsekvenser för riksintresset enligt MB 4:2 5.1 Utgångspunkter för konsekvensanalys Av MB 4 kap 2 framgår att natur- och kulturmiljövärdena inom riksintresseområdet Fjällvärlden från Transtrandsfjällen och norrut inte får påtagligt skadas av exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön. (Lagtexten återges i avsnitt 2.2.) Uppgiften i denna konsekvensanalys är alltså att bedöma: vilka konsekvenser en utbyggnad i Stöten enligt vad den fördjupade översiktsplanen medger kan få, tillsammans med andra planlagda förändringar inom utredningsområdet, om detta sammantaget kan påtagligt skada riksintresset enligt MB 4:2, Transtrandsfjällen. Riksintresseområdets värden Transtrandsfjällens värde såsom riksintresse enligt MB 4.2 finns inte beskrivna i någon värdebeskrivning el.dyl. I förarbetena till Miljöbalken sägs att bedömningar som rör riksintresseområden enligt 4 kapitlet bör utgå från de samlade natur- och kulturvärdena i hela det geografiska området. 5 Påtaglig skada Begreppet påtaglig skada på ett riksintresse innebär att de åtgärder som vidtas antingen medför en bestående negativ inverkan på de värden som utgör grunden för riksintresset eller en tillfällig men stor negativ inverkan. Även åtgärder som vidtas inom en liten del av ett riksintresseområde eller utanför riksintresseområdet kan orsaka påtaglig skada. 6 Vid bedömning av om en åtgärd kan påtagligt skada ett riksintresse ska det alltså beaktas hur mycket, på vilket sätt och under hur lång tid åtgärden kan inverka negativt på de värden som utgör grund för att området har bedömts vara av riksintresse. Se vidare avsnitt 5.4. Utveckling av det lokala näringslivet MB 4 kap 1, att exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön inom riksintresseområden enligt MB 4 kap får komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar natur- och kulturvärden, innebär att natur- och kulturvärdena ska ges företräde i konkurrenssituationer med andra markanvändningsintressen. 7 Att utredningsområdet också är av riksintresse för friluftsliv enligt MB 3 kap 6 och att de planerade förändringarna syftar till förbättringar för friluftslivet är alltså inte ett skäl som beaktas vid bedömning av konsekvenser för riksintresset enligt MB 4 kap. 5 Proposition 1997/98:45, avsnitt 5.1.4. 6 Proposition 1997/98:45, avsnitt 5.1.4 samt Naturvårdsverkets författningssamling, NFS 2005:17 7 Proposition 1997/98:45, avsnitt 5.1.4. 18 (24)

MB 4 kap 1 anger dock även att bestämmelserna inte är avsedda att hindra utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet. I förarbetena till Miljöbalken definieras utveckling av det lokala näringslivet som en tillväxt i befintliga näringsgrenar eller tillkomst av nya verksamheter i en omfattning som innebär att det finns tillräckliga sysselsättningstillfällen för befolkningen. 8 Vidare framgår att utbyggnad av turistanläggningar får anses ingå i begreppet lokalt näringsliv i flertalet av riksintresseområdena enligt kapitel 3 i naturresurslagen (vilket motsvarar kapitel 4 i miljöbalken). 9 5.2 Hänsyn som tagits i FÖP Stöten I den fördjupade översiktsplanen för Stöten har följande hänsyn tagits till riksintresset Transtrandsfjällens värden : De nya områden för boende, service etc. som föreslås gör att fler människor erbjuds möjlighet att vistas i fjällen samt ökar tillgängligheten till området för turister och andra friluftslivsutövare. Nästan all ny bebyggelse planeras som s.k. ski in-ski out, d.v.s. förläggs nära liftar och längdåkningsspår samt i form av centrumförtätning. Det innebär dels att oexploaterad fjällterräng inte tas i anspråk, dels att de boende inte ska behöva använda bil under vistelsen. Därmed förbättras förutsättningarna för att välja andra transportmedel än bilen för att ta sig till och från denna del av Sälenfjällen. En större andel kollektiva resor eller gruppresor kan förväntas i framtiden, men trafikmängderna förväntas ändå öka. Inga nya exploateringar föreslås inom högt värderade naturmiljöer (riksintressen och naturreservat). I de delar av planområdet där förändringar av markanvändningen föreslås har naturinventering genomförts och planförslaget har anpassats så att värdefull natur i möjligaste mån inte ianspråktas. I de fall värdefull natur finns inom områden där förändringar föreslås anges rekommendationer som syftar till att skydda naturvärdena, t.ex. om naturinventering vid detaljplaneläggning eller om säkerhetsavstånd och skyddszon för bäckar. I planförslaget föreslås vissa omläggningar av skoterled och skidleder, för att i så stor utsträckning som möjligt undvika störningar för det rörliga friluftslivet samt i befintliga och nya stugområden. 5.3 Konsekvenser Den fördjupade översiktsplanens förändringsförslag samt de övriga förändringar som är aktuella inom utredningsområdet påverkar riksintresseområdet Fjällvärlden från Transtrandsfjällen och norrut, dels genom direkta effekter (markintrång), dels genom indirekta effekter till följd av ökat antal besökare (t.ex. ökat markslitage, ökat buller från skoteråkning). 8 Prop. 1997/98.45 sid 674. 9 Prop. 1985/86:3 sid 172. 19 (24)

Markintrång Förarbetena till naturresurslagen anger ytterligare fritidsbebyggelse samt utveckling som några av de huvudsakliga hoten mot natur- och kulturvärdena i riksintressen enligt naturresurslagens kapitel 3 (vilket motsvarar miljöbalkens kapitel 4). 10 Det markintrång som ett genomförande av FÖP Stöten ger upphov till för ny bebyggelse, lift- och pistområden etc berör huvudsakligen mark som även i gällande fördjupad översiktsplan är avsatt för antingen bebyggelse eller sport- och friluftsområde. Till stor del berörs anlagd mark och alltså inte de värden som ligger till grund för riksintresset. De nya liftar som möjliggörs i FÖP Stöten kommer inte att gå längre upp på fjället än de befintliga. Planerade omdragningar av skoterspår ligger vid befintligt vägsystem, inte i naturmark. Endast ett reservområde för fritidsbebyggelse tar skogsmark i anspråk. Det rör sig om ungskog utan utpekade naturvärden och den fördjupade översiksplanen anger att detaljplaneläggning ska ske. Det planerade nya skidspåret nordost om Stötenanläggningen hanteras av Länsstyrelsen i särskild ordning. En utbyggnad på Faxfjället tar naturmark i anspråk, vilket kommer att behöva studeras i kommande planeringsskeden (fördjupad översiktsplan samt detaljplan). Sammantaget innebär detta att det markintrång som planförslaget kan ge upphov till inom riksintresseområdet inte bedöms hota riksintressets samlade värden. Ökat markslitage De förändringar som beskrivits i kapitel 4 Planerade förändringar syftar, såväl vad gäller Stöten som andra närliggande turistanläggningar, till att öka besökarantalet. Därmed får fler människor möjlighet att uppleva Transtrandsfjällens kvaliteter. Så länge inte besökstrycket skadar riksintressets värden är detta något positivt. Marksltaget i fjällterrängen är dock ett problem idag, och kan öka med ökat antal besökare. Det saknas uppgifter om hur många besökare utredningsområdet har idag och det är även svårt att sia om framtida besöksantal. En majoritet av besökarna håller sig inom anläggningarna för utförsåkning m.m. och de flesta förändringar som planeras går ut på att förbättra möjligheterna till utförsåkning inom befintliga anläggningar. Antalet besökare i fjällområdet mellan anläggningarna bedöms därför öka mindre än antalet besökare på själva anläggningarna. De skador som uppstår på riksintresset till följd av att människor vistas i fjällområdet beror heller inte enbart på antalet besökare utan även på vattenerosion på redan slitna leder. Hur riksintresset påverkas beror alltså både på antalet besökare och på hur problem med markslitage åtgärdas. Utveckling enligt FÖP Stöten samt utveckling av övriga anläggningar i Sälenfjällen kan medföra fler vandrare i de delar av riksintresset som redan idag är mest besökta. Denna ökning kan dock komma till stånd även med nollaternativet, eftersom de befintliga anläggningarna har en stor överkapacitet sommartid och det finns en stark vilja att öka sommarturismen. Med nollalternativet kan en betydande ökning av antalet besökare 10 Prop. 1985/86:3 sid 174. 20 (24)

sommartid ske. Med planalternativet tillkommer en förhållandevis liten ökning till följd av ökat antal bäddar. Den troliga utvecklingen är att antalet besökare i fjällterrängen sommartid ökar ungefär lika mycket med nollaternativet som med planalternativet. Den ökade bäddkapacitet som planalternativet medför jämfört med nollalternativet kommer knappast att utnyttjas sommartid. Utbyggnad av Faxfjället är en ny exploatering som kommer att leda till fler vandrare i delar som idag inte är lika välbesökta och som inte kan komma till stånd i nollalternativet (men som inte är en del av FÖP Stöten). Det finns miljömässiga fördelar med att bygga ut de befintliga turistanläggningarna i Sälenfjällen hellre än att bygga nya anläggningar på nya platser inom riksintresset Fjällvärlden från Transtrandsfjällen och norrut. Genom att koncentrera den påverkan som turistanläggningar ger förblir andra delar av riksintresset mer opåverkade. Riktade åtgärder kan sättas in på de hårdast utsatta vandringslederna. Vandrarna inom utredningsområdet håller sig i mycket stor utsträckning på markerade leder, och åtgärder som genomförs för att minska slitaget, t.ex. spångning och grusning, bidrar till att öka den tendensen. Sammantaget bedöms detta innebära att det markslitage som planförslaget ge upphov till inom riksintresseområdet är likvärdigt med vad nollalternativet ger upphov till, och att riksintressets samlade värden inte hotas. Ökade störningar Skoterökningen ökar i Sälenfjällen generellt och även inom utredningsområdet. 11 Därmed ökar även bullerstörningarna. Detta sker dock till stor del oberoende av den i nuläget planerade utbyggnaden av anläggningarna. Den utökade bäddkapacitet som planförslaget medger kommer att öka antalet besökare inom utredningsområdet och kan därmed medföra mer skoteråkning, men det finns inget tydligt sådant samband. Ökad skotertrafik beror även på att många privata stugägare som redan finns i området skaffar skoter och att fler och fler norska besökare har skoter med sig, eftersom skotertrafik (förutom nyttokörning) i princip är förbjuden i de norska fjällen. Bullerstörningar från biltrafiken till anläggningarna bedöms inte påverka riksintressets värden. Visserligen kommer trafikmängderna i Stötenområdet, enligt FÖP Stöten, att öka relativt kraftigt om den fördjupade översiktsplanens förslag genomförs, dels på grund av att bäddantalet ökar, dels på grund av att området blir mer attraktivt för utförsåkning och antalet dag-gäster därmed ökar. De delar av riksintresset som berörs av trafikökningen är dock enbart de redan exploaterade, d.v.s. befintliga vägar med närområde. Sammantaget innebär detta att de ökade bullerstörningar som planförslaget eventuellt kan ge upphov till inom riksintresseområdet inte bedöms hota riksintressets samlade värden. 11 Enligt uppgift från kommunens tillsynsman och Länsstyrelsens reservatsförvaltare. 21 (24)

Upplevelsevärden De förändringar som planalternativet medger, samt de andra förändringar som är aktuella i utredningsområdets närhet, bedöms inte förändra upplevelsevärdena varken inom utredningsområdet eller inom riksintresset Fjällvärlden från Transtrandsfjällen och norrut som helhet. Orördhet är vanligen ett centralt begrepp när besökare ska beskriva vad de lockas av och upplever i fjällen. Utredningsområdet utgör dock en del av Transtrandsfjällen där känslan av orördhet inte är påtaglig, på grund av närheten till flera stora turistanläggningar och därmed ett relativt högt besöktstryck. För vissa besökare kan detta upplevas som en nackdel, men de flesta som väljer att åka till Sälenfjällen gör det i full medvetenhet om områdets karaktär. Det stora utbudet av boende och service, fjällterrängens lätt-tillgänglighet och möjligheterna att kombinera olika typer av friluftsliv/aktiviteter gör att Sälenfjällen lockar breda grupper av turister och att denna del av riksintresset Fjällvärlden från Transtrandsfjällen och norrut även kommer mer ovana fjällvandrare till del. Besökare som vill uppleva ostördhet väljer andra delar av fjällområdet. 5.4 Bedömning av påtaglig skada Varken nollalternativet eller planalternativet bedöms medföra påtaglig skada på riksintresset Fjällvärlden från Transtrandsfjällen och norrut. Planalternativet bedöms inte medföra någon stor skillnad jämfört med nollalternativet vad gäller konsekvenser för riksintresset. Motivering, se nedan. Definition av begreppet påtaglig skada, se avsnitt 5.1. Fjällvärlden från Transtrandsfjällen och norrut är ett mycket stort område. Utredningsområdet tillhör de mest bebyggda delarna av riksintresseområdet, där besökstrycket är kanaliserat, genom att såväl skidåkare som vandrare huvudsakligen håller sig till spår och leder samt genom generellt förbud för skotertrafik utom på vissa leder. Även de åtgärder som Länsstyrelsen vidtar på vandringslederna för att minska slitageproblemen bidrar till att kanalisera besöksströmmarna. Detta innebär att mycket stora delar av riksintresseområdet kan förbli mer opåverkade, samtidigt som många människor får tillfälle att komma i åtnjutande av riksintresseområdets kvaliteter för turism och friluftsliv. Detta är också en princip som uttrycks den kommuntäckande översiktsplanen för Malung- Sälens kommun. Större delen av riksintresseområdet redovisas i översiktsplanen som D- områden eller E-områden. 12 De enda delområden inom riksintresset som redovisas som A-områden, d.v.s. områden med starka bebyggelseintressen, är de befintliga turistanläggningarna, den eventuella turistanläggningen på Faxfjället samt Sälens by och ett par andra befintliga större bebyggelsekoncentrationer längs Västerdalälven. 12 D-områden=randområden, för vilka översiktsplanen anger att pågående markanvändning bör behållas och stor restriktivitet råda mot ny bebyggelse och andra exploateringar. E-områden= Områden där skydds- och bevarandeintressen prioriteras. 22 (24)

Planalternativet bedöms inte medföra någon bestående negativ påverkan på riksintresset av sådan betydelse att påtaglig skada uppstår. Inte heller bedöms det vara någon avgörande skillnad mellan planalternativ och nollalternativ vad gäller riksintresset. De negativa konsekvenser som turismen har för riksintresset består huvudsakligen av markslitage, som orsakas av sommarturismen. Sommarturismen kan öka kraftigt även med nollalternativet, alltså även om FÖP Stöten inte antas och anläggningen på Faxfjället inte tillkommer. Den ökning av antalet bäddar som planförslaget medger jämfört med nollalternativet är inte så stor att markslitaget bedöms påverkas märkbart. Markslitaget beror dessutom inte bara av antalet besökare utan även av erosion, och åtgärder vidtas inom utredningsområdet för att minska problemen. 6 Underlag 6.1 Skriftliga källor Malung-Sälens kommun Fördjupad översiktsplan för Stöten. Samrådshandling. 2013. Malung-Sälen - övergripande systemanalys. Malung-Sälens kommun/åf Infraplan 2012-05-04. Översiktsplan för Malung-Sälens kommun, laga kraft 2009-11-26 Länsstyrelsen Dalarna Fördjupad översiktsplan för Stötenområdet. Miljöenhetens komplettering till yttrande. 2010-07-07. Samråd om behovsbedömning för fördjupad översiktsplan för Stöten i Malung-Sälens kommun. Yttrande 2010-06-15. Utställd översiktsplan för Malung-Sälens kommun. Granskningsyttrande 2008-10-27. Åtgärder vid slitage på vandringsleder i fjällterräng. Rapport 2006:31. Information på hemsidan om uppföljning av miljökvalitetsmålen: http://www.lansstyrelsen.se/ dalarna/sv/miljo-och-klimat/miljomal/fjall/atgarder/pages/projektform.aspx Länsstyrelsen Dalarna/Malung-Sälens kommun På rätt led i Sälenfjällen. Reviderad juli 2012. Fjällen i Transtrand och Lima, Sälenfjällen. Bearbetningar av digitala kartunderlag från LMV Vägkartan och Fjällkartan. 2011-04-11. Regeringen Regeringens proposition 1997/98:45. Miljöbalk. Regeringens proposition 1985/86:3 med förslag till lag om hushållning om naturresurser m.m. 23 (24)

Naturvårdsverket Naturvårdsverkets allmänna råd om påtaglig skada (till 3 kap 6 2 stycket miljöbalken). NFS 2005:17. Riksintresse för naturvård och friluftsliv. Handbok med allmänna råd för tillämpningen av 3 kap. 6, andra stycket, Miljöbalken. Handbok 2005:5. Lantmäteriet Fjällkartan 1:50 000, blad W54 Sälen. Terrängkartan (digital). Översiktskartan (digital) Övriga Antonson, Hans, Blomqvist, Göran och Gustafsson, Mats. Bedömning av skada på bevarandeintressen. VTI Meddelande 937. 2002. Bengtsson, Bertil m.fl. Miljöbalken. En kommentar. Del 1. Juli 2009. Fredman, Peter. Forskning kring svensk fjällturism: Fler turister i söder, ökad motorisering och konflikter mellan snöskoteråkare och turskidåkare (artikel). Tidskriften Utmark nr 3 2002. http://www.utmark.org/utgivelser/pub/2002-3/art/fredman-utmark-3-2002.htm Fredman, Peter och Sandell, Klas. Delrapport om svenskars fjällbesök samt inställning till allemansrätten och skyddade naturområden särskilt i fjällen. FjällMistra rapport nr 15. 2005. Nilsson, Annika. Riksintressen enligt 3 och 4 kap. MB en studie av begreppet påtaglig skada. Examensarbete. Juridiska fakulteten, Lunds Universitet. VT 2007. Sandell, Klas. Några aspekter på svenska reservatsdilemmans förutsättningar. 2001. Sweco Architects, Falun. Underlag till samråd om behovsbedömning fördjupad översiktsplan för Stöten. 2010-03-15 Svenska liftanläggningars organisation, www.slao.se Vandringar i Sälenfjällen, hemsida (Stefan Nicolaisen), www.visf.com 6.2 Muntliga källor samt mejlkontakter (våren 2012) Fredrik Larsson, Stöten Fastighets AB Jens Stenseth, Stöten i Sälen AB Sven Jacobsson och CarlOlof Ohlsson, Liljefjäll AB Lars Bälter, Malungs kommun, turistchef KG Karlsson, Malungs kommun, tillsynsman leder Sälenfjällen. John Halvarsson. Länsstyrelsen Dalarna, förvaltare av naturreservat i Malung-Sälens kommun. 24 (24)