Riktlinjer mot diskriminering, kränkande särbehandling, trakasserier och repressalier

Relevanta dokument
Riktlinjer mot diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier

Handlingsplan för att förebygga och hantera kränkningar och repressalier

Förslag på kommunikation som medlemmarna kan använda internt

Policy. mot kränkande särbehandling, diskriminering och sexuella trakasserier

Diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling

Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG 15 KS/2017:162

Policy kränkande särbehandling och diskriminering

Datum Ärendenr

Riktlinje kränkande särbehandling RIKTLINJE

Rutin vid kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier

Riktlinjer. Riktlinjer mot kränkande särbehandling KS Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente. Strategi Taxa

Rutiner vid förekomst av diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling

Rutin och handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling

Handlingsplan mot trakasserier och kränkande särbehandling

Riktlinjer mot trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande särbehandling och repressalier

Diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling Policy

RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

Riktlinjer mot KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING, TRAKASSERIER OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

Koncernkontoret Personalstrategiska avdelningen

Policy och handlingsplan mot kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier

Utgångspunkt Likabehandlingsarbetet i Kristianstads kommun har sin grundläggande utgångspunkt

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling

Riktlinjer mot kränkande särbehandling

Riktlinjer. Diskriminering och likabehandling

Författningssamling. Riktlinje mot trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande särbehandling och repressalier på arbetsplatsen

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER VID DISKRIMINERING, TRAKASSERIER, SEXUELLA TRAKASSERIER, REPRISALIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

Policy för likabehandling

Riktlinjer avseende diskriminering och trakasserier

Rutin avseende diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier i arbetslivet.

Löneöversyn resultat 2017 Presenterades löneöversyn 2017 avseende såväl process som resultat.

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Malmö Operas etikpolicy beskriver vårt förhållningssätt, hur vi uppför oss gentemot varandra, publiken och omvärlden. Den är avsedd att ge vägledning

Riktlinjer mot trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling

Riktlinjer mot kränkande

Handlingsplan mot kränkande särbehandling

1. Inledning Vad är kränkande särbehandling?... 2

FRCK Diskrimineringspolicy

Mångfaldsenkät 2014 för Gruppstyrelse XX

Policy för arbetet med jämställdhet och mångfald för anställda vid Högskolan i Borås

LIKA RÄTTIGHETER LIKA MÖJLIGHETER

Diskrimineringsgrunderna Från och med den 1 januari 2017 gäller nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering. De nya reglerna gäller för

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Diskriminering - riktlinje

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

LIKA RÄTTIGHETER LIKA MÖJLIGHETER

Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Diskussionsunderlag till APT

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Riktlinje för hantering av kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier inom Mullsjö kommun

Likabehandlingspolicy Tillämpning Arbetet

Riktlinje kränkande särbehandling, Götene kommun

Rutin. Rutin för kränkande särbehandling, trakasserier och diskriminering. Vad säger lagen? HaV:s ståndpunkt

Handelsakademins och NBI:s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön

Sexuella trakasserier

Kränkning eller trakasserier AFS eller dl VILKET ANSVAR HAR LU:S CHEFER OCH MEDARBETARE?

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf Kf 22 1

STOCKHOLM STADS RUTINER FÖR ATT MOTVERKA KRÄNKANDE BEHANDLING INKLUDERANDE TRAKASSERIER I OLIKA FORMER

Kränkningar, diskriminering och repressalier

Rutiner och åtgärder vid diskriminering, trakasserier och repressalier för medarbetare

Stadsledningskontoret

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Vetlanda Lärcentrum.

Malmö Operas etikpolicy beskriver vårt förhållningssätt, hur vi uppför oss gentemot varandra, publiken och omvärlden. Den är avsedd att ge vägledning

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling

Handlingsplan sexuella trakasserier och kränkande särbehandling

Sahlgrenska Universitets sjukhuset policyoch handlingsplan mot sexuella trakasserier

LIKABEHANDLINGSPLAN SUNDSTAGYMNASIET LÄSÅRET 2017/2018 KARLSTADS KOMMUN

Uppdaterad Riktlinjer mot trakasserier och kränkande särbehandling

Likabehandlingsplan 2018 Störningsjouren i Göteborg AB. ur verksamhetsperspektivet. Del av Framtidenkoncernen

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling

Handlingsplan mot kränkande särbehandling

Policy samt handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling

Handlingsplan mot kränkande särbehandling, diskriminering och sexuella trakasserier

Handlingsplan mot trakasserier och kränkande särbehandling i Vindelns kommun

Likabehandlingsarbete

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

Riktlinjer Diskriminering

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2017/2018

Kränkande särbehandling och trakasserier

Policy Kränkande särbehandling och. diskriminering

Diskriminerings- och likabehandlingsplan

Bilaga till policy Kränkande särbehandling

Diskrimineringspolicy för Lysekils kommun

0/ #*/&.$&/#$.0/ 1 % %28 5 /! 9 /!! 9 % ! 72:

Rutiner för kränkande särbehandling och trakasserier

Rutin avseende kränkande särbehandling i arbetslivet

POLICY OCH HANDLINGSPLAN MOT TRAKASSERIER. HSB Skåne

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Handlingsplan mot trakasserier. Beslutad av kommunstyrelsen 5 mars 2018, 54. Dnr KS

POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR ATT FÖREBYGGA, UPPTÄCKA OCH ÅTGÄRDA KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

HR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen.

9: Revidering av riktlinje mot trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling Delges:

kränkande särbehandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenhet Läsåret

Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Örnsköldsviks Gymnasium

Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan

Riktlinjer och ärendehantering vid misstanke om kränkande särbehandling vid Röda Korsets Högskola. Fastställd av HR-chef

S:ta Birgittas folkhögskolas likabehandlingsplan

Transkript:

Riktlinjer mot diskriminering, kränkande särbehandling, trakasserier och repressalier Dokumentets namn Riktlinjer mot diskriminering Diarienr Dokumenttyp Riktlinje KS 2018/631 Fastställd av HR chef Datum och paragraf KS 181212 KS 254 Dokumentansvarig/processägare Klf, HR avd Giltighetstid Reviderat datum (beslut) Övrig info Riktlinje mot diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier

Inledning riktlinjer Härjedalens kommun tar avstånd från alla former av kränkande särbehandling. Vi vill skapa en god arbetsmiljö för samtliga medarbetare, helt fri från alla former av diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier. Alla ska känna sig välkomna på lika villkor oavsett kön, etnicitet, ålder, religion, sexuell tillhörighet eller någon annan form av åsikt, tillhörighet eller läggning. Härjedalens kommun har som arbetsgivare ansvaret för arbetsmiljön och att den upprätthålls på det sätt som arbetsmiljölagen kräver, exempelvis genom att chefer och arbetsledare har rätt kunskaper för att kunna ta sitt ansvar och jobbar förebyggande mot kränkande särbehandling. Mål Härjedalen kommuns mål är att våra arbetsplatser är helt fria från diskriminering, kränkande särbehandling, trakasserier eller repressalier Syfte Syftet med riktlinjerna är att: Skapa ett arbetsklimat som formas av respekt för varandras olikheter. Förebygga diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier. Tydliggöra ansvarsfördelningen och rutiner för hanterandet av diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier. Förebyggande arbete på arbetsplatsen Det är både viktigt och ett lagkrav att arbetsgivaren bedriver ett förebyggande arbete för att minska risken för diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling. Ingen individ ska behöva bli utsatt för detta. Olösta och långvariga problem riskerar dessutom påverka stresstoleransen i gruppen på ett negativt sätt, och det kan även orsaka syndabockstänkande att gruppen försöker hitta någon att lägga skulden på. Ett målinriktat förebyggande arbete bidrar till en god arbetsmiljö, vilket i sin tur leder till en hälsofrämjande arbetsplats med ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Härjedalens kommun arbetar därför systematiskt med det förbyggande arbetsmiljö- och likabehandlingsarbetet. ------------- Riktlinjer --------------- Ansvar Alla medarbetare har en skyldighet att värna om den gemensamma arbetsmiljön. Men det är arbetsgivaren som har det formella ansvaret att förebygga diskriminering, kränkande särbehandling, trakasserier eller sexuella trakasserier oavsett om det förekommer på arbetsplatsen eller inte. Utifrån de gemensamma riktlinjerna, ska alla förvaltningar: Skapa rutiner för att på ett tidigt stadium fånga upp signaler om diskriminering, kränkande särbehandling, trakasserier och åtgärda förhållanden som kan ge upphov till någon form av diskriminering, kränkande särbehandling eller trakasserier. Göra riktlinjerna och handlingsplanen kända för samtliga medarbetare, exempelvis vid arbetsplatsträff. Sida 2 av 7

Resurser Att vända sig till för stöd: Närmaste chef. Chefens chef. Skyddsombud och fackliga företrädare har kompetens att agera vid anmälan om diskriminering, kränkande särbehandling eller trakasserier. HR chefen. HR avdelningen. Företagshälsovården - kan endast chefen vända sig till. Arbetsgivarens utredningsskyldighet Arbetsgivaren är skyldig att utreda all form av diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier. Förebygga Arbetsgivare är skyldiga att planera och organisera arbetet så att diskriminering, kränkningar och trakasserier förebyggs så långt det är möjligt, samt ha rutiner för att fånga upp tidiga signaler på problem i arbetet. Utreda Om en medarbetare anser sig kränkt eller trakasserad på jobbet är arbetsgivaren skyldig att utreda detta. Utredningsskyldigheten inträder i och med att arbetsgivaren på något vis får kännedom om eventuell diskriminering, kränkningar eller trakasserier. Detta gäller även om informationen inte kommit till chefens kännedom från den utsatta medarbetaren i fråga. Åtgärda Om arbetsgivarens utredning visar att diskriminering, kränkning eller trakasserier förekommer ska berättigade åtgärder vidtas för att förhindra att detta fortsätter Följa upp Genomförda åtgärder ska alltid följas upp för att säkerställa att de gett avsedd effekt. Utredningsskyldigheten gäller också i förhållande till den som fullgör praktik eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft. Definitioner Nedan redovisas definitioner av de centrala begreppen i riktlinjerna. Konflikter Diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier ska inte förväxlas med tillfälliga konflikter, meningsmotsättningar och problem i samarbetsrelationer som är vanligt förekommande på de flesta arbetsplatser. Kränkande särbehandling Vad vi i vanligt tal brukar kalla för bland annat psykiskt våld, vuxenmobbning, social utstötning, trakasserier, sexuella trakasserier mellan anställda benämns sammanfattningsvis här som kränkande särbehandling. Att hantera dessa problem i arbetslivet är både svårt och känsligt och kan leda till allvarliga och ohälsosamma effekter hos enskilda arbetstagare såväl som hos hela arbetsgrupper om det hanteras oförsiktigt. Sida 3 av 7

Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap (AFS 1993:17). Kränkande särbehandling kan vara att: Förtala en medarbetare eller dennes familj. Medvetet undanhålla information eller lämna felaktig sådan. Medvetet sabotera eller försvåra arbetet för någon. Uppenbart förolämpande utfrysning, åsidosättande behandling, negligeringar av arbetstagaren. Förfölja någon i olika form, hota, skapa rädsla, förnedra. Medvetet förolämpa någon, överkritisera eller ha ett medvetet negativt bemötande eller förhållningssätt. Kontrollera medarbetaren utan dennes vetskap och med skadande syfte. Det är alltid den individuella upplevelsen av beteendet som avgör om det är en kränkande handling eller inte. Mobbning Mobbning är en form av kränkande särbehandling. Den som blir mobbad utsätts för grov respektlöshet och påfrestning, får försämrad självkänsla, upplever otrygghet, fysisk och psykisk ohälsa och kan påbörja en desperat kamp för upprättelse Diskriminering Med diskriminering menas att en eller flera individer särbehandlas utifrån någon av nedan skrivna punkter. Diskriminering kan endast utföras av en person i maktställning i förhållande till personen som blir diskriminerad, exempelvis chef diskriminerar sin medarbetare eller lärare sin elev. Diskriminering är ett brott mot arbetsmiljölagen och principen om likabehandling som innebär att ingen skall diskrimineras utifrån: De sju diskrimineringsgrunderna som definieras på följande sätt: kön: att någon är kvinna eller man; omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet (t ex transsexuella) könsidentitet eller könsuttryck: en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön (t ex transvestiter eller personer som definierar sig som ett annat kön än kvinna eller man) etnisk tillhörighet: en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande religion eller annan trosuppfattning: religiösa övertygelser eller övertygelser som har grunder som är jämförbara med religion, exempelvis judendom, islam, kristendom, buddism och ateism. Notera att etiska, filosofiska eller politiska åsikter skyddas inte av lagen. funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en Sida 4 av 7

sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå (t ex syneller hörselskador, autism, allergier, epilepsi, förlamning eller MS) sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning ålder: uppnådd levnadslängd. Förbudet för arbetsgivare att diskriminera medarbetare inkluderar även praktikanter och inhyrd eller inlånad arbetskraft. Diskriminering förutsätter alltid en aktiv eller passiv handling mot en enskild person. Det krävs däremot inte att arbetsgivaren har haft någon avsikt att diskriminera eller har varit medveten om att han/hon diskriminerar. Diskrimineringslagen innefattar även förbud mot repressalier till exempel på grund av att en medarbetare har anmält eller påtalat ett missförhållande. Trakasserier Begreppet trakasserier används i diskrimineringslagen för ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Skillnaden mellan trakasserier enligt diskrimineringsgrunden och trakasserier/kränkande särbehandling är att det vid diskriminering alltid utförs av en person som står i maktställning gentemot personen hon/han trakasserar, som beskrivits ovan. En enskild handling kan klassas som trakasserier. Exempel på trakasserier är: Nedlåtande och förlöjligande kommentarer som till exempel syftar till personens kön, ursprung, sexuella läggning eller funktionshinder Förolämpande generaliseringar som har samband med ålder. Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier i arbetslivet innebär ovälkommet sexuellt uppträdande i ord eller i handling, som leder till att någon känner sig förnedrad, stressad eller illa till mods. Detta berör såväl i en arbetssituation som i samband med ansökan om arbete. Exempel på sexuella trakasserier/ovälkommet sexuellt uppträdande är: Sexuella anspelningar, blickar, gester, tilltalsord Ovälkomna förslag eller krav på sexuella tjänster. Tafsande eller annan ovälkommen beröring av sexuellt slag. Ovälkomna sexuella kommentarer om utseende, klädsel, privatliv. Runda ord, pornografiska bilder. Nedsättande skämt om det kön du tillhör. Porrsurfning på arbetet. Sida 5 av 7

Det är alltid den individuella upplevelsen av ord eller handling som avgör om det är en ovälkommen och oönskad handling eller inte. Repressalier En arbetsgivare får inte utsätta arbetssökande, arbetstagare, praktikanter eller inhyrd personal för negativa följder eller konsekvenser, så kallade repressalier, på grund av att denna anmält eller påtalat att arbetsgivaren inte uppfyllt sin skyldighet gentemot diskrimineringslagen medverkar eller medverkat i en utredning utifrån diskrimineringslagen, avvisat eller fogat sig i arbetsgivarens trakasserier eller sexuella trakasserier. Lagregler Följande lagar reglerar frågor kring diskriminering, kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och andra trakasserier: EG-rätt (EU:s likabehandlingsdirektiv) Diskrimineringslagen Arbetsmiljölagen (3kap 2 ) och föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS 1993:17) Brottsbalken (ofredande, våldtäkt, sexuellt tvång, sexuellt utnyttjande och sexuellt ofredande, kap 4 och 6) Lagen om anställningsskydd Lagen om offentlig anställning Följande lagar och föreskrifter reglerar arbetsgivarens ansvar för att motverka diskriminering, kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och andra trakasserier. Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen (2008:567) har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. I diskrimineringslagen regleras att arbetsgivaren har skyldighet att utreda och vidta åtgärder för att förhindra trakasserier. Detta gäller om arbetsgivaren får kännedom om att en arbetstagare, praktikant eller någon som är inhyrd/inlånad anser sig i ha blivit utsatt för trakasserier av någon som utfört arbete eller fullgör praktik hos arbetsgivaren. En arbetsgivare får inte utsätta en arbetstagare (arbetssökande, praktikant, inhyrd/inlånad arbetskraft) för repressalier på grund av att arbetstagaren anmält, medverkat i utredning eller påtalat att arbetsgivaren handlat i strid med Diskrimineringslagen eller avvisat trakasserier. Arbetsmiljölagen Denna lag omfattar de grundläggande kraven i arbetsmiljöarbetet medan Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS) mer i detalj anger krav och skyldigheter i fråga om arbetsmiljön. AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete Enligt föreskriften ansvarar arbetsgivaren för att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete som omfattar alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden på arbetsplatsen. Sida 6 av 7

AFS 1993:17 Kränkande särbehandling i arbetslivet Enligt föreskriften avses med kränkande särbehandling återkommande klandervärda eller negativa präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Tillfälliga meningsmotsättningar, konflikter och problem i samarbetsrelationer bör i allmänhet ses som normala företeelser under förutsättning att de ömsesidiga förhållningssätten och handlingarna inte syftar till att skada eller medvetet kränka någon annan person. Lagen om anställningsskydd Den som utsätter andra för diskriminering, kränkande särbehandling eller sexuella trakasserier riskerar att arbetsgivaren vidtar arbetsrättsliga åtgärder såsom uppsägning av personliga skäl eller avsked. Sida 7 av 7