Programanalys 2015 Högskoleingenjörsprogrammet i Byggteknik 1
Innehållsförteckning Kapitel 1... 4 Inledning... 5 0.1. Formalia... 5 0.2 Programmets stödfunktioner *... 5 0.4 Internationalisering *... 5 0.6 Genomströmning *... 5 0.7 Externa examensarbeten *... 5 Princip 1: Grundläggande filosofi... 5 1.5 Sammanfattande värdering *... 5 1.6 Belägg för sammanfattande värdering*... 6 Princip 2: Lärandemål... 6 2.3 Sammanfattande värdering *... 6 2.4 Belägg för sammanfattande värdering*... 6 Princip 3: Programupplägg... 6 3.2 Programmatris baserat på nationella mål *... 9 3.3 Studentnöjdhet med kurser och programupplägg *... 9 3.6 Sammanfattande värdering *... 10 3.7 Belägg för sammanfattande värdering*... 10 Princip 4: Introduktion till yrkesrollen... 11 4.3 Sammanfattande värdering *... 11 4.4 Bakgrund till fokuserad analys... 11 4.4.1 Målsättning med kursrevisionen... 12 4.4.2 Hur vi gjorde... 12 4.5 Belägg för sammanfattande värdering*... 12 Princip 5: Praktik och projektarbete... 12 5.3 Sammanfattande värdering*... 12 5.4 Belägg för sammanfattande värdering*... 13 Princip 6: Lärmiljöer... 14 6.3 Sammanfattande värdering *... 14 6.4 Belägg för sammanfattande värdering*... 14 Princip 7: Integrerat lärande... 15 7.1 Analys av programmatrisen från princip 3 *... 15 7.4 Sammanfattande värdering *... 15 7.5 Belägg för sammanfattande värdering*... 15 Princip 8: Aktiva lärformer... 16 8.2 Sammanfattande värdering *... 16 8.3 Belägg för sammanfattande värdering*... 16 Princip 9: Ämnes och yrkeskunskap hos lärare... 17 9.1 Belägg för allmän vetenskaplig kompetens... 17 9.2 Belägg för specifik vetenskaplig kompetens... 17 9.3 Belägg för insikt i studenternas framtida profession... 17 9.4 Sammanfattande värdering *... 17 9.5 Belägg för sammanfattande värdering*... 17 Princip 10: Pedagogisk färdighet... 18 2
10.2 Sammanfattande värdering *... 18 10.3 Belägg för sammanfattande värdering*... 18 Princip 11: Examination... 19 11.4 Bedömningskriterier för examensarbeten *... 19 11.6 Sammanfattande värdering *... 22 11.7 Belägg för sammanfattande värdering*... 22 Princip 12: Programuppföljning... 24 12.3 Uppföljning av söktryck... 24 12.4 Rekrytering och sökmönster... 24 12.5 Retention, avhopp och avhoppsanalys... 24 12.6 Studentprestation på baskurser... 24 12.8 Sammanfattande analys *... 26 12.9 Belägg för sammanfattande värdering*... 26 Kapitel 2 *... 27 Kapitel 3 *... 30 3
Kapitel 1 Det kvalitetssystem teknisk naturvetenskaplig fakultet vid Umeå universitet använder bygger på de 12 principer som ursprungligen formulerades inom CDIO-initiativet. Dessa principer beskriver de mångfasetterade faktorer som anses definiera en god utbildning. Principerna berör såväl kursnära faktorer (som ämneskompetens, pedagogisk kompetens och att det finns adekvata lokaler) som övergripande faktorer (att hela utbildningen hänger ihop). Principerna berör också uppföljningen, examinationen och kvalitetssystemet för hela utbildningen. Kategori Samsyn och sammanhang Programmets styrdokument Arbetsformer och lärmiljö Princip 1 Grundläggande filosofi 2 Lärandemål 3 Programupplägg 4 Programintroduktion 5 Praktik och projektarbete 6 Lärmiljöer 7 Integrerat lärande 8 Aktiva lärformer 9 Ämnes och yrkeskunskap 10 Pedagogisk färdighet Pedagogiska former Lärarkompetens Utvärdering 11 Examination 12 Programuppföljning I kvalitetssystemet redovisas för var och en av kategorierna belägg och en självskattning görs på en sexgradig skala. Självskattningen ligger till grund för en konsekvensanalys och en verksamhetsplan vilka syftar till att identifiera verksamheter som på lång sikt adresserar svagheter i de faktorer som rör programmets uppbyggnad och omgivning. Verksamheterna bryts ner till aktiviteter med typisk varaktighet på under ett år. Dessa verksamheter presenteras i aktivitetsplanen. 4
Inledning 0.1. Formalia Denna programanalys gäller Högskoleingenjörsprogrammet i Byggteknik. Analysen gäller för läsåret 2014-15. Den fokuserade analysen har gjorts på princip 4. Erik Näslund, programansvarig, är huvudsakligen ansvarig för framtagandet av analysen, men samtliga bygglärare har bidragit med innehållet. 0.2 Programmets stödfunktioner * Programmet har ett branschråd med bred representation av programmets intressenter (lärare, studenter och branschföreträdare, både från entreprenörsoch konsultsidan) som träffas en gång per termin. En viktig del av branschrådets uppgift är att förmedla och förädla programmets och studenternas kontakt med branschen. Programmet har dessutom ett programråd där mer programspecifika ärenden diskuteras. Programrådet består av 2 studenter per åk, programansvarig samt tre lärare på programmet. Protokoll med närvarolista från programråd som visar att ärendet diskuterats kan bifogas beredning till beslut. Formella beslut fattas av utbildningskommittén där samtliga intressenter finns representerade. 0.4 Internationalisering * Inga studenter har studerat utomlands under läsåret 14-15. 0.6 Genomströmning * Från 2012 års kull med 34 studenter har 24 studenter avslutat programmet. Ytterligare 3 studenter har intentionen att avsluta sina examensarbeten under HT15. 0.7 Externa examensarbeten * Av 24 examensarbeten var 23 externa under läsåret 14-15. Princip 1: Grundläggande filosofi 1.5 Sammanfattande värdering * 5 Programmets kontext uttrycks i de lokala examensmålen och bildar tillsammans med nationella mål underlag för att kontinuerligt förbättra programmet. 4 Studenter och lärare känner till och erkänner programmets kontext 3 Den valda kontexten har påverkat innehåll och kursutformning i en eller flera årskurser på programmet. 5
2 Det pågår ett arbete med att utveckla en samsyn kring programmets mål och sammanhang. 1 Programmet känner behov att anpassa programmet till en kontext och en process att utveckla programmet i denna riktning har inletts 0 Det finns ingen samsyn kring programmets mål och sammanhang. 1.6 Belägg för sammanfattande värdering* Varje vecka träffas lärarlaget och programansvarig för att diskutera dagsaktuella händelser på programmet så väl som långsiktiga, strategiska frågor. Det gör att samtliga medverkande har en klar bild av vad som pågår och är väl införstådda (och oftast delaktiga) när förändringar ska/bör genomföras. Att prata om att vi har en Grundläggande filosofi för programmet känns överdrivet, men vi har definitivt en samsyn och förståelse för programupplägget och de möjligheter och begränsningar som vi arbetar med. Våra regelbundna möten med diskussioner lägger grunden för denna samsyn. Princip 2: Lärandemål 2.3 Sammanfattande värdering * 5 Programmet utvärderas regelbundet och utvecklas utifrån intressenternas behov. 4 De lokala målen ligger i linje med visionerna (princip 1) och utbildningsuppdraget 3 Programmets mål utvecklas i samråd med programmets viktigaste intressenter inklusive lärarlaget, studenter och näringsliv. 2 En plan för att inkorporera tydliga lärmål i syfte att stärka personlig och professionell kompetens är etablerad. 1 En process har startat för att modifiera lärmålen för programmet i syfte att stärka personlig och professionell kompetens. 0 Det finns inga explicita lärmål som beskriver kunskaper, personliga och professionella färdighet eller färdigheter relaterade till produkter, processer eller systembyggande. 2.4 Belägg för sammanfattande värdering* Se avsnitt 0.2, Stödfunktioner. Programmet genomför regelbundet både branschrådsmöten och programrådsmöten som är arenor för möten och samtal mellan lärare, studenter och branschföreträdare. Programinnehåll och eventuella förändringar av programmet på kort och lång sikt diskuteras bland annat vid dessa möten. Princip 3: Programupplägg I programmatrisen ingår bl.a. följande kurser: 6
ID Kursbenämning 01 Inledande kurs i byggteknik 02 Algebra för ingenjörer 03 Analys för ingenjörer 04 Byggmateriallära 05 Byggproduktion I 06 Tillämpad byggnadsmekanik 07 Grundläggande fastighetsförvaltning 08 Grunderna i byggnadskonstruktion 09 Byggnadsfysik 10 Projektering 11 Byggnadsmekanik 2 12 Byggproduktion II 13 Installationsteknik 14 Teknisk fastighetsförvaltning 15 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 16 Grundläggning vatten och avlopp 17 Byggtekniskt fördjupningsprojekt 18 Väg och järnväg 19 Fördjupningskurs i byggkonstruktion 20 Stål- och geokonstruktioner 21 Miljöanpassat byggande 22 Teknik för hållbar utveckling 23 Examensarbete De nationella målen är: Kunskap och förståelse: (K1) visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och (K2) visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap. Färdighet och förmåga: (F1) visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar, (F2) visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar, (F3) visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information, (F4) visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, 7
(F5) visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och (F6)visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Värderingsförmåga och förhållningssätt: (V1) visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, (V2) visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och (V3) visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. 8
3.2 Programmatris baserat på nationella mål * Med ledning av ovanstående beteckningar så ser programmatrisen ut som följer: Kurs Kategori Nationella mål K1 K2 F1 F2 F3 F4 F5 F6 V1 V2 V3 * 01 4 1,2,3 6 6 5 6 *(**) 02 1 2,3 4,5 6,7 8 9 *(**) 03 1 2,5 3,6 4 7 *(**) 04 1,2 3 4 * 05 2 1,3,4,5 4 *(**) 06 1,2 2,3,4,5,6,7,8 * 07 5,6 1,2 4,7 3 * 08 1,2,3 *(**) 09 2 4 3 1 6 5,7 10 1,2,3 4 11 1 1,2,3,4,5,6,7,8 9 10 12 3,4 3 1,2 4 13 1,4,5,6,7,8 2 3 14 4 5 1,2,3 15 1 1,2,3,4,5 16 1,2,3 6 5 3,4 17 6,7 1,4,5,10 2 2,8 4,5 9 18 1,2,3,4,5,6 7 8 19 1,2,3,4,5,6 3 1,2,3 4 4 20 1,2,3,4,5,6,7 8 x 8 8 21 3 1,2,3 4 4 22 x x x x x *** 23 1 2,7 2,6,8 2,9 10 11 3,12 Antal FSR 8 65 11 20 13 23 8 8 6 7 3 3.3 Studentnöjdhet med kurser och programupplägg * Efter omfattande läsning av kursrapporter så kan studentnöjdheten sammanfattas med att de är nöjda med både kurser och programupplägg även om det alltid finns förändrings/förbättringspotential. Nedan visas några typiska kommentarer från en av våra kurser där nöjda kommentarer blandas med förslag på smärre ändringar: 9
Studenterna har överlag varit positiva till kursens upplägg. Bra struktur på moodle, bra med lösningsförslag, bra med längre och färre föreläsningar. Bra diskussioner mellan föreläsare och studenter på lektionerna. Ellabben tyckte många var jättebra men många tyckte också att det blev för djupgående teori på första föreläsningen. En önskan om mer inriktning mot elsäkerhet efterfrågas. Många efterfrågar ritningstolkning på installationsritningar. Bra med muntlig redovisning vid laborationerna (ingen rapport). Bristfälliga labbhandledningar främst vvs-labbarna. Tentan upplevdes bra och relevant. 3.6 Sammanfattande värdering * 5 Utveckling av nya kurser sker i intimt samarbete med programansvarig och intressenter och härvid är programmatrisen ett viktigt verktyg för att specificera behov av lärmål kring personlig och professionell kompetens liksom specificering av ämnesinnehåll 4 Det finns evidens för att personliga och interpersonella färdigheter samt kunskaper om produkter, processer och system finns som levande lärmål i huvuddelen av programmets centrala kurser 3 Personliga och interpersonella färdigheter samt kunskap om produkter, processer och system är integrerade i utbildningsplanen för ett eller flera studieår 2 En utbildningsplan som integrerar ämneskunskaper med personliga och interpersonella färdigheter samt kunskap om produkter, processer och system är under arbete. 1 Behovet av en analys av programmets lärmål erkänns och en inledande analys av ämnesinnehåll, färdigheter i programmets lärmål förbereds 0 Det finns ingen integration av färdigheter eller ömsesidigt stödjande ämnen i programmet. 3.7 Belägg för sammanfattande värdering* Nedan ses ett urval av våra kurser och studenternas svar på om kursen har behandlat de FSR som kursplanen listar. Genomgående så anser studenterna att våra FSR behandlas. 10
ID Kursbenämning Har lärmålen behandlats? 05 Byggproduktion I 89/88/78/88/78/100 % 09 Byggnadsfysik 86/100/96/93/96 % 10 Projektering 100/100/97/100 % 15 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 87/50/25/100/62/100/62 % 13 Installationsteknik 100/92/100/100/100/100/75/100 % 14 Teknisk fastighetsförvaltning 100/100/100/88/100/100/100/100/45 /100 % 16 Grundläggning, vatten och avlopp 100/100/100/100 % Princip 4: Introduktion till yrkesrollen 4.3 Sammanfattande värdering * 5 Studenternas bild av sin framtida yrkesroll utvärderas regelbundet och introduktionskursen samt andra moment revideras utifrån den feedback som erhålls från studenter, lärarkår och andra intressenter. 4 Det finns evidens för att studenterna har erhållit de kunskaper som svarar mot lärmålen i introduktionskursen 3 En kurs som introducerar den ingenjörsmässiga arbetsprocessen och som utvecklar personliga och professionella färdigheter har införts på programmet. 2 En plan har utarbetats för att förverkliga en introduktionskurs som introducerar yrkesrollen 1 Behovet av en introduktionskurs som introducerar yrkets nyckelfärdigheter har uppmärksammats och en process har startat för att förvekliga en sådan kurs på programmet 0 Det finns ingen introduktionskurs som introducerar nyckelfärdigheter i yrket. 4.4 Bakgrund till fokuserad analys Byggteknik har haft viss personalomsättning de senaste åren. Nya lärare har anställts som både behöver bredda sina kunskaper för att kunna vara behjälpliga på många olika kurser samtidigt som de nya lärarna måste komma in i lärarrollen, såväl praktiskt som pedagogiskt. Några gånger har färska lärare med kort varsel fått ta hand om kurser i ett område som de ännu inte är helt bekanta med. Studenternas reaktion på detta har varit att lärarna har varit dåliga/kursen har varit dålig etc. Mitt (och kollegiets) svar på detta har varit att det inte kan vara så svårt att läsa i böckerna för att tillgodogöra sig kursmaterialet om man tycker att föreläsningarna inte ger dem det de vill. Ni har ett eget ansvar. Döm om vår förvåning när många studenter inte läser i böcker de förväntar sig en heltäckande serie av föreläsningar som innebär att man i praktiken inte ens behöver köpa kursboken. Vidare har vi sett en viss uppdelning i kullarna där man har grupperat sig i olika konstellationer och inte kunnat samarbeta med vem som helst. Smärre konflikter har kunnat skönjas i bakvattnet av detta. 11
4.4.1 Målsättning med kursrevisionen Med bakgrund av ovanstående så beslutade vi att strukturera om introduktionskursen med följande mål i sikte: Studenter måste tidigt förstå att de har ett eget ansvar för sina studier vilket bland annat innebär att man måste lägga tid på att läsa och förstå kurslitteraturen Studenterna ska på ett tidigt stadium lära känna varandra Studenterna ska också tidigt erfara att arbeta tillsammans ofta är den bästa, effektivaste vägen till framgång Studenterna ska också, på ett tidigt stadium, lära känna de lärare som de kommer att möta i de flesta kurserna (dvs. de fyra bygglärarna och programansvarig) 4.4.2 Hur vi gjorde Studenterna delades in i 5 grupper om 7-8 personer i varje grupp. Grupperna handleddes av en bygglärare eller programansvarig. Varje vecka inleddes med en inledande föreläsning (måndag). Under veckan träffades gruppen + handledare 1-2 ggr för att diskutera studiernas upplägg. Veckan avslutades (fredag em.) med examination av det kursstoff som behandlats under veckan där varje grupp hade två examinerande lärare. 4.5 Belägg för sammanfattande värdering* I skrivande stund (början av november) finns inte någon färdig kursrapport, men den samstämmiga känslan alla bygglärare har är att det blev ett mycket lyckat upplägg. Vi har alla fått höra många positiva kommentarer från studenterna. Nedan följer ett urval: Vi började direkt arbeta redan första studieveckan Det var svårt att förstå hur man skulle göra efter föreläsningen, men när vi satt och jobbade klarnade det och då var det ju inte så svårt. En av studenterna konstaterade efter sista examinationen att: nu är första kollegieblocket fullt med anteckningar En annan student sa efter avslutad examination: Det har aldrig varit så roligt att plugga... Det har nog aldrig tidigare lagts ned sådan tid på introduktionskursen (5 lärare engagerade i handledning och examination), men vår förhoppning är att detta ska bära frukt för resten av utbildningen. Vi hoppas få en grupp ansvarstagande studenter som känner varandra väl och kan samarbeta i olika konstellationer under resterande tre år av utbildningen. Princip 5: Praktik och projektarbete 5.3 Sammanfattande värdering* 5 De DBT-kurser som ges på programmet utvärderas regelbundet och revideras med stöd av studenter, lärarlag och andra intressenter. 4 Det finns minst två DBT-kurser på programmet som erbjuder en tilltagande komplexitet vad gäller problemställningar och krav på 12
ingenjörsmässighet i lösningar och det finns belägg för att studenterna har tillägnat sig yrkesfärdigheter i rimlig omfattning. 3 Implementationsarbetet av DBT-kurser har börjat och det finns minst en kurs som ger DBT-erfarenheter på programmet. 2 Det finns en plan över hur kurser som ger DBT erfarenheter med progression skall inkluderas i programmet. 1 En behovsanalys indikerar möjligheterna att inkludera erfarenhet av DBT i programmets utbildningsplan. 0 Det finns ingen kurs som ger erfarenhet av DBT på programmet 5.4 Belägg för sammanfattande värdering* Sedan tre år tillbaka finns en kurs som majoriteten av programstudenter läser, Byggtekniskt fördjupningsprojekt, 15 hp. Lärmålen i denna kurs är att studenten ska kunna: tillämpa byggtekniska kunskaper och färdigheter, analysera och värdera byggtekniska utformningar ur både ett ekonomiskt och ett miljömässigt perspektiv, tillämpa ingenjörsmässiga kunskaper och medverka i hela utvecklingskedjan vid framtagning av hela eller delar av byggtekniska system, planera och organisera arbetet i ett utvecklingsprojekt, arbeta aktivt i en projektgrupp, samt förstå dess olika roller enligt den valda projektmodellen, praktisera ingenjörsmässigt tänkande och kreativitet, tillämpa självständighet och kritisk tänkande, värdera projekt utifrån ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, praktisera muntlig och skriftlig kommunikation, både inom projektgruppen och externt, upprätta och följa en projektplan för ett avgränsat projekt. Som synes mycket omfattande mål. Tillsammans med den obligatoriska kursen som avslutar programmet, examensarbetet, så anser vi att DBT-liknande moment finns som återkommande inslag i flera av våra kurser. 13
Princip 6: Lärmiljöer 6.3 Sammanfattande värdering * 5 Lärmiljön utvärderas regelbundet liksom lärmiljöns inflytande på studenternas lärande. Utvärderingsarbetet bidrar till att lärmiljön ytterligare förbättras 4 Det finns evidens för att lärmiljön stödjer alla typer av hands-onaktiviteter, ingenjörsmässigt lärande och utveckling av ingenjörsmässiga färdigheter. 3 Om så var nödvändigt, har viss förbättring av lärmiljön genomförts 2 Om behov föreligger, finns det planer för att förbättra lärmiljön i den riktning som anges nedan. 1 Vi har insett behovet av en utvecklad lärmiljö för att utveckla en ingenjörsmässig kunskaps och färdighetsutveckling. 0 Lärmiljöns utformning stödjer och uppmuntra inte utvecklandet av praktiska färdigheter, kunskap och socialt lärande 6.4 Belägg för sammanfattande värdering* Undervisningslokaler, laborationsutrustning och lokaler är adekvata. Det finns inget i studenternas kursrapporter som tyder på något annat. Dessutom finns utrymmen för studenter att arbeta i grupp och/eller studera tillsammans. 14
Princip 7: Integrerat lärande 7.1 Analys av programmatrisen från princip 3 * De lärmål som återkommer flest gånger i programmet är K2 (65 ggr), F2 (20 ggr), F4 (23 ggr) samt F5 och F6 (8 ggr). Ett mycket rimligt resultat då dessa lärmål bör vara centrala för en ingenjör. (K2) visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap. (F2) visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar, (F4) visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, (F5) visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning (F6) visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. 7.4 Sammanfattande värdering * 5 Kurserna utvärderas regelbundet vad gäller integration och det sker en ständig utveckling av lärmål och aktiviteter för att nå dessa mål 4 Integrering av ämneskunskap och yrkesfärdigheter har genomförts i hela läroplanen och det finns belägg för att läroplanens intensioner förverkligas i programmets kurser. 3 Integrering av ämneskunskap och yrkesfärdigheter implementeras i hela läroplanen 2 Det finns planer på att öka integrering av ämneskunskaper med personliga och interpersonella färdigheter 1 Utbildningsplanen har analyserats avseende på integrering av färdighetsutveckling i ämneskurserna 0 Det finns inga belägg för att ämneskunskaper och yrkesfärdigheter integreras i programmets kurser 7.5 Belägg för sammanfattande värdering* Lärmål (F4) sammanfattar ingenjörens roll i samhället när det klassiska centrala ingenjörsmässiga målet (K2) måste sammanfogas med omvärldens krav. Denna koppling återkommer regelbundet under programmet. 15
Princip 8: Aktiva lärformer Olika typer av lärformer används. En kurs genomförs som PBL från början till slut. Beroende på det fria valet så genomförs projekt av varierande storlek i 4-5 av kurserna. Då ingår muntliga och skriftliga redovisningar. På de flesta kurser ingår traditionella föreläsningar med skriftlig tentamen. Ett antal kurser använder muntlig tentamen, några kurser kan ha både muntlig och skriftlig tentamen. Laborativa moment ingår i de flesta kurserna Introduktionskursen uppmuntrar till samarbete och till att lära av varandra 8.2 Sammanfattande värdering * 5 Implementationen av de aktiva lärformerna analyseras och utvecklas regelbundet. 4 Det finns dokumenterade belägg för att aktiva lärformer används i programmets kurser 3 Aktiva lärmetoder förekommer i flertalet av programmets kurser 2 De finns en plan att på ett systematiskt sätt införa aktiva lärandeformer på programmet 1 Det finns en medvetenhet om fördelarna med aktivt lärande och man diskuterar om det finns exempel på aktiva lärformer som kan utvecklas vidare på programmet 0 Det finns inga belägg för förekomsten av aktiva undervisningsformer på programmet. 8.3 Belägg för sammanfattande värdering* Se avsnitt under huvudrubrik 8. En varierad kompott av lärformer och examinationer används de facto på programmet! 16
Princip 9: Ämnes och yrkeskunskap hos lärare 9.1 Belägg för allmän vetenskaplig kompetens Kompetens Åk 1 Åk 2 Åk 3 Professor - - - Docenter - - - Lektorer 2 2 2 Adjunkter 3 4 3 Doktorander - - - Övriga Forskningsingenjör 1 1 1 9.2 Belägg för specifik vetenskaplig kompetens På programmet finns en liten koppling till forskning och forskande lärare. Lärare tar upp aktuella forskningsområden under de olika kurserna när det är relevant. 9.3 Belägg för insikt i studenternas framtida profession Lärarna har relevanta examina civilingenjörer eller doktorer i byggteknik. Två lärare har långa yrkeskarriärer som byggkonsulter. Programansvarig har lång erfarenhet av projektarbete och projektstyrning. 9.4 Sammanfattande värdering * 5 Lärarlagens kompetens inom personlig och interpersonella färdigheter samt för utveckling av produkter, processer och system utvärderas regelbundet och program för utbildning och erfarenhetsspridning stödjer personalens kompetensutveckling. 4 Det finns evidens för att lärarlagen har kompetens inom personliga och interpersonella färdigheter samt för utveckling av produkter, processer och system. 3 Där det bedömts nödvändigt deltar lärarkollektivet i utvecklingsarbete kring personliga och interpersonella färdigheter samt utveckling av produkter processer och system. 2 Om det bedömts nödvändigt, finns det en systematisk plan för utveckling av lärarlagens utveckling av personliga och interpersonella färdigheter samt för utveckling av produkter, processer och system 1 En undersökning av lärarlagets kompetens på dessa områden har genomförts 0 Lärarpersonalens kompetens vad gäller ämnes- och yrkeskunskaper är ej kartlagd eller utredd 9.5 Belägg för sammanfattande värdering* Lärarna deltar i fortbildning när möjlighet ges, t.ex. en seminarieserie i pedagogik som institutionen har genomfört. Vidare deltar lärare i pedagogiska konferenser där bl.a. ett antal presentationer har genomförts. Lärarlaget deltar varje år i den nationella bygglärarkonferensen. 17
Princip 10: Pedagogisk färdighet En viss omsättning av personal har skett de senaste tre åren. Flera lärare har en lång och gedigen bakgrund och erfarenhet som lärare medan våra två nyligen anställda adjunkter inte har samma erfarenhet. Nu har dock ytterligare ett år gått och våra nyanställda lärare har funnit sig tillrätta i lärarrollen på ett bra sätt. Vår nyanställda personal har arbetat i näringslivet/byggbranschen och för med sig värdefull, aktuell, kunskap om hur branschen fungerar. Kombinationen av pedagogiskt erfaren personal och branschkunnig personal är antagligen optimalt för en ingenjörs/yrkesutbildning. 10.2 Sammanfattande värdering * 5 Lärarkårens kompetens kring undervisning, lärande och examination utvärderas regelbundet och det finns stöd för utveckling av dessa färdigheter om svagheter konstateras. 4 Det finns evidens för att lärarkollektivet har tillräcklig kompetens inom undervisning, lärande och examinationsmetoder. 3 Där det bedömts nödvändigt deltar lärarkåren i hög grad i personalutvecklingsinitiativ kring undervisning, lärande och examination 2 Där det bedömts nödvändigt finns det en systematisk plan för kompetensutveckling vad gäller lärarnas pedagogiska och didaktiska kompetens. 1 En studie har genomförts för att analysera eventuella behov av att utveckla lärarkårens pedagogiska och didaktiska kompetens. 0 Lärarpersonalens kompetens vad gäller pedagogik och didaktik är ej kartlagd eller utredd 10.3 Belägg för sammanfattande värdering* Lärarkollegiet deltar i de pedagogiska initiativ som erbjuds vid institutionen. Undervisningsfrågor/pedagogiska upplägg diskuteras regelbundet när kollegiet träffas på veckomötet. Erfaren personal delar med sig av sitt kunnande till nyanställd personal. Det finns också ett systematiserat mentorprogram. Varje anställd har en personlig kompetensutvecklingsplan. Programansvarig deltog i årets CDIO-konferens med ett bidrag om ändrade undervisningsupplägg: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-105542 18
Princip 11: Examination 11.4 Bedömningskriterier för examensarbeten * Examensarbetet genomförs i tre moment som ska utföras i tur och ordning. I varje moment ska studenten lämna in olika dokument som beskriver utvecklingen av examensarbetet. Moment 1: Projektplanering, 3 hp Moment 2: Genomförande, 10 hp Moment 3: Slutrapport, 2 hp Tabellen nedan visar FSR (vänster kolumn) och bedömningskriterier för godkänd (höger kolumn): visa kunskap om den valda uppgiftens tekniska och ingenjörsmässiga relevans samt om den beprövade erfarenheten inom teknikområdet. Moment 1 Kunskap och förståelse: Val av uppgift värderas. Visar projektmål och projektupplägg på studentens insikt i relevans för ämnet och teknikområdet? Färdighet och förmåga: visa förmåga att planera uppgifter inom givna ramar Värderingsförmåga och förhållningssätt: visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta ingenjörsmässiga, samhälleliga och etiska aspekter visa förmåga att identifiera behov av kunskap för genomförandet visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund visa kunskap om den valda uppgiftens tekniska och ingenjörsmässiga relevans samt om den beprövade erfarenheten inom teknikområdet Projektplaneringen bedöms. Är planeringen rimlig? Projektplanen kontrolleras på dessa punkter. Har studenten, förutom ingenjörsmässiga/tekniska aspekter också funderat på arbetets sammanhang i relation till samhälle och etik? Saknas detta perspektiv får student revidera sin projektplan. Projektplanen ska visa på de förutsättningar som finns för att genomföra projektet (kunnande, material, ev. extern hjälp, mjukvara, hårdvara, etc.) Moment 2 Kunskap och förståelse: Diskussion med relevanta referenser ska finnas som visar på vetenskapligt stöd för hans/hennes arbete. Diskussion med relevanta referenser ska finnas som stöder att studenten har undersökt vad som tidigare gjorts som har relevans till hans/hennes arbete. visa kännedom om aktuellt Se ovanstående två rutor forsknings/utvecklingsarbete inom diskussionen och referenserna bör ju det valda teknikområdet sammantaget visa detta. Färdighet och förmåga: 19
visa förmåga att självständigt och kreativt analysera och utvärdera tekniska lösningar visa förmåga att planera och genomföra uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information visa förmåga att utforma och utvärdera tekniska lösningar med hänsyn till ekonomisk, social och ekologisk hållbar utveckling visa förmåga att samarbeta med uppdragsgivare, handledare och övriga intressenter visa förmåga att logiskt och systematiskt beskriva resultatet av ett genomfört projekt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta ingenjörsmässiga, samhälleliga och etiska aspekter Det ska finnas en diskussion i rapporten som berör en självvärdering av det utförda arbetet. Kunde något gjorts annorlunda/bättre? Studenten genomför sitt arbete i tid enligt planeringen. Rapporten ska visa hur studenten har gått tillväga och resonera kring de val som funnits. Varför genomfördes arbetet på detta sätt? Arbetet ska reflektera över dessa aspekter. Även om tex ett arbete har liten eller ingen inverkan på en ekologiskt hållbar utveckling så ska studenten visa att han/hon har funderat på detta. Samarbetet med universitetshandledaren kan bedömas, men övriga samarbeten får försöka bedömas från rapporten och eventuellt via muntliga diskussioner. Hur fungerar samarbetet med? Rapporten bedöms som helhet. Den är upplagd på rätt sätt enligt de direktiv som studenten fått Värderingsförmåga och förhållningssätt: visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap Projektrapporten kontrolleras på dessa punkter. Har studenten, förutom ingenjörsmässiga/tekniska aspekter också funderat på arbetets sammanhang i relation till samhälle och etik? Saknas detta perspektiv får student revidera sin rapport. Rapporten ska innehålla en diskussionsdel med reflektioner över projektarbetet, inte minst ska studenten vilken ytterligare kunskap som skulle behövas för att göra ett bättre eller mer utvidgat jobb. Moment 3 Färdighet och förmåga: visa förmåga att logiskt och Den muntliga presentationen systematiskt beskriva resultatet av ett värderas utifrån denna aspekt. genomfört projekt Rapporten har i detta skede redan värderats. Värderingsförmåga och förhållningssätt: 20
visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta ingenjörsmässiga, samhälleliga och etiska aspekter visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap Den muntliga presentationen värderas utifrån denna aspekt. Rapporten har i detta skede redan värderats. Den muntliga presentationen värderas utifrån denna aspekt. Rapporten har i detta skede redan värderats. 21
11.6 Sammanfattande värdering * 5 Examinationsmetodernas inverkan på studenternas lärande utvärderas regelbundet och bidrar till förändringar i syfte att stödja ständig förbättring 4 Det finns belägg för att lämpliga examinationsmetoder används på ett effektivt och varierat sätt genom programmets kurser 3 Lämpliga examinationsmetoder är implementerade på programmets kärnkurser 2 Det finns en plan för att utveckla kunnandet kring examination samt för att stimulera examination med lämpliga och varierade former 1 Behovet att förbättra lärande kring olika bedömningsmetoder erkänns och benchmarking av deras nuvarande användning pågår. 0 Examinationsmetoderna är otillräckliga och ibland olämpliga. 11.7 Belägg för sammanfattande värdering* Kursernas examinationsmetoder. Redovisa antalet i kategorierna fördelade över årskurserna. Examination kan vara baserad på ett eller flera av följande metoder: Skriftlig tentamen(t) 15 tillfällen, Laborationer (L) eller liknande 7 tillfällen, Projektarbete (P) 13 tillfällen, Rapporter, skriftlig (R) 12 tillfällen, Muntlig redovisning (M) 12 tillfällen, Kontinuerlig examination (K) 4 tillfällen. År 1 Kurs T L P R M K Inledande kurs i byggteknik x x x Algebra för ingenjörer x Byggmateriallära x x Analys för ingenjörer x Byggproduktion I x x x x Tillämpad byggnadsmekanik x x Grundläggande fastighetsförvaltning x Grunderna i byggnadskonstruktion x x x År 2 Byggnadsfysik x x Projektering x x Byggnadsmekanik 2 x x x x Byggproduktion II x x x x Installationsteknik x x Teknisk fastighetsförvaltning x x x x 22
Dimensionering av byggnadskonstruktioner x x x x Grundläggning, vatten och avlopp x x x x År 3 Byggtekniskt fördjupningsprojekt x x x Väg och järnväg x x x x Stål och geokonstruktioner x x x x Fördjupningskurs i byggkonstruktion x x x x x Examensarbete i Byggteknik x x x x 23
Princip 12: Programuppföljning 12.3 Uppföljning av söktryck Till Kursstart 2015 var söktrycket minskat, 50 förstahandssökande varav 9 kvinnor. HT2014 var det 62 förstahandssökande.. 35 antogs varav 9 kvinnor. 12.4 Rekrytering och sökmönster Programmets ihållande popularitet har medfört att det inte behövs några större förändringar i rekryteringsarbetet. Om trenden med färre sökande håller i sig till nästa år bör dock åtgärder vidtas. 12.5 Retention, avhopp och avhoppsanalys Hur förändras antalet programstudenter sett över programmet? De senaste kullarna, när 35 antagits, har medfört att ca24-28 fullföljer tid samt att det tillkommer 3-5 som halkar efter ett år eller två. Företrädesvis så handlar det om studenter som redan fått jobb, ofta via sitt examensarbete, och sedan inte anser sig ha tid att göra den sista revisionen av examensrapporten för att få den godkänd. Hur många avhopp/påhopp sker? Ett fåtal avhopp sker under år 1 och 2. Dessa platser fylls oftast på av antagning under senare del av program. Tappet sker i stort sett under sista terminen när studenterna får jobb/gör examensarbete och inte riktigt orkar fullfölja så att examen kan tas ut. Varför väljer studenter att lämna programmet? Vet ej, ingen enkät genomförs. Varför söka sig senare del av programmet? Svårigheten att ta sig in på programmet gör att ett antal studenter läser de kurser som kan läsas fristående för att kunna söka senare del av program om/när ett avhopp sker. Ett alternativ till att ta sig in bakvägen. Hur stor andelen av de som lämnar programmet gör det via formella avhopp? Enstaka. De flesta lämnar av orsaker som nämnts tidigare. Hur många försvinner bara? De flesta som lämnar programmet försvinner bara (även om de oftast hör av sig och meddelar att de fått jobb och ska göra klart senare ). Till vilka program går de som lämnar programmet? För liten statistik för att säga något meningsfullt. 12.6 Studentprestation på baskurser Normal genomströmning på baskurserna är 70-80 % vid första examinationstillfället. Via omtentamen och kompletteringar så är 24
genomströmningen nära 100 %. Få studenter slutar för att de får en alltför stor backlog av ej avklarade kurser. 25
12.8 Sammanfattande analys * 5 Programutvärderingsmetodiken i sig utsätts för systematisk och kontinuerlig utveckling baserad data hämtade från många källor och insamlade med ett flertal olika metoder 4 Programutvärdering genomförs regelbundet och är ett kraftfullt verktyg för att utveckla programmet och processen inkluderar representanter för programmets viktigaste intressenter. 3 Metoder för programutvärdering håller på att introduceras. Data samlas in från studenterna, lärarpersonal, fakultet, programansvariga, alumni och andra intressenter. 2 En programutvärderingsplan existerar. 1 Behovet av programutvärdering har uppmärksammats och man arbetar med att utarbeta metoder för att starta en utvärderingsprocess. 0 Programutvärderingen är otillräcklig, inkonsekvens eller ickeexisterande 12.9 Belägg för sammanfattande värdering* Via kursvärderingar, möten med branschföreträdare och studenter så erhålls kontinuerligt feedback om programmet är relevant för dagens byggbransch och studenterna lär sig rätt saker. Programmet utvärderas alltså kontinuerligt där flera intressenter är inblandade. 26
Kapitel 2 * Inget har hänt sedan förra läsåret som motiverar höjda eller sänkta skattningar. Rosen ser likadan ut som 2014. Tabell. Sammanfattning av självskattningen av principerna med kortfattade belägg. Princip Nivå Belägg Problemområden och föreslagna åtgärder Princip 1, Grundläggande filosofi Princip 2, Lärandemål Princip 3, Programupplägg Princip 4, Introduktion till yrkesrollen Princip 5, Praktik och projektarbete Princip 6, CDIO-stödjande lärmiljöer 4 Programmet har mål och vision som är förankrade hos studenter, lärare och näringsliv. 3 Lärmål för personliga och professionella kunskaper och färdigheter överensstämmer med utbildningsprogrammets övergripande mål och har validerats av deras intressenter. 4 I de flesta av programmets kurser vävs lärandet av generiska färdigheter ihop med lärandet av tekniska ämnesfärdigheter. 4 Programmets introduktionskurs introducerar programmet, yrkesrollen, generiska färdigheter och det lokala näringslivet och vi kan visa att studenterna tillgodogör sig denna information och kunskap. På flera av programmets kurser erbjuds gästföreläsningar från företag. 4 Programmet har flera kurser som låter studenterna utveckla sin förmåga att utveckla tekniska lösningar och sin ingenjörsfärdighet. Examensarbetena är individuella och utförs på företag. 4 Studenterna har dygnet runt tillgång till moderna datorlabb med moderna datorer utrustade med allehanda utvecklingsmiljöer. De har Inga uppenbara problemområden. En del kursplaner har otydliga lärmål. Kursplaner bör ses över så att alla lärmål formuleras på ett sätt så att de tydligare kan vidimeras. En generisk ingenjörskurs saknas i blockschemat. Inga uppenbara problemområden Inga uppenbara problemområden. Fler grupprum för studenter efterfrågas. 27
Princip 7, Integrerat lärande Princip 8, Aktiva och undersökande undervisningsoch lärformer Princip 9, Ämnes och yrkeskunskap hos lärare Princip 10 Pedagogisk färdighet Princip 11 Examination tillgång till grupprum, om än i mer begränsad omfattning. Vi har lärmiljöer som stödjer och uppmuntrar verklighetsnära lärande inom produkt, process och systemutveckling. 3 Programmet innehåller integrerade lärmoment som leder till förvärvandet av såväl ämneskunskaper som personliga och professionella färdigheter. 4 Många av kurserna på programmet har en traditionell utformning med föreläsning och laborationer, men flertalet kurser har dessutom projektbaserade inslag samt en kurs är rent PBL-baserad. 3 Lärarna på programmet är allmänt ämnesmässigt kompetenta med ämnesspets på de avancerade kurserna. Vi har belägg för att de har insikt i studenternas framtida profession och är kompetenta vad gäller ingenjörsfärdigheter och teknikutveckling. Vi har också belägg för att studenterna upplever lärarna kompetenta. 3 Det finns starka belägg för att lärarna på programmet överlag har tillräcklig pedagogisk färdighet och erfarenhet för att undervisa och examinera kurserna på ett tillfredsställande sätt. 4 En varierad och anpassad examination finns på programmet. Inga uppenbara problemområden. Några experiment genomförs för närvarande på ett antal kurser där man frångår traditionell undervisning och lägger ett större ansvar för lärandet på studenten. Utvärdering av dessa förändringar pågår. Det saknas byggteknisk forskning vid institutionen som skulle ge lärarna en naturlig koppling till utvecklingsarbete och bidra till fortbildning. Programmet måste hjälpa och stödja de lärare som siktar mot pedagogisk meritering och gå mot att bli meriterade och excellenta lärare. De nyanställda lärarna, som besitter en gedigen branschkunskap, måste beredas tillfälle till pedagogisk fortbildning. Förenkla och förbättra processen för hur examensarbeten handleds och bedöms. 28
Princip 12 Utvärdering av CDIO-program 4 Vi har ett systematiskt kvalitetssystem som regelbundet genomlyser programmet från en rad olika perspektiv. I detta arbete tas programmets intressenters intressen tillvara. Inga uppenbara problemområden. Principer Byggteknik 12 1 2015 2 11 3 10 4 2015 9 5 8 7 6 29
Kapitel 3 * Introduktion av våra nya lärare har kommit en bra bit på väg. De börjar bli varma i kläderna och har förkovrat sig pedagogiskt såväl som i praktiska frågor. Förhoppningsvis får vi behålla en stabil lärarkår under de närmaste åren så att utvecklings- och förbättringsarbeten kan fortsätta. Inför nästa läsår introduceras till exempel tre nya kurser, någonting som inte skulle varit möjligt för några år sedan pga. resursbrist. Vi har förbättrat och förenklat den relativt knöliga process som handledningsoch examinationsprocessen för examensarbetet har även om det återstår en del att göra. Vi har dock arbetet på att få en samsyn mellan våra lärare/handledare om hur processen ska skötas och examineras vilket är en förutsättning för att processen ska kunna förbättras och rationaliseras ytterligare.. 30