Lunds universitet informerar om bakgrundsmätningar av strålningsnivån kring ESS

Relevanta dokument
Kompletterande promemoria avseende förslagen om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten

Befolkningstäthet runt ESS

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Radioaktivitet i dricksvatten

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm

Radioaktiva ämnen i dricksvatten

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Ansökan om tillstånd för forskningsanläggingen European Spallation Source ESS inom fastigheten Östra Odarslöv 13:5, Lunds kommun, Skåne län

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

i Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling.

Resursbanken CS Tillgång och användning av Strålsäkerhetsmyndighetens öppna miljödata

Föreskrifter om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kort introduktion för ansvariga

6 Säker strålmiljö. Delmål Låga utsläpp av radioaktiva ämnen

Kol-14 - ett strålande spårämne! Några tillämpningar i medicin och klimatforskning.

OXIE INARBETNINGSYTOR

Tjernobylolyckan läget efter 25 år

RadonDagen Gävle

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Kärnenergi. Kärnkraft

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm

Strålsäkerhetsmyndighetens utbildningsoch övningsplan plan för den nationella strålskyddsberedskapen 2010

1 Problemet och vad SSM vill uppnå

Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016

Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter

SYRENEN 1, NYBRO Översiktlig miljöteknisk markundersökning. Rapport Upprättad av: Nathalie Enström Granskad av: Hanna Hällstrand

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

SSM:s krav på ett renrum

Huvudresultat från kommissionens kontroll i Sverige enligt artikel 35

VA SYD Årsrapport Oxie inarbetningsytor 2

Kärnenergi. Kärnkraft

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

PM Miljöteknisk markundersökning. Labela Förvaltnings AB. Phylatterion 31. Malmö

CESIUMPLAN för Gävle kommun

Bilaga 3- Artificiella radionuklider i dricksvatten

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om utförsel av gods och olja från zonindelat område

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

Lunds stadsbyggnadskontor Bilaga till detaljplanen för Östra Torn 27:13 m.fl. i Lund PM Risk ( ) Yttrande gällande praxis avseende riskbedömn

Exempel på scenario med momenten: Radioaktivt nedfall och livsmedelsförsörjning

Indikering och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Länsstyrelsens skyldigheter och rättigheter

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter

MIKROSKRÄP I URBAN MILJÖ RESULTAT FRÅN MÄTNINGAR I SNÖ. Lovisa Renberg, ÅF Heléne Österlund, LTU

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Miljönämnden Kallelse och föredragningslista 1 (16)

1 Uppdrag Syfte och begränsningar 2. 2 Underlag för undersökningen 2. 3 Befintliga förhållanden 2. 4 Utförda undersökningar 2

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler

CHECKLISTA Projekt Sågverk och Hyvlerier 2015 Version

Ny författning om strålskydd och nya föreskrifter från SSM Enkätredovisning

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Dispens med anledning av nya och ändrade föreskrifter

Resultat av indikerande radonmätning för Solskenet 2, Lund

Introduktion till nya regelverket. Anders Frank

Information. från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna

Antal sidor: 5 Helsingborg

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Beslut om tillståndsvillkor för avveckling av Oskarshamn 2

Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik

Mätningar efter ett radioaktivt nedfall NKS-B FOOD Workshop Losby 14-15/4 2010

Summering av beräknade utsläpp från ESS under normal drift

Svensk författningssamling

Konsekvensutredning föreskrifter om naturligt förekommande radioaktivt material, NORM

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR DAGGKÅPAN 2 M.FL. YSTAD KOMMUN. PM GEOTEKNIK

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

Statusbedömning av stål- och betongkonstruktioner i marin miljö

Sammanfattande rapport avseende kompletteringar i ESS Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

EV logga från kund RAPPORT. Försvarsanläggning (namn och ort) 1 (7) ra04s

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om nukleärmedicin; 1

Beslut om tillståndsvillkor för avveckling av Ågesta

Beräkningsregler för analys av stråldoser vid utsläpp av radioaktiva ämnen från svenska anläggningar i samband med oplanerade händelser

Bilaga K:1 Förslag till villkor

Strålning. VUC s informationsdag 14 maj Magnus Döse/RISE BUILT ENVIRONMENT CBI SWEDISH CEMENT AND CONCRETE RESEARCH INSTITUTE

1. Livsmedelsverkets förslag i sammanfattning

Prefekten informerar

En sammanfattning av resultaten av Golder Associates AB:s markstudie av Eslövs fd gasverk

Dispens med villkor för nedmontering och rivning av sovringsverket i Ranstad

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri

Plan- och miljönämnden Miljö- och hälsoskyddsenheten. Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt 1 kap Miljöprövningsförordning (2013:251)

REGIONSEMIFINAL 2016 LAGEN

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav

Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF

SSI Rapport. Innehåller endast sammanfattningen 2007:02. Strålmiljön i Sverige. Pål Andersson et.al.

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Riktlinjer från Region Skånes Centrala strålskyddsråd angående kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av

Information om strålkällor

Försvarsdepartementet

Medlem i Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen

Konsekvensutredning: Förslag till ändring av Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:23) om skydd av människors hälsa och miljön

PM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord

Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan

Strålsäkerhetsmyndigheten

FÄRGAREN 3, F d kemtvätt på Bomgatan Studiebesök

Strålskyddsreglering

Transkript:

Lunds universitet informerar om bakgrundsmätningar av strålningsnivån kring ESS LUNDS UNIVERSITET Medicinsk Strålningsfysik, Malmö Kärnfysik, Lund Under år 2017 och 2018 utförde Lunds universitet omfattande mätningar av strålningsmiljön kring forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS) i Lund. Här svarar vi kortfattat på några frågor om mätningarna.

Varför mättes strålningsnivån kring ESS innan anläggningen är i drift? Syftet med mätningarna runt ESS var att bestämma dagens strålningsnivåer i miljön för att i framtiden kunna säkerställa att ESS följer de höga krav som ställs av tillsynsmyndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Naturligt radioaktiva ämnen finns i vår omgivning, såväl i marken som i atmosfären. Dessutom bildas radioaktiva ämnen som ett resultat av mänskliga aktiviteter (kärnvapentest, kärnkraft, sjukvård, industri och forskning). Eftersom mängden radioaktiva ämnen kan variera mellan olika platser är det viktigt att göra lokala mätningar. Liknande mätningar görs även vid kärntekniska anläggningar, såväl före start av anläggningen, under drift, som efter anläggningen tagits ur bruk. ESS är inte en kärnteknisk anläggning, men hanteras i tillståndsprocessen till stor del som en sådan. Var gjordes mätningarna? Vi har valt ut mät- och insamlingsplatserna runt ESS baserat på geografisk spridning, tillgänglighet, framtida beständighet och befolkningstäthet. Mätplatserna representerar alla väderstreck inom ett avstånd på cirka 1,5 km från ESS. Några insamlingsplatser har valts på längre avstånd för att få bakgrundsdata.

Vad mättes? Vi har gjort mätningar av strålningen från olika radioaktiva ämnen i jord, växter, vatten, mjölk och luft. Vi har dessutom gjort mätningar på rötslam från Källby avloppsreningsverk (VA Syd). Eftersom det finns en del dagvatten i avloppssystemet blir rötslammet en känslig indikator på vad som tillförs uppsamlingsområdet för reningsverket. En del radioaktiva ämnen är naturligt förekommande. Andra är främst radioaktiva rester från stormakternas atmosfäriska tester av kärnvapen under mitten av 1900-talet. Det finns också radioaktiva spår av t ex Tjernobylolyckan och sjukvårdens, forskningens och industrins produktion och användning av radioaktiva ämnen. Hur gick mätningarna till? Eftersom strålningsnivåerna är så låga har vi behövt använda flera olika mätmetoder. Den strålning som når människan från marken och rymden har vi kartlagt till fots med hjälp av en detektor i en ryggsäck och med mätningar från bil. För att få en mer noggrann mätning av stråldosen från marken har vi på ett 40-tal platser gjort mätningar under längre tid, upp till 2 timmar, med en detektor som monterats på ett stativ 1 meter över marken. Vi har också bestämt förekomsten av radioaktiva ämnen på olika djup i marken, genom att analysera över 800 jordprover med mycket känsliga detektorer i vårt laboratorium.

Vilka resultat gav studien? Kartläggningen visade att strålningsnivåerna runt ESS var som kan förväntas i sydvästra Skåne. Utomhus uppmättes stråldosen från rymden och marken till 70-100 nanosievert (nsv) i timmen, vilket är ett lågt värde jämfört med de flesta andra delar av landet. Bilden nedan visar denna så kallade externdos, uppmätt med bil på vägarna kring ESS. I jordprover observerades förutom de naturliga gammastrålande radionukliderna också låga nivåer av t ex cesium-137 från Tjernobylhaveriet. Inga oväntade gammastrålande radionuklider hittades i jordproverna, och inte heller i livsmedel som odlats i ESS närhet.

För tritium (radioaktivt väte som förväntas genereras i ESS) var nivåerna i vatten lägre än vad vi kunde mäta. Därmed kan vi säga att alla analyserade prover visade nivåer som är lägre än Livsmedelsverkets rekommendationer för tritium i dricksvatten. När det gäller kol-14, som också kan släppas ut från närbelägna laboratorier, var nivåerna i växtlighet och luft som förväntat. Vi kunde mäta naturligt kol-14 samt små rester från de atmosfäriska kärnvapentesten på 1950- och 1960-talen. Vi kunde inte observera något kol- 14 från lokala källor. I rötslammet från Källby avloppsreningsverk kunde vi observera naturligt förekommande radioaktiva ämnen, och tidvis också låga förväntade halter av radioaktiva ämnen som används vid medicinska undersökningar och behandlingar. Kommer fler mätningar att göras? Under kommande år kommer vi att göra uppföljande mätningar, för att kunna följa variationer från år till år och också mellan årstider.

Vill Du veta mer? Resultaten presenteras i en rapport - Assessment of Zero Point radiation around the ESS facility - som finns att läsa på Lunds universitets forskningsportal (http://portal. research.lu.se/portal/sv/ ). Mer information om den allmänna strålningsmiljön i Sverige finns i SSM-rapporten Strålmiljön i Sverige, 2007:02 (https:// www.stralsakerhetsmyndigheten. se/publikationer/rapporter/stralskydd/2007/200702/). Lunds Universitet Medicinsk Strålningfysik, Malmö, och Kärnfysik, Lund Tack! Vi tackar boende, markägare och företag för ert vänliga bemötande och all hjälp vid mätingarna och provtagningarna! Kontaktinformation Om Du har några frågor eller vill veta mer om mätningarna är Du välkommen att kontakta oss! Kontaktperson: Christian Bernhardsson E-post: christian.bernhardsson@med.lu.se LUNDS UNIVERSITET Box 117 221 00 Lund Tel 046-222 00 00 www.lu.se