Äldreprojektet. finansierat av Arvsfonden Birgitta Björndahl Maria Granholm

Relevanta dokument
Äldreprojektet. finansierat av Arvsfonden Anna Andersson & Anna Malm Christensen Gävle

Enhetsundersökning LSS

VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE. Ringhult. Foto: Henrik Tingström

Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård

Värdegrund- förslag till lagändring

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

En god vård? Öppna jämförelser 2017 Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/ , 2012.

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Hemtjänst. Välkommen!

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER

Betydelsen av socialtjänstens organisering och ärendebelastning för kvaliteten i verksamheten vad visar befintliga studier?

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen i Danderyds kommun 2016? Källa: Vad tycker äldre om äldreomsorgen? 2016 Socialstyrelsen

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Äldreomsorg i Stockholms stad. Äldreombudsman Linda Vikman

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

En god vård? SoS 2018

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Ärende 18. Motion om att utreda möjligheterna att inrätta en äldreombudsman

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari Nr. 1/2011 Februari 2011

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

Patientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman

Hur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete?

Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen?

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Plan för Funktionsstöd

Nationell konferens om kompetens 2014 Nya publikationer och uppdrag

Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI

Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet

Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad

Riktlinjer för social dokumentation

E-hälsostrategi för socialförvaltningen

Socialnämndens Verksamhetsplan 2014

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Svensk författningssamling

ÖVERTORNEÅ KOMMUN. Antagen av Socialnämnden /42

Program för stöd till anhöriga

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Rapport. Verksamhetsgranskning, Särskilt boende, Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2016

SDF individuppföljning. biståndshand läggarna. Stadens

Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens

De nya föreskrifterna och den nationella värdegrunden i genomförandeplanen

Uppdragsplan Vård- och omsorgsnämnden. Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/

Yttrande motion "Svenska normer ska gälla inom äldre och sjukvård i Södertälje kommun

Kvalitet i LSS Version 1.0

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4.

Bilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072

Hur ska bra vård vara?

Dialog Insatser av god kvalitet

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd Ver.2 reviderad

Kvalitetsdeklaration Särskilt boende äldreomsorg

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Den nationella värdegrunden och evidensbaserad praktik

Marks kommuns värdighetsgarantier för äldreomsorgen

Avtalsform Avtal/Ramavtal/Enstaka köp Namn Driftsentreprenad av vårdboende Kaptenen

Upprättande av genomförandeplan inom hemtjänsten

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Äldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid

PROJEKTPLAN. 18 maj 2011 SIDA 1 (6) PROJEKTLEDARE Lisa Österberg , POSTADRESS Välj förvaltning...

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Plan för Funktionsstöd

SAM Samverka Agera Motivera

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Framtagande och genomförande

VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Ledningssystem för god kvalitet

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

Värdegrund och lokala värdighetsgarantier i den svenska äldreomsorgen

Socialstyrelsen värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

Bakgrund. Den första handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland gällde under åren Länk

DIVISION Landstingsdirektörens stab

Transkript:

Äldreprojektet finansierat av Arvsfonden 2016-2019 Birgitta Björndahl Maria Granholm 2018-02-20

Äldreprojektet Syfte med projektet Förbättra livskvalitén för äldre personer som lever med hiv i Sverige och utifrån kartläggning och behovsanalys utveckla relevant metodmaterial för vårdpersonal. Synliggöra äldre- och hivperspektiv Föreningar och organisationer som arbetar med personer som lever med hiv behöver också få in äldreperspektivet i verksamheten och utveckla kunskaper och aktiviteter för att bättre möta målgruppens behov och situation. Organisationer som verkar för äldres villkor och behov behöver utveckla sitt arbete för att inkludera och representera även äldre med hiv. Övergripande målsättning Synliggöra och förbättra livssituationen för äldre personer som lever med hiv i Sverige 2

Äldreprojektet Målgrupp - Äldre personer (50+) som lever med hiv i Sverige - Heterogen målgrupp som endast förenas på grund av hivstatus och den biologiska påverkan av hiv på åldrandeprocessen - Representerar individer inte hela målgruppen - Närstående - Yrkesverksamma som möter målgruppen, exempelvis inom vård och omsorg 3

Varför ett projekt om hiv och åldrande? Personer som lever med hiv blir äldre - Första generationen som åldras med hiv - Kan ha medicinerat under många år och har med sannolikhet samsjuklighet associerade med behandling. Fler äldre diagnostiseras med hiv - 1 av 6 nya HIV+ är nu över 50 år, jämfört med 1 av 10 för 10 år sen (ECDC) - Ökning, senaste 15 åren av personer >50 år i 31 EU länder (ECDC) - Mindre medvetna om behovet av skydd mot hiv i nya relationer - Äldre tror inte att de skulle kunna få hiv och misstolkar symtom vilket leder till sen upptäckt; efterfrågar inte hiv-test - Ofta sen diagnos, dåliga värden, late presenters - Symtom misstages som ålders-relaterade snarare än hiv-relaterade - Inom vården fokus på riskgrupps-tänk där äldre inte omfattas; erbjuder inte hiv-test Det innebär att allt fler äldre lever med hiv 4

Hiv och äldre i Sverige Fler än 7000 personer lever med hiv i Sverige - Av dem som lever med hiv just nu är det nästan lika många över 50 år som under - 42 procent av samtliga är 50+ - Av de 4300 män som lever med hiv är lite fler över 50 år än under - 52 procent av männen är 50+ - Av alla kvinnor som lever med hiv är andelen över 50 år lägre - 27 procent av kvinnorna är 50+ Källa: InfCareHIV 5

Hiv och åldrande Effekter av kronisk inflammation som hiv och dess behandling som påverkar åldrandeprocessen Effekter av åldrandeprocessen som påverkar kronisk inflammation som hiv och dess behandling 6

Att åldras med hiv Alla har rätt till en jämlik vård, oavsett diagnos eller hemkommun. Det bekymrar mig att man ignorerar de speciella problem som kan uppstå för hivpositiva vad gäller hälsan, såväl fysiskt som psykiskt, nu när hiv har blivit behandlingsbar. Man säger att vi kan leva ett normalt liv. Men nej, det kan vi inte. Min önskan och förhoppning är att vi inte ska särbehandlas negativt, vilket många uttrycker oro för. Bertil, 68 år, lever med hiv sedan 1986. Det är klart att man tänker ibland på om man inte klarar sig själv, vad får jag för bemötande inom äldrevården? Hoppas det är bättre med kunskap och fördomar när den tiden kommer. Än så länge klarar jag mig själv. Jag, som många andra äldre, har mina krämpor. Jag tillhör också dom som har biverkningar av medicinen för hiv. Lisbeth, 72 år, lever med hiv sedan 1990. 7

Äldreomsorg Planeringen av morgondagens äldreomsorg måste utgå från äldres olika behov och den måste anpassas till flera äldre med kroniska sjukdomar samt en ökad mångfald bland äldre. Vård och omsorg om äldre Lägesrapport 2016, Socialstyrelsen 8

Äldreomsorg Nationell värdegrund Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen gäller alla kommuner och verksamheter som utför äldreomsorg enligt socialtjänstlagen. Äldre ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) 5 kap. 4 socialtjänstlagen (2001:453), SoL. För att uppnå det behöver äldreomsorgen bland annat; - värna och respektera den enskilda personens rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning. 9

Nulägesanalys Nulägesanalys hiv och äldreomsorgen - Erfarenhet visar att det är avgörande med; - Uppdaterade kunskaper - Bemötande - Masterprogrammet Välfärd och hälsa, Malmö högskola, - Enkät och fokusgrupp - Borlänge kommun och Malmö stad - Vad vet personal idag? - Vad behöver personalen veta? - Vad vill personalen veta? - Hur vill man ta del av kunskapen? - Magisteruppsats - Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad. Specialistsjuksköterska/Distriktssköterska - 9 semistrukturerade djupintervjuer med distriktssköterskor inom hemsjukvård 10

Äldreprojektets uppdrag Fokusområden för Äldreprojektet - Vi måste få in äldreperspektivet inom hivorganisationer samt få in hivperspektivet inom organisationer som arbetar med äldre - Vi måste öka hivmedvetenheten inom olika arbetsområden som inte stött på personer som lever med hiv - Vi måste öka och uppdatera kunskapen om hiv inom äldreomsorgen och vården Vi vill ju att folk ska få en annan syn på hiv Kvinna 60+ 11

LAG deltagare LAG deltagare 6-8 per LAG - personer 50+ som själva lever med hiv från hela Sverige Syftet är att mötas och gemensamt komma fram till förslag och områden som projektet ska lyfta för att förbättra livskvalitén i möten med vården och äldreomsorgen Sekretess avgörande inom LAG - Deltagare ska känna sig trygga att delta (sekretessavtal) Resultat - Projektet ska under år två producera en bok, vilket sker i nära samarbete med LAG och författare 12

LAG Fyra lokala LAG med lokal PL LAG Syd, 6 deltagare LAG Väst, 7 deltagare LAG Mitt, 7 deltagare LAG Öst, 9 deltagare 13

Boken Boken ett fysiskt resultat av LAGens arbete - Författare - Lars Åberg - Fotograf och illustratör - Martine Castoriano - Layout 14

Process år 1 - insamlingsfas 1 november 2016 Insamling, dokumentation, strukturering och rapportering Kick off med projektteam och styrgrupp (mars 2017) 4 LAG bildas utifrån nätverket 6-8 personer/ LAG Arbete med LAG inleds workshops/ läger (maj 2017) Arbete med bok inleds 15

Process år 2 - kunskapsfas 1 november 2017 Kunskapsfas utveckling av metod Lokala läger (hösten 2017) Intervjuer Dokumentation Arbete med LAG workshops/ läger Bok klar 16

Process år 3 - spridningsfas 1 november 2018 Spridning av resultat samt planering för nästa steg Nationellt möte samtliga LAG Lansering av bok Spridningskonferenser Utbildningsinsatser Slutrapport 17

Att åldras med hiv Frågorna är många och i nuläget saknar svensk vård beredskap att ta hand om äldre som lever med hiv. Personer med hiv möter vårdpersonal som saknar erfarenhet och uppdaterade kunskaper om vad det innebär att åldras med hiv. Det finns många exempel på bristande bemötande och förlegade kunskaper om hiv i möten med vården. - Det saknas hiv-specialiserade geriatriker - Infektionsläkare saknar kunskap om åldrande - Primärvården ej hivmedvetna - Äldreboenden saknar handlingsplaner - Det saknas forskning av ämnet i Sverige 18

Äldreomsorg God vård och omsorg ska vara: Kunskapsbaserad. Vården och omsorgen ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. (I detta område ingår evidensbaserad praktik.) Säker. Vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet. Individanpassad. Vården och omsorgen ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. (I detta område ingår patientfokuserad hälso- och sjukvård och självbestämmande och integritet.) Jämlik. Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. (I detta område ingår likvärdig socialtjänst.) Tillgänglig. Vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid och ingen ska behöva vänta oskälig tid på vård eller omsorg. Källa: VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE LÄGESRAPPORT 2016 SOCIALSTYRELSEN 19