Miljörappor 2012 Ekebyverke Eskilsuna Energi och Miljö Posadress: 631 86 Eskilsuna Besöksadress: Kungsgaan 86 Telefon: 016-710 23 00 eem.se
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 Organisaion... 3 1.2 Ansluning... 4 1.3 Avloppsvaenrening... 4 1.4 Slambehandling... 6 1.5 Kemikalie- och avfallshanering... 8 1.6 Förändringar under åre... 8 1.7 Händelser under åre... 8 1.8 Planerade projek för år 2013... 8 1.9 Ledningsnä och pumpsaioner... 9 1.10 Händelser under åre... 11 1.11 Spillvaenpumpsaioner... 12 1.12 Bräddningar... 12 1.13 Kemikalieanvändning på näe... 13 1.14 Avfallshanering... 13 1.15 Påverkan på miljön och människors hälsa... 13 2 TILLSTÅND... 14 3 ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE UNDER ÅRET... 15 4 TILLSYNSMYNDIGHET... 15 5 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION... 15 5.1 Gällande villkor i illsånd... 16 6 NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER... 20 7 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN AV MÄTNINGAR OCH BERÄKNINGAR... 21 7.1 Uppföljning av rik- och gränsvärden... 21 7.2 Drifförhållanden och konrollresula... 23 7.3 Kommenarer ill emissionsdeklaraionen... 24 7.4 Avvikande värden i emissionsdeklaraionen jämför med 2011... 25 8 ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLL... 26 9 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING AV EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR MM... 26 10 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI... 26 11 ERSÄTTNING AV KEMISKA PRODUKTER MM... 26 12 AVFALL FRÅN VERKSAMHETEN OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET... 27 13 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA SÅDANA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA... 28 13.1 Kunskapskrave... 28 13.2 Bäsa möjliga eknik... 28 13.3 Hushållning med råvaror... 28 13.4 Produkvalsprincipen... 28 13.5 Ansvar för a avhjälpa skada... 28 13.6 Transporer... 28 14 MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR... 28
Bilagor Bilaga 1 Ansluning och belasning Bilaga 2 Usläppskonroll vaen Bilaga 3 Bräddningar Bilaga 4 Toala usläppsuppgifer ill vaen Bilaga 5 Slam Bilaga 6 Avfall, kemikalier och energihushållning Bilaga 7 Villkorsuppföljning KONTAKT Produkionschef: Pernilla Widén Tel: 016-710 7229 Miljö- och Kvaliesingenjör: Ann-Chrisin Abrahamsson Tel: 016-710 1448 Underecknande Eskilsuna Energi och Miljö Eskilsuna den 26 mars 2013 vvd Carina Färm Sida 2 av 43
1 Verksamhesbeskrivning 1.1 Organisaion Eskilsuna Energi och Miljö AB ansvarar för VA-försörjningen inom Eskilsuna Kommun. VA-organisaionen inom Eskilsuna Energi och Miljö är uppbyggd enlig figur 1. Avdelningen för vaenprodukion är uppdelad på re avdelningar, dricksvaen, avloppsvaen och ledningsnä med pumpsaioner. Vid avdelningen Process och eknik finns sysemingenjör, processingenjörer och laboraorium. Laboraorie är ackrediera och sköer provagning och analyser av dricks- och avloppsvaen. Planeringsavdelningen planerar för ubyggnad av rörnäe och avdelningen rörnä sköer drif och underhåll av ledningsnä och pumpsaioner. Figur 1 Organisaionsschema VD Adam Brännsröm AO Chef vvd Carina Färm Sab Conroller Verksamhesuvecklare Sekreerare Planeringsavdelningen Jörgen Weserlund Produkionsavdelningen Pernilla Widén Process och Teknik Admir Ibricevic Vaenprodukion Hyndevads vaenverk 4 s yre anläggningar Laboraorium Avloppsrening Ekebyverke 5 s yre anläggningar 1 s Rozonanläggning Rörnäsavdelning Jorma Seimilä Ledningsnä Pumpsaioner Sida 3 av 43
1.2 Ansluning Ekebyverke ar emo avloppsvaen från cenraloren Eskilsuna sam Torshälla, Hällby och Kjula. Vane inkommer ill verke via re huvudledningar, en från Torshälla, en från Hällby och en från cenraloren Eskilsuna. Ledningarna från Hällby och övriga Eskilsuna sammanbinds inom verke före inkommande avsängningslucka/reglerlucka. Därefer sammanbinds Torshälla- och Eskilsunaledningen srax före rensgallre. Toal var ca 87 970 personer ansluna ill reningsverke vid ugången av år 2012. Till reningsverke finns e anal indusrier ansluna. I de fall de indusriella avloppsvane ine är behandlingsbar i verke ska indusrierna själva behandla vane innan de släpps ill de kommunala spill- och dagvaennäe. För a minska inläckage, ovidkommande vaen och föroreningar som kommer in ill verke förs de en dialog med fasighesägare och verksamhesuövare om vilke vaen som får släppas ill spillvaennäe och vad som kan göras för a minska ovidkommande vaen och föroreningar. Figur 2 Översik avloppsreningsverkens placering i kommunen 1.3 Avloppsvaenrening Reningsprocessen innefaar mekanisk, biologisk, kemisk rening sam våmarksbehandling. Den mekaniska reningen besår av maskinrensa galler (modell Sep screen), sandfång, förlufning och försedimenering. De rens som fångas upp i gallre ransporeras ill en rensväpress där rense väas och pressas. Därefer ransporeras rense bor med sopbil och behandlas därefer som hushållsavfall. Efer maskinrensgallre mäs vaenflöde för förfällning och dosering av fällningskemikalie, en lösning av järnsulfa (FeSO 4 7H 2 O, järnhal ca 18 %, dosering ca 12 g/m 3 avloppsvaen). Vane pumpas därefer upp ill marknivå. Näsa seg i den mekaniska behandlingen är a avloppsvane lufas. Här syresäs vane och evenuell olja och fe flyer upp ill yan och kan avskiljas. Förlufningen är även kombinerad med e lufa sandfång där sand i vane kan sjunka ill boen. Sanden pumpas därefer ill en sandvä där organisk maerial Sida 4 av 43
avskiljs. Den väade sanden används sedan som sluäckningssmaerial på åervinningsmoagningen Lilla Nyby. I försedimeneringsbassängerna (8s) avskiljs suspenderade pariklar genom a falla ill boen och bilda e primärslam. Slamme går sedan vidare för slambehandling. När avloppsvane har passera försedimeneringen leds de vidare ill de biologiska behandlingssege (akivslamanläggning). Vane pumpas sedan in i akivslamanläggningens lufningsbassänger. I lufningsbassängerna sker förs en förlufning av reurslam som åerförs från mellansedimeneringens slamfickor. Luf illförs via boen av bassängerna så a en omrörning sker och avloppsvane syresäs, därefer leds slamme in i en olufad zon med omrörare. Zonerna delas med skiljeväggar. I den olufade zonen blandas avloppsvane från försedimeneringen in. I den biologiska reningen sker en kväveredukion med hjälp av mikroorganismer som finns naurlig i avloppsvane. De lufade och olufade zonerna ger förusäningarna för a organismerna ska rivas. Mikroorganismerna i den lufade zonen hjälper ill a omvandla kväve från ammonium ill nira och de sker en nirifikaion. I den olufade zonen finns en annan yp av mikroorganismer som omvandlar nira ill kvävgas som avgår ill amosfären, denirifikaion. Mikroorganismerna livnär sig på lösa organiska föroreningar i avloppsvane. Föroreningarna överförs därmed ill fas form (cellmassa) och kan sedan avskiljas i form av slam i den eferföljande mellansedimeneringen. Efer den biologiska behandlingen leds avloppsvane ill mellansedimeneringsbassänger. Pariklar och slam sjunker ill boen och skrapas ill slamfickor, från slamfickorna pumpas sedan reurslam illbaka ill lufningsbassängernas inlopp. En mindre del av slamme (överskosslam) leds illbaka ill sandfånge och vid behov doseras yerligare fällningskemikalie (FeSO 4 ) i uloppsrännan. Efer den biologiska reningen pumpas vane ill slusedimeneringens flockningsbassänger, vid behov illsäs yerligare fällningskemikalie (FeSO 4 ) och de sker yerligare en ufällning av bl.a. fosfor. Flockar bildas i flockningsbassängerna med hjälp av paddelomrörare. I slusedimeneringsbassängerna sjunker de bildade flockarna ill boen och bildar e slam, slamme skrapas ill slamfickor i bassängernas inloppsände där de med jämna uag pumpas illbaka ill inkommande avloppsledning. Vid hydraulisk överbelasning bräddas vaen ill recipien efer a de passera rensgaller och fällning. Efer slusedimeneringen leds vane vidare ill våmarken. Här renas vane yerligare genom en naurlig process innan de färdigbehandla leds ill recipienen Eskilsunaån. Figur 3 Schemaisk bild över vaenreningen på Ekebyverke Sida 5 av 43
Till avloppsreningsverke finns e daabasera drifövervakningssysem koppla. Syseme presenerar hisorikkurvor och processbilder på alla vikiga funkioner vid verke. Uöver de sker manuell drifövervakning med rondering och illsyn på vardagar mellan kl.7 och kl.16 och vid behov även på helgdagar. Övrig id finns personal i beredskap för a sköa drifen av verke. Larmhaneringen skös via drifövervakningssyseme som skickar larm ill beredskapshavande drifekniker via sms. Tabell 1 Dimensionerade värden för Ekebyverke Dimensionera Volym Enhe Dimensionera anal ansluna pe 130 000 pe Maximal BOD 7 belasning 10 500 Kg/dygn Maximal Fosfor - belasning 385 Kg/dygn Dimensionera flöde 3 090 m 3 /h Maximal flöde (3*q dim försed resp. 2*q dim biologen+slused) 9 270 m 3 /h 1.4 Slambehandling Överskosslam från mellansedimeneringsbassänger åerförs ill sandfånge och slam från efersedimeneringsanläggningen går ill inkommande ledning från Torshälla. All slam som avskiljs i verke as u i försedimeneringen som e råslam. Råslamme förjockas och pumpas ill rökamrarna med så jämn fördelning som möjlig under dygne. Efer röning leds slamme ill röslamsförråde. Rökamrarna drivs med konsan nivå vilke innebär a lika sor mängd slam som pumpas in i kamrarna samidig lämnar kamrarna (e anal gånger per vecka pumpas slam även u från boen av kamrarna). Röningen sker med ensegsröning i fyra parallella linjer. Efer röning oalomblandas slamme i en uppsamlingsvolym för a därefer pumpas ill silbandspressarna för avvaning. De avvanade slamme pumpas via rörsysem ill en slamsilo. Därefer körs slamme ill åervinningsmoagningen Lilla Nyby där de mellanlagras för a användas som sluäckningsmaerial vid deponin. Bildad rögas används i försa hand efer rening som fordonsgas. I andra hand används gasen för värmeprodukion i gaspannan. Vid översko eller vid drifsproblem nödfacklas gasen. Tabell 2 Fördelning av gasens olika användningsområden Gas Volym Enhe Normal produkion rågas 5 316 Nm 3 /dygn Producerad volym rågas 1 945 748 Nm 3 /år Fordonsgas 1 655 823 Nm 3 Värmeprodukion 275 961 m 3 Nödfacklad mängd 13 964 m 3 1.4.1 Exern slam Slam från slamsilon på avloppsverken i yerområdena Alberga, Bälgviken, Hällberga, Näshula och Ärla as emo i en slamförjockare vid Ekebyverke. Slam som öms på avloppsnäe för behandling i Ekebyverke kommer dels från ömning och rengöring av de yre liggande avloppsverkens bassänger dels från ömning av rekammar-, köksbrunnar och sluna ankar. All slam behandlas sedan genom röning. Sida 6 av 43
Tabell 3 mängd slam från yre avloppsreningsverk Avloppsreningsverk Slam ill Ekeby Slam öm på näe Enhe Alberga 78 450 (m 3 ) Bälgviken 78 182 (m 3 ) Hällberga 117 91 (m 3 ) Näshula 0 78 (m 3 ) Ärla 475 615 (m 3 ) Summa 748 1 416 (m 3 ) Tabell 4 Slam från enskilda brunnar och ankar Enskilda slamavskiljare Mängd Enhe Trekammarbrunnar 7 052 (m 3 ) Sluna ankar 6 154 (m 3 ) Köksbrunnar 50 (m 3 ) Summa 13 256 (m 3 ) Till Ekebyverke leds lakvaen från deponin på Lilla Nyby. Tabell 5 Lakvaen från deponi Lakvaen Mängd Enhe Vipporpssigen 33 333 (m 3 ) Lilla Nyby 184 463 (m 3 ) Summa 217 796 (m 3 ) Till Ekebyverke leds rökgaskondensa från krafvärmeverke Tabell 6 Rökgaskondensa från krafvärmeverke kvarere vaumannen Rökgaskondensa Mängd Enhe KVV KFB 147 399 (m 3 ) HVC CFB 6 334 (m 3 ) Summa 153 733 (m 3 ) Tillsammans med avloppsslamme röas även feavskiljarslam, maavfall, drank m.m. Organisk avfall från hushåll, resauranger m.m. förbehandlas i en anläggning vid Lilla Nyby åervinningsanläggning. Plas, meall och anna felsorera maerial avskiljs. De länedbrybara organiska avfalle skruvpressas och delas upp i en orr frakion, som går ill komposering, och en vå frakion, biomassa, som allså röas illsammans med avloppsslamme. Slam, grus och sand från rensning av ledningsnäe och rensbrunnar as emo i en slamlagun som har avrinning ill Torshälla inkommande. Tabell 7 Exern biomassa och fe Leveranör Mängd Enhe Eskilsuna Energi och Miljö ÅVC 7 762,2 on Drank 1 434 (m 3 ) Glass från GB 202 (m 3 ) Feavskiljarslam 726,6 on Sida 7 av 43
1.5 Kemikalie- och avfallshanering Processkemikalier som används vid Ekebyverke är fällningskemikalien järnsulfa och som förjockare av slamme används polymer. Järnsulfaen levereras med lasbil direk i moagnings- och upplösningsanken i ansluning ill kemikaliehuse di lösningen pumpas ill förrådsankar. Förrådsankarna är invallade. Polymeren levereras i 800 kilos säckar. Förvaring och beredning sker i slampressbyggnaden. Tabell 8 Använda mängder processkemikalier Kemikalie Mängd Enhe Quickfloc (Järnsulfa) 956 on Zeag 7563 (Polymer) 17,083 on 1.6 Förändringar under åre Lagerbyen på skruvpumparna i pumpsaionen inne på verke (slusedimeneringen) nya lagren är smörjfria vilke ger en kemikaliebesparing. Flödesmäning på rejekvaenledning från slamavaning ill bioseg, ger möjlighe a opimera dosering/syrning av rejekvaen ill biosege, medför bäre syrning av biosege (kväverening) Div. pumpar run om på verke har bys u mo nya, reinveseringar. Reinvesering av nya kedjor i re av åa mellansedimeneringsbassänger. Mindre ombyggnad vid rökammare 4 för a kunna drifsäas. 1.7 Händelser under åre Inga händelser under åre. 1.8 Planerade projek för år 2013 Ny inag byggs, ökar kapacieen på försa reningssege från 3Q-dim ill 4Q-dim Uppsar av rökammare 4 som har genomgå renovering (ybehandling och ny omrörningssysem, jeomrörning) Rökammare 1 kommer a appas ner för a sedan genomgå renovering (ybehandling och ny omrörning) Ny gasklocka och ny gasfackla ska införskaffas. Placering av de nya kommer a anpassas efer den nya konorsbyggnaden. Reservkraf planeras ill de mekaniska reninssege vid Ekebyverke sam ill HTF-anläggningen vid bussdepån. Höjd säkerhe (skalskydd): ny låssysem (Clickssysem),ny larm Sida 8 av 43
1.9 Ledningsnä och pumpsaioner Figur 4 Översik ledningsnäe Eskilsuna Energi och Miljö arbear sändig med a förbära spillvaennäe, minska inläckage och minimera bräddningar på näe. Genom a minska inläckage på näe minskar inflöde av föroreningar som ska behandlas vilke för med sig energi- och kemikaliebesparingar. I abell 9 redovisas fördelning och längd av avloppsvaennäe vid ugången av år 2012. Tabell 9 Avloppsvaennäe i Eskilsuna Kommun Ledningsyp Längd Enhe Spillvaenledningar 412 (Km) Kombinerade ledningar 40,7 (Km) Tryckavloppsledningar 120 (Km) Dagvaenledningar 310 (Km) Summa avloppsledningar 882,7 (Km) Sida 9 av 43
Tabell 10 Nybyggnaion av ledningsnäe 2012 Sräcka Kod Uppskaad längd Enhe Hällberga-Viporp V 6 125 (m) Hällberga-Viporp S Tryck 5 970 (m) Hällberga-Viporp S 120 (m) Odlarvägen V 1 610 (m) Odlarvägen S Tryck 350 (m) Odlarvägen S 1 250 (m) Tumbo-Kvicksund- V 2 185 (m) Munkhammar Tumbo-Kvicksund- S Tryck 235 (m) Munkhammar Höjdenvägen V + S 380 (m) Tabell 11 Sanering av ledningsnäe 2012 Sräcka Kod* Uppskaad längd Enhe Flacksavägen: S 90 (m) Rekorsvägen: S 30 (m) Omläggning av spillvaenledning, rasiga beongrör Frisadsgaan: S 20 (m) Omläggning av spillvaenledning, sa sig, bakfall Gösvägen: S V 125 (m) Omläggning av spillvaenledning, sa sig, bakfall Piongaan: S D V 80 (m) Omläggning av spillvaenledning, sa sig, bakfall Sveavägen: S V 70 (m) Omläggning p.g.a. rondellbygge Långvinkelgaan: S D V 215 (m) Omläggning av spillvaenledning, rasiga beongrör Frisadsorge: S V S 30, V105 Omläggning p.g.a. ombyggnaion Kaplansvägen: S V 120 (m) Omläggming, dålig vaenledning i galva sål. Södra Kvicksundsvägen: V 270 (m) Omläggning ill sörre dimension Carlavägen: S 120 (m) Omläggning av spillvaenledning, sa sig, bakfall och ubye av pumpsaion. *Dagvaen, Spillvaen, Vaen, Sida 10 av 43
Tabell 12 Planerad sanering år 2013 Sräcka Kod Uppskaad längd Enhe Skogsorpsvägen S 120 m srumpinfordring av beongledning Uredning spillvaen S Rinmansgaan-Årby-Norr Invenering inläckage ill S spillvaennäe i Bälgviken Invenering inläckage ill S spillvaennäe i Näshula Invenering inläckage ill spillvaennäe i Alberga S Tabell 13 Pumpsaioner som drifas av rörnäsavdelningen Pumpsaioner Anal Spillvaen 152 Spillvaen på uppdrag 3 Dagvaen 6 Dagvaen på uppdrag 20 LTA 836 1.10 Händelser under åre 10 sycken bräddavlopp har urusas med nivåmäare och kommunikaion ill övervakningssyseme. Alla pumpsaioner med modem som rings upp byes u under åre mo fas uppkoppling ill vår övervakningssysem. LTA-pumpsaioner: 96 sycken uryckningar på larm. 45 sycken LTA-pumpar byes u, därav ersaes 24 ill nya. 24 uryckningar gällde frysningar. Bye värmekabel Väsbyholmsvägen, 250 m och 3 gamla dåliga elskåp byes u. Sida 11 av 43
1.11 Spillvaenpumpsaioner Följande ågärder har gjors vid nämnda spillvaenpumpsaioner Pumpsaion S 10 S 11 S 15 S 18 S 21: S 24 S 35 S 36 S 40 S 42 S 53 S 54 S 60 S 66 S 82 S 84 S 87 S 88 S 90 S 94 S 154 S 165 S 166 Ågärd Befinlig pumpsaion uby ill ny och radiokommunikaion insallera Ny auomaikskåp och radiokommunikaion insallera Ny pumpsaion och radiokommunikaion insallera By ryckrör och veniler. 2 nya pumpar 1 ny pump By ryckrör och veniler. 2 nya pumpar. Ny auomaikskåp och 3G-kommunikaion insallera 1 ny pump 1 ny pump By ryckrör. 2 nya pumpar. Pumpsump renoverad Ny auomaikskåp Ny pumpsaion och fiber-kommunikaion insallera 1 ny pump Befinlig pumpsaion uby ill ny och 3G-kommunikaion insallera 1 ny pump 2 nya pumpar 1 ny pump 1 ny pump 1 ny pump och ny auomaikskåp Uökad dimension på ugående ryckrör och 2 nya pumpar Befinlig pumpsaion uby ill ny och 3G-kommunikaion insallera Ny pumpsaion och radiokommunikaion insallera Ny pumpsaion Ny pumpsaion 1.12 Bräddningar De finns 52 sycken bräddpunker på näe som kollas 4ggr/år (i början av varje kvaral) sam efer sörre regn. Idag finns 4 olika sä a konrollera om de brädda. 1. Kork: En kork fäs på e snöre läggs i ugående bräddledning. Har korken förflyas sig in i ledningen har de brädda. Vid konroll går de a konsaera om de brädda och man ve dimensionen på bräddröre. Höjden måse anas, ibland syns fekanen i röre och brunnen som kan ge en indikaion på höjden. Hasighe har anagis ill 1m/s. Tiden är en osäker fakor där nederbördens idslängd uppskaas. Formel: V= Arean(på röre) * h(vaennivån)* v (hasigheen anagen ill 1m/s) * (iden) 2. Hydromax: I brunnen hänger en lina med en flykropp. Flykroppen löper på en lina som fasnar i vaenyans maxläge. Har flykroppen fasna i e läge högre än vaengången ill bräddledningen har de brädda. Mängden räknas på samma sä som med kork men höjden är säkrare. 3. Tid/frekvensmäare med flyvippa: Vippan hänger under ugående brädd och lägger sig på sidan när vane har sigi upp ill bräddnivån och mäer iden för bräddningen. Man ve om de brädda, hur lång id och bräddröres dimension. Anagningar får göras på höjd och hasighe. 4. Övervakningssyseme ifix: Urusningen som skickar uppgifer ill syseme om bräddningar. Kommenar: De pågår e arbee med a förbära övervakningen av bräddningar. Arbee påbörjades under 2011 när 10 sycken bräddpunker kopplades ill övervakningssyseme ifix. Under 2012 kopplades yerligare 10 punker ill syseme men med annan urusning då de visade sig a srömförsörjningen ine Sida 12 av 43
räcke under sommarhalvåre. Under 2013 är måle a yerligare 6 punker kopplas ill övervakningssyseme. Redovisning av bräddning på avloppsledningsnäe och vid pumpsaioner görs i bilaga 3 Angivna värden av bräddade mängder är en uppskaning med hjälp av befinliga daa. Trenden för bräddningar är a de blir fler vilke kan vara en klimapåverkan då regnen blir krafigare. Figur 5 Trend för bräddningar 1.13 Kemikalieanvändning på näe Vid några av våra pumpsaioner har de funnis problem med svavelväebildning. För a reducera svavelväe som dels är luksörande, dels är e arbesmiljöproblem då gasen är gifig men även har en negaiv påverkan på maskiner och ledningar (korrossion) illsäs kemikalien Nuriox, e handelsgödsel som reagerar med svavelväe och därmed minska risken för problem. Tabell 14 Kemikalie för redukion av svavelväe i pumpsaion Kemikalie Mängd Enhe Nuriox 23 000 Kg 1.14 Avfallshanering Sand som pumpas upp från sandfånge väas och avvanas och läggs på Eskilsuna Energi och Miljös deponi vid Lilla Nyby. Prover på de organiska maeriale as på sanden vid ömning av sandconainer. Rens från rensgallren i inkommande avloppsvaen väas och orkas sedan genom skruvpressning. Tvävane leds illbaka ill inkommande avloppsledning. De väade rense hämas med sopbil och går med övriga hushållssopor ill förbränning. Trä, meall, wellpapp och kabelskro soreras och hämas av Lilla Nyby ÅVC. Avfall i form av kemikalier mellanlagras i conainrar och hämas mins 1 ggr/år efer avrop ill Lilla Nyby ÅVC. Mängder redovisas i bilaga 6. 1.15 Påverkan på miljön och människors hälsa Ekebyverke genom sin reningsprocess minskar belasningen på miljön och påverkan på människors hälsa genom a minska usläpp av fosfor, kväve och organisk maerial (BOD 7 ) ill vaen efer a vane som kommer in ill verke har renas. Verke har usläpp ill luf i huvudsak av mean och koldioxid men även buller i huvudsak från lufningssyseme (blåsmaskin). Sida 13 av 43
Usläppen av näringsämnen kan leda ill övergödning och medföljande syrebris i recipiener. Luk från slam och biomassa kan förekomma och de avfall som uppsår i verksamheen som besår av rens från de inkommande avloppsvane som väas och pressas för a därefer as omhand som hushållssopor. I processen ågår en del energi, råvaror (järnsulfa, polymer) och borranspor av slam ill kommunens åervinningsanläggning där slamme blandas med aska ill e sluäckningsmaerial (FSA). De beydande miljöaspeker som idenifieras är usläpp av närsaler, diffusa läckage av mean från röningsprocessen, energianvändning och ransporer. 2 Tillsånd VERKSAMHET TYP AV ANLÄGGNING SNI KOD TILLSTÅND BESLUTSMYNDIGHET Ekeby reningsverk >20 000 pe Miljöfarlig verksamhe avloppsanläggning dimensionerad för > 2000 pe 90.10B 2004-09-07 Tillsånd för forsa och förändrad drif LÄNSSTYRELSEN i Södermanlands län Ekeby reningsverk Ekeby reningsverk Ekeby reningsverk Ekeby reningsverk Macken och högrycksförångaren Slagsa 1:13 Ekeby reningsverk Ekeby reningsverk Fabriksgaan 12 Nimbusen 1 Anläggning för biologisk behandling av avfall om den illförda mängden av anna avfall än park och rädgårdsavfall är > 200 on men högs 100 000 on per år Anläggning för framsällning av mer än 150 000 kubikmeer gasformig bränsle per kalenderår (maximal 10 miljoner m3) enlig Förordning (2006:814) om foder och animaliska biproduker. Anläggning där > 1000 m 3 flyande moorbränsle eller 1 miljon Nm 3 gas avse som moorbränsle haneras per år Kylkondenserad mean 100 000 lier i cisern Biogas i Cisern 250 000 lier LNG i Cisern 61 000 lier Meangas 21 217 lier Diesel MK1 15 000 lier Thinner 25 lier Spolarväska 400 lier Aceylen 20 lier Aceon 5 lier 90.160B 2007-01-09 Föreläggande om försikighesmå vid röning av biologisk maerial 40.10 2010-06-23 Ändringsillsånd enlig Miljöbalken för verksamheen vid Ekeby 2:5 2011-05-24 Godkännande a behandla ka 3-maerial och ka 2-maerial. Godkännande nummer SE3800675610 2012-05-29 Ändring av villkor(22) i illsånd för röning av biologisk maerial 50.20 2011-05-09 Ekeby 2:5, Slagsa 1:13 och Nimbusen 1 Hanering av fordonsgas Tillsånd brandfarlig vara (Slagsa 1:13) BYGG 172/12 Tillsånd för brandfarlig vara vid Ekeby 2:5 Tillsånd brandfarlig vara (Bussdepån) BYGG 1118/11 LÄNSSTYRELSEN i Södermanlands län LÄNSSTYRELSEN i Södermanlands län Jordbruksverke Miljökonore Eskilsuna kommun Räddningsjänsen i Eskilsuna Räddningsjänsen i Eskilsuna Räddningsjänsen i Eskilsuna Sida 14 av 43
3 Anmälningsärenden besluade under åre Under åre har reningsverke i Hällberga lags ner och ersas med en pumpsaion (S15) som pumpar avloppsvane ill Ekebyverke isälle. För a ågärda en del problem med översvämningar i e av bosadsområdena har de byggs ill en pumpsaion(s53) umed huvudledningen ill Ekeby. När de har vari höga flöden på näe har vane gå bakå isälle för a pumpas vidare vilke har gjor a källarna i fasigheerna har fungera som magasin. Daum Beslusmyndighe Beslue avser 2009-01-26 Miljö- och räddningsjänsförvalningen, Eskilsuna kommun Föreläggande om uvärdering av mäurusning för a uppäcka bräddningar på avloppsnäe 2012-07-10 Miljö- och räddningsjänsförvalningen, Eskilsuna kommun Ombyggnad av moagningssaion för inkommande avloppsvaen Ekeby 2:5 En uvärdering/beskrivning av de mäurusningar som insalleras har skickas in ill miljökonore 2012-11-29. 4 Tillsynsmyndighe Namn Miljö- och räddningsjänsnämnden i Eskilsuna kommun 5 Tillsåndsgiven och fakisk produkion Tabell 14 Beskriver verksamheens illsånd och den fakiska produkionen Tillsåndsgiven mängd Fakisk produkion 94 000 pe 92 518 pe BOD 7 Rikvärde < 10 mg/l som medelvärde för kvaral P-o Rikvärde < 0,3 mg/l som medelvärde för kvaral N-o Rikvärde < 15 mg/l som årsmedelvärde Q1 2,3 mg/l Q2 5,3 mg/l Q1 0,09 mg/l Q2 0,08 mg/l Q3 3,3 mg/l Q4 1,6 mg/l Q3 0,08 mg/l Q4 0,09mg/l 14 mg/l Verksamheen har klara de moagnings och reningskrav som finns för verksamheen. I reningen av kväve som är årsidspåverkad visar resulaen a den kalla vinern kan ha påverka reningen av kväve. Sida 15 av 43
5.1 Gällande villkor i illsånd Villkor Kommenar Allmänna villkor 1. Verksamheen skall bedrivas i huvudsak enlig vad bolage har angivi i ansökningshandlingar eller i övrig åagi sig i ärende om ine anna framgår av nedansående villkor. Ändringar i verksamheen, som kan vara anmälningsplikiga enlig miljöbalken, skall redovisas ill illsynsmyndigheen i god id innan de genomförs. 2. Berörd personal skall vara informerad om innehålle i beslue. Drif och konsrukionsvillkor Avloppsvane behandlas i enlighe med gällande illsånd, genom mekanisk rening, försedimenering, biologisk rening med kväverening och kemisk rening genom fällning. De renade avloppsvane leds därefer ill en våmark, på ca 28 ha, där yerligare rening sker. Ändringar i verksamheen redovisas ill miljö- och räddningsjänsförvalningen i Eskilsuna innan de genomförs. Berörd personal har informeras om innehålle i illsånde vid arbesplasmöen. Reningsverke 3. Reningsanläggningen skall sändig drivas så a högsa möjliga reningseffek uppnås med eknisk och ekonomisk rimliga insaser. Avloppsreningsverke drivs så a högsa reningseffek erhålls med eknisk/ekonomisk rimliga insaser. 4. Vid haverier och ombyggnads- eller underhållsarbeen på avloppsreningsanläggningen, pumpsaioner eller ledningsnä som medför a reningsanläggningen eller pumpsaioner hel eller delvis måse as ur drif, får illsynsmyndigheen medge a usläppsvillkor illfällig får överskridas. Tillsynsmyndigheen får därvid föreskriva a nödvändiga moågärder skall vidagas för a begränsa föroreningsusläppen. 5. Reningsverke skall vara förbere för desinfekion av ugående avloppsvaen. 6. Bräddavlopp och nödavlopp skall vara försedda med galler eller mosvarande avskiljningsanordningar. 7. Indusriell avloppsvaen får ine illföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhe a anläggningens funkion nedsäs eller medför skada eller olägenhe för människors hälsa eller miljön. Om delar av anläggningen as ur drif för reparaioner och underhåll eller vid haverier som kan påverka reningsresulae eller recipienen konakas Miljö- och räddningsjänsförvalningen i god id innan planerade arbeen eller snaras möjlig vid haverier. Reningsverke är förbere för desinfekion av ugående vaen genom a doseringspumpar och kärl finns i lager. Om desinfekion skulle behövas kommer nariumhypoklori a användas. Samliga bräddpunker finns efer inkommande rensgaller. Indusriell avloppsvaen som sör reningsprocessen illförs normal ej reningsanläggningen. Innan indusriell avloppsvaen illförs ska verksamhesuövaren föra en dialog med Eskilsuna Energi och miljö som är huvudman. Sida 16 av 43
Den befinliga och uökade våmarken 8. Våmarkens sidor skall vara så äa a förorena vaen ine läcker u. 9. Våmarkens boen skall vara så ä a endas mycke små mängder vaen infilreras genom denna och underliggande lerlager. Infilrera avloppsvaen får ine förorsaka skada på vaenäker. 10. Våmarken skall vara inhägnad. I ansluning ill infarsvägen ill våmarken skall informaionsskylar säas upp som informerar allmänheen om a våmarken kan innehålla smisamma organismer. 11. Om sörningar för närboende uppsår, ex av dålig luk, flugor ec. skall ågärder snaras vidas i samråd med illsynsmyndigheen för a moverka problemen. 12. Vid åeranvändning av skördad biomassa och slam från våmarken skall biomassa och slam haneras på e sådan sä a spridning av sjukdomsframkallande organismer förhindras Spillvaennäe 13. För spillvaennäe skall de allid finnas en akuell saneringsplan. Saneringsplanen skall revideras varje år under januari och omfaa en framförhållning om re år. För år e redovisas de ågärder som besluas genomföras innevarande år och för de övriga åren skall förslag på ågärder anges. Revideringen skall ske i samarbee med illsynsmyndigheen och även omfaa en översyn av måle för planen. Usläpp ill vaen 14. Reshalerna i de behandlade avloppsvane får som gränsvärde * ej översiga 10 mg BOD 7 och 0,3 mg oalfosfor per lier, beräkna som medelvärde för kalenderår. 15. Reshalerna i de behandlade avloppsvane får som rikvärde ** ej översiga 10 mg BOD 7 och 0,3 mg oalfosfor per lier, beräkna som medelvärden för kvaral. 16. Reshalen av oalkväve i de behandlade avloppsvane får som rikvärde ej översiga 15 mg/l beräkna, som medelvärde för kalenderår. Våmarkens sidor är äcka av blålera vilke är e väldig ä maerial, de gör a de lakar u små mängder vaen från våmarken. Våmarkens boen besår av befinlig blålera och endas mycke små mängder vaen infilrerar boen. Inga vaenäker finns i närheen av våmarken Våmarken är inhägnad med sängsel och aggbuskar och informaionsskylar finns uppsaa vid infar och uefer vägarna. Besvärande luk från verke och våmarken har ej förekommi. Ingen biomassa har skördas från våmarken sedan saren. Skördad biomassa och slam från våmarken kommer a haneras så a risken för spridning av sjukdomsframkallande organismer minimeras. Saneringsplan för 2013 är inskickad i januari 2013. Sanerinsplanen kommer a uppdaeras och skickas in ill Miljökonore i juni 2013 enlig överenskommelse vid illsynsbesöke. Reshalerna av BOD7 och o-p i de behandlade avloppsvane har ej överskridi gällande gränsvärden räkna som årsmedelvärde. Reshalerna av BOD7 och o-p i de behandlade avloppsvane har ej överskridi gällande rikvärden räkna som kvaralsmedelvärde. Reshalerna av oalkväve i de behandlade avloppsvane har ej överskridi gällande rikvärde räkna som årsmedelvärde. * Med gränsvärde avses e värde som ine får överskridas. ** Med rikvärde avses e värde som, om de överskrids mer än illfällig, medför en skyldighe för verksamhesuövaren a snaras vida ågärder för a förhindra a överskridande upprepas. Sida 17 av 43
Kemikalier och farlig avfall 17. Kemiska produker och farlig avfall skall förvaras på orr och mo omgivningen ä plas så a evenuella läckage ine kan förorena omgivningen. Ovansående ämnen sam bränsle i flyande form skall förvaras invallade. Invallningen skall rymma mins hela de sörsa kärle volym plus 10 % av övriga kärls volym som förvaras i invallningen. 18. Val och bye av fällningskemikalier får endas ske efer godkännande av illsynsmyndigheen. Buller 19. Buller från anläggningen skall begränsas så a de ine ger upphov ill högre ekvivalen ljudnivå som rikvärde uomhus vid närmase bosäder än: 50 db (A) vardagar mån-fre dagid (kl. 07.00 18.00) 40 db (A)naeid (kl. 22.00 07.00) 45 db (A)övrig id Momenana ljud naeid (kl. 22-07) får ej överskrida 55 db (A). Konrollprogram 20. E akuell konrollprogram skall finnas för verksamheen och följas. Programme skall bland anna ange hur usläppen skall konrolleras med avseende på mämeod, mäfrekvens och uvärderingsmeod. Till grund för konrollprogramme skall bland anna ligga Naurvårdsverkes föreskrifer om rening av avloppsvaen från äbebyggelse (NFS:1994:7). Förslag ill konrollprogram skall lämnas ill illsynsmyndigheen senas 3 månader efer de a dea beslu vunni laga kraf. Tillägg beslu 2010-06-23 Fällningskemikalier och polymerer förvaras invallade. Även oljeanken vid pannan och dieselanken är invallade. Farlig avfall förvaras orr och skydda i en lås conainer. Vid val och bye av fällningskemikalier sker dea i samförsånd med illsynsmyndigheen. Bullermäning ufördes 2010-05-18. Mäningen visar a rikvärde 50dB underskrids ros ung rafik på närliggande vägar. Märesula Gruvan 1 5 min 49 Laq Ekeby 3:196 5 min 38 Laq Ekeby vid grinden 45 Laq Konroll av avloppsanläggningens funkion och journalföring sker löpande. Konrollprogram för verksamheen finns. Ny konrollprogram godogs i sepember 2009. Allmän villkor 21. Om ine anna framgår av nedansående villkor ska verksamheen i huvudsak bedrivas i enlighe med vad bolage har angivi i ansökan eller i övrig åagi sig i ärende Drif 22. Separaröning av lämpliga delar av de uifrån moagna organiska avfalle(maavfall och därmed jämförlig avfall från livsmedelsindusrier m.m)ska införas så snar som möjlig, dock senas e år efer a dea beslu har vunni laga kraf. De avfall vars röres bolage kan få avsäning för ska därefer forsäningsvis separaröas. Bolage ska senas Ansökan har kompleeras vå gånger, 2011-06-30 sam 2011-11-02. 2012-05-29 besluade Länssyrelsen om ny villkor, men dea överklagades av Miljö- och räddningsjänsnämnden. 2013-03-06 moogs en skrivelse från Nacka ingsrä, där vi får möjlighe a Sida 18 av 43
re månader innan separaröningen påbörjas lämna in en handlingsplan ill illsynsmyndigheen där de framgår hur röningen ska uformas Usläpp ill luf 23. Om olägenheer för omgivningen uppsår ill följd av verksamheens lufusläpp,.ex. i form av luk eller damning, ska bolage i samråd med illsynsmyndigheen snaras vida ågärder för a moverka olägenheerna. 24. Verksamheen ska bedrivas så a meanläckage från anläggningen minimeras 25. Rögasen ska i försa hand användas ill fordonsgas eller annan energiuvinning. Om rögasen ine kan nyiggöras eller nödusläpp måse ske, ska gasen facklas bor. Usläpp ill vaen 26. Processavloppsvaen som ine renas för a åeranvändas ska avledas ill Ekeby avloppsreningsverk. Avfall och röres 27. Hanering och förvaring av avfall som ska användas i röningsprocessen sam röres, ska ske på sådan sä a läckage och spill förhindras och så a olägenhe för människors hälsa och miljön ine uppsår. Kemiska produker och farlig avfall 28. Bolage ska se ill a brandsläckningsurusning, absorpionsmedel och urusning för uppsamling av spill och läckage från verksamheen finns illgänglig inom anläggningen 29. Samliga behållare för lagring av gas och all övrig urusning ska skyddas mo påkörning sam övrig obehörig åkoms och yre påverkan. Energihushållning 30. Vid nyinsallaion ska så energieffekiv urusning som möjlig väljas. Energiaspeken ska beakas vid val av uppvärmningssysem av lokaler, pumpar, fläkar och annan urusning, vid ombyggnad sam översyn av underhålls- och drifruiner för verksamheen. 31. Bolage ska i den årliga miljörapporen ill illsynsmyndigheen forlöpande redovisa hur arbee med a effekivisera energianvändningen för hela anläggningen forskrider. yra oss i ärende. Vänar på svar från ingsräen. Inga avvikelser angående lufusläpp har ske under år 2012. Anläggningen är konsruerad så a minimala usläpp sker. För a göra uppföljningar av usläppsnivåer Delar vi i e frivillig åagande gällande mean (Avfall Sverige). Rögasen nyiggörs i försa hand som fordonsgas i andra hand som uppvärmning och vid drifsopp nödfacklas gasen. under 2012 nödfacklades 13 964 m 3 gas. Processavloppsvaen (brue dricksvaen) leds illbaka in ill avloppsreningsverke. Maavfall som röas levereras med en sugbil ill hygieniseringsseges moagningsank. Därefer samröas maeriale med avloppsreningsverkes slam. Haneringen sker i e slue rörsysem. Brandsläckningsurusning och adsorpionsmedel för evenuell spill finns på Ekebyverke. Anläggningen har drifillsånd ufärda av räddningsjänsen. De innebär a påkörningsskydd finns där de erfordras. Energikrav sälls i de upphandlingar som görs på maskiner och annan urusning ill verksamheen. Arbee forgår med a insallera mäurusning för a dokumenera/regisrera energikonsumion i anläggningen. Under 2012 fanns e energimål med fokus a minska energianvändningen i biosege. Sida 19 av 43
Konrollprogram 32. E akuell konrollprogram ska finnas för verksamheen och följas. Av konrollprogramme ska framgå vilka syrdokumen som finns för a bedriva verksamheen i syfe a minska säkerhesrisker och miljöpåverkan från anläggningen. Programme ska bl.a ange hur gränsmängder för Sevesolagsifningens lägre kravnivå bevakas och hur usläppen ska konrolleras med avseende på mämeod, mäfrekvens och uvärderingsmeod. Förslag ill revidera konrollprogram ska lämnas ill illsynsmyndigheen senas re månader efer a illsånde agis i anspråk Kompleerande konrollprogram inskicka ill Miljö- och räddningsjänsförvalningen 2010-09-21 De har idigare vari oklar om anläggningen skulle klassas uifrån SEVESO, men dea är nu klarlag. Tillsyn av biogasanläggningen uifrån SEVESOlagsifningen ska göras i juni 2013. 6 Naurvårdsverkes föreskrifer Akuell Ej akuell Konroll av usläpp ill vaen- och markrecipien från anläggningar för X behandling av avloppsvaen från äbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskil marken, när avloppsslam används i jordbruke, X SNFS 1994:2 Begränsningar av flykiga organiska föreningar förorsakade av X användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheer och anläggningar, NFS 2001:1 Usläpp ill luf av svaveldioxid, kväveoxider och sof från X förbränningsanläggningar med en insallerad illförd effek på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. X Kommenarer av eferlevnaden av akuella föreskrifer Provagning och analys av avloppsvaen och slam vid Ekebyverke görs enlig uppräa provagningsprogram uöver de sker drifkonroll. Provagning och analyser skös av de egna ackredierade laboraorie. Sida 20 av 43
7 Sammanfaning av resulaen av mäningar och beräkningar 7.1 Uppföljning av rik- och gränsvärden Figur 5-7 visar usläppsvärdena relaera ill rikvärdena för BOD 7, fosfor och årsmedelvärde för kväve. Provagning sker på inkommande avloppsvaen, ugående avloppsvaen och på de ugående vane från våmarken. Uöver denna provagning görs drifanalyser. Ackredierade analyser görs av de egna laboraorie och ALconrol. Provagningen sker flödesproporionell. Inkommande vaen mäs med parshall märänna och ekolod. Ekolode kalibreras mins 1 ggr/år. Under År 2012 har BOD7 även analyseras på filrerade prover. Figur 6 Biokemisk syreförbrukning BOD7 Ugående vaen Biokemisk syreförbrukning, BOD7 mg/l 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Ekeby avloppsreningsverk 2012 Biokemisk syreförbrukning i UTGÅENDE vaen Usläppsvillkor: Gränsvärde <10 mg/l som medelvärde för kalenderår Rikvärde <10 mg/l BOD som medelvärde för kvaral 2,3 5,3 3,3 1,8 2,0 2,0 KV1 KV2 KV3 KV4 Med År 1,6 1,5 Kvaralsmedelvärde (medelvärde av dygnsprov) 2,9 BOD7 BOD7 lös 1,9 Figur 7 Usläpp av oalfosfor ugående vaen 0,30 Ekeby avloppsreningsverk 2012 Toalfosfor i UTGÅENDE vaen Usläppsvillkor: Gränsvärde <0.3 mg/l som medelvärde för kalenderår Rikvärde < 0.3 mg/l P som medelvärde för kvaral Toalfosfor, To-P mg/l 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,09 0,08 0,08 0,09 0,09 0,00 KV1 KV2 KV3 KV4 Med År Kvaralsmedelvärden (medelvärde av veckoprov) Figur 8 Usläpp av oalkväve ugående vaen Sida 21 av 43
Tabell 15 visar högsa uppmäa usläppshaler relaera ill gällande rikvärden. Inga rikvärden har överskridis under åre. Tabell 15 Uppföljning av rikvärden BOD7 P-TOT N-TOT Högsa kvaralsvärde Månadsvärde rikvärde Högsa kvaralsvärde Kvaralsvärde rikvärde Årsmedel värde Årsvärde rikvärde 5,3 mg/l 10 mg/l 0,09 mg/l 0,3 mg/l 14 mg/l 15 mg/l Tabell 16 visar uppföljning av gränsvärden. Inga gränsvärden har överskridis under åre. Tabell 16 Uppföljning av gränsvärden BOD7 P-TOT Högsa Gränsvärde Högsa Gränsvärde Årsmedelvärde Årsmedelvärde 3 mg/l 10 mg/l 0,09 mg/l 0,30 mg/l Sida 22 av 43
7.2 Drifförhållanden och konrollresula De oala inflöde ill Ekebyverke var 18 940 977 m 3 vilke är ungefär som de senase fem åren. Flödesdaa redovisas i abell 17 illsammans med nederbördsdaa. Tabell 17 Nederbördsdaa och inkommande flöde Månad Nederbörd (mm) Flöde (m 3 ) Januari 43,1 1 854 548 Februari 38,6 1 460 347 Mars 3,7 1 394 677 April 60,9 1 724 911 Maj 36,5 1 516 929 Juni 151,5 1 891 290 Juli 52,3 1 484 329 Augusi 73,6 1 372 977 Sepember 84,7 1 452 141 Okober 64,1 1 883 050 November 45,1 1 540 642 December 59,2 1 365 136 SUMMA 713,3 18 940 977 Tabell 18 Inkommande belasning Parameer Medelhal (mg/l) Mängd (on) BOD 7 124,8 2 364 P o 3,7 70,1 N o 23,9 452,7 NH 4 -N 13,6 257,6 Flöde 51 751 m 3 /dygn 18 940 977 m 3 /år I abell 19 redovisas ugående haler, mängder och redukionsgrad för några vikiga paramerar. Tabell 19 Ugående värden inklusive bräddning verke Parameer Medelvärde (mg/l) Mängd (on) Redukion 2012 (%) Redukion 2011 (%) Redukion 2010 (%) BOD 7 3,0 56,0 98 97 98 COD Cr 35 666,1 TOC 11 214,7 P o 0,1 1,8 97 97 97 N o 14 273,9 39* 52 51 NH 4 -N 8 145,4 SS 5,0 94,1 Flöde 51 751m 3 /dygn Flöde 18 940 977 m 3 /år *Tänkbar orsak ill denlåga redukionen kan vara den kalla vinern och höga flöden av smälvaen Sida 23 av 43
Figur 9 Hygienkonroll 2012 EKEBY AVLOPPSRENINGSVERK Provar: Vaen, Sickprov Prove märk: Våmarken och Eskilsuna ån Daum Vecka In ill våmark Fördeln kanal U ur våmarken Ån, före Ekeby Ån, bron vid E20 nr Kolif bak E coli Inesinala Kolif bak E coli Inesinala Kolif bak E coli Inesinala Kolif bak E coli Inesinala Kolif bak E coli Inesinala enerok. enerok. enerok. enerok. enerok. /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml 2012-01-10 2 42000 14000 11000 25000 8400 3000 30000 11000 3300 Fruse på ån 950 230 160 2012-03-20 12 94000 28000 3900 14000 2400 2500 7200 810 220 10 000 2 300 310 1 800 220 160 2012-04-24 17 51000 17300 11800 9000 2100 1000 4400 830 290 410 99 48 460 150 78 2012-05-14 20 120000 28000 11300 9400 1600 500 4600 870 75 320 60 30 380 60 18 2012-07-25 30 150000 43000 4900 550 130 18 300 120 27 310 90 25 480 120 23 2012-08-28 35 190000 75000 29000 2700 450 45 1800 1000 290 160 190 55 420 150 39 2012-09-11 37 110000 43000 9100 11000 2400 540 4600 1100 330 400 93 42 700 180 48 2012-10-08 41 97000 40000 28000 6200 2000 710 5500 2400 300 360 190 45 350 150 70 2012-11-13 46 74000 47000 38000 17000 9000 1300 11000 6100 1100 200 100 40 420 150 67 2012-12-12 50 119000 28000 4800 14600 3600 590 10600 3200 680 Fruse på ån 710 100 110 Medelv 104700 36330 15180 10945 3208 1020 8000 2743 661 1520 390 74 667 151 77 Resulaen som anges i abellen ovan är presumiva. Bedömningsgrunder E. Coli Inesin. Bedömningsgrunder Koliforma E. Coli Fekala för STRANDBAD för STRANDBAD enerok. bakerier srepok. enl. NFS 2008:8/ direkiv enl. f.d. SNFS 2006/7/EG 1996:6 Tjänlig Tjänlig med anm. Ojänlig 7.3 Kommenarer ill emissionsdeklaraionen 7.3.1 Beräkning av Max GVB Max GVB har beräknas uifrån de dygnsprov och analyser av BOD 7 som uförs, e per vecka. För övriga dagar på åre har medelvärde för BOD 7 anagis. Koncenraion BOD 7 = C Mäs Dygnsflöde = Q Mängd = C*Q /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml 100 100 Tjänlig <500 <100 <100 101-1000 101-300 Tjänlig med anm. 500-10000 100-1000 100-300 >1000 >300 Ojänlig >10000 >1000 >300 Mäs Beräknas Veckobelasningen beräknas enlig: vb = M 1 + M 2 + M 3 + M 4 + M 5 + M 6 + M 7 Där endas en uav M 1-7 är från e dygnsprov uppmä värde av BOD 7, och resen beräknas med årsmedelvärde. Denna beräkning upprepas 52 gånger, en för varje vecka. De maximala värde av dessa 52 divideras med 7 (dygn) för a få den genomsniliga belasningen under e dygn och därefer med 70 (belasning/pe) för a få den uryck i personekvivalener. Maxgvb för 2012 blev 142 855 pe. Därmed hamnar vi över 100 000 pe och då gäller följande begränsningsvärden för usläpp av kväve (SNFS1994:7): 10 mg/l, eller Uppfylls EJ 70% redukion inkl. reenion mellan usläppspunken och Ösersjön Uppfylls Sida 24 av 43
7.3.2 Beräkning av kväveredukion Redukionen av kväve har beräknas ill 84% vilke innebär a villkore uppfylls. Redukion vid reningsverke: Inkommande mängd o-n (kg) 452 689 Ugående mängd o-n (kg) 273 924 Redukion vid verke 39% Reenionen från usläppspunken ill Ösersjön har beräknas i SMHI:s rappor nr 2011-57 ill 73%. Den oala redukionen beräknas enlig anvisningar i Naurvårdsverkes Vägledning om föreskrifer om miljörappor enlig: 7.3.3 Beräkning av COD COD beräknas uifrån TOC med omräkningsfakor 3,5 för inkommande- och 3,1 för ugående avloppsvaen. 7.4 Avvikande värden i emissionsdeklaraionen jämför med 2011 7.4.1 Kadmium Halen kadmium i slam och vaen u är hälfen så sor jämför med 2011, vilke beror på lägre hal i inkommande avloppsvaen: Hal kadmium Inkommande vaen 2011 Inkommande vaen 2012 0,4 μg/l 0,1 μg/l 7.4.2 Nickel ugående vaen För beräkning av bräddad mängd mealler har inkommande medelhal använs. Halen nickel i inkommande vaen är LÄGRE jämför med 2011, därav mindre usläpp i bräddvane. Halen nickel i ugående vaen är någo HÖGRE jämför med 2011, och dessuom är flöde sörre, därav sörre usläpp i ugående vaen. Hal Ni i inkommande avl.vaen 2011 18 μg/l 6,8 μg/l 2012 9,4 μg/l 7,1 μg/l Hal Ni i ugående avl.vaen 7.4.3 Zink Halen zink i inkommande vaen har minska vilke innebär a mängden zink i brädda vaen minskar, under hälfen. Hal Zn i inkommande avl.vaen 2011 179 μg/l 15,6 μg/l 2012 89 μg/l 11,7 μg/l Hal Zn i ugående avl.vaen Sida 25 av 43
8 Ågärder som vidagis under åre för a säkra drif och konroll Arbee med a uveckla och uppdaera de daoriserade underhållssyseme IDUS har forgå under 2012. Verkyge IDUS skall säkersälla a behovssyr underhåll genomförs och borga för en läillgänglig dokumenaionen av anläggningarnas ingående komponener. Underhållssyseme kommer yers a medverka ill minska anal akua drifssörningar och därmed dels öka anläggningarnas drifssäkerhe dels minska underhållskosnaden. Uppdaering- och uveckling av IDUS har vari målsyr. 9 Ågärder som genomförs med anledning av evenuella drifsörningar, avbro, olyckor mm Drifsörningar under 2012 har bero på hydraulisk övebelasning och bye av lyfpumpar. 10 Ågärder som genomförs under åre med syfe a minska verksamheens förbrukning av råvaror och energi Under 2012 har de genomförs e energisparmål vid Ekebyverkes bioseg. Måle var a: Ekebyverke skall 2012 minska energianvändningen i biosege med 5 % med ugångsvärde 2010. Mävärde och frekvens: kwh/m3 och mån. Resula: 11 % besparing räkna som kwh/m3 vilke mosvara ca 1 % av Ekebyverkes oala energiförbrukning. Måle har engagera personalen på e mycke posiiv sä där drif- process- o eknik samverka i måluppfyllelsen. Måle har nås genom processopimering. Vid samliga ny- o reinveseringar har fokus vari a hia energisnåla lösningar. För a energieffekivisera och processopimera avloppsanläggningarna yerligare har e sor arbee lags ned på a samla in mädaa från så många processdelar delar som möjlig ill de överordnande syrsyseme ifix. 11 Ersäning av kemiska produker mm Kemikalierna på Ekebyverke och rörnäsavdelning inveneras och följs upp mins 1 ggr/år. Prenumeraion av KEMI,s månadsbrev finns och en koninuerlig uppföljning i KEMI,s begränsnings- och PRIO daabas görs. Subsiuionsmeoden illämpas. Sida 26 av 43
12 Avfall från verksamheen och avfalles miljöfarlighe Tabell 18 Avfall uppkomme i verksamheen TYP EWC- KOD Rens 19 08 01 Avskiljs från inkommande avloppsvaen URSPRUNG MÄNGD SLUTBEHANDLING 14180 Kg Tväas, pressas och hämas som hushållssopor och bränns Sand 19 08 02 Avskiljs från inkommande avloppsvaen 54860 Kg Tväas och används som sluäckningsmaerial på deponin Well 20 01 01 Emballage 565 Kg Åervinning Trä 17 02 01 Emballage 2540 kg Åervinning Meall 20 01 40 I huvudsak 16 kbm Åervinning pumpar Lysrör 20 01 21 Ljuskälla på 14 Kg Borskaffande verke Ljuskällor Ljuskälla på 12 Kg Borskaffande verke Baerier 16 06 05 Från 52 Kg Åervinning verksamheen Aerosoler 16 05 04 Kemikalier på 45 Kg Borskaffande sprayburk Baser 20 01 15 Från 5 Kg Borskaffande verksamheen Absol/Zugol 15 02 02 Använ i 160 Kg Borskaffande verksamheen för a a upp oljespill Färgavfall lösningsmedelsba sera 20 01 27 Renovering i verksamheen 4 Kg Borskaffande Färgavfall vaenlöslig 08 01 16 Renovering i verksamheen Lösnings-medel 14 06 03 Renovering i verksamheen Elskro 16 02 16 Från verksamheen 14 Kg Borskaffande 3 Kg Borskaffande 216 Kg Åervinning Avfalle som uppkommer i verksamheen åervinns, förbränns eller borskaffas för a as omhand på bäsa sä enlig lagar, förordningar och lokala föreskrifer. Sida 27 av 43
13 Ågärder för a minska sådana risker som kan ge upphov ill olägenheer för miljön eller människors hälsa 13.1 Kunskapskrave Eskilsuna Energi och Miljö delar i e fleral olika branschorganisaioner som har ill syfe a samla olika kommuner och ge informaion om vad som händer inom branschen men även dela med sig av den egna verksamheens erfarenheer. Som mål är a all drifpersonal ska ha genomgå branschens diplomerade ubildning för drifekniker. Som miljöubildning har Eskilsuna Energi och Miljös miljögrupp agi fram en inern miljöubildning med illhörande kunskapses efer genomgången kurs. Medarbearen får därefer e diplom vid godkänd provagarkurs. I miljöledningssyseme revideras beydande miljöaspeker för verksamheen 1 ggr/år. 13.2 Bäsa möjliga eknik Eskilsuna Energi och Miljö srävar hela iden efer a uveckla reningsprocessen vid avloppsreningsverke för a uppnå högsa möjliga reningsnivå. 13.3 Hushållning med råvaror E koninuerlig arbee med a opimera processen med avseende på usläppsvärden, kemikalie- och energianvändning pågår. Biogasen som bildas i röningsprocessen uppgraderas ill fordonsgas. För a kunna leverera den mängd fordonsgas som behövs ill kommunens bussar och den publika macken ar verke emo biomassa från avfallsanläggningen Lilla Nyby för röning. Vid bris på egenproducerad biogas illförs LNG (flyande naurgas). 13.4 Produkvalsprincipen Eskilsuna Energi och Miljö köper sedan några år illbaka en jäns av Aga Sisource när de gäller kemikalier. Aga bevakar vad som händer på kemikaliemarknaden när de gäller lagar och produker för a sedan ill kemikaliegruppen som samlas mins 2 ggr/år informera om dea. Vid inköp av nya maskiner sälls miljökrav i upphandlingen och ingår sedan i bedömningen innan beslu för inköp. 13.5 Ansvar för a avhjälpa skada Eskilsuna Energi och Miljö ingår i en grupp av kommuner som illsammans agi fram en broschyr med riklinjer med vad som får illföras avloppe. Broschyren rikar sig främs ill verksamhesuövare och man kan bl.a. få informaion om gränsvärden för vissa ämnen som kan orsaka skada på ledningsnäe eller söra processen på avloppsreningsverke. En broschyr har gjors ill hushållen som beräar vad som får spolas ned i oaleen och ill verksamhesuövare har de agis fram informaion om feavskiljare. Informaion om kadmium i målarfärg har lags u på hemsidan (www.eem.se). Ekebyverke ar även emo sudiebesök dels lokal och naionell men även inernaionella besök har gjors under åre. 13.6 Transporer Borranspor av slam sker koninuerlig från verke 2-3 ggr varje vardag och 2 ggr/dag under helger och sorhelger. 14 Miljöpåverkan vid användning och omhänderagande av de varor som verksamheen illverkar Som e led i a minska klimapåverkan ill luf uppgraderar avloppsreningsverke den meangas som bildas i röningsprocessen ill fordonsgas. Fordonsgasen levereras ill alla lokala bussar och de för med sig a verksamheen bidrar ill en posiiv miljöpåverkan genom minskade usläpp av de klimapåverkande gaserna mean och koldioxid. Sida 28 av 43