Förord. Vi tackar alla inblandade som deltagit att ta fram detta arbetsmaterial, bidragit med att författa eller granska behovsbeskrivningsdokumenten.

Förord Att beskriva och analysera hälsa, ohälsa och sjukdomsutveckling är en viktig komponent i planeringen för den framtida hälso- och sjukvården. Detta arbete är en redovisning av uppdraget att ta fram en modell för behovsanalys som Hälso- och sjukvårdsnämnden gav Hälsokansliet den 15 juni 2004. Förhoppningen med presentationen av detta dokument är att ett nytt arbetssätt kan introduceras där behovsbeskrivningar av den här karaktären ska kunna utgöra basen för olika former av behovsanalyser. Behovsanalyserna i sin tur är en del i planeringen och prioriteringen av hälso- och sjukvårdens framtida insatser. Arbetet är inte avslutat i och med att detta dokument presenteras utan förväntningen är att dokumentet ska användas som ett levande arbetsmaterial. Behovsbeskrivningarna har förankrats bland dem som är verksamma inom respektive områden i hälso- och sjukvården. En del av texterna är skrivna av verksamhetsföreträdare och andra är granskade av verksamhetsföreträdare. Det framgår i varje avsnitt vem eller vilka som Hälsokansliet samarbetat med, oavsett omfattningen av insatsen. En målsättning i arbetet har varit att texterna ska vara kortfattade och utan facktermer så långt som möjligt. Det är Hälsokansliet som ansvarar för texterna och eventuella felaktigheter eller otydligheter i texterna är följaktligen Hälsokansliets ansvar. Framtagandet av detta dokument har skett i samarbete mellan Hälsokansliet och Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting. Ansvarig för arbetet har varit Örjan Garpenholt. Från Hälsokansliet har även Inger Nicolas, Ylva Olow, Ola Gardefeldt och Erik Sjöberg bidragit med dataunderlag, redigering och värdefulla idéer och synpunkter. Carina Persson, Samhällsmedicinska enheten har deltagit med framtagandet av statistiska underlag samt författat avsnittet Liv och hälsa i Örebro län - den ojämlika hälsan kvarstår. Ingmarie Arvidsson, Samhällsmedicinska enheten har ansvarat för den slutliga layouten av dokumentet. Leif Carlsson, Samhällsmedicinska enheten har korrekturläst dokumentet. Flera medarbetare vid samhällsmedicinska enheten har faktagranskat olika texter. Sven Larsson, konsult i samhällsmedicin och medarbetare i Nationellt Prioriterings Centrum i Linköping har lämnat synpunkter på det inledande kapitlet. De verksamhetsföreträdare som deltagit i arbetet är: Swen-Olof Andersson, Urologkliniken USÖ, Peter Appelros, Neurologiska kliniken USÖ, Gunnar Bergentz, Kirurgkliniken Lindesbergs lasarett, Bengt Ehrnström, Onkologiska kliniken USÖ, Gunnar Ekbäck, Hälsokansliet, Peter Engfeldt Allmänmedicinskt forskningscentrum, Nils-Olof Hagnelius, Geriatriska kliniken USÖ, Martin Helsing, Onkologiska kliniken USÖ, Gunnel Ihrstedt, Beroendcentrum, Stefan Jansson, Laxå vårdcentral, Jan-Erik Johansson, Urologkliniken USÖ, Göran Liljegren, kirurgkliniken USÖ, Göran Löfstedt, Beroendecentrum, Lennart Nilholm, Lungkliniken USÖ, Ingmar Näslund, Kirurgkliniken USÖ/Hälsokansliet, Bengt Pettersson, Olaus Petri Vårdcentral, Mikael Rizell, Medicinkliniken USÖ, Britta Ryttberg, Kardiologkliniken, USÖ, Lars Thaning, Lungkliniken USÖ, Fides Schücker-Ugge, Beroendendecentrum, Erik Schvarcz Medicinkliniken USÖ, Lennart Svärd, Kumla Vårdcentral och Kenneth Villman, Onkologiska kliniken USÖ. Vi tackar alla inblandade som deltagit att ta fram detta arbetsmaterial, bidragit med att författa eller granska behovsbeskrivningsdokumenten. Håkan Bergman, ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden Olle Bingerud, Direktör Hälsokansliet Örebro mars 2005 3

4

Innehåll Förord Inledning 7 Artroser- ledsvikt 55 Metod 15 Höftfrakturer 57 Liv & hälsa i Örebro län Depression 59 den ojämlika hälsan kvarstår 17 Demensjukdomar 61 Behovsbeskrivningar 25 Dubbeldiagnoser 63 Rökvanor 27 Multisjuka 65 Alkoholvanor 29 Munhälsa 67 Fysisk aktivitet 31 Funktionshinder 69 Övervikt och fetma 33 Skador och förgiftningar 71 Rörelseorganens symtom och besvär 35 Psykiska symtom och besvär 37 Akut hjärtinfarkt - kranskärlssjukdom 39 Stroke 41 Bröstcancer 43 Prostatacancer 45 Lungcancer 47 Diabetes mellitus 49 Astma bronkiale 51 KOL (Kroniskt obstruktiv lungsjukdom) 53 5

6

Inledning Våren 2003 presenterades för Hälso- och sjukvårdsnämnden och dess beredningar en övergripande beskrivning av hälsoläget i Örebro län, framförallt baserad på data ur folkhälsoundersökningar som genomförts i Örebro län, offentliga register och rapporter. Den presentationen var omfattande och innehöll uppgifter bland annat om levnadsvanor och livsvillkor hos befolkningen, och om konsumtion och produktion av sjukvård. För att komma vidare mot mer konkreta planeringsunderlag har detta dokument tagits fram. Syftet har varit att beskriva ett antal viktiga sjukdomsgrupper, levnadsvanor och livsvillkor hos befolkningen. Innehållet i detta arbete är gjort utifrån en bedömning att de valda sjukdomsgrupperna står för en stor del av insatserna inom hälso- och sjukvården. Självklart skulle andra grupper eller områden kunnat väljas. Arbetssättet har sitt ursprung i ett samarbete mellan CDUST - länen (Uppsala, Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län). Även om arbetet från början är gemensamt för CDUST-länen så har landstingen valt att arbeta på olika sätt. Inspiration har framförallt hämtats från det arbete som genomförts av Uppsala läns landsting. I arbetet inom ÖLL inkluderas också behovsbeskrivningar grundade i de diagnosgrupper i vilka medicinska programarbeten genomförts. Vissa beskrivningar behöver troligen uppdateras ganska snart och dokumentet kan kompletteras med nya grupper eller nya områden framöver. Hälso- och sjukvården är en viktig del i att bygga och förvalta ett gott samhälle. Alla människor möter under en livstid hälso- och sjukvården på många olika sätt. Därav följer ett stort engagemang för hälso- och sjukvårdsfrågor hos befolkningen. Utvecklingen inom hälso- och sjukvården har varit och är explosionsartad och många av de åtgärder som idag kan genomföras rutinmässigt var för bara några decennier sedan fiktion eller drömmar. Nya effektiva metoder för diagnos och behandling innebär att hälso- och sjukvården kan förebygga, bota och lindra en större mängd av sjuklighet i befolkningen. Aldrig tidigare har så mycket gjorts för så många. En utveckling som med största sannolikhet kommer att fortsätta. Denna utveckling av nya behandlingsmetoder inklusive läkemedel är den största kostnadsdrivande faktorn inom hälso- och sjukvården och har ökat prioriteringsfrågans aktualitet. Dessutom kommer en ökad andel och ökat antal äldre, nya typer av sjukdomar samt ökade anspråk från befolkningen att medföra att efterfrågan av hälso- och sjukvård kommer att förändras, överstiga tillgängliga resurser och innebära stora utmaningar. Oavsett hur hälso- och sjukvården kommer att utvecklas kommer de ekonomiska resurserna för att möta framtidens utveckling att vara begränsade. Därför kommer ekonomisk styrning även fortsättningsvis att vara en stor och viktig del i planering av hälso- och sjukvården. Ökad andel och ökat antal äldre Sverige har en av världens äldsta befolkningar. Cirka 20 procent av befolkningen är 65 år eller äldre, var tionde av dem som är 65 år eller äldre är utländsk medborgare eller är född utomlands. År 2020 beräknas att en miljon svenskar kommer att vara 75 år eller äldre, vilket innebär en fördubbling av denna åldersgrupp under de senaste 50 åren. Det är främst andelen äldre över 85 år som ökar mest. Åldrandeprocessen innebär kroppsliga och andra förändringar som i olika utsträckning drabbar alla människor. Många människors fysiska och psykiska funktioner är idag oförändrade fram till 70 75 års ålder. Flera undersökningar visar att äldre ofta beskriver sin hälsa som god och i objektiva mått också kan betraktas som god. Troligen beror detta på att effektiva behandlingsmetoder i hälso- och sjukvården och människors egna initiativ haft en god effekt på hälsoutvecklingen för äldre. Detta kan innebära att behovet av tunga vårdinsatser för äldre kan minska i framtiden. Å andra sidan är många sjukdomar åldersrelaterade vilket i sin tur kommer att innebära att hälso- och sjukvårdens insatser för äldre kommer att öka. Vilken vågskål som kommer att påverka framtiden mest är det därför svårt att sia om. Något vi däremot vet erfarenhetsmässigt och genom studier är att sjukvårdskonsumtionen är högst för en individ under det sista levnadsåret och då framförallt bland äldre. Ny sjuklighet Karaktären i efterfrågan av hälso- och sjukvård har till viss del förändrats över tid. Skillnaden mellan vad som objektivt kan konstateras vid kliniska undersökningar och vad patienten upplever kan ibland vara stor. Även om inga undersökningar kan påvisa 7

sjukdom så upplever en stor del av sjukvårdens patienter ohälsa. I början av 1990-talet benämndes dessa symtom och tillstånd som tillitsbristsjukdomar. På 2000-talet brukar man istället tala om stressrelaterad ohälsa, stressrelaterade sjukdomar eller tillstånd. Eftersom befolkningen av tradition hyser en stor tilltro till sjukvården att hantera olika slags symtom och tillstånd får hälso- och sjukvården ta emot dessa grupper av människor. Detta är en uppgift som kräver goda kunskaper inom bland annat beteendevetenskap. I och med att de symtom som människorna uppvisar kan vara samma som vid medicinska tillstånd måste de tas omhand och undersökas för att utesluta eventuella medicinskt åtgärdbara tillstånd innan annan behandling kan sättas in. Människors oro måste mötas med respekt oavsett orsak. Hälso- och sjukvården har också att ta hänsyn till ett vidgat sjukdomsbegrepp som innebär att inte bara upptäcka, behandla och bota sjukdom. Sjukdomsbegrepp måste också inkludera den subjektiva upplevelsen av hälsa eller ohälsa i samband med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Människor måste också stödjas och ges möjligheter att leva ett värdigt liv trots sjukdom eller funktionsnedsättning. Bakterier och virus förmåga att utveckla resistens mot läkemedel är ett globalt hot som redan har påverkat hälso- och sjukvården, dock ännu inte i så stor utsträckning i Sverige. Det gäller bland annat utvecklingen med resistenta tuberkulosbakterier och stafylokockbakterier. På senare tid har det även visat sig att vissa HIV-virusstammar har utvecklat resistens mot de läkemedel som lindrat AIDS-epidemins konsekvenser, framförallt i västvärlden. Även andra nya eller förändrade infektionssjukdomar kan komma att få stora konsekvenser för hälsan i framtiden. Ökade anspråk från en välinformerad befolkning Dagens samhälle brukar benämnas som ett informationssamhälle där tillgången på kunskap och information ökar hela tiden. Alltifrån grundskole- till högskoleutbildning har som ett mål att introducera ett kritiskt och till viss del ifrågasättande förhållningssätt. Det innebär och kommer sannolikt i ännu större utsträckning att innebära att hälso- och sjukvårdpersonalens kunskaper och förslag på åtgärder kommer att ifrågasättas mer och mer i framtiden. Å andra sidan så kan en välinformerad patient eller anhörig innebära en högre grad av delaktighet i vården, vilket måste anses vara en positiv utveckling. Trots informationsteknologins utveckling och utbredning kommer ändå en stor del av befolkningen inom en överskådlig framtid inte att ha tillgång till information och möjlighet att ta till sig information via nya tekniker. Genusperspektiv För att hälso- och sjukvården skall svara mot medborgarnas behov är det alltid viktig att identifiera och analysera kunskaper om könsskillnader. I ett sjukvårdsperspektiv så kan t.ex. konstateras att kvinnor söker sjukvård mer än män. Kostnaderna för läkemedel är högre för kvinnor än för män, men männen får oftare nyare och dyrare läkemedel. Kvinnor rapporterar också mer problem med kvalitetsbrister i vården än män. I ett folkhälsoperspektiv så pekar Socialstyrelsens folkhälsorapport 2005 på att det finns fler orostecknen för kvinnors hälsoutveckling än för mäns. Bland annat inom följande områden: Ökad psykisk ohälsa, ökande sjukskrivning, ökad alkoholkonsumtion framförallt bland unga kvinnor Fetma har ökat i alla åldersgrupper men är störst bland unga kvinnor Tobaksrökning som minskar i alla åldrar bland män minskar inte bland medelålders och äldre kvinnor Upplevda besvär med värk har ökat både bland kvinnor och bland män under 1990- talet men ökningen är störst bland kvinnor Andelen kvinnor som utsätts för våld eller hot har fördubblats de senaste 25 åren framförallt bland unga kvinnor. Etnicitet Sverige har utvecklats till ett mångkulturellt samhälle med drygt en miljon invånare födda utomlands. Forskning har visat att det finns en ojämlikhet i hälsa kopplat till etnisk tillhörighet. Gruppen utrikes födda har bland annat haft en mindre gynnsam välfärdsutveckling under 1990-talet än andra grupper. Vilket bland annat har inneburit en högre andel arbetslösa, mer ekonomiska problem och en sämre hälsoutveckling i denna grupp än bland andra grupper. Gruppen utrikes födda är dock en mycket heterogen grupp och det finns stora skillnader avseende hälsa mellan olika etniska grupper. Invandrares generellt 8

sämre hälsa kan inte förklaras av biologiska eller andra individuella faktorer. De två kanske viktigaste orsakerna för den sämre hälsan i gruppen är: De levnadsförhållande som rådde i det land man kommer ifrån. Den låga position som många invandrare har i såväl yrkes. som samhällsliv oavsett vilken yrkes- eller utbildningsbakgrund man har med sig. Kunskaper om invandrares situation är en viktig kunskap i planering av den framtida hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdens innehåll och mål I WHO:s rapport World Health Report 2000 anges att hälso- och sjukvårdssystemets mål först och främst är att förbättra och bibehålla hälsan i befolkningen, sedan att svara mot befolkningens förväntningar och att skydda människor från ekonomisk belastning vid sjukdom eller behov av vård. Det är en självklarhet att en bättre hälsa är huvudmålet för hälso- och sjukvården. Om hälso- och sjukvårdssystemet inte har ett sådant övergripande mål så har det inget existensberättigande. Andra samhällssystem har också en viktig roll att förbättra hälsan hos befolkningen men detta är inte dess primära mål, till exempel så har utbildningssystemet en stor inverkan på hälsan i befolkningen men huvudmålet är ge utbildning. Hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf anger mål och inriktning för den svenska sjukvården: Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Under år 1992 tillsattes en parlamentarisk utredning med uppdrag att lyfta fram grundläggande etiska principer efter vilka nödvändiga prioriteringar i vårdens bör ske, Prioriteringsutredningen. Med utgångspunkt från förslag i utredningens slutbetänkande Vårdens svåra val beslutade riksdagen 1997 om en värdegrund för planering, styrning och genomförande av hälso- och sjukvården, som utrycks i tre inbördes rangordnade principer, den etiska plattformen: Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Behovs- och solidaritetsprincipen Resurserna bör satsas på områden (verksamheter, individer) där behoven är störst. Kostnadseffektivitetsprincipen. En rimlig relation mellan kostnad och effekt, mätt i hälsa och livskvalitet, bör eftersträvas vid val mellan olika verksamheter och åtgärder. År 1997 tillsattes an annan parlamentarisk utredning, Nationella folkhälsokommittén, med uppdrag att ta fram mål för det svenska folkhälsoarbetet. Med utgångspunkt från folkhälsokommitténs slutrapport lade regeringen år 2002 fram propositionen, Mål för folkhälsan med 11 folkhälsomål som antogs av riksdagen 2003. Folkhälsomålen utgår från hälsans bestämningsfaktorer, d.v.s. de faktorer i samhället och de levnadsvanor som ökar eller minskar hälsan. Ett av målen har en direkt hänvisning till hälso- och sjukvården, målområde 6: En mer hälsofrämjande hälsooch sjukvård. Hälso- och sjukvården har genom sin specifika kompetens, sin auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta gentemot befolkningen stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen. Målet innebär att ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande synsätt ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Det är i de vardagliga mötena som hälso- och sjukvården har sin största folkhälsopotential. En hälsoorientering av hälso- och sjukvården innebär en förskjutning i synen på vilka kunskaper och vilka arbetssätt som är mest effektiva för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Detta innebär i sin tur en utmaning till vården att utforma strategier som utvecklar det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. I den folkhälsoplan för Örebro län som antogs av landstingsfullmäktige i juni 1998 lyftes utifrån de diskussioner som låg till grund för folkhälsoplanen följande fyra huvudområden fram som viktiga ur ett folkhälsoperspektiv: Relation, relationsbrist och livskvalitet; Stöd i relationer mellan vuxna såväl som mellan barn och familjer. Problemen med frånvarande fäder lyfts fram som ett viktigt fokus. Den förändrade arbetsmarknaden; Förhållandena på arbetsplatsen inklusive arbetets innehåll, organisation 9

och sociala gemenskap. Hot om uppsägning och arbetslöshet som utgör en psykologisk belastning. Arbetslösheten och dess konsekvenser, ekonomiskt såväl som socialt med utanförskap, brist på mening i tillvaron och skam. De äldres hälsa; Befolkningens ålder ökar och behoven av vård och omsorg kommer sannolikt att öka. Av humanitära skäl såväl som av samhällsekonomiska skäl är det av vikt att åtgärder snarast sätts in för att främja hälsan hos dessa grupper. Den psykosociala, existentiella och demokratiska hälsan; Behov av forum för immateriella frågor. Behov av stöd genom livets faser, det vill säga förmåga att hantera naturliga livscykler, och att utveckla och förbättra stödet till människor i kris. Människan som medborgare, som kompetent aktör i socialt samspel och i det demokratiska samtalet. Ett samhälle med god folkhälsa förutsätter och skapar demokratiskt kompetenta individer, och vice versa. Örebro läns landsting införde år 2003 en ny styrmodell, Medborgarmodellen. I förarbetena till medborgarmodellen formulerades tio önskade perspektivförskjutningar för styrning av ÖLL. De ovan beskrivna internationella, nationella och lokala mål sammanfaller bland annat med följande fyra perspektivförskjutningar. - behovs- och befolkningsinriktning - hälsoinriktning - kunskapsbasering - en ökad dialog mellan politiker, vårdens professioner och medborgare. Behovs och befolkningsinriktning Behov är ett svårfångat begrepp. Många försök har gjorts av filosofer och andra att definiera begreppet behov. Med olika bakgrund och olika utgångspunkt menar vi människor olika saker med vad som är ett behov. Alltifrån individuella önskemål till expertens normativa behov fastställda utifrån evidensbaserade kriterier kan benämnas som behov. Det finns även behov som inte är uttryckta och som kan behövas tillgodoses. I det här sammanhanget, att fastställa behov av hälso- och sjukvård, så innebär behov att fastställa vilka behov, d.v.s. önskemål, värderingar, normativa behov och ej uttalade eller uttryckta behov som ska tillfredställas. Det innebär att i behovsanalysen ingår en sammanvägning av normativa behov, önskemål, värderingar, och icke uttryckta behov. Befolkningsinriktning innebär att istället för att utgå från organisationens möjligheter fokusera på befolkningens behov, och att formulera mål utifrån dessa behov och inte från verksamheternas utbud och begränsningar. Hälsoinriktning I det offentliga samtalet i media och hos allmänheten kan det vid en ytlig betraktelse uppfattas som att samhällets insatser inom hälso- och sjukvården syftar till att producera sjukvård. Det primära målet för hälso- och sjukvårdens insatser måste ändå vara att producera hälsa och inte sjukvård. Detta sker genom traditionella sjukvårdsinsatser men också genom att stödja och tillhandahålla verktyg för den enskilde länsinvånaren att själv bevara och erhålla så god hälsa som möjligt. Detta är inget paradigmskifte utan snarare ett tydliggörande av uppdraget till hälso- och sjukvården. Som nämnts ovan är ett av de nya folkhälsomålen att vården är en viktig del i det förebyggande arbetet. Så har historiskt skett inom vissa områden som t.ex. barnavårdscentraler, mödravårdscentraler, tandhälsovården för barn- och ungdomar, tobakspreventiva enheter och i mängder av enskilda möten med patienter. Men hälso- och sjukvårdens mål måste utformas mer hälsoinriktat och hälso- och sjukvårdens delaktighet i samhällets förebyggande arbete måste öka för att uppnå det övergripande målet - en bättre hälsa för länsinvånarna. Kunskapsbasering Att landstingets insatser ska vara kunskapsbaserade kan ses från minst två utgångspunkter. Den första är att den politiska processen grundar beslut om prioriteringar och styrning utifrån så goda kunskapsunderlag som möjligt. Den andra är att alla åtgärder inom hälso- och sjukvården enligt hälso- och sjukvårdslagstiftningen ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. På senare år har detta utvecklats och förtydligats i det som benämns evidensbaserad vård. Evidensbaserad vård betyder en medveten och systematisk strävan att bygga vården på bästa tillgängliga vetenskapliga grund. Idag utnyttjas inte alla tillgängliga forskningsresultat i full utsträckning. Somliga nya åtgärder börjar tillämpas i vården utan att någonsin ha prövats vetenskapligt. Andra metoder som är föråldrade men som har blivit rutin fortsätter att användas. Därför behövs en ständig omprövning av om åtgärderna verkligen gör den nytta som vi tror och hoppas att tillämpa evidensbaserad vård innebär att 10

bygga beslut på bästa tillgängliga vetenskapliga resultat från välgjorda undersökningar - som ett komplement till annan kunskap, och i samråd mellan patient och vårdpersonal. Ökad dialog mellan politiker, vårdens professioner och medborgare En förutsättning för att de tre ovanstående perspektivförskjutningarna ska kunna ske är att mötesplatser för dialog upprättas och formas där dialogen mellan olika aktörer kan föras. De olika aktörerna - politiker, vårdens professioner, administratörer och medborgare - har olika roller och deras perspektiv bör klarläggas. En central del i styrningen av hälso- och sjukvården är att finna arenor där olika röster blir hörda. Dialoger som ska präglas av öppenhet, etik och kunskapsbasering. I dessa dialoger bidrar aktörerna med olika kunskap om: - sjukdomars och ohälsans förekomst och utbredning samt konsekvenser för dem som drabbas - vilka metoder som finns för diagnos, behandling och prevention - samhällsekonomiska konsekvenser - medborgarnas inklusive patienternas åsikter och önskemål om vårdens innehåll samt innebörden av att leva med ett funktionshinder eller sjukdom - politiska värderingar. I och med landstingets organistation medborgarmodellen har nya arenor för dialog utvecklats inom ÖLL. HSN:s beredningar bedriver en omfattande dialog med vårdens aktörer och medborgare. Även i de medicinska programmen så har en sådan dialog kommit till stånd. Processen med att ta fram riktlinjer för prioriteringar inom ÖLL har också skett i en öppen dialog mellan politiker och verksamhetsföreträdare. Politiker Administratörer Mötesplats för prioriteringar och policyfrågor - öppenhet - insyn - etik - kunskaper och faktaunderlag Medborgare Vårdens professioner Figur 1. Med utvecklade arenor för dialog kan demokratin förstärkas genom att olika röster blir hörda för styrningen och prioriteringen av hälso- och sjukvården. 11

Kvalitet: Nationella kvalitetsregister är en betydande kunskapsbas för vad som görs inom hälso- och sjukvården. Flera av dessa register håller på att utvecklas till att inte bara följa medicinska resultat (t.ex. lyckad operation) utan även att inkludera patientnytta i kvalitetsuppföljningen (t.ex. kan patienten röra sig bättre efter operationen). Läkemedelskonsumtion är väl beskriven och kunskapen om vilka läkemedel som förskrivs är mycket god. ÖLL är bland de ledande i landet på att följa förskrivningen av läkemedel. Detta kan vara en bidragande orsak till att vi har jämförelsevis låga kostnader för läkemedel i länet. I dagsläget saknas det möjlighet att följa upp förskrivning på individnivå och till vilka diagnoser respektive läkemedel är förskrivet. Som ett mått på tillgänglighet används ofta köer till hälso- och sjukvården. Kö som mått är dock svårt att definiera. Vi vet inte hur många som står i flera köer för samma åtgärd och indikationer för att stå i en kö kan vara olika. Ett nationellt arbete för att se över köer har därför påbörjats under ledning av Sveriges Kommuner och Landsting. Konsumtions- och produktionsdata: En perspektivförskjutning mot behovs- och befolkningsinriktning kräver dels andra typer av data än de som finns tillgängliga idag, dels att insamling av befintliga data utvecklas och förbättras till sin kvalitet. Målsättningen är att kunna göra en koppling mellan behov, resurser och resultat. Till detta behövs en beskrivning av innehållet i den hälso- och sjukvård som utförs, utifrån en gruppering av diagnoser och åtgärder. För att redovisa kostnader utifrån ett sjukdomsgruppsperspektiv eller ett befolkningsperspektiv krävs en omfattande gruppering av ekonomiska data efter, i bästa fall, nationellt enhetliga principer. Redovisning över förvaltningsgränser för att kunna följa vårdkedjor kräver en ytterligare utveckling av informationssystemen. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande Beskrivning av kända riskfaktorer och metoder för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Diagnos och behandling Beskrivning av metoder som används i hälso- och sjukvården idag och metoder som kan ses komma i framtiden. Omvårdnad och rehabilitering Beskrivning av omhändertagandet av patienten utifrån flera perspektiv och vilka nya strategier för omhändertagande som kan förväntas framöver. Förekomst Beskrivning av hur många som får eller har sjukdomen eller riskfaktorn. Data har där det varit möjligt presenterats på länsnivå. När detta inte har varit möjligt har nationella och internationella källoranvänts. Observeras bör att det i stor uträckning saknas registerdata från vård inom primärvården. Bedömningar av framtida vårdbehov Baseras på en uppskattning av antalet personer som kommer att få sjukdomen eller riskfaktorn i framtiden. Uppskattningarna utgår i stor utsträckning från vårddata på sjukhus eftersom det ofta saknas användbara data från primärvården. Behovsbeskrivningar Detta arbete är ett försök att ta fram behovsbeskrivningar - genom att beskriva ett antal sjukdomsgrupper och levnadsvanor - och därmed skapa ett underlag för att genomföra behovsanalyser. Strukturen på beskrivningarna har något olika karaktär men följer i stort nedanstående huvudmönster. Allmänt En allmän beskrivning av sjukdomsgruppen samt konsekvenser för befolkningen och samhället. 13

Kan vi påverka framtiden? Hälsofrämjande och förebyggande arbete kan minska sjukdomsbördan likväl som effektiva behandlingsmetoder och läkemedel. Nedan redovisas sambanden mellan de fyra vanligaste riskfaktorerna - rökvanor, övervikt och fetma, riskkonsumtion av alkohol samt för lite motion - och de sjukdomsgrupper som presenteras i detta dokument. Det bör påpekas att alla förebyggande insatser inte är hälso- och sjukvårdens ansvar. Men det förebyggande arbetet bör ske i samverkan mellan olika aktörer. Tabellen indikerar att förebyggande insatser inom dessa fyra områden kan påverka förekomst och utveckling av en stor del av de beskrivna sjukdomsgrupperna. Tabell I. Samband mellan fyra riskfaktorer och de beskrivna sjukdomsgrupperna Akut hjärtinfarkt - kranskärlssjukdom Stroke Rökvanor Riskfaktorer Övervikt och fetma Riskkons av alkohol Fysisk inaktivitet Bröstcancer Prostatacancer Lungcancer Diabetes mellitus Astma bronkiale KOL Artroser - ledsvikt Höftfrakturer Depression Demens Dubbeldiagnoser Tandhälsan Skador och förgiftningar 14

Metod I denna rapport har sammanställts ett antal dokument för att belysa sjukdomar som berör stora grupper av befolkningen (folksjukdomar) men även de mest betungande sjukdomarna. Vidare beskrivs några vanliga livsstilsfaktorer som påverkar hälsan. Befolkningsundersökningar Till vissa av prognoserna där inga registerdata är tillämpliga har självrapporterade data från den senaste befolkningsundersökningen hösten 2004 använts. I avsnittet Liv & hälsa i Örebro län den ojämlika hälsan kvarstår har information använts från de befolkningsundersökningar om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor som genomförts till den vuxna befolkningen i Örebro län år 1993, 2000 samt 2004. Förekomst De datakällor som använts är i möjligaste mån framtagna för invånarna i Örebro län och som jämförelse för Riket. Registerdata har hämtats från Socialstyrelsen via den internetbaserade databanken Folkhälsan i siffror. Prognoser Vid framtagande av underlag för de prognoser som redovisas har endast uppgifter om förekomst för det senast tillgängliga året använts från Örebro läns landstings eget sjukhusvårdsregister samt från befolkningsenkäten Liv & hälsa 2004. Tyvärr saknas heltäckande tillgång till diagnossatta besök primärvården. Detta är en stor brist vid sammanställning av underlaget. Speciellt tydligt blir dessa brister för de diagnoser där patienten företrädesvis är i kontakt med primärvården. De redovisade prognoserna innehåller inga antaganden om förväntningar på den framtida sjukdomsutvecklingen grundat på kunskap om förändringar i förekomst och förväntade medicinska förändringar. Prognoserna bygger på antaganden om den alltmer åldrande befolkningen i vårt län och bör därför endast ses som ett diskussionsunderlag inför planering av den framtida hälso- och sjukvården. Datakällor De datakällor som i huvudsak har använts till beskrivning av förekomst och prognoser är: Befolkningsprognos för Örebro län, genomförd av Statistiska centralbyrån, tillgänglig på Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting Befolkningsundersökningar 1993, 2000 samt 2004, Liv & hälsa, en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting Folkhälsan i siffror, Internetbaserad databank, Socialstyrelsen/Epidemiologiskt centrum (EpiC) Slutenvårds- och öppenvårdsregister över sjukhusvård, Hälsokansliet, Örebro läns landsting För ytterligare information om prognoser och datakällor kontakta: Ola Gardefeldt, statistiker, Hälsokansliet, Örebro läns landsting Carina Persson, statistiker, Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting En befolkningsframskrivning har utförts med en befolkningsprognos som beställts från Statistiska centralbyrån. Befolkningsprognosen grundar sig på den befolkning som var folkbokförd i länet 2003. Befolkningsprognosen bygger på antaganden om inoch utflyttning samt födelse- och dödstal. Inga andra antaganden har lagts in i befolknings framskrivningen. 15

16

Liv & hälsa i Örebr bro län den ojämlika hälsan kvar arstår En jämlik fördelning av villkoren för en god hälsa är ett viktigt mål i svensk hälsopolitik. För att kunna fatta hälsopolitiska beslut och för att kunna arbeta med hälsofrågor är det vikigt med kunskap om befolkningens liv och hälsa. Bra underlag behövs för att anpassa utvecklingen av till exempel hälso- och sjukvård. Ett sätt att få denna kunskap är att göra enkätundersökningar. Dessa bidrar med uppgifter som inte går att finna i epidemiologiska register, till exempel levnadsvanor och livsvillkor. Genom enkätundersökningar kan kunskap om dold eller okänd ohälsa erhållas. Enkätundersökningen Liv & hälsa genomfördes hösten 2004 i Örebro län. Resultaten från undersökningen 2004 kan till vissa delar jämföras med föregående undersökningar, som genomfördes våren 2000 samt vintern 1993. Landstingen i Uppsala, Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro (CDUST) har samarbetat kring de två senaste undersökningarna. Undersökningsområdet sträcker sig tvärs över Sverige, från Värmlands län till Uppsala län. Det innefattar 55 kommuner med omkring 1 miljon invånare. Urvalet för undersökningen år 2004 är drygt 68 000 personer i åldrarna 18-84 år och svarsfrekvensen är 64 procent. I Örebro län bestod urvalet av drygt 17 000 personer och svarsfrekvensen var 63 procent. I följande avsnitt presenteras endast ett urval av de frågor som enkäten 2004 belyser. En första mer utförlig rapport för hela CDUST-regionen kommer att presenteras i månadsskiftet mars/april 2005. Ytterligare rapportering med betoning på resultaten för Örebro län kommer att ske fortlöpande under 2005. Livsvillkor Människans vardag präglas av livsvillkor som kön, ålder och etnisk bakgrund. Livsvillkoren omfattar även familjesituation, utbildning, yrke, ekonomisk situation och socialt liv. Dessa faktorer är avgörande för såväl levnadsvanor som hälsa. Ungefär var sjätte person i åldern 18-84 år uppger att de under de senaste tolv månaderna någon gång haft svårt att klara löpande utgifter som till exempel hyra, avbetalningar och liknande. Mest svårigheter har män och kvinnor i åldersgrupperna 35-49 år, där var tionde person uppger att de haft problem minst tre av de senaste tolv månaderna. 50% 40% 30% 20% 10% 0% 8% 10% 4% Män Kvinnor Andel personer i Örebro län som haft svårt att klara löpande utgifter 3 månader eller fler de senaste 12 månaderna Källa: Liv & hälsa 2004, Samhällsmedicinska enheten ÖLL 2% 9% 10% 18-34 år 35-49 år 50-64 år 65-84 år 18-34 år 35-49 år 50-64 år 65-84 år Män och kvinnor från Örebro kommuns hyreshusområden har den högsta andelen personer som inte klarar av de löpande utgifterna. 4% 2% 17

Samband mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa är komplexa. En grundläggande förståelse för dessa samband är viktig för att påverka människors hälsa och livskvalitet i positiv riktning. De svarande har delats in i grupper med olika livsvillkor respektive levnadsvanor. Andelen personer som svarat Mycket bra eller Bra på frågan hur de bedömer sitt allmänna hälsotillstånd har därefter beräknats. Justeringar har gjorts för att eliminera risken för att skillnaderna mellan grupperna beror på olika åldersstruktur. Figuren nedan illustrerar hur livsvillkor och levnadsvanor samvarierar med hälsan. Andelen med god eller mycket god hälsa bland personer som inte är oroliga att förlora arbetet ska jämföras med andelen för personer som är mycket eller ganska oroliga, andelen bland personer som aldrig vanerökt ska jämföras med andelen dagligrökare och så vidare. Endast försumbara skillnader i mönster mellan könen har framträtt varför figuren beskriver förhållandet för både män och kvinnor. Andel med god eller mycket god hälsa för grupper med olika livsvillkor och levnadsvanor Ej orolig att förlora arbetet Mycket eller ganska orolig 61% 78% Livsvillkor Ej svårt klara löpande utgifter Svårt klara löpande utgifter Ej nedlåtande behandlad Nedlåtande behandlad 56% 61% 75% 76% Aldrig vanerökt Röker dagligen 61% 76% Levnadsvanor Motion minst 2 timmar/vecka Mindre än 2 timmar/vecka Normalvikt Undervikt Fetma 60% 65% 57% 75% 77% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andel som uppger god eller mycket god hälsa för grupper med olika livsvillkor och levnadsvanor Åldersjusterade värden för invånare 18-84 år i Örebro län 2004 Källa: Liv & hälsa 2004, Samhällsmedicinska enheten ÖLL 22

Den ojämlika hälsan kvarstår Det övergripande nationella folkhälsomålet lyder Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor. Hälsan är idag inte jämlikt fördelad utan klyftan mellan olika grupper i samhället har snarare ökat än minskat de senaste åren. Det finns betydande skillnader i hälsa beroende på utbildningsnivå, socioekonomi, etnicitet, ålder och kön. Andelen inevånare 18-84 år i Örebro län som år 2004 angav sitt hälsotillstånd som bra eller mycket bra var 72 procent för männen och 70 procent för kvinnorna. Variationer i hälsoläget mellan åldersgrupper, geografiska områden samt grupper med olika livsvillkor och levnadsvanor är stor. Exempelvis varierar den åldersjusterade andelen män och kvinnor med bra eller mycket bra hälsa mellan 62 procent. (Hyreshusområden i Örbro kommun) och 77 procent (Småhusområden i Örebro kommun). Detta förhållande, att färre personer i hyreshusområden än i småhusområden, anger god hälsa kunde konstaterades redan 1993 då en första befolkningsundersökning om hälsoläget genomfördes i vårt län. Även mellan de olika kommunerna i länet finns skillnader i livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdutnyttjande. En längre beskrivning av resultatet från Liv & hälsa år 2004 samt jämförelser med tidigare undersökningar som genomförts i Örebro län kommer att presenteras under våren 2005. Texten är framtagen i samarbete med: Margareta Lindén-Boström, Epidemiolog Berit Ydreborg, handläggare, Samhällsmedicinska enheten, ÖLL samt övriga landsting i CDUST-regionen (Sörmland, Uppsala, Värmland och Västmanland) 23

24

Behovsbeskrivningar På följande sidor finns ett antal blad som kan läsas tillsammans eller var för sig. Bladen utgör som helhet en beskrivning över några av våra för hälsan mest betydelsefulla levnadsvanor, de vanligaste folksjukdomarna samt de, för såväl hälso- och sjukvården som för patienten, mest betungande sjukdomarna. 25

26

Rökvanor Allmänt Cirka 7 000 dödsfall orsakas varje år av rökning. Varannan rökare dör i förtid och de som dör i förtid av rökning förlorar i genomsnitt 13 levnadsår. Andelen dagligrökare har minskat under de senaste 20 åren. År 1999 rökte 18 procent av männen och 19 procent av kvinnorna i Sverige, vilket ska jämföras med 37 respektive 28 procent år 1980. Det är dubbelt så vanligt att kvinnliga och manliga arbetare är dagligrökare jämfört med tjänstemän på mellannivå eller högre. Lågutbildade är dagligrökare tre gånger så ofta som högutbildade. Örebro län 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 12% 18-34 år 16% 16% 35-49 år 50-64 år 10% 65-84 år 14% 18-34 år 19% 20% 35-49 år 50-64 år Män Kvinnor Andel personer 18-84 år i Örebro län som är dagligrökare Källa: Liv & hälsa 2004, Samhällsmedicinska enheten ÖLL 9% 65-84 år Svenska pojkar i 15-årsåldern har lägst andel dagligrökare jämfört med övriga EU-länder och bland flickor är det endast i Grekland och i Portugal som andelen dagligrökare är lägre. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande Rökning ökar kraftigt risken att insjukna i ett stort antal sjukdomar. Många sjukdomar orsakas eller förvärras av rökning. Det gäller bland annat cancer i lungorna, magen, levern, näsan, munnen, luftstrupen, matstrupen, svalget, bukspottkörteln, njurarna, urinblåsan och blodcancer. Det gäller även hjärtinfarkt, kärlkramp, slaganfall, benskörhet, kronisk obstruktiv lungsjukdom, långvarig luftrörsinflammation, lungtuberkulos, utbuktning på stora kroppspulsådern, andra sjukdomar i kroppens blodkärl, blödning i hjärtats hinnor, inflammation i tandköttet, sår i magen och tolvfingertarmen samt Chrons sjukdom. Det sjukdomsförebyggande arbetet bör inriktas på att erbjuda rökslutarstöd till rökare och förbättrad arbetsmiljö för att förhindra passiv rökning. Tobaksförebyggande arbete bör ske på alla nivåer med stöd av lagar, förordningar och policydokument, massmedial information och folkbildning. Ett viktigt hälsofrämjande arbete sker bland barn och ungdomar där man genom utbildning siktar mot attitydförändringar mot rökning. I Örebro län år 2002 var andelen flickor i skolår 9 som rökte nästan dubbelt så hög (23 procent) som andelen rökande pojkar (12 procent). Andelen flickor i skolår 9 som röker har varit relativt stabil från 1996 till 2002. Andelen pojkar som röker har dock sjunkit med fyra procentenheter mellan 1996 och 2002. Bland länets invånare 18 84 år uppgav hösten 2004 drygt var sjunde man och var sjätte kvinna att de var dagligrökare. Andelen dagligrökare skiljer sig åt mellan olika åldersgrupper den högsta andelen dagligrökande återfinns i åldersgruppen 35 64 år där 16 procent av männen och cirka 20 procent av kvinnorna är dagligrökare. Andelen dagligrökande kvinnor 18 79 år har minskat med en procentenhet mellan tidsperioden våren 2000 till hösten 2004 (från 18 till 17 procent). Andelen dagligrökande män 18 79 år är oförändrad (14 procent). Prognos Antal personer 18 84 år i Örebro län som är dagligrökare, avrundat till hela tiotal. Prognosen för år 2015 antyder att antalet dagligrökare i åldern 18 84 år kommer att öka med ungefär 170 kvinnor och 300 män. Rökvanor 2004 1) 2007 2010 2015 Antal Män 14122 14210 14320 14420 18-84 år Kvinnor 16489 16610 16700 16660 Totalt 30612 30820 31020 31070 1) Källa: Liv & hälsa 2004, Samhällsmedicinska enheten, ÖLL Observera att prognosen endast tar hänsyn till befolkningstillväxten och inte till andra faktorer som kan påverka förekomsten. 27

28

Alkoholvanor

Alkoholvanor Prognos Antal personer 18-84 år som är riskkonsumenter av alkohol enligt AUDIT-frågor, avrundat till hela tiotal. Prognosen för år 2015 antyder att antalet riskkonsumenter i åldern 18-84 år kommer att öka med ungefär 250 män och 270 kvinnor. Riskkonsumenter av alkohol 2004 1) 2007 2010 2015 Antal Män 6609 6780 6900 6860 18-84 år Kvinnor 6462 6690 6840 6730 Totalt 13071 13470 13740 13590 1) Källa: Liv & hälsa 2004, Samhällsmedicinska enheten, ÖLL Observera att prognosen endast tar hänsyn till befolkningstillväxten och inte till andra faktorer som kan påverka förekomsten. 30

Fysisk aktivitet Allmänt Regelbunden fysisk aktivitet bidrar till god hälsa och livskvalitet samt bevarar funktionsförmågan. Omvänt hänger bristande fysisk aktivitet samman med ökad förekomst av olika kroniska sjukdomar och tillstånd. Det har visats att i stort sett all fysisk aktivitet har positiva medicinska effekter. Sedan början av 1980-talet har motionsvanorna förbättrats i Sverige. Trots det minskar den fysiska aktiviteten på grund av mer stillasittande och mindre rörelse i vardagen. På 1980-talet uppgav 48 procent av männen och 44 procent av kvinnorna i åldersgruppen 16 74 år i Sverige att de motionerade regelbundet på fritiden. År 1999 motionerade 60 procent av männen och 65 procent av kvinnorna regelbundet. Tjänstemän har en högre andel som motionerar regelbundet på fritiden jämfört med arbetare. Enligt Folkhälsoinstitutet minskade andelen ungdomar i skolår 9 som motionerar en gång i veckan eller mer mellan åren 1993/94 och 1997/98. Andelen flickor som motionerade en gång i veckan eller mer minskade med nio procentandelar och pojkar med fem procentandelar. Andelen stortittare på TV (mer än fyra timmar per dag) ökade under 90-talet från 18 till 22 procent bland ungdomar i skolår 9. I de av riksdagen fastställda folkhälsomålen är ökad fysisk aktivitet ett av de 11 nationella målen. Hälsorisker: hjärtinfarkt, högt blodtryck, åldersdiabetes, benskörhet, övervikt och fetma, nedsatt funktionsförmåga. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande Genom att skapa naturliga förutsättningar för ökad fysisk aktivitet vid transporter till och från aktiviteter, i barnomsorg och skola, på arbetsplatser samt i bostadsområden. Förbättrad hälsopedagogisk utbildning för läkare, sjuksköterskor, lärare, fritidsledare med flera. Åtgärder för förbättrad självkänsla bland barn och ungdomar. Förbättrade motionsvanor genom livsstils- och attitydförändringar hos riskgrupper. Uppmärksamhet på barns och ungdomars fysiska aktiviteter och kondition. Örebro län 50% 40% 30% 20% 10% 0% 16% 21% 22% 20% 13% 15% 16% 25% 18-34 år 35-49 år 50-64 år 65-84 år 18-34 år 35-49 år 50-64 år 65-84 år Män Kvinnor Andel personer 18-84 år i Örebro län som är fysiskt inaktiva, dvs rör sig mindre än 2 timmar i veckan på fritiden. Källa: Liv & hälsa 2004, Samhällsmedicinska enheten ÖLL Av länets invånare 18 84 år är var femte man och nästan var sjätte kvinna fysiskt inaktiva på sin fritid. Med fysisk inaktivitet avses här att promenera, cykla eller röra sig på annat sätt mindre än två timmar per vecka. Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter. Barn upp till puberteten bör vara fysiskt aktiva minst 60 minuter per dag. Aktiviteterna kan delas upp på flera korta perioder. Åldersmässigt finns skillnader mellan olika åldersgrupper beträffande graden av fysisk inaktivitet. Kvinnor i åldern 65 84 år motionerar i minst omfattning, i denna åldersgrupp är var fjärde kvinna fysiskt inaktiv. Mest fysiskt aktiva på fritiden är den yngsta åldersgruppen 18 24 år. Anmärkningsvärt är att även i den yngsta åldersgruppen är ungefär var tionde person fysiskt inaktiv på sin fritid (elva procent av männen respektive nio procent av kvinnorna). I befolkningsundersökningen hösten 2004 uppgav ungefär sex av tio länsbor 18 84 år oavsett ålder att de är fysiskt aktiva på fritiden tre timmar i veckan eller mer (62 procent av männen och 60 procent av kvinnorna). Andelen män och kvinnor som är fysiskt inaktiva har minskat något bland länets innevånare 18 79 år mellan tidsperioden våren 2000 till hösten 2004. År 2000 var det 22 procent av männen och 21 procent av kvinnorna som var fysiskt inaktiva på fritiden, motsvarande siffror för 2004 var 19 respektive 16 procent (åldersjusterade procenttal). 31

Fysisk aktivitet Uppgifter om fysisk aktivitet hos barn och unga i Örebro län kommer att samlas in via en enkätundersökning till elever i skolår 7och 9, samt i gymnasiets årskurs 2 under våren 2005. De samhälliga insatserna ska stimulera till att vardagsmotionen ökar. Det innebär t. ex. att skapa förutsättningar till fysik aktivitet på arbetet, till promenad och cyklande till och från skola och arbetsplatser. Hälso- och sjukvårdens ansvar är också av stor betydelse för att öka den fysiska aktiviteten och därför bör all kliniskt verksam sjukvårdspersonal ge patienter råd angående fysisk aktivitet anpassad till hälsotillstånd och personlig livsstil. Ett medel i ett sådant arbete är fysisk aktivitet på recept. Prognos Antal personer 18-84 år som rör sig mindre än två timmar i veckan på fritiden, avrundat till hela tiotal. Prognosen för antalet personer 18-84 år som år 2015 rör sig mindre än två timmar i veckan är oförändrad för kvinnor medan antalet män förväntas öka med ca 200 personer. Bristande fysisk aktivitet 2004 1) 2007 2010 2015 Antal Män 19539 19530 19600 19740 18-84 år Kvinnor 17242 17030 17080 17240 Totalt 36781 36560 36680 36980 1) Källa: Liv & hälsa 2004, Samhällsmedicinska enheten, ÖLL Observera att prognosen endast tar hänsyn till befolkningstillväxten och inte till andra faktorer som kan påverka förekomsten. 32

Övervikt och fetma Allmänt Under de senaste åren har andelen överviktiga ökat kraftigt på många håll i världen. WHO betraktar idag övervikt och fetma som en global epidemi. Fler dör idag i följderna av övernäring än av svält. Många olika faktorer ligger bakom den utvecklingen - ärftlighet, sociala, beteendemässiga och kulturella förhållanden - som i olika samspel påverkar varandra. Fett, lagrad reservenergi, ingår som en viktig beståndsdel i kroppen och dess ämnesomsättning. Vid ökande grad av övervikt och fetma ökar risken för hjärtkärlsjukdom och diabetes med konsekvenser som stroke, hjärtinfarkt och för tidig död. Även risken för vissa cancerformer, belastningsskador på rygg och leder, bristande andningskapacitet, ofrivillig barnlöshet m.m. ökar. Fetma har också ett mycket starkt samband med försämrad livskvalitet och olika psykosociala problem. Många feta utsätts också för diskriminering i arbets- och samhällsliv. I Sverige beräknas omkring 500 000 människor ha fetma, en fördubbling har skett under de senaste tjugo åren. Detta gäller både män och kvinnor. Kända riskfaktorer: Den ökade förekomsten av fetma i den svenska befolkningen kan inte förklaras av ärftlighet utan beror på förändringar i livsstil, ändrade kostvanor och minskad fysisk aktivitet. Risken för utveckling av fetma ökar i samhällen där det finns god tillgång på fett- och energirik kost, inklusive dryck, dygnet runt och där kraven på fysisk aktivitet är låga. Barn och vuxna från socioekonomiskt sämre förhållanden utvecklar fetma oftare än andra. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande SBU konstaterar i en rapport år 2004 att vetenskapliga studier visar att det går att förebygga fetma med insatser som syftar till att förbättra kosten och öka den fysiska aktiviteten. Hälsofrämjande: Skapande av naturliga förutsättningar för ökad fysisk aktivitet t.ex. när det gäller kommunikationer, bostadsområden, gång och cykelvägar, i barnomsorg och skola och på arbetsplatser. Genom utbildning och information öka befolkningens kunskaper om goda matvanor. Hälsopedagogisk utbildning för läkare, sjuksköterskor, lärare, fritidsledare med flera. Åtgärder för att förbättra självkänslan hos barn och ungdomar. Sjukdomsförebyggande: Förhindrande av fetmautveckling och behandling med viktnedgång ger en förebyggande effekt mot insjuknade i alla fetmans följdsjukdomar. Förbättrade kost- och motionsvanor, livsstils- och attitydförändringar, uppmärksamhet på barns och ungdomars viktutveckling och överviktsbehandling. Hälso- och sjukvården når via mödrahälsovården, barnhälsovården och tandvården en stor del av befolkningen, ofta i en situation när personer är motiverade att leva mer hälsosamt. Här finns förutsättningar för motiverande samtal och förebyggande program vilket kan vara särskilt betydelsefullt för socioekonomiskt utsatta grupper. Diagnos och behandling Det vanligaste sättet att klassificera och mäta övervikt och fetma är beräkning av Body Mass Index (BMI). BMI beräknas genom att dividera individens vikt (kg) med individens längd i kvadrat (m 2 ). Om mängden fettvävnad blir för stor talar man om övervikt (BMI >=25 kg/m 2 ) och fetma (BMI >= 30 kg/m 2 ). Bukfetma är farligare än fett lokaliserad till lår och skinkor. Därför bör BMI kombineras med ett mått på fettets fördelning på kroppen. Ett sådant mått är bukomfång. Gränsvärdet för ökad risk är 94 cm för män respektive 80 cm för kvinnor. Bukomfång 102 cm respektive 88 cm betraktas som hög risk. För att konstatera övervikt hos barn och ungdomar används andra mått och gränsvärden. Målet för behandling av både barn och vuxna med övervikt eller fetma är viktminskning. Flera studier, bland annat svenska sådana, har visat att bestående viktnedgång leder till betydande förbättringar avseende sjuklighet, livskvalitet och framtida hälsorisker. Studierna har dessutom visat att efter något eller några år har de flesta återgått till ursprungsvikten efter alla behandlingsformer, utom möjligen kirurgi. Vid svår fetma är behandling med magsäckskirurgi ett alternativ som kan övervägas, eftersom denna metod visats kunna åstadkomma både en betydande och en bestående viktnedgång. 33