Stockholms universitet Psykologiska institutionen Psykologi II Rättspsykologi, 7,5 hp VT 2019 Rättspsykologi Anvisningar 6/5 5/6, 2019 1
Rättspsykologi, 7.5 hp Mål och innehåll Allmänt Utbildningens mål är, i enlighet med kursplanen, att förmedla grundläggande teoretiska, empiriska och metodologiska kunskaper i rättspsykologi, dvs. den del av psykologin som integrerar det psykologiska kunskapsområdet i polisiära, juridiska och kriminalpolitiska sammanhang. Lärandemål Efter att ha genomgått rättspsykologikursen förväntas deltagarna kunna: 1. förstå, bemöta och utvärdera vittnens, offers och gärningsmäns beteende i rättsliga sammanhang. Specifikt förväntas kursdeltagarna kunna: 1. relatera basala kunskaper inom kognitions-, utvecklings-, social- och personlighetspsykologi till den rättsliga kontexten. 2. analysera och förklara hur barn, vuxna, vittnen, offer och gärningspersoner upplever, minns och berättar om brott samt konsekvenser av brott ur ett brottsofferperspektiv. 3. vara orienterad i psykopatologi hos gärningspersoner till grova brott. 4. vara orienterad i utredningsmetodik i rättsliga sammanhang, bland annat hur intervjuer/förhör, rekonstruktioner, gärningsmannaprofiler kan genomföras samt förstå förutsättningar för falska minnen och falska erkännanden. Upplägg Kursen syftar till att förmedla grundläggande psykologiska kunskaper med relevans för rättsliga frågor. Utredningspsykologisk metodik samt vittnespsykologiska frågeställningar behandlas utifrån teori och empiri främst inom perceptions- och minnespsykologin. En särskild fördjupning ges beträffande sambandet mellan brott, trauma och minne och mer specifikt hur barn minns och berättar om våld och övergrepp samt intervjumetodologiska aspekter kring detta. Vidare ger kursen en orientering i psykiska störningar/personlighetsstörningar hos gärningspersoner till grova brott. Momentet förmedlar därutöver kunskaper inom specifika områden såsom lögnens psykologi, grooming, gärningsmannaprofiler, falska minnen och erkännanden samt reaktioner hos och bemötande av personer som drabbats av brott. Färdighetsträning ges i kognitiv intervjumetodik. Under kursens fördjupningsmoment (litteratur- och rättsfallsseminarier) diskuterar kursdeltagarna litteratur och fallbeskrivningar samt genomför övningar med anknytning till de ämnesområden som kursen omfattar. 2
Undervisning och närvarokrav Undervisningen består av föreläsningar (F) omfattande tre 45-minuterspass samt litteratur- och rättsfallsseminarier (S). En kombination av föreläsningar och seminarier syftar till att ge goda möjligheter till diskussioner med anknytning till de studerandes egna erfarenheter och kunskaper inom området. För bästa utbyte av kursen krävs att deltagarna inför varje sammankomst förbereder och läser in de delar av litteraturen som angivits i schemat. För rättsfallsseminarierna krävs inga specifika förberedelser utöver att ha läst kurslitteraturen samt eventuellt anvisad artikel. På dessa seminarier diskuteras en del fallexempel och det blir tillfälle att närmare reda ut frågor som litteraturläsningen ger upphov till. Litteraturseminariet behandlar valfri litteratur (vetenskaplig artikel/artiklar eller faktabok). Syftet med seminariet är att vi elaborerar och diskuterar kursinnehållet utifrån valfri vetenskaplig litteratur som anknyter till det innehåll som tagits upp tidigare på kursen eller på annat sätt berör det rättspsykologiska ämnesområdet. Var och en av kursdeltagarna formulerar en fråga med rättspsykologisk relevans som sedan besvaras utifrån valfri vetenskaplig litteratur. Den litteratur som väljs behöver ej vara förankrad i rättspsykologin, däremot ska frågeställningen och analysen vara det. Ni som ställer frågorna ska också förbereda och skriva ner ett svar/redogörelse på/för den fråga ni ställt (2-3 sidor). Seminariet går till på följande sätt: Någon ur seminariegruppen sammanfattar kort den litteratur man valt samt presenterar sin frågeställning. Ibland kan det också vara bra att presentera en snabb bakgrund till frågan. Frågeställaren leder diskussionen och övriga deltagare har rätt att problematisera och göra inlägg efter eget behov. Slutligen avslutar den som ställt frågan med att komplettera diskussionen (om hen finner den otillfredsställande) eller med att göra utvecklingar, detaljerade tillägg, kommentarer osv. Den skriftliga dokumentationen (fråga och svar) lämnas till kursansvarig i ett exemplar vid seminariet. Närvaro Närvaro vid föreläsningarna är formellt inte obligatorisk, men är centralt för att kursen ska ge det utbyte det är meningen att den ska ge. Närvaro på föreläsningarna rekommenderas även eftersom information från både kurslitteratur och föreläsningar (även seminarier) ligger till grund för den skriftliga examinationen. Deltagande vid seminarierna är obligatoriskt och kursen kan således inte läsas på distans. Det är omöjligt att tillgodogöra sig kursinnehållet utan fysisk närvaro då seminarierna bygger på övningar, diskussioner och erfarenhetsutbyten kring olika utredningsmetoder. Alla kan bli sjuka eller påverkas av oförutsedda händelser, men närvaro vid tre av de fyra seminarierna är dock ett minimum. Vid utebliven närvaro vid ett av seminarierna krävs komplettering i form av en skriftlig uppgift. Ta kontakt med ansvarig lärare för vidare information. Utebliven närvaro vid fler än ett seminarium kan endast kompletteras genom närvaro vid nästkommande kurstillfälle. Kursen betraktas som godkänd först efter komplettering. 3
Examination Kursinnehållet (litteratur, föreläsningar och seminarier) examineras genom en individuell skrivning (se tid och plats i Athena!). Skrivningsfrågorna baseras både på kurslitteraturen och på information som behandlats på föreläsningarna och seminarierna. Skrivningssvaren bedöms på en 7-gradig betygsskala, A till F (se nedan). Godkänd tentamen motsvarar 5 högskolepoäng. Resultat på tentamen anslås ca 14 dagar efter tentamensdagen. Anmälan till salstentamen skall ske i Fastreg senast en vecka innan tentamensdagen. Fördjupningsarbetet (rättsfallsseminarierna och litteraturseminariet) motsvarar 2,5 högskolepoäng och ska konkretisera och exemplifiera en del av det teoretiska och metodologiska innehållet på kursen bl.a. genom träning, fallanalyser och diskussionsfrågor. Övningsuppgifterna vid rättsfallsseminarierna redovisas muntligt. Litteraturseminariet examineras dels i form av en skriftlig rapport (2-3 sidor individuellt), dels i form av en muntlig presentation och diskussion. Kopiera två exemplar till seminarieledarna samt ytterligare några exemplar till andra intresserade. Rapporten (i två ex.) lämnas gärna före, men senast direkt vid seminariet. Närvaro är obligatoriskt (se ovan). Vid betygssättning av fördjupningen används endast betygen Godkänd/Underkänd då detta inslag betraktas som kurskrav. Betygssättning För godkänt på kursen krävs godkänd rapportering av valfri litteratur, närvaro på tre av fyra seminarier samt godkänd (minst E) på den skriftliga tentamen (se nedan för betygskriterier). 4
Betygskriterier Aktuella lärandemål för den skriftliga tentamen är: (1) redogöra för grundläggande begrepp och teorier inom kognitions-, utvecklings-, social- och personlighetspsykologi till den rättsliga kontexten (2) vara orienterad i olika utredningsmetoder för analys av fallexempel (3) diskutera, jämföra och utvärdera olika metoder och teorier för att förstå, bemöta och utvärdera vittnens, offers och gärningsmäns beteende i brottssammanhang A B C D E Fx F Utmärkt. Svaren visar att studenten utförligt kan kombinera begrepp, teorier och metoder för att förklara verkliga exempel, men också på ett korrekt sätt peka ut begränsningar i begreppens/teoriernas/metodernas förklaringsvärde antingen utifrån det verkliga exemplets art eller alternativt synsätt. Mycket bra. Svaren visar att studenten utförligt kan kombinera begrepp, teorier och metoder för att förklara verkliga exempel. Bra. Svaren visar att studenten kan applicera begrepp, teorier och metoder för att förklara verkliga exempel. Tillfredsställande. Svaren visar att studenten kan redogöra för begrepp, teorier och metoder med egna ord. Tillräckligt. Svaren visar att studenten kan definiera begrepp och redogöra för vad teorier avser att förklara. Otillräckligt. Studenten kan redogöra för en del begrepp, teorier och metoder inom det beskrivna området men visar inte tillräcklig förståelse för resonemang, teorier och tillämpning inom det beskrivna området. Helt otillräckligt. Hälften eller fler tentamensfrågor har inte besvarats på E-nivå. Lärandemålen har uppfyllts i exceptionellt hög utsträckning och resultatet summeras till 90 % av max.poängen. Utmärkt Lärandemålen har uppfyllts i mycket hög utsträckning och resultatet summeras till 80-89 % av max.poängen. Mycket Bra Lärandemålen har uppfyllts i hög utsträckning och resultatet summeras till 70-79 % av max.poängen. Bra Lärandemålen har uppfyllts helt godtagbart och resultatet summeras till 60-69 % av max.poängen. Tillfredsställande Lärandemålen har uppfyllts trots vissa brister och resultatet summeras till 50-59 % av max.poängen. Tillräckligt Lärandemålen har inte uppfyllts. Resultatet summeras till <50 % av max.poängen. Omtentamen Omtentamen 5
Personal Kursansvarig Sven Å Christianson (SC), professor, fil dr, leg psykolog, Psykologiska inst. Stockholms universitet. SC har sitt tjänsterum på Frescati Hagväg 8, plan 2. Telefon: 16 39 57. Övriga lärare Azade Azad (AA), doktorand, Psykologiska inst., Stockholms universitet. Ramona Hedqvist (RH), fil kand, Psykologiska inst., Stockholms universitet. Maria Lindau (ML), med dr, universitetslektor, Psykologiska inst., Stockholms universitet. Magnus Lindgren (ML) fil dr, fd polis, Stiftelsen Tryggare Sverige. Kurslitteratur Böcker Holliday, R. E., & Marche, T. A. (2012). Child forensic psychology: Victim and eyewitness memory. Palgrave Macmillan. (Valda delar ca 200 s) Granhag, P. A., & Christianson, S. Å. (Red.) (2008). Handbok i rättspsykologi. Stockholm: Liber. (Valda delar ca 300 s) Artiklar Christianson, S.Å., Freij, I., & Von Vogelsang. (2007). Searching for offenders memories of violent crimes. In Christianson, S.Å. (Ed.). Offenders memories of violent crimes. (pp. 3-35). Chichester: John Wiley & Sons, Ltd. Wong, T.M.L., Slotboom, A.-M., & Bijleveld, C.CJ.H. (2010). Risk factors for delinquency in adolescent and young adult females: A European review. European Journal of Criminology, 7, 266-284. Ytterligare artiklar (ca 150 sidor) tillkommer. 6