Handläggare Anitha Jacobsson Tel +46 10 505 12 04 Mobil +46 70 520 40 14 E-post anitha.jacobsson@afconsult.com Mottagare Stadsbyggnadskontoret Fysisk planering Norrköpings kommun Rev2: 2017-03-29 Datum 2016-02-25 Projekt-ID 733589 1 Luftkvalitet 1.1 Förutsättningar 1.1.1 Allmänt Luftföroreningar påverkar människors hälsa och bidrar till både ökat antal akuta inläggningar på sjukhus och till ökad dödlighet, i första hand i hjärt- och kärlsjukdomar. Vissa människor är känsligare för luftföroreningar, som till exempel äldre personer med hjärt- och kärlsjukdomar eller med luftrörs- och astmabesvär. Även barn är känsligare. Generellt sett är hälsorisken på grund av luftföroreningar större för alla storstadsbor än för landsbygdens befolkning. Utsläpp av luftföroreningar sker bland annat från transporter, industriella verksamheter och uppvärmning av bostäder och lokaler. Luftföroreningar har betydelse för miljön och hälsan lokalt, regionalt och globalt. Lokalt kan luftföroreningar påverka hälsa, trivsel, vegetation och byggnadsmaterial. Luftföroreningar sprids över stora områden och kan regionalt bidra till försurning, övergödning och till bildning av marknära ozon. Från att ha varit en tung industristad med allvarliga luftföroreningsproblem har Norrköping under de senaste decennierna fått en allt bättre luftmiljö. De senaste årens mätningar visar att luftkvaliteten nu är den bästa sedan 1960-talet, då mätningarna påbörjades. Orsakerna till förbättringen är många, till exempel att tunga industrier antingen lagt ner eller flyttat ut från stadskärnan samt att uppvärmning av fastigheter nu i hög utsträckning sker med fjärrvärme eller el. Fortfarande står industrin och kemikaliehanteringen för en betydande del av de totala utsläppen till luft men idag är det framförallt vägtrafiken och utsläpp från sjöfarten som orsakar höga halter av föroreningar i tätortsluften 1. Föreliggande PM har sammanställts eftersom Norrköpings kommun vill flytta en befintlig hetvattencentral från centrala Norrköping till Ingelstaområdet. Kommunen vill därför utreda hur detta påverkar luftkvaliteten. 1 http://www.norrkoping.se/organisation/valfard/miljoarbete/miljosituationen-i-norrkoping-2011.pdf ÅF-Infrastructure AB, Besöksadress Frösundaleden 2 (gods 2E) 169 70 Solna, Postadress SE-169 99 Stockholm Sverige Telefon +46 10 505 00 00, Säte i Stockholm, www.afconsult.com Org.nr 556185-2103, VAT nr SE556185210301 Ingelsta_PM_luft_Rev2_170329 Sida 1 (13)

1.1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer reglerar högsta tillåtna halter av luftföroreningar, som kan orsaka olägenheter för människors hälsa. Normerna är beslutade av regeringen (Luftkvalitetsförordningen 2010:447) och baseras på ett EU-direktiv. Luftkvalitetsutredningen har genomförts med miljökvalitetsnormerna som referens för kvävedioxid, partiklar och marknära ozon som bedöms vara de parametrar som är begränsande för luftkvaliteten i omgivningen. Även en jämförelse med miljökvalitetsnormen för svaveldioxid har gjorts. 1.1.3 Mätdata Miljö- och hälsoskydd, Norrköpings kommun, tar varje år fram rapporter från de luftmätningar som görs i kommunen. Dessa görs i samarbete med Östergötlands luftvårdsförbund och olika väghållare. Särskilda föroreningar i gaturumsnivå som partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2) mäts på uppdrag av och i samarbete med tekniska kontoret i Norrköping. Urbana bakgrundsmätningar i taknivå i Norrköping genomfördes senast under 2008-2009. Mätningarna skedde i taknivå, cirka 20 m över gatunivån. Vid mätningarna bestämdes kvävedioxid (NO2), svaveldioxid (SO2), ozon (O3) och partiklar (PM10). I nedanstående Figur 1-1 återfinns utvalda mätpunkter som använts för bedömningen av luftkvaliteten samt de parametrar som mäts vid respektive mätstation. Ingelsta_PM_luft_Rev2_170329 Sida 2 (13)

Gaturum Ingelsta, PM10 Gaturum Stockholmsvägen NO2 Gaturum Packhusgatan, NO2, PM10 Urban bakgrund Rosen, PM10 Urban bakgrund ProNova-Rosen NO2, SO2, O3 Figur 1-1 Valda mätpunkter och parametrar för mätningar i gaturum och i urban bakgrund. 1.1.4 Bedömningsgrunder 1.1.4.1 Befintlig hetvattencentral (nollalternativet) Den befintliga hetvattencentralen har som bränsle eldningsolja 5 (EO5). Befintlig hetvattencentral omfattas av Förordningen om stora förbränningsanläggningar (FSF 2013:252), och där vad som gäller för en 2002-anläggning med begränsad drifttid (< 1500 timmar/år). Utifrån vad som gäller enligt förordningen som utsläppsvillkor för dygnsmedelvärden har en beräkning av utsläppta mängder av kväveoxid (NOX) och stoft gjorts. För svaveldioxid (SO2) har nuvarande villkor använts. Som indata till beräkningarna av tillförd energi har redovisade koldioxidutsläpp (CO2) för 2013 använts 2. 2 http://www.naturvardsverket.se/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/uppdelat-efteromrade/utslappshandel/resultat-och-uppfoljning/ Ingelsta_PM_luft_Rev2_170329 Sida 3 (13)

I Tabell 1-1 nedan återfinns indata samt beräknade utsläpp. Tabell 1-1 Driftförutsättningar samt utsläpp från befintlig hetvattencentral (nollalternativet). Befintlig hetvattencentral (nollalternativet) Tillförd energi, EO5 MWh/år 11 400 Bränsleförbrukning, EO5 ton/år 990 Koldioxidutsläpp (CO2), fossilt ton/år 3 111 Kvävedioxidutsläpp (NOX) mg/mj 140 Kvävedioxidutsläpp (NOX) ton/år 6 Svaveldioxidutsläpp (SO2) mg/mj 110 Svaveldioxidutsläpp (SO2) ton/år 5 Stoftutsläpp (PM) mg/mj 10 Stoftutsläpp (PM) ton/år 0,4 1.1.4.2 Ny hetvattencentral (ny lokalisering) Den nya hetvattencentralen kommer att omfattas av Förordningen om stora förbränningsanläggningar (FSF 2013:252). Utifrån vad som där gäller enligt förordningen som utsläppsvillkor för dygnsmedelvärden för en ny förbränningsanläggning har en bedömning av utsläppta mängder av kväveoxider (NOx), svaveldioxid (SO2) och stoft gjorts. Som bränsle har förutsatts att 50 % av den tillförda energin kommer från pellets och 50 % från eldningsolja 1 (EO1). I Tabell 1-2 nedan återfinns indata samt beräknade utsläpp. Tabell 1-2 Driftförutsättningar samt utsläpp från ny hetvattencentral. Ny hetvattencentral Tillförd energi MWh/år 11 400 Bränsleförbrukning, pellets ton/år 1 170 Bränsleförbrukning, EO1 ton/år 480 Koldioxidutsläpp (CO2), fossilt ton/år 1 520 Kvävedioxidutsläpp (NOX) mg/mj 100 Kvävedioxidutsläpp (NOX) ton/år 4,0 Svaveldioxidutsläpp (SO2) mg/mj 96 Svaveldioxidutsläpp (SO2) ton/år 3,9 Stoftutsläpp (PM) mg/mj 7 Stoftutsläpp (PM) ton/år 0,3 Ingelsta_PM_luft_Rev2_170329 Sida 4 (13)

1.1.4.3 Spridningsberäkningar Inga spridningsberäkningar har genomförts för utsläppet till luft varken från befintlig eller från ny hetvattencentral. Däremot har en uppskattning av högsta haltbidrag med utgångspunkt från resultat av spridningsberäkningar av lokala utsläpp till luft vid andra anläggningar gjorts. 1.1.5 Recipient och spridningsbetingelser Av Figur 1-2 framgår nuvarande placering och tänkt ny placering av hetvattencentralen. Tänkt ny placering Nuvarande placering Figur 1-2 Nuvarande placering och tänkt ny placering av hetvattencentralen. I vindrosen i Figur 1-3 redovisas förhärskande vindriktning i Norrköping som ett medelvärde för 1961-2004. Ingelsta_PM_luft_Rev2_170329 Sida 5 (13)

Vindobservationer, Norrköping SMHI 1961-2004, förhärskande vindriktning i % 20 N NW 15 10 5 NE W 0 E SW SE S Lugnt 7.8 % Figur 1-3 Vindros Norrköping SMHI 1961-2004. I Figur 1-3 redovisas vinddata som baseras på resultatet från mätningar under mer än trettio år. Av figuren framgår att förhärskande vindar är västliga och sydvästliga. Både den befintliga och den nya hetvattencentralen är lokaliserade öster respektive norr om stadskärnan. Vindförhållandena innebär att luftföroreningar från anläggningarna huvudsakligen transporteras i riktning från stadskärnan. 1.2 Konsekvenser 1.2.1 Kväveoxider 1.2.1.1 Inledning Kväveoxider (NOX) bildas vid alla typer av förbränning, dels p.g.a. bränslets kväveinnehåll, dels p.g.a. att förbränningsluftens kvävgas och syrgas vid upphettning reagerar med varandra. I själva utsläppet dominerar kvävemonoxiden NO över kvävedioxid NO2, men NO omvandlas i atmosfären till NO2. Källorna till utsläpp av kvävedioxid i Sverige är främst bilavgaser, men bidrar gör även utsläpp från fartyg, arbetsmaskiner, uppvärmning, industrier och energiproduktion. I Luftkvalitetsförordningen (2010:477) finns miljökvalitetsnormer angivna för halten av kvävedioxid i utomhusluft. Dels finns föroreningsnivåer som inte får överskridas, dels finns föroreningsnivåer som får överskridas endast i viss angiven utsträckning. 1.2.1.2 Hälsoeffekter av utsläpp av kväveoxider Kväveoxider, främst kvävedioxid, påverkar människors hälsa främst genom inverkan på luftvägarna. Att utsättas för kväveoxider kan orsaka inflammationer i luftvägarna och försämrar lungfunktionen och för de som lider av astma- och allergireaktioner kan situationen förvärras. Studier visar också att barn som lever i miljöer där höga halter kväveoxider förekommer lättare kan utveckla astma och allergier. I nedanstående Tabell 1-3 återges miljökvalitetsnormen för skydd av människors hälsa avseende kvävedioxid. Ingelsta_PM_luft_Rev2_170329 Sida 6 (13)

Tabell 1-3 Miljökvalitetsnorm (MKN) för kvävedioxid i utomhusluft till skydd för människors hälsa. Medelvärdestid Skydd för människors hälsa Anmärkning Timmedelvärde 90 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år (98-percentil) 1) Dygnsmedelvärde 60 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år (98-percentil) Årsmedelvärde 40 µg/m 3 Aritmetiskt medelvärde 1) Förutsatt att föroreningsnivån aldrig överstiger 200 µg/m 3 under en timme mer än 18 gånger per kalenderår. I nedanstående Tabell 1-4 redovisas uppskattade högsta haltbidrag av kvävedioxid från hetvattencentralen vid nollalternativet och vid ny lokalisering, med percentiler i enlighet med miljökvalitetsnormer (MKN). Tabell 1-4 Uppskattade högsta haltbidrag ( g/m 3 ) av kvävedioxid vid nollalternativet och vid ny lokalisering. Hetvattencentralen Parameter Årsmedel- 98 %-il 3 98 %-il högsta haltbidrag värde dygn timme (μg/m 3 ) Nollalternativet Kvävedioxid (NO2) 0,13 2,6 3,2 Ny lokalisering Kvävedioxid (NO2) 0,09 1,9 2,2 Högsta uppskattade haltbidrag i närområdet från hetvattencentralen beräknas till 0,3-4,4 % av respektive miljökvalitetsnorm, jämför med Tabell 1-3. I Tabell 1-5 återfinns uppmätta halter av kvävedioxid i gaturum och i urban bakgrund. Halterna i urban bakgrund är ett mått på den allmänna föroreningsnivån i Norrköping. 3 98-percentil Ingelsta_PM_luft_Rev2_170329 Sida 7 (13)

Tabell 1-5 Uppmätta haltnivåer i gaturum och i urban bakgrund. Mätpunkt, år Parameter Årsmedelvärde Gaturum 4 98 %-il dygn (μg/m 3 ) 98 %-il timme Packhusgatan, 2014 Kvävedioxid (NO2) 31 1) iu iu Stockholmsvägen, 2014 Kvävedioxid (NO2) 29 1) iu iu Urban bakgrund ProNova-Rosen, vinter, 2008/2009 5 Kvävedioxid (NO2) 11,7 25,8 39,3 2) ProNova-Rosen, sommar, 2009 6 Kvävedioxid (NO2) 7,4 17,5 33,9 3) 1) Mätt under en månad, men enligt rapporten kan dock en godtagbar uppskattande jämförelse göras med årsmedelvärdet 2) Högsta timmedelvärde 81,4 3) Högsta timmedelvärde 66,7 Som framgår av tabellen är det små skillnader i uppmätt kvävedioxidhalt i gaturummet invid nuvarande lokalisering (Packhusgatan) och ny lokalisering (Stockholmsvägen). Uppmätta årsmedelvärden ligger under gällande miljökvalitetsnorm (40 µg/m 3 ). Även uppmätta dygns- och timmedelvärden i urban bakgrund ligger under miljökvalitetsnormen (60 µg/m 3 respektive 90 µg/m 3 ). Varken utsläppen av kväveoxider från nuvarande hetvattencentral eller från tänkt ny hetvattencentral bedöms påverka möjligheterna att innehålla miljökvalitetsnormerna (se Tabell 1-4). I denna bedömning inkluderas även haltbidrag från de transporter av i huvudsak bränslen som en ny lokalisering skulle innebära. 1.2.2 Svaveldioxid 1.2.2.1 Inledning Vid förbränning av svavelhaltiga bränslen emitteras svavel till luften, huvudsakligen i form av gasformig svaveldioxid. De största källorna till utsläpp av svaveldioxid i samhället är uppvärmning, energiproduktion, utsläpp från industrin och sjöfart. Halterna av svaveldioxid är mycket låga i dagens Norrköping. Under 2000-talet har årsmedelhalterna legat mellan 1,7 2,7 µg/m 3 att jämföra med slutet av 1960-talet då halterna var 126 140 µg/m 3 luft. I Luftkvalitetsförordningen (2010:477) finns miljökvalitetsnormer angivna för halten svaveldioxid i utomhusluft. Dels föroreningsnivåer som inte får överskridas, dels föroreningsnivåer som får överskridas endast i viss angiven utsträckning. 1.2.2.2 Hälsoeffekter av svaveldioxid Hälsoeffekter av svaveldioxid har observerats på andningsorganen, framför allt hos speciellt känsliga grupper, t.ex. astmatiker. Det är främst de övre luftvägarna som 4 Passiva gaturumsmätningar i Norrköpings tätort, februari 2015, 2015:7 5 Luftföroreningssituationen i Norrköping, rapport vinterhalvåret oktober 2008 till april 2009 6 Luftföroreningssituationen i Norrköping, rapport sommarhalvåret april till oktober 2009 Ingelsta_PM_luft_Rev2_170329 Sida 8 (13)

påverkas av svaveldioxid. En förhöjd förekomst av luftvägsinfektioner och bronkit hos barn har påvisats i områden med förhöjda SO2-halter. I nedanstående Tabell 1-6 återges miljökvalitetsnormen för skydd av människors hälsa avseende svaveldioxid. Tabell 1-6 Miljökvalitetsnorm (MKN) för svaveldioxid i utomhusluft till skydd för människors hälsa. Medelvärdestid Skydd för människors hälsa Anmärkning Timmedelvärde 200 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år (98-percentil) 1) Dygnsmedelvärde 100 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år (98-percentil) 1) Förutsatt att föroreningsnivån aldrig överstiger 350 µg/m 3 under en timme mer än 24 gånger per kalenderår. I nedanstående Tabell 1-4 redovisas uppskattade högsta haltbidrag av svaveldioxid från hetvattencentralen vid nollalternativet och vid ny lokalisering, med percentiler i enlighet med miljökvalitetsnormer (MKN). Tabell 1-7 Uppskattade högsta haltbidrag ( g/m 3 ) av svaveldioxid vid nollalternativet och vid ny lokalisering. Hetvattencentralen Parameter 98 %-il 98 %-il högsta haltbidrag dygn timme (μg/m 3 ) Nollalternativet Svaveldioxid (SO2) 1,8 2,2 Ny lokalisering Svaveldioxid (SO2) 1,6 1,9 Högsta uppskattade haltbidrag i närområdet från hetvattencentralen beräknas till 1,0-1,8 % av respektive miljökvalitetsnorm, jämför med Tabell 1-6. I Tabell 1-8 återfinns uppmätta halter av svaveldioxid i urban bakgrund. Halterna i urban bakgrund är ett mått på den allmänna föroreningsnivån i Norrköping. Tabell 1-8 Uppmätta haltnivåer i urban bakgrund. Mätpunkt, år Parameter 98 %-il dygn 98 %-il timme (μg/m 3 ) Urban bakgrund ProNova-Rosen, vinter, 2008/2009 7 Svaveldioxid (SO2) - 3,8 1) ProNova-Rosen, sommar, 2009 8 Svaveldioxid (SO2) 2,8 3,2 2) 1) Högsta timmedelvärde 11,2 2) Högsta timmedelvärde 13,4 7 Luftföroreningssituationen i Norrköping, rapport vinterhalvåret oktober 2008 till april 2009 8 Luftföroreningssituationen i Norrköping, rapport sommarhalvåret april till oktober 2009 Ingelsta_PM_luft_Rev2_170329 Sida 9 (13)

Uppmätta dygns- och timmedelvärden i urban bakgrund ligger långt under gällande miljökvalitetsnormer (100 µg/m 3 respektive 200 µg/m 3 ). Varken utsläppen av svaveloxid från nuvarande hetvattencentral eller från tänkt ny hetvattencentral bedöms påverka möjligheterna att innehålla miljökvalitetsnormerna (se Tabell 1-6). I denna bedömning inkluderas även haltbidrag från de transporter av i huvudsak bränslen som en ny lokalisering skulle innebära. 1.2.3 Partiklar 1.2.3.1 Inledning Stoft, eller partiklar, består av små fragment fasta eller flytande material som svävar i en gas eller vätska. De fina svävande partiklarna, med en partikelstorlek under 10 µm (PM10), har en särskild betydelse för människors hälsa eftersom de är inandningsbara. Förekomsten av PM10 i miljön orsakas av antropogena utsläpp av t.ex. sulfater, nitrater, organiska ämnen och sot som bildas vid all form av förbränning inkl. vägtrafik. I de flesta urbana miljöer påverkas halterna av PM10 främst till följd av dubbdäcksanvändning som leder till vägslitage och uppkomst av fint vägdamm särskilt under senvintern. Utsläppen av avgaser från fordonstrafiken bedöms vara den största källan av PM2,5. Fallande stoft, dvs. stoft av större partikelstorlek än det svävande stoftet kan bidra till nedsmutsning i omgivningen. Fallande stoft härrör t.ex. från trafik, vägdamm eller vedeldning. Stoft och partiklar är även bärare av ämnen som kan påverka miljön och människors hälsa, t ex polyaromatiska kolväten (PAH), tungmetaller och VOC. Norrköping har tidigare haft problem med att högsta tillåtna halt (miljökvalitetsnormen) ibland överskridits på Östra Promenaden, Kungsgatan och Packhusgatan. Det har lett till att Norrköpings kommun har tagit fram ett åtgärdsprogram för att komma till rätta med de höga partikelhalterna. I Luftkvalitetsförordningen (2010:477) finns miljökvalitetsnormer angivna för halten partiklar i utomhusluft. Dels föroreningsnivåer som inte får överskridas, dels föroreningsnivåer som får överskridas endast i viss angiven utsträckning. 1.2.4 Hälsoeffekter av utsläpp av stoft/partiklar Studier av partiklars påverkan på människors hälsa har visat att luftvägar och lungor är det som påverkas mest. De större partiklarna, PM10, påverkar främst luftvägarna där de fastnar medan de mindre partiklarna (PM2,5) kan ta sig ner i lungorna. Dessa partiklar kan vara bärare av cancerframkallande ämnen, till exempel PAH. Studier visar även att partiklarna i sig kan vara cancerframkallande, men detta är dock svårt att säkerställa. Små barn är de som anses påverkas mest av partiklar och effekter kan vara utvecklande av allergi och astma samt försämrad utveckling av lungfunktionen. Partiklar anses även bidra till ökad risk för dödlighet i hjärt-och kärlsjukdomar hos känsliga personer. För partiklar (svävande stoft som PM10 resp. PM2,5 9 ) finns miljökvalitetsnormer till skydd för människors hälsa. 9 PM2,5: Partiklar med en storlek < 2,5 μm Ingelsta_PM_luft_Rev2_170329 Sida 10 (13)

I nedanstående Tabell 1-9 återges miljökvalitetsnormen för skydd av människors hälsa avseende partiklar. Tabell 1-9 Miljökvalitetsnorm (MKN) för partiklar i utomhusluft till skydd för människors hälsa. Medelvärdestid PM10 Skydd för människors hälsa Anmärkning Dygnsmedelvärde 50 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 35 dygn per år (90-percentil) Årsmedelvärde 40 µg/m 3 Aritmetiskt medelvärde PM2,5 Årsmedelvärde 25 µg/m 3 Aritmetiskt medelvärde I nedanstående Tabell 1-10 redovisas uppskattade högsta haltbidrag av partiklar från hetvattencentralen vid nollalternativet och vid ny lokalisering, med percentiler i enlighet med miljökvalitetsnormer (MKN). Tabell 1-10 Uppskattade högsta haltbidrag ( g/m3) av partiklar vid nollalternativet och vid ny lokalisering. Hetvattencentralen högsta haltbidrag Parameter Årsmedelvärde 90 %-il dygn 10 Nollalternativet Partiklar 0,002 µg/m 3 0,004 µg/m 3 Ny lokalisering Partiklar 0,001 µg/m 3 0,003 µg/m 3 Högsta uppskattade haltbidrag i närområdet från hetvattencentralen beräknas till 0,004-0,007 % av respektive miljökvalitetsnorm för PM10 och 0,006-0,007 % av miljökvalitetsnormen för PM2,5, jämför med Tabell 1-9. I sammanhanget ska påpekas att vid beräkning av högsta haltbidrag från verksamheten har beräkning gjorts på det totala stoftutsläppet, d.v.s. ingen hänsyn har tagits till att en viss del av stoftet kan innehålla partiklar som är större än 10 respektive 2,5 μm. I Tabell 1-11 återfinns uppmätta halter av partiklar i gaturum och i urban bakgrund. Halterna i urban bakgrund är ett mått på den allmänna föroreningsnivån i Norrköping. 10 90-percentil Ingelsta_PM_luft_Rev2_170329 Sida 11 (13)

Tabell 1-11 Uppmätta haltnivåer i gaturum och i urban bakgrund. Mätpunkt, år Parameter Årsmedelvärde 90 %-il dygn (μg/m 3 ) Gaturum Packhusgatan, 2014 11 Partiklar PM10 22,0 39,4 1) Ingelsta, 2009 12 Partiklar PM10 19,8 39,6 2) Urban bakgrund 13 Rosen, 2008/2009 Partiklar PM10 12,7 20,4 3) 1) Antal dygn över MKN, 20 st. 2) Antal dygn över MKN, 20 st. 3) Antal dygn över MKN, 0 st. Som framgår av tabellen är det små skillnader i uppmätt partikelhalt i gaturummet invid nuvarande lokalisering (Packhusgatan) och ny lokalisering (Ingelsta). Dock bör uppmärksammas att mätningarna är gjorda under skilda år. Redovisade årsmedelvärden ligger under gällande miljökvalitetsnorm för PM10 (40 μg/m 3 ). Även uppmätta dygnsmedelvärden i ligger under miljökvalitetsnormen (50 µg/m 3 ). Varken utsläppen av partiklar från nuvarande hetvattencentral eller från tänkt ny hetvattencentral bedöms påverka möjligheterna att innehålla miljökvalitetsnormerna (se Tabell 1-10). I denna bedömning inkluderas även haltbidrag från de transporter av i huvudsak bränslen som en ny lokalisering skulle innebära. 1.2.5 Bildning av oxidanter I atmosfärens lägsta skikt bildar kväveoxider och kolväten tillsammans med solljus ozon. Ozon kan ge skador på växtlighet, tekniska material och även på människors hälsa. Det bidrar även till växthuseffekten. Episoder med särskilt höga ozonhalter kan inträffa sommartid i samband med högtryck. Största delen (ca 90 %) av det ozon som återfinns i Sverige härrör från intransport från andra länder. Halterna av ozon i omgivningsluften är ganska höga i Norrköping och visar inga tecken på att minska. Halterna ligger dock under de gränsvärden (miljökvalitetsnormer) som finns. Under sju månader 2009 bestämdes ozonhalten i luft över Norrköping i taknivå mellan ProNova och Rosen 14. Halvårsmedelvärdet för ozon under sommarhalvåret 2009 låg på 62,4 μg/m 3. Som högsta dygnsmedelvärde uppmättes 87,1 μg/m 3. Miljökvalitetsnormen för skydd av människors hälsa anger tröskelvärdet 120 μg/m 3 som medelvärde för 8 timmar. 11 Mätningar av partiklar (PM10) 2014, Packhusgatan, 2015:2 12 Mätning partiklar (PM10) Ingelsta, 1 januari-13 december 2009 13 Mätning av partiklar (PM10) i bakgrundsnivå, Norrköping, 30 april 2008-30 april 2009 14 Luftföroreningssituationen i Norrköping. Rapport sommarhalvåret april till oktober 2009. BMK Rapport Luft 2009:9 Ingelsta_PM_luft_Rev2_170329 Sida 12 (13)

Utsläppet av kväveoxider från nuvarande hetvattencentral och från tänkt ny hetvattencentral är små och bedöms endast marginellt bidra till en storskalig bildning av marknära ozon. 1.3 Sammanfattande bedömning - luftkvatitet 1.3.1 Kvävedioxid Det är små skillnader i uppmätt kvävedioxidhalt i gaturummet invid nuvarande lokalisering (Packhusgatan) och ny lokalisering (Stockholmsvägen). Uppmätta årsmedelvärden ligger under gällande miljökvalitetsnorm, liksom uppmätta dygns- och timmedelvärden i urban bakgrund. Varken utsläppen av kväveoxider från nuvarande hetvattencentral eller från tänkt ny hetvattencentral bedöms påverka möjligheterna att innehålla miljökvalitetsnormerna. 1.3.2 Svaveldioxid Uppmätta dygns- och timmedelvärden i urban bakgrund ligger långt under gällande miljökvalitetsnormer. Varken utsläppen av svaveloxid från nuvarande hetvattencentral eller från tänkt ny hetvattencentral bedöms påverka möjligheterna att innehålla miljökvalitetsnormerna. 1.3.3 Partiklar Det är små skillnader i uppmätt partikelhalt i gaturummet invid nuvarande lokalisering (Packhusgatan) och ny lokalisering (Ingelsta). Dock bör uppmärksammas att mätningarna är gjorda under skilda år. Redovisade årsmedelvärden ligger under gällande miljökvalitetsnorm för PM10. Även uppmätta dygnsmedelvärden i ligger under miljökvalitetsnormen. Varken utsläppen av partiklar från nuvarande hetvattencentral eller från tänkt ny hetvattencentral bedöms påverka möjligheterna att innehålla miljökvalitetsnormerna. 1.3.4 Bildning av oxidanter Halterna av ozon i omgivningsluften är ganska höga i Norrköping och visar inga tecken på att minska. Halterna ligger dock under de gränsvärden (miljökvalitetsnormer) som finns. Utsläppet av kväveoxider från nuvarande hetvattencentral och från tänkt ny hetvattencentral är små och bedöms endast marginellt bidra till en storskalig bildning av marknära ozon. Ingelsta_PM_luft_Rev2_170329 Sida 13 (13)