FÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL. Av Marie Magnfält

Relevanta dokument
Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Gemensamt inskrivningssamtal

Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Rapportmall Förbättringsprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare

Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Designprojekt på Kirurgimottagningen SU/S

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH)

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

PATIENTENS BEHOV AV OCH

Vårdguidens e-tjänster,

Kontaktsjuksköterskor inom blodcancervården

En Individuell Samarbetsplan Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård

När var senaste besöket på onkologmottagningen?

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Spelschema för årets fotbollsmästerskap! island tyskland Söndag 14/7 Växjö Arena, Växjö. Söndag 14/7 Kalmar Arena, Kalmar

Bilaga 1 Enkät till boende - resultat

Min vårdplan och information

Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Bilaga 3: Frågor till föräldrarna, studiegrupper 1, 2 och 3

Enkätsvar. Inspektioner vid akutmottagningar i Värmland och Gävleborgs län

Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Praktiken i fokus. Karlstads Teknikcenter Tel

Samverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet

Psykiatrin i sydväst svarar!

Patientinformation. Min vårdplan. Information till dig som fått diagnos prostatacancer

Vad är det korrekta namnet på enheten? 4. Vilken/vilka grundsjukdom/-ar ledde till att din närstående dog?

Förbättringsprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP. Define

Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom

PRIMUS PRIMÄRVÅRDSPATIENT UT FRÅN SJUKHUS

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Verksamhetsberättelse Patientnämnden Gäller för: 2017 Enhet: Kansliavdelningen Patientnämnden

Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten

Vård av äldre i livets slut

December November Medborgarpanel 4. Synpunkter och klagomål på vården

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006

Välkommen till Leverkirurgins kontaktsjuksköterskor och dagvård Information till patient och närstående

SKOLVIS LISTA ÖVER TURER. Sida 1 av 5

Standardiserat vårdförlopp SVF gallvägscancer - gallblåsecancer gallgångscancer

Slutrapport Sorgenfrimottagningen

Att vårda patient med misstänkt eller konstaterad ÖGI- cancer under utredningstiden

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning

Tydliggörande av kontaktsjuksköterskans funktion

Mobilt Öppenvårdsteam Östra MÖT. Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad , av:

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

Palliativ vård. betala för 3! Gå 4

Teamets namn Datum Ljungby

Smärtskattning är guld värd

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

3. Läkemedelsgenomgång

Standardiserat vårdförlopp SVF pankreascancer

Akutmottagning. Frågetext. Välj kommun där personen är skriven:

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö

Nationell nivåstrukturering av analcancerbehandling

Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller

Samverkan Specialistklinik-ASIH. Samordnande kontaktsjuksköterskor Anna Ekstrand Jenny Rundgren

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Patientfall i in- och utskrivningsprocessen

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

Hälso- och sjukvården och geriatriska avdelningarna Samarbetsområdet för social och hälsovård Staden Jakobstad

PK prov waran. Arbetsordning Dokumentation RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN. Vård och omsorg Örebro kommun orebro.se. Version:

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Användning av IPOS inom specialiserad palliativ vård

Min vårdplan och information

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Inkomna synpunkter till patientnämnden

Händelseanalys. Datum: Opererad spinal stenos, meningit missades initialt postoperativt. September Analysledare:

Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaksjuksköterskor 15 HP PALLIATIV VÅRD-ett personcentrerat arbetssätt.

Material och metod. På samtliga orter delades enkäten ut i samband med föreläsning för respektive kurs.

Vad tycker Du om oss?

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Information Länspensionärsrådet. 6 december Lars Almroth Förvaltningschef Blekingesjukhuset

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Hospitering Att arbeta över gränserna. Karlstads Teknikcenter Tel

Nexus brukarundersökning. Socialförvaltningen

Bakgrund Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn. Ställs högre krav på ambulanspersonalen. Utlarmningen har ökat

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom

Bättre vård mindre tvång

Min vårdplan Bröstcancer

Deltagande i utvärderingen fördelade på profession/uppdrag

16 vpl Specialiserade palliativa vårdplatser Vanligaste diagnoser: cancer, neurologiska sjukdomar, hjärtsvikt, KOL

Bra planering, trevlig och lyssnande handläggare

Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen

Telefontillgänglighet

LARÖDS VÅRDCENTRAL BRA MOTTAGNING

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

Så tycker patienterna om standardiserade vårdförlopp. Patientrapporterade erfarenhetsmått (PREM)

Brukarundersökning. Stöd och service Handikappomsorgen 2006

Vad är god kvalité i mötet med din biståndsbedömare Älvsjö stadsdelsområde?

Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom

Volontären vid sängkanten

Transkript:

FÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL Av Marie Magnfält 170113

Bakgrund Under större delen av den här kursens gång har min arbetsplats varit en kirurgisk vårdavdelning, avdelning 350, på Östra Sjukhuset. Avdelningen är inriktad mot ÖGI och här vårdas akuta patienter, men även patienter med cancer som kan befinna sig under utredning eller i livets slutskede. De diagnoser det rör sig om är främst cancer som utgår från pankreas, gallgång, esofagus eller ventrikel. Dock tas de fåtal patienter som är aktuella för operation över av Sahlgrenska, varför endast de som är aktuella för palliativ behandling eller vård kvarstannar hos oss. Ofta tas patienterna över till onkologen för palliativ cytostatika under en period, och om/när patienterna inte längre klarar onkologisk behandling återgår de till att tillhöra oss på kirurgen. Eftersom en hel del av våra patienter tyvärr ofta försämras relativt snabbt och ofta får besvär med symtom så som smärta, illamående eller ikterus, inkommer de ofta till avdelning 350 vid upprepade tillfällen för vård. Många har också öppen retur till avdelningen, det vill säga de behöver ej gå via akuten utan kan läggas in direkt på avdelningen. På avdelningen har vi varit två kontaktsjuksköterskor som har tagit hand om samtliga patienter gemensamt. Vi har haft en stående dag i veckan då en av oss arbetat enbart som kontaktsjuksköterska som då också haft telefontid under hela dagen. I övrigt har vi enbart haft telefontid under en timma på onsdag eftermiddag. Från och med maj i år har dock både jag och min kollega, som jag delar kontaktsjuksköterskeuppdraget med, flyttat till öppenvården, varför det ej längre finns någon kontaktsjuksköterska på vårdavdelningen. Till avdelningen ringer även patienter / anhöriga / hemsjukvård titt som tätt då kontaktsjuksköterskan ej är tillgänglig, för frågor och gällande nytillkomna besvär. Tidigare har det då i de flesta fall varit jag eller min kollega som tagit dessa samtal när vi arbetat, även om vi inte varit i tjänst som just kontaktsjuksköterskor. I dagsläget har vi telefontid mellan 08:00-15:00 på måndagar, samt mellan 14:00-15:00 på onsdagar. Define Både jag och min kollega har upplevt att patienterna ofta söker oss som kontaktsjuksköterskor även utanför telefontiden. Detta vet vi både efter alla de samtal vi tagit emot när vi arbetade på avdelningen, men även eftersom vi idag titt som tätt har på oss vår kontaktsjukskötersketelefon när vi inte har telefontid, och trots det får ta emot samtal från både patienter, anhöriga eller andra personalkategorier som vill komma i kontakt med oss. Telefontiden är även anpassade efter tidigare arbetsplats, då vi under aktuell timma var dubbelt med personal varför den ena kunde gå iväg. Under onsdagens telefontid nu kan det ringa mitt under ett patientbesök/samtal eftersom det inte finns en avsatt tid, och eftersom det inte går att lämna meddelanden ställer detta till problem. Jag befarar även att nu när vi ej längre kan ta de oväntade samtalen på avdelningen kommer detta belasta personalen där, och eventuellt leda till ökad stress för dem, samt en otrygghet för patienterna. Kanske kan osäkerhet och stress även leda till onödiga inläggningar för patienten? Kan man förebygga detta? Problemet (y) Patienterna söker kontaktsjuksköterska även när vi inte har telefontid. De som är / bör bli engagerade i förbättringsarbetet är främst min kontaktsjuksköterskekollega, min chef i öppenvården, avdelning 350 och chefen där. Problem som kan begränsa möjligheten till att förbättra inom detta området är som alltid tid. Dock kan

förändringar och förbättringar genomföras lokalt utan att godkännas av några högre instanser vilket gör att det känns genomförbart. Measure Möjliga orsaker till problemet (x) är att jag och min kollega flyttade från avdelningen och minskade vår tillgänglighet genom det. Vi har inte heller haft någon utvärdering om hur patienterna upplevt den tillgänglighet som finns idag, eller diskuterat hur vi behöver anpassa oss efter de ändrade omständigheterna. Problemet bedöms därför som relativt stort, då sekundära problem kan orsakas av den begränsade tillgängligheten och i sin tur leda till onödig stress och lidande både för patient och övrig personal. Det har även framkommit en hel del kommentarer från patienterna gällande detta. Bland annat har patient sagt saker som; men det är ju inte säkert att jag blir dålig just en måndag eller onsdag och Kan du inte ringa upp mig igen imorgon, det är så långt till måndag, eller Oj det var inte mycket telefontider. Jag valde att via enkäter mäta hur patienterna upplever vår tillgänglighet och hur de skulle önska att den såg ut. Patienterna har även blivit tillfrågade om var någonstans de vänder sig vid bekymmer då kontaktsjuksköterskan inte har telefontid. Anledning till att jag valde just enkäter var att jag hade svårt att hitta patienter som var i ett skede där han/hon hade både erfarenhet av kontakt med oss och samtidigt hade ork att prioritera en djupintervju. De enstaka tillfällen patienten kom för återbesök gällde det oftast besked om cancern var botbar eller ej eller liknande, vilket av naturligtvis gjorde det till olämpligt att vid dessa tillfällen samtala med patienten. Telefonintervju övervägdes också men genom enkäterna upplevde jag att det kunde bli en ärligare och högre svarsfrekvensen och patienten kunde fylla i enkäten om och när han/hon orkade. Enkäter skickades i ett första skede ut till 17 patienter. Patienter som bodde på särskilt boende, hospice eller hade ASIH (avancerad sjukvård i hemmet) exkluderades. Detta eftersom jag misstänkte att patienter i denna kategori, som redan hade vårdpersonal att vända sig till, med stor sannolikhet inte skulle uppleva behovet av tillgänglighet till oss lika stort som andra. Även patienter som led av demens samt de som vårdades i terminalt skede exkluderades av respekt, liksom patienter som tagits över av Sahlgrenska och erhållit ny kontaktsjuksköterska där. Patienter som ej talade svenska valde jag också att exkludera av det enkla själ att telefonkontakt ej var möjlig på samma sätt och därför kunde relevanta svar ej ges. Med hjälp av personalen på avdelning 350 ville jag sedan registrera hur många samtal som kom in till avdelningen under en månad, där patienten egentligen hade behövt prata med en kontaktsjuksköterska. Detta för att få information kring om det finns en ofullständig tillgänglighet för patienten, samt för att påvisa det extraarbetet för vårdpersonalen på avdelning 350 som i så fall skulle medföras. För att få en djupare bild av hur personalen på avdelning 350 upplevde eventuella telefonsamtal från våra patienter, fick 7 stycken sjuksköterskor svara på en enkät gällande detta. Frågeställningen handlade bland annat om hur vida personalen tagit emot samtal som egentligen skulle gått till en kontaktsjuksköterska, hur de i så fall upplevde situationen och hur de själva upplever vår tillgänglighet.

Under processens gång tillkom även en hel del nya patienter som kunde inkluderas i enkätundersökningen. För att få ett bredare resultat skickade jag därför ut ytterligare en enkät till denna patientgrupp på 11 stycken patienter. Analyze 11 av 17 svarsbrev kom tillbaka från det första enkätutskicket och det visade ett något chockande resultat. Endast 37% upplevde att kontaktsjuksköterskans tillgänglighet via telefon borde öka och resterande tyckte att den var tillräcklig som den var. Det framkom dock att majoriteten, cirka 90%, skulle vända sig till avdelning 350 vid frågor/besvär då kontaktsjuksköterskan ej hade telefontid. Cirka hälften av patienterna uppgav att de också gjort det vid ett eller flera tillfällen. En annan information som framkom var att 81% uppgav att de önskade lämna meddelande till kontaktsjuksköterskan gällande sitt ärende och sedan bli uppringd, istället för att ha det som i dagsläget. Vid insamling av samtal som ankom till avdelning 350, men egentligen borde tagits av en kontaktsjuksköterska, fanns endast 6 samtal noterade efter en månad. Dessa hade inkommit tisdagar, torsdagar, fredagar eller måndag eftermiddag/kväll. Här uppgav dock vissa att man, trots noggrann information innan, missat att skriva upp/registrera samtalen, varför det finns stor risk att detta resultat är missvisande. Då jag analyserade enkätsvaren från sjuksköterskorna på avdelning 350 framkom att kring 71% tagit emot samtal som egentligen skulle gått till en kontaktsjuksköterska under de senaste två månaderna. Av dessa sjuksköterskor upplevde samtliga att de endast kunde hjälpa patient eller anhörig delvis med deras ärende. 83% upplevde att de egentligen inte hann med samtalet, utan blev stressade eller tvingades prioritera bort något annat. Endast 14%, det vill säga 1 person, upplevde att han/hon hann hjälpa patienten eller den anhöriga. 42% hade försökt nå en kontaktsjuksköterska senaste två månaderna och av dessa upplevde 75% att det är svårt att nå oss, eller att man måste söka oss på någon annan enhet. Från enkätutskicket till den andra gruppen patienter på 11 stycken, kom 8 svar tillbaka varav ett var mycket sparsamt ifyllt. Här påvisades ett annat resultat nämligen att 57% önskade att telefontiden skulle öka. 75% uppgav även att de ringt avd 350 vid ett eller flera tillfällen då kontaktsjuksköterskan inte haft telefontid. 83% samtyckte med föregående grupp gällande att man önskade kunna lämna meddelande på telefonsvararen och bli uppringd. Improve Sammanfattning av samtliga resultat är: Patienterna vill kunna lämna meddelande och bli uppringda gällande sitt ärende. Sjuksköterskorna på avdelningen upplever inte att de hinner/har möjlighet att hjälpa patient/anhörig fullt ut när de ringer, samt upplever stress och behöver prioritera bort annat arbete. Cirka hälften av samtliga patienter som deltog i enkätundersökningen upplevde att kontaktsjuksköterskans telefontid bör öka.

Lösningsförslag Inför möjlighet att lämna meddelande. Öka och justera telefontiden så att 100% av patienterna upplever sig nöjda med denna, samt se till så att den passar in i verksamheten och avlastar avdelningen. Jag och min kontaktsjuksköterskekollega diskuterade hur vi på bästa sätt skulle kunna utforma vår tillgänglighet utifrån patienternas önskemål. Vi utgick även från praktiska detaljer, som att vi måste vara i tjänst eftersom min kollega inte arbetar heltid, att läkare måste finnas tillgängliga och att vi måste ha tid att på olika sätt kunna åtgärda det som samtalet gällde. Detta ledde slutligen till att vi beslutade oss för att ha telefontid under förmiddagen. Tiderna fördelades också jämt under veckan; Måndagar, onsdagar och fredag. Måndagar ville vi fortsatt vara tillgängliga mellan 08:00-15:00 eftersom vi då arbetade heltid som kontaktsjuksköterskor. Onsdagar och fredagar beslutades telefontiden vara mellan klockan 08:00-10:00. Orsakerna till att denna tid valdes var att vi upplevde att den var anpassad både för patienterna, oss själva samt andra verksamheter som var angelägna med att få kontakt med oss. Vi bestämde också att man skulle kunna lämna meddelande om möjlighet inte fanns att svara, vilket patienterna tydligt efterfrågade. Patienterna skulle meddelas att om man lämnade meddelande under telefontiden skulle man bli uppringd av en kontaktsjuksköterska samma dag. Jag och min kollega beslutade att vi skulle ha huvudansvaret som kontaktsjuksköterska under den veckan som vi arbetar med detta under måndagen, dvs varannan vecka. Detta gjorde att det fungerade trots att min kollega arbetade deltid, och medför förhoppningsvis mindre variation och därmed också mindre fel/missförstånd. De förändrade telefontiderna justerades i Min vårdplan och information gällande förändrad tillgänglighet skickades också ut till de patienter som redan fått Min vårdplan. Även andra berörda, som till exempel kirurgmottagningen och avdelning 350, informerades gällande förändrad tillgänglighet. Planer fanns även på att arbeta för en utökad dialog med avdelning 350 för att de lättare skulle kunna hänvisa patienter till oss, samt själva kontakta oss för att informera om inneliggande patienter. Detta löste sig dock spontant då min kollega började arbeta som kontaktsjuksköterska på avdelningen igen under hösten, och då blev en självklar länk mellan oss och avdelningen. Ingen utvärdering har ännu gjorts gällande patienternas upplevelse efter att vi ändrade vår tillgänglighet, men detta är något man kan fortsätta arbeta med framöver. I samband med enkätundersökningarna fick de även svara på hur nöjda de är med vårt arbete som kontaktsjuksköterskor i helhet, och detta är något man skulle kunna göra en ny mätning av. Man skulle också åter kunna mäta patienternas upplevelse av vår tillgänglighet för att se om ytterligare justeringar behöver göras. Vi kan dock fastställa att förändringen medfört att patienter och anhöriga nu hör av sig mer till oss kontaktsjuksköterskor under telefontiden, och det gäller alla de de dagar då vi är tillgängliga. En fördel är också att vi nu hinner åtgärda de ärende patienter och anhöriga ringer om samma dag eftersom telefontiden är tidigarelagd på dagen.