Teckenspråk II, 30 hp Delkurs 2: Teckenspråksgrammatik II, 7,5 hp LIT220 Kursbeskrivning Höstterminen 2016
2 (7) Kursansvarig och undervisande lärare Pia Simper-Allen (Delkursansvarig och lärare) Johanna Mesch (Kursansvarig) E-post: pia@ling.su.se E-post: johanna.mesch@ling.su.se Rum: C 311 Rum: C 351 Kursens innehåll Delkursen innebär fördjupade kunskaper i lingvistiska teorier för tecknade språk och behandlar om hur språklig data kan analyseras i språkliga strukturer i avseende på teckenspråkets morfologi, syntax och semantik. Förväntade studieresultat För godkänt resultat ska studenten visa sin förmåga att använda olika lingvistiska teorier för att beskriva språkliga strukturer i svenskt teckenspråk tillämpa enkla Kurslitteratur Bergman, B. & Dahl, Ö. 1994. Ideophones in Sign Language? The place of reduplication in the tense-aspect system of Swedish Sign Language. I: Bache, C., Basbøll, H. & Lindberg, C. E. (red.), Tense, Aspect and Action. Empirical and Theoretical Contributions to Language Typology. New York: Mouton de Gruyter. S. 397 422. 26 s. Bergman, B. & Wallin, L. 2001. The discourse function of noun classifiers in Swedish sign language. I: Dively, K., Metzger, M., Taub, S. & Baer, A. M. (red.), Signed Languages: Discoveries from International Research. Washington, D.C.: Gallaudet University Press. S. 45 61. 17 s. Bergman, B. & Wallin, L. 2003. Noun and verbal classifiers in Swedish sign language. I: Emmorey, K. (red.), Perspectives on Classifier Constructions in Sign Languages. Mahwah, NJ: Erlbaum. S. 35 51. 17 s. Börstell, C. 2011. Revisiting Reduplication: Toward a description of reduplication in predicative signs in Swedish Sign Language. Masteruppsats. Stockholm: Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 50 s läses enligt lärarens anvisningar Hodge, G. & Johnston, T. 2014. Points, Depictions, Gestures and Enactment: Partly Lexical and Non-Lexical Signs as Core Elements of Single Clause-Like Units in Auslan (Australian Sign Language), Australian Journal of Linguistics, 34:2. DOI: 10.1080/07268602.2014.887408. S. 262 291. 30 s. Jantunen, T. 2013. Ellipsis in Finnish Sign Language. Nordic Journal of Linguistics, 36, doi:10.1017/s0332586513000292. S. 303 332. 30 s. Liddell, S. K. 2003. Grammar, Gesture, and Meaning in American Sign Language. Cambridge: Cambridge University Press. S. 6 65. 61 s. Liddell, S. K., Vogt-Svendsen, M. & Bergman, B. 2007. Crosslinguistic comparison of Buoys: Evidence from American, Norwegian, and Swedish sign language. I: Vermeerbergen, M., Leeson, L. & Crasborn, O. (red.), Simultaneity in Signed Languages: Form and Function. Amsterdam: John Benjamins Publishing Company. S. 187 215. 29 s.
3 (7) Pfau, R., & Steinbach, M. 2006. Pluralization in sign and in speech: A cross-modal typological study. Linguistic Typology, 10(2). doi:10.1515/lingty.2006.006. S. 135 182. 48 s. Schembri, A. 2003. Rethinking classifiers in signed languages. I: K. Emmorey (red.), Perspectives on classifier constructions in sign languages. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum. S. 3 34. 32 s. Simper-Allen, P. 2013. Avbildande verbkonstruktioner i svenskt teckenspråk. Handformskategorier inom "Cut and Break"-domänen. Licentiatuppsats. Stockholm: Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 50 s. läses enligt lärarens anvisningar. Taylor, J, R. 2002. Cognitive Grammar. Oxford: Oxford University press. S. 3 37. 34 s. Wallin, L. 1994. Polysyntetiska tecken i svenska teckenspråket. Doktorsavhandling. Stockholm: Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk, Stockholms universitet. S. 57 152. 97 s. Wallin, L. 2000. Two kinds of productive signs in Swedish sign language: Polysynthetic signs and size and shape specifying signs. Sign Language and Linguistics 3(2). S. 237 256. 20 s. Zeshan, U. 2004. Interrogative constructions in signed languages: Cross-linguistic perspectives. Language 80(1). S. 7 39. 33 s. Kompendium om svensk teckenspråksgrammatik. Stockholm: Institutionen för lingvistik. Stockholms universitet. Ca 30 sidor. Undervisningsformer Undervisningen sker i form av föreläsningar, gruppdiskussioner och praktiska övningar. Examination Delkursen examineras genom i) två skriftliga inlämningsuppgifter; ii) en muntlig och skriftlig gruppredovisning av utfört experiment. - Skriftlig inlämning 1 delas ut den 21 november och lämnas in via Mondo senast den 2 december 2016 - Skriftlig inlämning 2 delas ut den 5 december och lämnas in via Mondo senast den 16 december 2016 - Muntlig och skriftlig gruppredovisning av utfört experiment sker den 10 januari 2017 - Uppsamlingstillfälle för att lämna in inlämningsuppgifterna 1 och 2 är den 10 januari 2017 Komplettering av examinationsuppgifterna kan medges om studenten ligger nära gränsen för godkänt. Uppgiften ska lämnas in inom en vecka efter att kompletteringsbehov har meddelats av examinator via e-post till läraren. Vid godkänd komplettering av brister av förståelsekaraktär - mindre missförstånd, smärre felaktigheter eller i någon del alltför begränsade resonemang - används betyget C-E. Vid godkänd komplettering av enklare formaliafel används betygen A-E.
4 (7) Kriterier för delkursbetyg 1 2 A B C Studenten kan självständigt och uttömmande använda olika lingvistiska teorier för att beskriva språkliga strukturer i svenskt teckenspråk. Studenten använder genomgående vedertagen helt korrekt terminologi och resonerar utifrån en uppenbart mycket god förankring i relevant litteratur Studenten kan självständigt och så gott som fullständigt använda olika lingvistiska teorier för att beskriva Studenten använder genomgående vedertagen terminologi så gott som helt korrekt och resonerar utifrån en uppenbart god förankring i relevant litteratur. Studenten kan, på en sammanfattande nivå, självständigt använda olika lingvistiska teorier för att beskriva Studenten använder vedertagen terminologi relativt genomgående och resonerar utifrån en tydlig men något smal förankring i relevant litteratur. Studenten kan självständigt och utförligt tillämpa enkla som visar på mycket goda insikter på området. Studenten använder genomgående vedertagen helt korrekt terminologi och resonerar utifrån en uppenbart mycket god förankring i relevant litteratur Studenten kan självständigt och med goda insikter tillämpa enkla som visar på goda insikter på området. Studenten använder genomgående vedertagen terminologi så gott som helt korrekt och resonerar utifrån en uppenbart god förankring i relevant litteratur. Studenten kan självständigt, med vissa åsidosättanden, tillämpa enkla som visar på relativt goda på området, även om de inte är insikter heltäckande. Studenten använder vedertagen terminologi relativt genomgående och
5 (7) D E Fx F Studenten kan i stort använda olika lingvistiska teorier för att beskriva Studenten använder endast delvis vedertagen terminologi och förankrar sitt resonemang i relevant litteratur. Studenten kan summariskt använda olika lingvistiska teorier för att beskriva Studenten använder endast enstaka vedertagna termer och förankrar sitt resonemang i relevant litteratur i en liten omfattning. Den förankring som görs är dock korrekt. Studenten kan endast i viss mån, och med felaktigheter, använda olika lingvistiska teorier för att beskriva språkliga strukturer i svenskt teckenspråk. Studenten använder inte vedertagna termer och förankrar inte sitt resonemang i relevant litteratur. Examinationsuppgifterna har inte lämnats in, eller uppvisar stora brister vad gäller täckning, relevans, reflektion och framställning. resonerar utifrån en tydlig men något smal förankring i relevant litteratur. Studenten kan i stort tillämpa enkla Studenten genomför och presentera en som visar på goda insikter, men i en begränsad del av området. Studenten använder endast delvis vedertagen terminologi och förankrar sitt resonemang i relevant litteratur inom ett smalt område. Studenten kan summariskt tillämpa enkla som visar på goda insikter, men i en begränsad del av området. Studenten använder endast enstaka vedertagna termer och förankrar sitt resonemang i relevant litteratur i en liten omfattning. Den förankring som görs är dock korrekt. Studenten kan allt för knapphändigt tillämpa enkla korpuslingvistiska metoder på frågeställningar och presenterar en ofullständig redovisning av sitt arbete. Studenten använder inte vedertagna termer och förankrar inte sitt resonemang i relevant litteratur. Examinationsuppgifterna har inte lämnats in, eller uppvisar stora brister vad gäller täckning, relevans, reflektion och framställning.
6 (7) Plagiat Plagiat innebär att imitera eller kopiera någon annans text eller idé utan att tala om varifrån de kommer. Inlämnade examinationsuppgifter ska skrivas med egna ord och bygga på egen analys och egna reflektioner kring ämnet. Att uttrycka sina idéer med egna ord är en del av inlärningsprocessen och förbättrar förmågan att tänka självständigt. När du redogör för andras texter eller idéer måste det vara klart för läsaren att du citerar eller refererar till någon annan och var du har hämtat informationen. Alla citat måste anges på korrekt sätt med citationstecken (eller i blockcitat vid längre utdrag) och angivande av källa. En text får inte till större delen bestå av citat. Dessa ska enbart användas för att illustrera det egna resonemanget. Tänk på att även i muntliga redovisningar använda egna formuleringar. Alla arbeten du citerar eller refererar till ska redovisas. För böcker ange: författare; utgivningsår; titel (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För artiklar utgivna i tidskrifter ange: författare; utgivningsår; titel; namn och nummer på tidskriften (kursiverat) och sida/sidor. För artiklar utgivna i symposie-, konferens- eller samlingsvolymer ange: författare; utgivningsår; titel; namn på redaktören/-erna följt av beteckningen (red.); titel på volymen (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För material nedladdat från internet som inte kan ordnas i kategorierna ovan ange: författare; titel, internetadress; nedladdningsdatum Om du känner dig osäker på vad som räknas som plagiat fråga din lärare. Misstänkta plagiatfall anmäls till disciplinnämnden och kan leda till avstängning. För ytterligare information se: http://www.su.se/regelboken/bok-2/utbildning-pa-grund-och-avancerad-niva/riktlinjer-fordisciplinarenden-vid-stockholms-universitet-1.62397 Kursöversikt (med reservation för eventuella ändringar) Datum Plats/tid Innehåll Läsanvisning 7/11 9.00 12.00 C 389 Kursintroduktion Introduktion till grammatik Liddell (2003) 14/11 10.00 12.00 21/11 10.00 12.00 Kognitiv grammatik Bojar Polysyntetiska tecken Avbildande tecken 21/11 Inlämningsuppgift 1 delas ut (Mondo) 28/11 9.00 12.00 Syntax: Frågekonstruktioner och C 389 ellips Taylor (2002) Liddell (2003) Liddell et al. (2007) Wallin (1994) Wallin (2000) Schembri (2003) Liddell (2003) Simper-Allen (2013) Zeshan (2004) Jantunen (2013) 2/12 Inlämningsuppgift 1 lämnas in (Mondo) 5/12 10.00 12.00 Syntax: Meningsstruktur Hodge & Johnston (2014)
7 (7) 5/12 Inlämningsuppgift 2 delas ut (Mondo) 12/12 10.00 12.00 Ideofoner Reduplikation Plural 16/12 Inlämningsuppgift 2 lämnas in (Mondo) 19/12 9.00 12.00 Noun Classifiers (Efterställda C 389 nominala bestämningar) Bergman & Dahl (1994) Börstell (2011) Pfau & Steinbach (2006) Bergman & Wallin (2001) Bergman & Wallin (2003) 10/1 2017 10/1 2017 10.00 12.00 Examination: Muntlig och skriftlig gruppredovisning Examination Uppsamlingstillfälle för uppgift 1 och 2 samt skriftlig redovisning