Rättspsykologi I HT 2016

Transkript

1 Stockholms universitet Psykologiska institutionen Rättspsykologi I 15 högskolepoäng HT 2016 Rättspsykologi I Anvisningar och kurslitteratur 29/8 15/12, 2016

2 Rättspsykologi I, 15 hp Mål och innehåll Allmänt Utbildningens mål är, i enlighet med kursplanen, att förmedla grundläggande teoretiska, empiriska och metodologiska kunskaper i rättspsykologi, dvs. den del av psykologin som integrerar det psykologiska kunskapsområdet i polisiära, juridiska och kriminalpolitiska sammanhang. Lärandemål Efter att ha genomgått rättspsykologikursen förväntas deltagarna kunna: 1. förstå, bemöta och utvärdera vittnens, offers och gärningsmäns beteende i rättsliga sammanhang Specifikt förväntas kursdeltagarna kunna: 1. relatera basala kunskaper inom kognitions-, utvecklings-, social- och personlighetspsykologi till den rättsliga kontexten 2. analysera och förklara hur barn, vuxna, vittnen, offer och gärningsmän upplever, minns och berättar om brott 3. förstå psykopatologi hos gärningsmän till grova brott 4. vara orienterad i hur intervjuer/förhör och rekonstruktioner kan genomföras i rättsliga sammanhang Upplägg Kursen består av två moment. Kursens första moment (Delmoment 1) har en allmän karaktär och syftar till att förmedla grundläggande psykologiska kunskaper med relevans för rättsliga frågor. I momentet behandlas vittnespsykologiska frågeställningar utifrån teori och empiri inom perceptions- och minnespsykologin. En särskild fördjupning ges beträffande sambandet mellan brott, trauma och minne. I momentet behandlas även centrala frågeställningar inom beslutsfattande och social kognition -- hur människan förstår sin sociala värld -- och betydelsen av sociala/kognitiva processer i det rättsliga sammanhanget. Momentet belyser även psykiska störningar/personlighetsstörningar med inriktning mot gärningsmän som begår grova våldsbrott och sexualbrott. En orientering ges angående riskbedömningar (6 högskolepoäng). Kursens andra moment (Delmoment 2) ger en orientering i utvecklingspsykologi och behandlar barns vittnesmål samt intervjumetodologiska aspekter kring detta. Momentet förmedlar även kunskaper inom specifika områden såsom exempelvis lögnens psykologi, viktimologi och vittneskonfrontationer. Färdighetsträning ges i kognitiv intervjumetodik (6 högskolepoäng). Under kursens fördjupningsmoment (litteratur- och rättsfallsseminarier) diskuterar kursdeltagarna litteratur och fallbeskrivningar samt genomför övningar med anknytning till de ämnesområden som kursen omfattar (3 högskolepoäng).

3 Undervisning och närvarokrav Undervisningen består av föreläsningar omfattande två eller tre 45-minuterspass per kväll samt litteratur- och rättsfallsseminarier. En kombination av föreläsningar och seminarier syftar till att ge goda möjligheter till diskussioner med anknytning till de studerandes egna erfarenheter och kunskaper inom området. För bästa utbyte av kursen krävs att deltagarna inför varje sammankomst förbereder och läser in de delar av litteraturen som angivits i schemat. För rättsfallsseminarierna krävs inga specifika förberedelser utöver att ha läst kurslitteraturen. På seminarierna demonstreras och tränas utredningsmetodik. På dessa seminarier diskuteras även en del fallexempel och det blir tillfälle att närmare reda ut frågor som litteraturläsningen ger upphov till. Kursen avslutas med ett litteraturseminarium omkring valfri litteratur. Syftet med seminariet är att vi elaborerar och diskuterar kursinnehållet utifrån litteratur som anknyter till det innehåll som tagits upp tidigare på kursen. Var och en av kursdeltagarna formulerar en övergripande fråga som sedan besvaras utifrån olika perspektiv från litteraturen (obligatorisk och valfri) och föreläsningarna. Undvik frågeställningar som kan besvaras med ett eller några få ord. Ni som ställer frågorna ska också förbereda och skriva ned ett svar på den fråga ställts (2-3 sidor). Seminariet går till på följande sätt: Någon ur seminariegruppen sammanfattar kort den litteratur man valt samt presenterar sin frågeställning. Ibland kan det också vara bra att presentera en snabb bakgrund till frågan. Frågeställaren inleder diskussionen och övriga deltagare har rätt att problematisera och göra inlägg efter eget behov. Slutligen avslutar den som ställt frågan med att komplettera diskussionen (om han eller hon finner den otillfredsställande) eller med att göra utvecklingar, detaljerade tillägg, kommentarer etc. Den skriftliga dokumentationen (fråga och svar) lämnas in i två exemplar, gärna före, men senast direkt vid seminariet. Närvaro Närvaro vid föreläsningarna är formellt inte obligatorisk, men är centralt för att kursen ska ge det utbyte det är meningen att den ska ge. Närvaro på föreläsningarna rekommenderas även eftersom information från både kurslitteratur och föreläsningar (även seminarier) ligger till grund för den skriftliga examinationen. Deltagande vid seminarierna är obligatoriska och kursen kan således inte läsas på distans. Det är omöjligt att tillgodogöra sig kursinnehållet utan fysisk närvaro då seminarierna bygger på egna övningar, diskussioner och erfarenhetsutbyten kring olika utredningsmetoder. Alla kan bli sjuka eller påverkas av oförutsedda händelser, men närvaro vid tre av de fyra seminarierna är dock ett minimum. Vid utebliven närvaro vid ett seminarium krävs komplettering i form av en skriftlig uppgift. Ta kontakt med ansvarig lärare för vidare information. Utebliven närvaro vid fler än ett av seminarierna kan endast kompletteras genom närvaro vid nästkommande kurstillfälle. Kursen betraktas som godkänd först efter komplettering.

4 Examination Kursinnehållet (litteratur, föreläsningar och seminarier) examineras genom individuella skrivningar: Del 1 tisdagen den 11.10, kl 18:00-21:00 i U31; Del 2 tisdagen 13.12, kl 18:00-21:00 i U31. Skrivningarna omfattar vardera fyra till sex essäfrågor (4-poängsfrågor) och baseras både på kurslitteraturen och på information som behandlats på föreläsningarna och seminarierna. Skrivningssvaren bedöms på en 7-gradig betygsskala, A till F (se nedan). Godkänd tentamen ger 6 högskolepoäng per delmoment. Resultat på tentamen anslås ca 14 dagar efter tentamensdagen. Anmälan till alla salstentor skall ske i Fastreg senast en vecka innan tentamensdagen. Omskrivningsdatum: Del 1, tisdagen 8.11, kl 18:00-21:00 i U24; Del 2, tisdagen 10.1, kl 18:00-21:00 i U24. Fördjupningsarbetet (rättsfallsseminarierna och litteraturseminariet) motsvarar 3 högskolepoäng och skall konkretisera och exemplifiera en del av det teoretiska och metodologiska innehållet på kursen bl.a. genom träning, fallanalyser och diskussionsfrågor. Övningsuppgifterna vid rättsfallsseminarierna redovisas muntligt. Litteraturseminariet examineras dels i form av en individuell skriftlig rapport (ca 2-3 sidor), dels i form av en muntlig presentation och diskussion. Kopiera två exemplar till seminarieledarna samt ytterligare några exemplar för ev. specialintresserade. Rapporten (i två ex.) lämnas gärna före - eller senast direkt vid seminariet. Närvaro är obligatorisk (se ovan). Vid betygssättning av fördjupningen används endast betygen Godkänd/Underkänd då detta inslag betraktas som kurskrav. Betygssättning För godkänt på kursen krävs godkänd rapportering av valfri litteratur, närvaro på tre av fyra seminarier samt godkänd (minst E) på den skriftliga tentamen på Delmoment 1 och Delmoment 2, bedömd enligt mall nedan (För utförligare text se Betygskriterier). 10 frågor % av maxp. (40 poäng) A Utmärkt 90% - 36 B Mycket bra 80% C Bra 70% D Tillfredsställande 60% E Tillräckligt 50% Fx Otillräckligt < 50% < 20 p (F Helt otillräckligt) Det slutliga kursbetyget utgör ett sammanvägt betyg (ihopvägning av de två bokstavsbetygen på Delmoment 1 och 2). Omvandlingen sker enligt principen A=5, B=4, C=3, D=2 och E=1. Därefter beräknas ett medelbetyg som sedan återförs till en bokstav enligt samma princip. Vid decimaler används s.k. positiv avrundning, dvs..5 avrundas upp till närmaste heltal (t.ex. medelvärde 3.5 = B).

5 Betygskriterier Aktuella lärandemål för den skriftliga tentamen är: (1) redogöra för grundläggande begrepp och teorier inom kognitions-, utvecklings-, social- och personlighetspsykologi till den rättsliga kontexten (2) vara orienterad i olika utredningsmetoder för analys av fallexempel (3) diskutera, jämföra och utvärdera olika metoder och teorier för att förstå, bemöta och utvärdera vittnens, offers och gärningsmäns beteende i brottssammanhang A B C D E Fx F Utmärkt. Svaren visar att studenten kan utförligt kan kombinera begrepp, teorier och metoder för att förklara verkliga exempel, men också på ett korrekt sätt peka ut begränsningar i begreppens/teoriernas/metodernas förklaringsvärde antingen utifrån det verkliga exemplets art eller alternativt synsätt. Mycket bra. Svaren visar att studenten utförligt kan kombinera begrepp, teorier och metoder för att förklara verkliga exempel. Bra. Svaren visar att studenten kan applicera begrepp, teorier och metoder för att förklara verkliga exempel. Tillfredställande. Svaren visar att studenten kan redogöra för begrepp, teorier och metoder med egna ord. Tillräckligt. Svaren visar att studenten kan definiera begrepp och redogöra för vad teorier avser att förklara. Otillräckligt. Studenten kan redogöra för en del begrepp, teorier och metoder inom det beskrivna området men visar inte tillräcklig förståelse för resonemang, teorier och tillämpning inom det beskrivna området. Helt otillräckligt. Hälften eller fler tentamensfrågor har inte besvarats på E-nivå Lärandemålen har uppfyllts i exceptionellt hög utsträckning och resultatet summeras till 90% av maxpoängen. Utmärkt Lärandemålen har uppfyllts i mycket hög utsträckning och resultatet summeras till 80-89% av maxpoängen. Mycket Bra Lärandemålen har uppfyllts i hög utsträckning och resultatet summeras till 70-79% av maxpoängen. Bra Lärandemålen har uppfyllts helt godtagbart och resultatet summeras till 60-69% av maxpoängen. Tillfredsställande Lärandemålen har uppfyllts trots vissa brister och resultatet summeras till 50-59% av maxpoängen. Tillräckligt Lärandemålen har inte uppfyllts. Resultatet summeras till <50% av maxpoängen. Omtentamen Omtentamen

6 Personal Kursansvarig Sven Å Christianson (SC), professor, fil dr, leg psykolog, Psykologiska inst., Stockholms universitet. SC har sitt tjänsterum på Frescati Hagväg 8, plan 2. Telefon: Övriga lärare Stephan Baraldi (SB), docent, fil dr, Psykologiska inst., Stockholms univ. Elisabet Borg (EB), universitetslektor, docent, fil dr, Psykologiska inst., Stockholms univ. Lilianne Eninger (LE), universitetslektor, fil dr, Psykologiska inst., Stockholms univ. Lennart Högman (LH), universitetslektor, fil dr, Psykologiska inst., Stockholms univ. Maria Lindau (ML), universitetslektor, med dr, Psykologiska inst., Stockholms univ. Mina Sedem (MS), universitetslektor, fil dr, Psykologiska inst., Stockholms univ. Upplysningar/studievägledning Om du har allmänna frågor om Psykologiska institutionen eller studier i ämnet psykologi vid Stockholms universitet kan du vända dig till Studentexpeditionen på telefon Studentexpeditionen besvarar även frågor av administrativ karaktär, t.ex. inrapportering av kurspoäng i Fastreg/LADOK. Utnyttja också möjligheten att besöka institutionens hemsidor ( där du finner svar på de flesta frågor kring psykologi som ämnesområde och studier vid Psykologiska institutionen. Specifika frågor om undervisningen på denna kurs besvaras av kursansvarig eller respektive lärare (helst vid undervisningstillfällen). E-post Om du inte redan har ett e-post konto uppmanas du att skaffa ett sådant snarast möjligt. Det underlättar kommunikationerna under kursens gång. Logga in i Fastreg och skriv in din e- postadress där, så att vi kan nå dig med viktig information. Du loggar enklast in i Fastreg via vår hemsida: genom att klicka på Fastreg Studentwebb (under genvägar). Du loggar in med ditt personnummer (xxxxxx-xxxx) samt som pinkod de fyra sista siffrorna i personnumret. Fösta gången du loggar in ombeds du byta pinkod till en personlig som du använder i fortsättningen. Kontrollera gärna att dina adressuppgifter stämmer.

7 Kurslitteratur Christianson, S.Å., Freij, I., & Von Vogelsang. (2007). Searching for offenders memories of violent crimes. In Christianson, S.Å. (Ed.). Offenders memories of violent crimes (pp. 3-35). Chichester: John Wiley & Sons, Ltd. Hwang, P., Lundberg, I., & Smedler, A-C. (2012). Grunderna i vår tids psykologi. Stockholm: Natur & Kultur. Holliday, R. E., & Marche, T. A. (2012). Child forensic psychology: Victim and eyewitness memory. Palgrave Macmillan. (valda delar 200 s) Granhag, P.A. (Ed.). (2010). Forensic psychology in context. Nordic and international approaches. Devon: William Publishing. (valda delar; 150 s) Granhag, P. A., & Christianson, S. Å. (Red.) (2008). Handbok i rättspsykologi. Stockholm: Liber. (valda delar 230 s) Artiklar kan tillkomma, vilka delas ut i samband med lektionerna.