Inte bara klimat. Skogen är så mycket mer! Peter Holmgren 26 oktober 2018

Relevanta dokument
Hur kan svensk skogsna ring bidra till de globala ma len och ha llbar utveckling? Peter Holmgren 27 november 2018

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan

Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Implication of the Selfoss declaration for regeneration

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU

Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna?

Forskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU.

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

På väg mot hållbarhet?

Svensk åkermark i ett globalt perspektiv. Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap

FOKUS PÅ MARK: MULTIFUNKTIONELLA MARKANVÄNDNINGSSYSTEM SKAPA KOPPLING MELLAN UNFCCC, SDGS OCH ANDRA UTVECKLINGSMÅL

SG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F)

FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

HÅLLBARHET, HÄLSA OCH VÅRD - DET GLOBALA OCH DET LOKALA. Andreas Gyllenhammar

Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling. 20 januari 2017 Hanna Ridefelt Ann Rodenstedt

Världens skogar och deras roll hur ser framtiden ut?

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

SNOWMAN NETWORK. Nätverksmedlemmar som har bidragit:

UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Statusrapport om genomförandet av prioritetsprojektet Nordisk vägkarta för blå bioekonomi

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

SLU och internationalisering. #slu40

Vad är ett hållbart jordbruk?

Arbetstillfällen

- en supportfunktion för svenska aktörer inom skogsnäringen som vill lyckas

Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns

Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute

Möte Nr.4 Datum, tid: 14 April Plats: Landsbygdsdepartementet, Fredsgatan 8, Stockholm, Sverige

Marknadens och konsumenternas krav. Lena Dahl

Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Frågor för klimatanpassning i skogsbruket

Den svenska REDD+ satsningen

2015 ett viktigt år för det fortsatta hållbarhetsarbetet

Jord & mark - Vad pågår inom EU?

WATER JPI Mats Svensson, Havs och vattenmyndigheten

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen

Agenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv. Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Erfarenheter och utmaningar för genomförande av REDD+

Skogen bidrar bäst på olika vis i olika delar av världen!

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

FSC utifrån. FSC Sverige årsmöte 14 maj Margareta Renström, Senior rådgivare Marknadsförändringar Världsnaturfonden. Karine Aigner/WWF-US

FRÅN ORD TILL HANDLING HÅLLBARHETSLEDNINGSSYSTEM FÖR SOCIAL ACCEPTANS. Helena Ranängen

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, Johan Kuylenstierna Executive Director

Rolf Björheden Seniorforskare. Skogsbruket och klimatet en fråga om fotosyntes

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

Bioekonomiska perspektiv till Mats Kinnwall

Yttrande angående Underlagsrapporter från arbetet med att ta fram Sveriges första nationella skogsprogram

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Hållbarhetskriterier för nordisk gruvindustri. Helena Ranängen

ZERO EMISSIONS Smarta godstransporter på landsbygd Stockholm 28 november 2017

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk?

Västsvenskt nätverk för hållbar utveckling i Europa. Activities in Western Sweden for Sustainable Development

Global Carbon Law Pathway to Paris

Hållbarhet Miljöbedömning Biobränsle. Resultat och plan. Jenny Gode

8361/17 sa/ss 1 DG B 2B

Roland von Bothmer Svalbard Global Seed Vault SLU och NordGen

EU:s klimat- och energipolitik ur ett skogsindustriellt perspektiv. LULUCF-förordningen

Sjukhusläkarna. Klimat, hälsa och hållbar sjukvård. Sofia Hammarstrand, ST- Läkare, AMM Sahlgrenska Universitetssjukhuset

1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla?

Hållbarhet när då? Möjligheter för Blekinge? Dr. Henrik Ny, BTH Energiting Sydost, Ronneby, 3 november 2010

Möjlighet till fortsatta studier

Arbetet mot antibiotikaresistens -från planer till verkstad. Johan Struwe Folkhälsomyndigheten

Model Forest Forskningssamarbete mellan Sverige och Kanada. Johan Svensson, SLU

MS0059/30302 Regressionsanal ys 7,5 hp G1F

Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch

REGBIE+, RADAR och Agriforenergy- Tre EU-projekt kring bioenergi och regional utveckling. Hans Gulliksson, Energikontor Sydost

Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Bioenergiens rolle i Europa og Sverige. Gustav Melin, President AEBIOM Bioenergidagene18 november

Olika uppfattningar om torv och

Internationell utblick och trendspaning om värdering och hantering av mark och jord

12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B

Energieffektiviseringar Stora Enso

Klimatanpassning bland stora företag

Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog

VI TAR OSS AN LIVSVIKTIGA FRÅGOR SOM BERÖR OSS ALLA

Från Gröna till Hållbara Obligationer

HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Global utblick: Ett gäng klimatpolitiska forskares funderingar kring vad som är på gång

Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer

Praktikplatser Vi-skogens Internationella Praktikantprogram

SCAs hållbara produkter Susan Iliefski-Janols, Hållbarhetschef på SCA

Transkript:

Inte bara klimat. Skogen är så mycket mer! Peter Holmgren 26 oktober 2018

gå till menti.com knappa in kod 53 68 51

Kolflöden skogen och klimatet

Kolflöden skogen och klimatet (2007-2016) Source: W. Kurz presentation at KSLA 12 March 2018

Kolflöden och potential för skogsbruk Människans klimatpåverkan Fossila utsläpp LULUCF utsläpp Kolsänka i skog & mark Primärproduktion på land Skogsbruk Virkesuttag av vilket industriellt virke av vilket export?? 0 10 20 30 40 50 60 Gt C/år (globalt)

The new global assessments and the forest Like the blind men, global forest assessment research fails to provide a unified picture. https://forestsnews.cifor.org/32995/the-new-global-assessments-and-the-forest?fnl=en

Tydligt positiv trend i FAO s världsskogsinventering (och verkligheten ligger förmodligen före rapporterna)

Även Sveriges skogar växer på många sätt Virkesförråd 1920-2015, volym Gammal skog 1985-2015, areal Källa: Riksskogstaxeringen, Skogsdata 2018

Inte bara klimat. Skogen är så mycket mer!

Något om min resa Jägmästare 1987 Nationella skogsprogram, Kenya, Pakistan, Filippinerna 1989-1994 Skog Dr 1995 Geographic information for forestry planning AssiDomän 1995-98 operativa planeringssystem FAO, Rom Chef världskogsinventeringen 1998-2003 Globalt statistikansvar Skogsskötselchef 2003-2007 Planted Forests, Fire management, National forest monitoring, Criteria & Indicators Direktör Climate Change, Energy & Tenure 2007-2012 UN-REDD Programme, Climate-smart agriculture, Bioenergy, Land tenure governance CIFOR, Indonesien Generaldirektör 2012-2017 Forestry and the SDGs, Global Landscapes Forum

CIFOR Center for International Forestry Research established in 1993 - an international organization with a global reach Center without walls Landscapes without boundaries SDG s without silos

Mellanstatliga processer och skogen Skogsfrågorna splittrade och domineras av UNFCCC (klimat) och CBD (biodiversitet) Länderna har avtalat om handlingsplaner, huvudsakligen om bevarandeaspekter Påverkar i hög grad Sveriges politik (liksom medverkandet i förhandlingarna) Vad kan skogsnäringen förvänta sig för stöd? UNFF UN forest strategy efter många år. Relaterar till SDGs. Inte mycket om skogsnäringen FAO traditionellt mer skogsnäring, men stagnerat och oprioriterat. Släpper inte in icke-statliga intressen. COFO bara rådgivande. Forestry=4% samt glidning mot naturvård (REDD+) REDD+ och 23 mdr NOK har format skogsagendan internationellt, knutit den till klimatet och gett naturvården nästan allt utrymme (var är + et?). New York Declaration on Forests 2014 (only deforestation + climate) Till och med WEF prioriterar skydd av skogen (Zero-deforestation) World Bank något bättre, men finansieringen från länderna motiveras mest av miljö och klimatskäl Regionala processer (eg Forest Europe) är inte mycket att luta sig mot UN Global Compact är inte så dynamiskt och hanteras av UN member states EU processer, kanske Stort behov för skogsnäringen att synas mer och påverka processerna!

Vi har i alla fall bestämt oss för Agenda 2030!

..och då måste vi se bortom den egna lådan!

Forestry and the SDG s from CIFOR/Daju Resosudarmo s presentation to UN General Assembly Feb 2014 Food, nutrition and health Water Energy Housing Livelihoods and employment Climate change adaptation and mitigation Biodiversity conservation Resilience and safety nets

Bättre hälsa och nutrition med säkert dricksvatten the case of Jakarta (skogen fixar detta också!)

Är bioekonomikonceptet för smalt? Bioekonomi à la Sverige

Skogsnäringens (potentiella) värdeskapande för alla SDGs (exempel)

Reframed and redefined

Trots det. Negativ syn på skogsnäringen består. Särskilt internationellt.

Greenpeace variant av skogsnäringens (bristande) klimatnytta. Enligt The Economist är bioenergi dirtier than coal

Även FN-organ driver negativa budskap om skogsbruk. Populärmedia som National Geographic är mycket inflytelserika. (och det här är naturligtvis inte avskogning)

slutligen Några positiva perspektiv.

Problem Opportunity!

Bad Godesberg Rhine valley, Germany ca 1800 2016 Think long-term.

This is not only a chain saw. It is also a value-chain saw.

A well harvested tree is not a loss. It is a gain in renewable materials and sustainable landscapes

Uppsamling / Sammanfattning Skogen växer mer än vad vi förleds att tro Men det cirkulerar många alternativa fakta Internationellt har skogen varit i miljöhörnan de senaste decennierna Särskilt den delen av miljöhörnan som handlar om det globala klimatet Lokalsamhällets sociala och ekonomiska värden av skogen syns dåligt Domedagsscenarier driver agendan (och finansiering av marknaden för internationella aktörer) Agenda 2030 och SDGs är en stor möjlighet för skogsbruk och skogsnäring Men helhetssyn är svårt att hantera i politik och media Det är svårt att hålla flera (17) bollar i luften Globala mål tillåts dominera över lokala behov Nya perspektiv är svåra att sälja in Vem bryr sig på riktigt? (= Vem är accountable?)