Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Relevanta dokument
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

Rehabkoordinator, en triageringsmöjlighet i telefon och på öppen mottagning

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Floda och Gråbo vårdcentraler

Guide för Tidig samverkan

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Sjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Rehabkoordinering. 2 december. Ann-Britt Ekvall Åsa Sturesson Johansson Region Skåne

[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Kommunikation med arbetsgivare/af

Projekt Tidig Samverkan

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Lerums vårdcentral

Sjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Rehabiliteringspolicy

Effektivare triage med stöd av rehabkoordinator för patienter som söker för sviktade psykisk hälsa på Lerums vårdcentral

REHABILITERINGSPOLICY

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

Konsten att vara koordinator i samverkan

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Rehabkoordinatorn gör skillnad!

REHABILITERINGS- POLICY

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring

Ändra till startrubrik

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring

Rehabiliteringskoordinering. Anna Östbom Ann-britt Ekvall

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

REHABILITERINGSPOLICY

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

REHABKOORDINATORER NORRA BOTKYRKA, HUDDINGE OCH SALEM

Information nollplacerade På rätt väg

Rehabkoordinatorns manual för att arbeta med flödesschema.

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Kvalitetskrav för medicinskt bedömningsteam på vårdcentral

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Rehabilitering och Försäkringskassans samordningsuppdrag

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering KS-193/ Antagen av kommunstyrelsens personalutskott

Hitta patienter - med behov av tidiga insatser med risk för långvarig sjukskrivning

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Hälso- och sjukvårdslagen 2017:30

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Karlsborgs kommun. Riktlinjer för rehabilitering i. Bilaga 74 KF Diarienummer: Antagen:

Vem är kunden? vi möter Anna

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Processtyrningsmodell FAROS

1 BAKGRUND 2 SYFTE 3 MÅL. Sidan 1 av 5. Samtliga sjukvårdsförvaltningar Hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Öijen

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

Vad gör Arbetsförmedlingen? Och varför behöver vi samverka med hälso- och sjukvården?

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Skapa förutsättningar för ditt uppdrag

Yttrande över Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården (Ds 2018:5)

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Anvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivnings- och. rehabiliteringsprocess. Styrelsen för Sahlgrenska

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning

CHECKLISTA REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Kommunens yta är km². Socialförvaltningens budget är på 932 mkr.

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER Regionala medicinska riktlinjer 1 (4) Datum Diarienummer HS

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Rehabiliteringsriktlinjer. Tibro kommun

Anvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivningsprocess. Styrelsen för NU-sjukvården. Dnr HS

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Projekt SGI O ETT STRUKTURPROJEKT I SAMARBETE MED SAMORDNINGSFÖRBUNDEN VÄNERSBORG/MELLERUD OCH SOFTLEG

Anvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivnings- och. rehabiliteringsprocess. Styrelsen för Kungälvs sjukhus

REMISS 1 (1) Datum. Postadress Kundcenter för privatpersoner Bankgiro Stockholm

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

Rehabkoordinator förebygger och förkortar sjukskrivningar

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess. Med hälso- och sjukvården

Metodstöd. Avstämningsmöte. Projektet Rätt förmån - Rätt ersättning

Seminarium 5b torsdag

Vad händer om jag blir sjuk?

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

SJUKSKRIVNINGSPROCESSEN Handlingsplan 2016

Transkript:

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering Information om medicinska förutsättningar för arbete Försäkringskassan utreder ärendet Plan för återgång i arbete Avstämningsmöte Struktur för arbetsrutiner Så här gör vi på vår vårdcentral: Medpro Clinic Stavre Detta dokument är en struktur för vårdcentralens lokala arbetsrutiner för tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Här skriver ni in era lokala rutiner. Strukturen innehåller rekommenderade aktiviteter för de patienter som behöver tidiga och samordnade insatser för att vara kvar eller återgå i arbete. Aktiviteterna i processbeskrivningen är klickbara. (Håll in Ctrl och klicka på aktuell aktivitet.) Arbetsrutinerna gäller för all vårdpersonal som bedömer och behandlar patienter inom rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen på vårdcentralen Stavre Verksamhetschef Ida Larsson ansvarar för upprättade rutiner. Eventuell delegering av ansvar anges under aktuell aktivitet. sida 1

Söker Vård Att beskriva hur individen kommer i kontakt med vårdcentralen och hur individens behov identifieras. Patienten söker vård via telefon eller öppen mottagning. sida 2

Triagering Att erbjuda rätt vårdnivå och rätt vårdgivare till vårdsökande. Sjuksköterska identifierar om personen har en arbetsrelaterad ohälsa. sida 3

Bedömning/behandling vårdgivare Att underlätta arbetet med bedömning och behandling av patienter med behov av samverkan för att återfå hälsa och vara kvar i arbete alternativt återgå i arbete. Läkare och sjuksköterskor som arbetar med öppen mottagning hänvisar patienter med arbetsrelaterad ohälsa till rehabkoordinator. sida 4

Rehabkoordinator/rehabkoordinering Att beskriva rehabkoordinator/rehabkoordinering. Rehabkoordinatorn är en stödfunktion inom försäkringsmedicin på vårdenheten samt har en samordnande funktion i individärenden inom rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. - Patienter som behöver kontakt med rehabkoordinator: Ge en bokad tid till RK via tidboken Lämna hänvisning till RK att ringa upp RK kan samtala med patient i samband med ett sjuksköterskebesök Meddelande kan skickas till RK via journal - Bokningsbara tider finns tillgänglig till rehabkoordinator samma dag som patienterna söker vårdcentralen. - Rehabkoordinator gör en kartläggning för att identifiera faktorer som påverkar patientens psykiska hälsa och vilka insatser som behöver göras. Vid kartläggningen används: WHO(FEM) Välbefinnande index ADA-formulär HAD - Rehabkoordinator gör tillsammans med patienten en planering för insatser som t.ex. kontakt med: Arbetsgivare/arbetsförmedling kurator sjukgymnast/ fysioterapeut arbetsterapeut - Patient får skriva på ett skriftligt samtycke för rehabkoordinator. Det medför att rehabkoordinatorn bla kan ta kontakt med arbetsgivaren. Vid dialogen med arbetsgivaren används ADA-formuläret och en plan läggs för att patienterna ska kunna vara kvar i arbete eller återgå i arbete. - Rehabkoordinatorn har ständig dialog med patientansvarig läkare för bedömning sjukskrivning eller inte. - Koordinera MMR-processen samt screenar patienter inför multimodal rehabilitering. sida 5

Rehabiliteringsplan Säkerställa att rehabiliteringsplan upprättas, dokumenteras och följs upp. Beskrivning av planerad eller pågående behandling eller åtgärd inom hälso- och sjukvården med målsättning att återfå/öka arbetsförmågan. Upprättas, dokumenteras och följs alltid upp av rehabkoordinator tillsammans med patient I planen framgår fortsatt planering och vem ansvarar för vad Kan innehålla bakgrund, aktuell situation, kontaktuppgifter till arbetsgivare samt information gällande sjukskrivning sida 6

Kontakt med arbetsgivare Att kartlägga aktuell arbetsförmåga samt föra en dialog om det finns insatser som kan förhindra eller förkorta sjukskrivning. Kontakten ska bidra till att arbetsgivare eller Arbetsförmedlingen/socialtjänsten får kännedom om vilka anpassningar som, utifrån medicinska bedömningar av hälsooch sjukvården, behövs för att underlätta återgång i arbete. Kontakt med Försäkringskassan tas för samordning för personer med behov av insatser från flera aktörer. - Ett möte med arbetsgivaren görs tidigt i sjukskrivningen - Möte sker på arbetsplatsen eller vårdcentralen tillsammans med arbetsgivare, rehabkoordinator och eventuell facklig representant - Under mötet tas bl. a följande upp: Den upplevda problematiken belyses Vad har gjorts Vad kan göras från arbetsgivarens sida Företagshälsovårdens roll Innan mötet avsluts, läggs en plan inför återgång och/eller anpassningar som bör göras - RK dokumenterar mötet och rapporterar till läkare och/eller FK sida 7

Information om medicinska förutsättningar för arbete Att synliggöra behovet av strukturerad kommunikation mellan Hälso- och sjukvården och Försäkringskassan med fokus på personens medicinska förutsättningar för arbete. Att beskriva den information som behövs för att Försäkringskassan ska kunna utreda och bedöma arbetsförmåga samt behov av samordning av rehabiliteringsinsatser den samlade bedömningen av personens funktionsnedsättning och aktivitetsförmåga utifrån aktuellt sjukdomstillstånd och arbete/sysselsättning. - Om ett möte med arbetsgivaren har utförts dokumenteras mötet i aktuellt läkarintyg. sida 8

Försäkringskassan utreder ärendet Beskrivning av Försäkringskassans behov av information om medicinska förutsättningar för återgång i arbete. Beskrivning av den information som behövs för att utreda och bedöma arbetsförmåga samt behov av samordning av rehabiliteringsinsatser. Utredning och bedömning av arbetsförmåga En förutsättning för Försäkringskassans uppdrag att samordna rehabiliteringsinsatser är att arbetsförmågan är nedsatt på grund av medicinska skäl, detta är även grunden för rätt till sjukpenning. För att kunna bedöma om en person har rätt till sjukpenning behöver Försäkringskassan ett läkarintyg som ger medicinsk förklaring till varför personen inte kan arbeta, en samlad bedömning av personens funktionsnedsättning och aktivitetsförmåga utifrån aktuellt sjukdomstillstånd och arbete/sysselsättning. Försäkringskassan behöver också information om de medicinska förutsättningarna för återgång i arbete. Information om vad ett läkarintyg behöver innehålla finns i broschyren Vad ska ett läkarintyg innehålla? (FK 7263) som finns på Försäkringskassans hemsida: https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/512938d6-4f7a-4bd2-83f5-76772113f11b/40349_information_om_lakarintyg_a_2012_08_20.pdf?mod=ajpe RES&CVID Samordning av rehabiliteringsinsatser För att Försäkringskassan ska kunna bedöma behov av samordning av rehabiliteringsinsatser är det viktigt med uppgifter om vilka medicinska åtgärder som krävs för att återfå arbetsförmåga. Exempel på frågor som Försäkringskassan önskar svar på: Vad är nästa steg i behandlingen? Vad finns det för planering? Hur ser du som läkare på återgång i arbete? Vad krävs för att patienten ska kunna återfå arbetsförmåga till någon del? Har vården haft kontakt med arbetsgivare och i så fall vad som kom fram? Kan anpassningar på arbetsplatsen möjliggöra arbetsåtergång helt eller delvis? Är det möjligt att starta arbetslivsinriktad rehabilitering? sida 9

Plan för återgång i arbete Personer med behov av samordnade insatser från flera aktörer. När en person bedöms ha rätt till sjukpenning ska Försäkringskassan göra en plan för hur hen så snart som möjligt ska kunna återgå i arbete. Personlig handläggare sammanställer de insatser och aktiviteter som behövs i en plan för återgång och förankrar den hos den det gäller och berörda aktörer. Planen ska ge överblick och göra det möjligt för alla aktörer att vara delaktiga i att personen ska få tillbaka arbetsförmågan. Försäkringskassan följer upp planen och stämmer av med personen och berörda aktörer för att säkerställa att de insatser och aktiviteter som ingår i planen genomförs. Eventuella avvikelser uppmärksammas och planen revideras vid behov. Avstämningsmöte Det är ofta lämpligt att träffa personen tillsammans med alla berörda aktörer på ett avstämningsmöte när det ska göras en gemensam planering. Det kan till exempel vara Försäkringskassan, behandlande läkare och arbetsgivare. Avstämningsmöte syftar till att stämma av vilka insatser som kan vara aktuella utifrån personens hälsotillstånd och pågående medicinska behandling samt arbetsgivarens möjligheter till anpassning. Personlig handläggare är den som kallar till mötet och håller i mötet. Försäkringskassan ska alltid ge återkoppling på vårdens impulser om att det behövs ett tidigt möte - även i de fall då det inte blir något möte. sida 10