Framtidsplanen - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län 1
Innehåll Stockholms län växer och vårdutbudet behöver öka Stockholms län växer 3 Vårdnätverket 4 Husläkaren 6 Specialistvård 7 Vård för äldre 9 Barn och unga 10 Psykiatri 13 ehälsotjänster 14 Akutsjukvården 16 Nya Karolinska Solna 19 Forskning 20 Vården en framtidsbransch 23 Stockholms län är en dynamisk region i snabb utveckling. I dag har länet över två miljoner invånare. Till 2020 beräknas befolkningen ha ökat med ytterligare 350 000 personer. Antalet barn och äldre ökar snabbare än andra åldersgrupper och dessutom fortsätter invånarnas livslängd att öka. Detta är en positiv utveckling men samtidigt en stor utmaning. För att kunna erbjuda en modern vård som uppfyller patienternas förväntningar och för att möta framtidens vårdbehov, har landstinget beslutat om Framtidsplanen för hälso- och sjukvården som nu ska genomföras. Totalt ska 42 miljarder satsas på att utveckla hälso- och sjukvården i Stockholms län. Det är en av de största satsningarna på vården någonsin. 14,5 miljarder kronor finansierar Nya Karolinska Solna som blir ett nytt sjukhus för den mest avancerade vården. Därutöver ska 28 miljarder kronor användas till en rad olika förbättringar som främst går till investeringar i ny- och ombyggnationer på sjukhusen. Samtidigt skapar forskning och teknik nya behandlingsmetoder och förbättrar möjligheterna till förebyggande hälsovård. Till 2018 kommer genomförandet av Framtidsplanen resultera i en 16-procentig ökning av vårdutbudet. Samtidigt blir vården mer effektiv med bättre lokaler och nya arbetsmetoder. Framtidsplanen för hälso- och sjukvården har beslutas av landstingsfullmäktige. Du kan läsa mer på www.sll.se/framtidsplanen Text och produktion: Stockholms läns landsting Tryck: LSF Service Utgivare: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Kommunikationsavdelningen www.sll.se/framtidsplanen Vi blir allt fler. Till 2020 beräknas länets över två miljoner invånare ha ökat med 350 000 personer. Det är fler än alla Islands invånare. + 2 3
Vårdnätverket med patienten i centrum Invånarna i Stockholms län kommer att möta en vård där olika vårdgivare, exempelvis sjukhus, vårdcentraler och husläkarmottagningar, samarbetar i nätverk med patienten i centrum. En vård där det är enkelt för patienten att välja och hitta rätt vård i rätt tid. Husläkaren får en tydligare roll som koordinator i vården och allt mer vård finns nära patienten. Detta sker bland annat genom så kallade ehälsotjänster och genom att specialistvård kan erbjudas på fler platser än på de stora akutsjukhusen. Vart patienten än vänder sig ska patienten alltid guidas rätt. Med hjälp av vårdnätverket kan vårdgivarna samarbeta effektivare och på så vis bättre koordinera patientens väg genom vården. I dagens vård ligger ibland ett stort ansvar på patienten. Man behöver ofta följa upp, ta initiativ och göra ett val. I vårdnätverket förenklas kontakten med vården avsevärt. I stället för att själv behöva ta initiativ till återkoppling efter ett besök på akuten bokas en tid med relevant specialist eller husläkare direkt. Med hjälp av gemensamma IT-lösningar kan olika vårdgivare följa patientens sjukdomshistoria, förutsatt att patienten gett samtycke till att journalerna ska kunna läsas. Patienten behöver därmed inte själv komma ihåg och upprepa alla sina åkommor för varje läkare han eller hon träffar. 4 5
Husläkaren ännu närmare patienten Mer specialistvård utanför akutsjukhusen Husläkarverksamheten kommer fortsätta att vara navet i patientens kontakt med vården. Husläkaren får en tydligare roll att stödja patienten genom vårdförloppet, exempelvis i möten med olika specialister. Samtidigt ska mer vård ske utanför akutsjukhusen, till exempel vid närsjukhus och husläkarmottagningarnas närakuter. Med stöd från vårdcoacher för multisjuka äldre, fler vårdplatser för äldre och större möjligheter till vård i hemmet anpassas vården efter patientens behov. Belastningen på akutsjukvården minskar och omhändertagandet blir bättre. Även vårdvalen ska bli fler för att kunna ta emot patienter som inte behöver akutsjukhusets resurser. Vårdvalet innebär att du som bor i Stockholms län kan välja till exempel vilken husläkarmottagning som du vill gå till utifrån egna önskemål som exempelvis geografiskt läge och öppettider. I Stockholms län finns cirka 200 husläkarmottagningar. 65 procent av husläkarmottagningarna drivs av privata vårdgivare. Vårdval finns i dag inom 24 områden och nya vårdval utvecklas. Ledsagning från husläkaren, aktiv återkoppling och coachning minskar antalet oförutsedda akutbesök avsevärt. På så vis flyttas många besök till närsjukhus med specialistmottagningar som samtidigt byggs ut och renoveras. Detta skapar en mer effektiv vård, men höjer också kvaliteten och säkerheten för patienten. Som en del i vårdnätverket kommer den specialiserade vården på de mindre sjukhusen vara nära kopplade till både husläkarverksamheten och akutsjukhusen. Samarbetet med akutsjukvården kommer att förstärka arbetet genom kompetensutveckling och forskning men också öka möjligheterna till jourbemanning och rotationstjänstgöring. I den nya vården kommer sjukhus med geriatrik och specialistmottagningar spela en större roll. Där skapas 650 nya vårdplatser till 2018. Det leder till cirka 36 000 nya vårdtillfällen. Cirka 10 000 vårdtillfällen flyttas från akutsjukhusen till sjukhus med samordnad specialistvård. Sabbatsberg, Bromma, Dalen, Löwenströmska, Jakobsberg, Sollentuna och Nacka byggs ut med mer specialistvård närmare patienten. En vårdplats är en sitt- eller liggplats för behandling. Ett vårdtillfälle är ett patientbesök till den slutna vården (alltså exklusive besök till vårdcentraler och husläkarmottagningar). 6 7
Vård för äldre Då vi lever allt längre är vård för äldre en stor och viktig del av Framtidsplanen. En särskild satsning på geriatriken (åldrandets sjukdomar) kommer skapa 7 300 nya vårdtillfällen mellan 2010 och 2019. Geriatriken får ett breddat uppdrag och kompletterande specialistkompetenser genom att integreras bättre i den övriga specialistvården. Detta skapar större möjligheter att bedriva forskning och utbildning. Samordningen innebär att patienten inte behöver flyttas runt mellan olika vårdgivare vården kommer dit patienten är. Vården för äldre ska tydligare utformas efter patientens behov. Vårdplaneringen utvecklas med uppföljande hembesök efter slutenvårdstillfällen. En satsning görs på avancerad sjukvård i hemmet. Samverkan mellan hemtjänsten, basal hemsjukvård och geriatriken förbättras. Åldersgruppen 70-79 år kommer att öka med 57 procent till 2020. Till följd av befolkningsutvecklingen kommer behovet av geriatrisk vård vara dubbelt så stort om tio år. Den geriatriska vården byggs ut vid sjukhusen Bromma, Dalen, Danderyd, Löwenströmska och Jakobsberg. På Sabbatsberg finns ett särskilt pilotprojekt med inriktning mot vård för äldre och geriatrik. Rehabiliteringens roll i äldrevården kommer att stärkas. Den största delen av rehabiliteringsvården ska ske inom primärvården och genom ökad satsning på avancerad sjukvård i hemmet. Även på akutsjukhusen planeras det på sikt att utvecklas en ny vårdform som kallas stödjande vård. De patienter som inte är redo att lämna akutvården ska kunna stanna där och få den rehabilitering som behövs. 8 9
Helhetsgrepp om vård för barn Den demografiska utvecklingen visar att antalet barn och unga i länet kommer att öka under kommande år. Därmed kommer behovet av både öppenvård och slutenvård för barn att öka. Astrid Lindgrens Barnsjukhus kommer att fortsätta ha ett stort ansvar för barnsjukvården. Dessutom finns det en förstudie i landstinget om att utöka barnsjukvården på Karolinska Huddinge och Sachsska vid Södersjukhuset. Högspecialiserad barnsjukvård kommer att koncentreras till Nya Karolinska Solna. Inom Framtidsplanen görs också en specifik satsning på barn och unga mellan 13 och 20 år, där särskilda vårdplatser utvecklas för just denna åldersgrupp. Antalet barn i åldern 0-15 väntas öka stort under de kommande åren. Till 2020 kommer antalet barn i Stockholms län att ha ökat med över 20 procent. 10 11
Mer psykiatri i öppenvården I nom psykiatrin kommer närheten mellan psykiatrisk slutenvård och öppenvård att öka, exempelvis med förbättrad öppenvård som ett alternativ till slutenvården. Patienter ska lättare kunna komma i kontakt med psykiatrin genom att den finns tillgänglig på specialistmottagningar. Psykiatrin ska således byggas ut på många av de mindre sjukhusen och vid Sabbatsbergs sjukhus planeras en särskild satsning på samverkan mellan psykiatri, geriatrik och specialistvård. Det kommer också att utvecklas en ökad samverkan mellan psykiatrin och den övriga vården. 12 13
Nya ehälsotjänster Med ehälsotjänster blir det lättare för invånarna att hitta den vård de behöver, vilket ökar möjligheten till inflytande. Genom 1177 Vårdguiden och Mina Vårdkontakter ska patienter kunna boka tider hos husläkare, närakuter och specialister. Det kommer finnas möjlighet att läsa sin journal, beställa olika tester som går att göra i hemmet, få hjälp med egenbehandling och boka tider för medicinsk rådgivning och uppföljningssamtal. Även för vårdgivarna kommer satsningarna på ehälsa och IT innebära stora förbättringar och möjliggöra samarbetet mellan vårdgivarna, förutsatt att patienten ger sitt godkännande. Genom säkra och effektiva system kan alla vårdgivare som arbetar med en patient enkelt hitta och dela relevant information. 14 15
Akutsjukvården utvecklas Akutsjukhusen kommer att få ett mer renodlat uppdrag med målet att akutvården ska bli bättre. Genom att fler kan få specialiserad vård utanför akutsjukhusen, med stöd av husläkaren och vårdnätverket, minskar också andelen akutbesök. Även om andelen akutbesök ska bli färre så behöver akutvården i länet förnyas med tydliga inriktningar för respektive akutsjukhus. Därför ingår även stora investeringar i de flesta av länets akutsjukhus i satsningen. Investeringarna innebär en kapacitetsökning med 220 vårdplatser, eller 21 000 slutenvårdstillfällen, på akutsjukhusen. Investeringarna fortsätter delvis efter 2018. Under 2011 ökade besöken på sjukhusens akutmottagningar med i genomsnitt sex procent, men länets befolkning ökade bara med två procent. I dag beräknas att minst 15 procent av patienterna inom slutenvård på akutsjukhusen bättre kan tas omhand av andra vårdgivare. 16 17
Nya Karolinska Solna - avancerad vård för de svårast sjuka För att säkerställa det framtida behovet av högspecialiserad vård byggs ett nytt toppmodernt sjukhus vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Det nya sjukhuset öppnas under 2016 och ska ansvara för bland annat högspecialiserad cancer- och hjärtsjukvård, akut trauma och barnsjukvård. Patienterna kommer akut med ambulans, helikopter eller via remiss från vårdgivare i hela Stockholms län, i vissa fall även från övriga landet. Nya Karolinska Solna kommer att bli ett toppmodernt sjukhus för vuxna och barn med 730 vårdplatser, 36 operationssalar och två helikopterplattor. Akutmottagningen kommer att anpassas efter sjukhusets högspecialiserade uppdrag. På sjukhuset kommer det att bedrivas grundforskning och patientnära klinisk forskning på hög nivå. En ökad samverkan mellan sjukvård och forskning ska bidra till att nya forskningsresultat snabbare omsätts i nya behandlingsmetoder och läkemedel för patienten. 18 19 Foto: Holger Staffansson, SKANSKA
Forskning närmare den dagliga vården Forskning och utveckling behövs för att kontinuerligt kunna förbättra vården öka kvaliteten, effektivisera resursutnyttjandet och utveckla nya arbetssätt. Forskningen kommer att bli närmare kopplad till den dagliga verksamheten i vården. På så vis kan innovationer snabbare omvandlas till behandlingar och användas för att bota och lindra. Ett exempel är samverkansprojektet 4D som drivs gemensamt av Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet. 4D syftar till de fyra diagnoser som valts ut i projektet; artrit (ledinflammation), bröstcancer, diabetes typ 2 och hjärtsvikt. Genom att utgå från några av de vanligaste folksjukdomarna ska projektet bidra till bättre hälsa och stärka förutsättningarna för kunskapsbyggande och informationsöverföring inom vård och forskning. Projektet ska även bidra till att stärka patientens insyn och delaktighet, snabbare omsätta forskningsresultat till tidig diagnostik och bättre behandlingar samt generera ny forskning. Stockholmsregionen har med Karolinska Institutet den starkaste medicinska forskningen i landet. Den landstingsfinansierade forskningen handlar främst om att ta fram nya behandlingsmetoder och öka patientsäkerheten. Även forskning om hur man bättre förebygger och behandlar de stora folksjukdomarna, bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och bröstcancer, är en viktig del. 20 21
Vården en framtidsbransch Stockholms läns landsting är en av Sveriges allra största arbetsgivare med ca 43 000 medarbetare. En majoritet (ca 41 000 personer) arbetar inom vården men här arbetar även exempelvis ekonomer, jurister och ingenjörer. För att förverkliga Framtidsplanen behövs inte bara stora investeringar utan framförallt våra medarbetare som har hög kompetens, stort engagemang och som strävar efter ständig förbättring. Därför arbetar vi för att vara en konkurrenskraftig arbetsgivare som utvecklar och behåller kompetenta medarbetare. I framtidens nätverksbaserade vård skapas nya arbetssätt, med flexibilitet, delaktighet och teknik i fokus. Genom större samverkan mellan olika delar av vården finns flera möjligheter till lärande och utveckling. Tillsammans skapar vi framtidens hälso- och sjukvård. Inom landstingsdriven vård arbetar ca 41 000 personer. Här arbetar bland annat ekonomer, sjuksköterskor, jurister, radiologer, ingenjörer, kirurger, systemförvaltare, biomedicinska analytiker, barnmorskor, arbetsterapeuter, upphandlare, apotekare, läkare, fastighetsförvaltare och medicintekniker. 22 23
Framtidsplanen är en av de största satsningarna på hälsooch sjukvård i Stockholms län någonsin. Totalt investeras 42 miljarder kronor extra på en utökad och förbättrad hälso- och sjukvård närmare patienten. Stora satsningar görs på bättre lokaler och moderna arbetsmetoder. Sjukhusen rustas upp och byggs ut. Nya Karolinska Solna byggs för att bli ett toppmodernt sjukhus för de svårast sjuka. Fler ehälsotjänster gör det lättare för invånarna att hitta rätt i vården och för vårdgivare att samverka runt patienten. Genom ett så kallat vårdnätverk sätts individen i centrum och vården samarbetar i högre utsträckning än idag. Husläkaren får en tydligare roll som koordinator och ser till att den vård patienten får är väl strukturerad och att oplanerade akutbesök undviks. + 42 miljarder Framtidsplanen är en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län. Totalt ska 42 miljarder extra satsas på att bygga ut vården fram till 2025. 24 www.sll.se/framtidsplanen